Instruktion/råd för muntlig presentation

Transkript

1 Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete på avdelningen eller referat från en konferens du varit på. Syftet med att presentera ditt självständiga arbete muntligt är att stärka dina kunskaper i sådan presentation samt att föra ut resultatet av dina studier. Nedan följer instruktioner och råd för hur du kan lägga upp din presentation. Lycka till! Studierektorerna Allmänna instruktioner När man håller en muntlig presentation har man oftast begränsat med tid. I de fall tiden inte är begränsad är det viktigt att vara medveten om att åhörarnas uppmärksamhet är begränsad till en viss tidsrymd och är starkt beroende av förutsättningar som du delvis kan påverka. Det är därför viktigt att noga fundera på vad du vill få fram i din presentation och hur du bäst når åhöraren med ditt budskap. Generellt följer en vetenskaplig presentation samma struktur som den skriftliga rapporten. En inledning presenterar ditt ämne och ger åhörarna den bakgrundskunskap de behöver för att kunna följa din presentation. Det är viktigt att motivera varför du gjort studien genom att belysa kunskapsluckor och att tydligt presentera din frågeställning och hypotes. Dessa delar syftar till att ge åhörarna möjlighet att se/tolka dina resultat i det perspektiv du önskar ge dem. Resultaten är oftast den viktigaste delen av presentationen och här är det viktigt att du bemödar dig med att åskådliggöra dem så tydligt som möjligt. Som avslutning bör du hjälpa åhöraren med en sammanfattning och tolkning av dina resultat samt belysa vad de har för betydelse för den medicinska frågeställningen. Ofta har du en publik med blandade kunskaper inom ditt område. Genom att använda ett enkelt språk och beskriva det du gjort på ett grundläggande plan har du större chans att nå alla utan att uttråka de som är insatta. Använder du facktermer så se till att förklara dem genom att upprepa på vardagsspråk. Tänk på att tala högt och tydligt och inte för fort.

2 Håll tiden! Du har 20 minuter för din presentation. Är du osäker på hur lång den blir så se till att banta så att den snarare blir för kort än för lång. Det finns inget som är så irriterande som föredrag som drar över tiden och här är det viktigt att det finns tillräckligt med tid att diskutera ditt föredrag med opponenten och examinatorn. Du väljer själv de hjälpmedel du behöver för att få fram ditt budskap. Med presentationsprogram som PowerPoint etc. är det enkelt att göra stödmaterial för att underlätta för åhöraren att följa din presentation. Det går även bra att rita på tavlan eller presentera helt utan visuellt stöd, men kom ihåg att vi har olika sätt att ta till oss information, några föredrar att lyssna medan andra föredrar bilder. Presentationsprogram är oftast att föredra då du enkelt kan infoga bilder, filmer, ljudfiler etc. som stöd samt att det är lätt att ändra din presentation. Kom dock alltid ihåg att syftet med materialet är att förstärka och förtydliga ditt budskap och att allt som inte direkt tjänar till att underlätta förståelsen av budskapet står i direkt konkurrens till det, dvs. onödiga effekter kan lätt avleda åhörarens uppmärksamhet. Tekniska råd för presentationen Dessa instruktioner och råd är baserade på att du använder ett presentationsprogram men samma huvuddrag gäller oavsett vilka hjälpmedel du väljer att använda. Antal och utformning av bildramar Använd bara så många bildramar som du behöver för att åhörarna ska förstå ditt budskap. Antalet ramar är också en bra hjälp att hålla tiden. För en 20 minuters presentation skall du ha max 15 bildramar. Använd gärna figurer, bilder och grafer och undvik stora tabeller och mycket text. Texten ska endast tjäna som ett stöd för dig att komma ihåg vad du ska säga samt för åhöraren att hänga upp ditt resonemang på. Använd därför bara stödord eller korta meningar och markera gärna nyckelorden, (längre meningar resulterar oftast i att åhöraren börjar läsa och tappar fokus på det du säger). Lägg inte in för mycket information i en bildram utan dela hellre upp materialet på flera. Försök att göra din presentation så enhetlig som möjligt med samma bakgrund och font genom hela presentationen. Bakgrund Välj en bakgrund i en mjuk och ljus färgton utan några mönster som distraherar.

3 Font Använd en neutral font som är lätt att läsa såsom Calibri, Arial eller Times New Roman Lämplig fontstorlek för rubriker är 44 och text bör vara minst storlek 24. Färg Använd klara, djupa färger i grafer och figurer, med gängse koder som illustrerar händelser, (tex. rött för att signalera en ökning och blått för att signalera en minskning jämfört med förväntat). Undvik kombinationer av rött och grönt då detta ej kan uppfattas av färgblinda. Undvik även grälla färger då det är ansträngande för åhöraren. Färgen på texten måste ha en klar kontrast mot bakgrunden, svart är ofta att föredra mot ljusa bakgrunder. Presentationens olika delar: Titel Första bildramen ska innehålla titeln på din presentation samt ditt namn. Bakgrund Ge en kort bakgrund till din studie genom att beskriva det område studien behandlar, vilka bakgrundsfakta du baserar din hypotes på samt vilka kunskapsluckor som finns. Avsluta med att beskriva den/de hypotes(er) du testat i studien. Material och metoder Här beskriver du översiktligt vilka metoder du använt. Använd gärna figurer för att beskriva studiedesign, studiepopulation, inklusionskriterier etc. Om du använt dig av matematiska index som sammanfattar/jämviktar flera parametrar kan detta behöva definieras och förklaras här. Beskriv även de analysmetoder som använts samt förklara huvudstegen i dem (gärna med figur) så att de som lyssnar har lätt att förstå hur resultaten genererats. Avsluta med att kort nämna de statistiska metoder som använts. Dessa behöver inte förklaras såvida man inte använt ovanliga eller helt nya modeller. Resultat

4 Här beskriver du dina resultat på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. Använd den typ av figur/graf som bäst beskriver resultaten så att de blir tydliga och lätta att förstå. Prova gärna några olika typer av figurer/grafer och testa på en kompis om du är osäker. Undvik tabeller i möjligaste mån. Om du använder en tabell är det viktigt att du ringar in eller på annat vis tydligt markerar de resultat du vill visa, samt hjälper åhörarna genom att peka ut dem under föredraget. Efter redovisning av varje delresultat bör du göra en kort tolkning av det och poängtera för åhörarna vad detta resultat betyder för din studie. Det är dock viktigt att du specifikt beskriver betydelsen av det enskilda resultatet genom en korrekt tolkning som inte ska innehålla några spekulationer. Har du mycket resultat är det bra att sammanfatta alla dessa på slutet och tex påpeka om de talar i samma riktning eller om de motsäger varandra. Slutsatser Efter att du sammanfattat alla resultat bör du göra en syntes av dem för att åskådliggöra huruvida de sammanlagt stödjer eller förkastar din hypotes. Här bör du även ta upp resultat från tidigare studier och kort diskutera huruvida dessa är samstämmiga eller motstridiga med dina resultat. Du bör också ta upp begränsningarna med dina studier och ge förslag på ytterligare studier för att testa din hypotes. (Svara på frågan: Vad skulle du gjort om du hade haft mer tid? ). Till sist vill åhöraren alltid ha ditt utlåtande om vad dina resultat betyder i ett större perspektiv, tex för framtida behandlingsalternativ etc. I samband med det är det bra att ta upp vad mer som skulle krävas för att åstadkomma en sådan förändring. Tack! Efter en presentation brukar man tacka publiken för att de lyssnat. Här kan du även tacka din handledare och andra som hjälpt dig med dina studier. På vetenskapliga konferenser tar man alltid även upp vilka anslagsgivare som bidragit till att projektet kunnat utföras. Frågor Efter din presentation kommer du att få frågor. För att få en bra diskussion är det viktigt att du bemödar dig med att förstå vad som efterfrågas. Ibland är man nervös och har svårt at ta in frågan eller så uttrycks frågan oklart. Be den som frågar att förtydliga vad hen menar om du är osäker. Ibland kan man på förhand ana vilka frågor som kommer att komma, det kan vara en metod eller ett komplicerat resonemang som åhörarna har svårt att ta till sig. Då är det bra att ha

5 förberett lite extramaterial med förklarande bilder, grafer eller tabeller sist i presentationen, som man kan ta fram när man svarar på frågan.