Chunkingens påverkan på korttidsminnet
|
|
- Eva Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska laborationer Vt 2010 Chunkingens påverkan på korttidsminnet - siffror eller bilder, kan man chunka båda? Josef Benjaminsson Karolina Franc Maria Hedblom Anna Hollertz Examinator: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson
2
3 Abstrakt Vilken påverkan har chunking på korttidsminnet? Kan man även applicera chunking på bilder? Tidigare studier inom minnesforskningen har påvisat att chunking ger en förbättrad minnesförmåga och att det är vanligast att man minns början och slutet av sekvensen, likaså visar studier att människan minns 7 ±2 enheter. För att studera fenomenet närmare och undersöka om det även går att tillämpa på bilder har ett minnesexperiment utförts på ungefär 30 försökspersoner uppdelade i två grupper. Minnesexperimentet grundades på George A. Millers chunkingexperiment med seriella siffror. Dock fanns flera skillnader i vårt experiment. Dels förkastades den påverkan långtidsminnet hade i experimentet genom att minimera associationer och dessutom begränsades antalet siffror till 40 stycken, 20 chunkade och 20 ickechunkade. Experimentets andra fas som konstruerats för att undersöka huruvida chunking var applicerbart på bilder, var uppbyggt på mer eller mindre samma sätt, men istället för siffror var det enkla bilder som skulle återges. Experimentets resultat talar för att det finns ett tydligt samband mellan chunking och förbättrad minnesförmåga vad gäller siffror. Däremot visade experimentet på ett negativt samband vad gäller bilder. Till skillnad från förväntningarna så visade resultatet att de chunkade bilderna var svårare att återge. Orsaken till detta är okänd men det är troligt att chunkingen som utfördes på bilderna inte var kognitionspsykologisk korrekt.
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DEFINITION AV BEGREPP AVGRÄNSNING TIDIGARE FORSKNINGEN TEORIER OM MINNET BADDELEYS ARBETSMINNESMODELL MILLERS MAGISKA NUMMER PRIMACY OCH RECENCY EFFEKT METOD DESIGN FÖRSÖKSPERSONER MATERIAL OCH APPARATUR PROCEDUR RELIABILITET, VALIDITET OCH REPLIKERBARHET RESULTAT DISKUSSION...6 REFERENSER...9 BILAGOR...10
5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Minnet som är en del av människans mentala kognitiva system används för att klassificera, koda in, lagra samt plocka fram information. En stor del av dagens minnesforskning är fokuserad på att förstå hur vi tar in och lagrar information och hur vi med hjälp av denna förståelse kan förbättra vår minneskapacitet. Förmågan att gruppera information till så kallade chunks är ett välkänt fenomen inom kognitiv psykologi som introducerades av George A. Miller på 1950-talet. Forskningen kretsar kring studier av minnesmodeller, framför allt modeller som går ut på att gruppera den information som ska minnas, för att på så sätt optimera minneskapaciteten. I en mängd studier har det påvisats att chunking har en förbättrande påverkan på vår minneskapacitet. Vi är nyfikna på ifall denna typ av chunking även kan tillämpas till visuell bild och på så sätt förbättra minnet vad gäller inte bara siffror och ord, utan även bilder. 1.2 Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken påverkan chunking har på vår minnesförmåga. Vi utgår från Millers klassiska experiment med seriella siffror, chunkade respektive icke-chunkade, som visar på förbättrad minnesförmåga genom gruppering av enheter, för att vidare testa ifall denna teori även kan appliceras på bilder. Försökets syfte innefattar även att avkasta sig de associationer som Millers test innefattar för att försöket ska rikta sig mer till korttidsminnet. 1.3 Frågeställningar Hur påverkas människans korttidsminneskapacitet av chunking? Kan chunking även tillämpas till bilder? 1.4 Definition av begrepp Begreppet chunking är en process med vilken vi kan förbättra vår förmåga att minnas information i vårt korttidsminne. Genom chunking grupperar man information till meningsfulla enheter och förbättrar minnet av information. (Sternberg, 2009). 1.5 Avgränsning I vår undersökning har vi valt att avgränsa oss från den inverkan som association och inlärningseffekter kan ha på återgivning av siffror respektive bilder. Bredden på dessa problemområden kräver att vi begränsar oss till vissa aspekter av minnet för att
6 studien ska kunna utföras inom tidsramen. Försöket är upplagt för att minimera association och inlärningsprocess. Detta utesluter dock inte att denna typ av minnesförmåga inte är av betydelse, men för att göra vår studie hanterbar fokuserar vi enbart på korttidsminnet och chunking. 2 Tidigare forskning 2.1 Teorier om minnet När man talar om det mänskliga minnet brukar man dela in detta i tre större system. Denna indelning är dock endast teoretisk och även om de olika minnetyperna skiljer sig åt så påverkar de varandra. Man talar om långtidsminnet, korttidsminnet samt det sensoriska minnet (Baddeley, 1983). I långtidsminnet lagras information under mycket långa tidsperioder som individen utan större ansträngning kan plocka fram (Baddeley, 1983). Korttidsminnet behandlar information som individen behöver för att kunna hantera den rådande situationen, exempelvis komma ihåg en serie med siffror. Människans korttidsminne har en begränsad kapacitet på ungefär 30 sekunder. Informationen finns i korttidsminnet under tiden då den är relevant, men försvinner strax efter (Sternberg 2009). Det sensoriska minnet är en del av varseblivningsprocessen. Vi lagrar minnen genom att impulser tas upp genom syn, hörsel, känsel och lukt. Det sensoriska minnet tar emot all slags information och lagras endast under en mycket kort tidsperiod. Främst lagras information automatisk i form av bilder och ljud. Det sensoriska minnet skickar vidare en del av informationen till arbetsminnet, som en del teoretiker kallar korttidsminnet, för fortsatt bearbetning (Baddeley, 1986). 2.2 Baddeleys arbetsminnesmodell Alan Baddeley (1986) gav ett nytt förslag på en minnesmodell där han skilde korttidsminnet från arbetsminnet. Han delade upp minnet i tre komponenter: arbetsminnet, korttidsminnet och långtidsminnet. Han menade att arbetsminnet är den del av minnet som bearbetar sådan information som händer just i stunden. Baddeley delade ytterligare upp arbetsminnet i tre delar, en central exekutiv funktion, en visospatial scetchpad samt en fonologisk loop. Den centrala exekutiva funktionen väljer ut vad av innehållet i informationen som skall ägnas mer uppmärksamhet. Denna funktion har den fonologiska loopen och den visospatiala scetchpaden som sina slavsystem. Den fonologiska loopen håller kvar ljudbärande information för bearbetning och den visospatiala funktionen är specialiserad på visuell och spatial
7 inkodning och håller kvar visuell information under en kort tid. I arbetsminnet bearbetas nya intryck tillsammans med gammal information från långtidsminnet för att skapa nya minnen i långtidsminnet. Övning och användandet av redan existerande information i långtidsminnet kan leda till ytterligare förbättringar av förmågan att använda chunking (Ericsson, Chase, & Faloon, 1980). 2.3 Millers magiska nummer Studier som har gjorts kring minneskapacitet av vårt korttidsminne visar att chunking har en förbättrad effekt på vår förmåga att minnas information. Idén om att vår kapacitet att behandla information är begränsad, var revolutionerande då George Miller 1956 publicerade artikeln The Magical Number Seven, Plus or Minus Two: Some Limits on Our Capacity for processing Information. I denna artikel menade Miller att sju (± två) var det magiska nummer som karakteriserade det mänskliga medvetandets kapacitet. Med hjälp av empiriskt material kunde han visa att en individs förmåga att behandla och minnas informationsenheter som saknar inre samband, till exempel en serie siffror, försämras avsevärt redan efter sju enheter. Han behandlade även chunking i sin forskning och testade gruppering av informaton för lättare lagring. Millers artikel inspirerade många psykologer att vidare forska kring detta nya forskningsområde. 2.4 Primacy och recency effekt I studier där försökspersoner har fått återge listor som visats för dem, har man tydligt sett att man är mer benägen att återge rätt svar i början och slutet av en lista. Detta på grund av retroactive och proactive interference. Retroactive interference uppstår när individen glömmer tidigare information för att den störs av den nya informationen som finns i korttidsminnet. Proactive interference uppkommer när den nya informationen glöms bort då den liknar informationen som fanns i korttidsminnet sedan tidigare. Detta resulterar i att man har svårt att komma ihåg informationen som var i mitten av en lista. (Sternberg, 2009) 3 Metod 3.1 Design I den här undersökningen ska vi studera hypotesen om grupperad information i så kallad chunkning underlättar minnesförmågan. Huruvida siffrorna respektive bilderna
8 är chunkade eller inte räknas som experimentets oberoende variabel. Antalet korrekt återgivna stimuli räknas som experimentets beroende variabel. 3.2 Försökspersoner Testet utfördes vid två separata tillfällen med två skilda försöksgrupper. Den första gruppen valdes med hjälp av bekvämlighetsurval genom att en universitetslärare förfrågades om experimentet fick utföras i samband med en av dennes föreläsningar. Gruppen som experiment sedan utfördes på bestod av 22 personer, varav tre kvinnor och resterande män. Medelåldern låg på strax under 26 år. Gruppen bestod av svenska och internationella studenter vid Linköpings universitet. Det andra experimentet utfördes på ett damfotbollslag och dess tränare som även det valts ut genom bekvämlighetsurval. Den gruppen bestod av 6 försökspersoner där två var män och resterande var kvinnor, med en medelålder på 26 år. 3.3 Material och apparatur Till experimentet användes en laptop med en powerpointpresentation. Bildspelet som visades var uppdelat i fyra separata bildspelsslides som hängde samman med vita pausbilder samt två slides med presentationstext och avslutningstext. Se bilagor för utformning på bildspelet. 3.4 Procedur Försökspersonerna fick först en kort introduktion till experimentets utförande och grundläggande instruktioner om hur experimentet skulle utföras, samt att deras svar skulle komma att behandlas utifrån forskningsetiska principer, det vill säga att försökspersonerna garanteras anonymitet i studien och att de när som helst kunde avbryta deltagandet i experimentet om de så önskade. Sedan startades bildspelet och försökspersonerna ombads att memorera det som presenterades via projektorn. Efter tjugo sekunder byttes minnesbilden mot en vit pausbild och obegränsat med tid gavs åt försökspersonerna att anteckna det som de mindes på de förtryckta formulär som delats ut vid introduktionen. När försökspersonerna hade skrivit klart visades nästa test. De första två testen bestod av siffertest där den första försöksgruppen fick se siffrorna utan chunking, vilket innebar tjugo stycken slumpmässigt utvalda siffror i en lång rad. Efter det testet visades testet med chunkade siffror, likaså tjugo slumpade siffror men uppdelade fyra och fyra i chunks.
9 Efter siffertestet introducerades experimentets andra fas som innebar att det istället för siffror skulle vara bilder som memoreras. För den första försöksgruppen, universitetetsklassen, visades först en översiktsbild som visade tjugo stycken bilder jämt fördelade över sliden, följt av ett test med tjugo bilder som chunkats två och två in i ramar. Den andra försöksgruppen, damfotbollslaget, fick samma introduktion men fick se bilderna i omvänd ordning, de chunkade siffrorna först följt av de icke-chunkade siffrorna. Likaså med bildtesten där de chunkade bilderna visades före de bilder som inte grupperats. Efter det sista deltestet avslutats, insamlas försökspersonernas ifyllda formulär och de som deltagit bjöds på kakor. Resultaten rättades och sammanställdes i ett exceldokument. Rättningen för siffertesten gjordes enligt följande: För varje siffra som återgivits på rätt position i sifferföljen tilldelades ett poäng. För bildtesten så tilldelades poäng utifrån antal rätt återgivna bilder oberoende av ordningsföljd. Både svenska och engelska svar godkändes likaså uppenbara felstavningar och synonymer. 3.5 Reliabilitet, validitet och replikerbarhet Studiens reliabilitet anses vara förhållandevis hög eftersom studiens stabilitet och internbedömarreliablitet är hög. Det första på grund av att även om studien genomförs vid ett annat tillfälle kommer troligen ett likvärdigt resultat påvisas och det andra för att rättningen av resultaten diskuterats av gruppen och haft tydliga riktlinjer. Trots att experimenten har utförts både i universitetsmiljö och ute i fält har försöket låg ekologisk validitet då det är ovanligt att människor uppmanas att under kort tid minnas långa siffersekvenser respektive bildsekvenser. Däremot leder föregående resonemang till följande problematik. Eftersom vi inte gjort ett representativt urval utan valt försökspersonerna utifrån ett bekvämlighetsurval försvåras generaliserbarheten betydligt, då största delen av våra försökspersoner utgörs av studenter vid Linköpings universitet och är förhållandevis nära i ålder. Detta talar för att den externa validiteten är svag, men tack vare experimentets enkla uppgift är det troligt att försökspersonernas homogenitet spelar liten roll, och att experimentets externa validitet trots homogeniteten kan ses som förhållandevis hög. Detta eftersom resultaten troligen återkommer även vid andra försöksgrupper.
10 För att göra vår studie möjlig att replikera för andra forskare har vi så noggrant som möjligt försökt beskriva studiens tillvägagångssätt. Vi bifogar därför de formulär och bilagor vi använt i experimentet, allt för att öka studiens replikerbarhet. 4 Resultat Figur 1. Antal korrekt återgivna siffror respektive bilder då man testar chunking vs. Icke-chunking. T-test utfördes först på resultaten på chunkade respektive icke-chunkade siffror. Detta test följdes av ytterligare ett t-test som ställde chunkade bilder respektive ickechunkade bilder mot varandra. Båda testen resulterade i ett signifikant resultat där det första testet resulterade i t(27) = 3,0677, p < 0.05, och det andra t-testet med bilder resulterade i följande resultat, t(27) = 2,5483, p < Diskussion I grunden utgick vi från Millers minnestest av siffror. För att hålla oss till studiens avgränsning om korttidsminnet, skiljer sig vårt test från Millers genom att vi använde slumpmässiga siffror och inte sifferkombinationer som kan associeras till något specifikt ur långtidsminnet, t.ex. kända årtal. Det finns dock en möjlighet att försökspersonerna kan ha en personlig relation till de siffer- och bildkombinationer som visas. Detta kan leda till en association som egentligen inte var menad och därmed påverka svaren på ett sätt vi inte tänkt.
11 Experimentet utfördes till viss del på försökspersoner med annat modersmål än svenska eller engelska, de språk som experimentet presenterades på. Detta kan ha hämmat förmågan att namnge de föremål som förkommit i bildspelet och därmed försämrat resultatet. Möjligheten finns även att instruktionerna inte förståtts av alla försökspersoner om språket är en begränsning. Under det första experimenttillfället, då det chunkade bildtestet presenterades efter det att det icke-chunkade testet visats, noterades en del felaktigt återgivna bilder. Istället för att korrekt återge de bilder som funnits med på det chunkade bildtestet, återgav även vissa försökspersoner bilder som endast visats i det tidigare ickechunkade bildtestet. Detta kan bero på flera anledningar, antingen ligger dessa bilder kvar i minnet och när man ska anteckna de nya bilderna har man svårt att avgöra vilket test bilden tillhörde. Eller så skulle det kunna bero på att försökspersonerna, tack vare att bilden redan finns i minnet, associerar de nya bilderna med bilder som funnits i det tidigare testet. Ett tydligt exempel på det senare är hus, en bild som fanns med i det icke-chunkade testet men saknades i det chunkade testet. I det chunkade testet förekom istället bilden på en husvagn, ett begrepp nära förknippad med hus. De förekom fall där försökspersoner missat att skriva hus på det första testet, där bilden för hus fanns, men hade skrivit hus istället för husvagn i det andra testet. För att minimera att vissa bilder skulle sticka ut mer och därmed vara lättare att minnas så valdes endast spartanska bilder i svartvitt. Till stor del återgavs bilderna som fanns i testet, på enstaka bilder tolkades bilden dock om till liknande föremål, t.ex. tolkades en skissad bild av ett lejon i flera fall som en katt. Huruvida detta är på grund av en otydlig bild eller om försökspersonerna associerar lejonet till en katt när minnet brister är osäkert. I likhet med Millers minnestest kunde vi utifrån våra resultat se en tydlig förbättring av minneskapacitet vid chunking av siffror. Detta överensstämmer med vår hypotes där vi gjorde antagandet att chunking har en markant förbättring på korttidsminnet. Däremot visade vårt bildtest på motsatt effekt, det vill säga, att chunking av bilder inte har någon förbättrande effekt på korttidsminnet. Detta kan bero på flera faktorer. Dels att chunkingen inte har utförts på ett optimalt sätt, exempelvis inramningen av bilderna, där kanterna stjäl uppmärksamhet från bilderna. Men också att den ickechunkade bilden var mer överskådlig och därmed skulle kunna vara mer representativ för en chunkad bild. Det är tydligt att människans korttidsminne påverkas till det positiva med hjälp av chunking då detta framgick klart och tydligt enligt siffertesten. Däremot är det som diskuterats osäkert varför inte samma resultat erhölls i bildtesten. Kanske beror detta på att det inte är möjligt att chunka bilder eller så beror det på andra variabler som inte tagits hänsyn till i detta experiment.
12 Skulle man vilja bedriva vidare forskning inom frågeställningen är det lätt att replikera experiment. Dels på grund av experimentets enkelhet och dels på grund av att experimentets utförande är tydligt beskrivet och att materialet återfinns i bilagorna. Genom att utveckla experimentet och utföra vidare forskning inom området skulle det kunna leda till mer tillförlitliga resultat där man skulle kunna avgöra om chunking förbättrar minnet av bilder. Praktisk användning av chunking skulle kunna tillämpas i till exempel informationsspridning som i användarvänlighet vid utveckling av nya produkter och skyltar samt inom reklambranschen. I likhet med resultatet av Millers minnestest av siffror kunde även vi i vårt experiment se att det antal nummer som försökspersonerna kunde återge stämde överrens med Millers magiska nummer sju (± två). De tendenser vi såg i resultatet var att försökspersonerna återgav början och slutet på den seriella sifferordningen korrekt, medan siffrorna i mitten oftare glömdes bort. Detta kan kopplas till den inverkan primacy och recency effekt har på återgivning av information.
13 Referenser Baddeley, A. D. (1983). Minnet. Fakenham: Fakenham Press. Baddeley, A. D. (1986). Working memory. New York: Oxford University Press Ericsson, K. A., Chase, W. G., & Faloon, S. (1980). Acquisition of a memory skill. Science, 208, Miller, G.A. (1956). The magical number seven, plus minus two: Some limits on our capacity for processing information. Psychological Review, 101 (No 2), Sternberg, R. J. (2009), Cognitive psychology, 5th ed. Belmont: Wadsworth 9
14 Bilaga 1 Försöksgrupp 1, Universitetsklassen
15 Bilaga 2 Försöksgrupp 2, damfotbollslaget
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merKorttidsminne-arbetsminne
Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar
Läs merInteraktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merFöreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merFalska minnen på kort tid
Falska minnen på kort tid Kognitionspsykologiska datorlaborationer 729G05 Lärare: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson Helen Feyz Magnus Jonsson Erik Claesson Marcus Johansson Sammanfattning Det här
Läs merSerial Positioning med påverkan av höjd Amplitud
01.04.10 Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska Laborationer 729G05 Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud Josef Johansson Christopher Palm Ellen Lürén Linus Engvall Sammanfattning Studien
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merProaktiv interferens vid semantisk kodning
Uppsala universitet RAPPORT Institutionen för psykologi 2006-10-28 Psykologprogrammet, termin 1 Kognitions- och inlärningspsykologi, 5 p Kognitionslaboration, grupp 2 Grupp: Retroaktiv interferens 2 Per
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merKognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,
Läs merRelevans av visuell information vid falska minnen
Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare
Läs merKognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar
Läs merFörsämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom
Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Ett problem med minne, nedsatt hörsel eller låg talhastighet? C uppsats i kognitionsvetenskap ht 2005 Björn Johansson Kollegium SSKKII, Göteborgs
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011-12-03
Läs merKognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.
Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2012-02-25
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merAtt ta reda på hur barn tänker
LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merMinneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.
Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merProjektarbete. Process, gruppdynamik
Projektarbete Process, gruppdynamik Kursmål, lärandemål Kursens övergripande mål är att ge kunskaper om ingenjörsmässiga arbetsmetoder och att ge grundläggande färdigheter i att använda olika ingenjörsverktyg,
Läs merMänniskan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception
Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-03-19
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Forskningsmetodik och fördjupningsarbete i psykologi Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum: 2016-03-12 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merStudie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson
Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap,
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merKognitionsvetenskapliga programmet, åk 1
Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merMinnets möjligheter och neurokognitiv habilitering
Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -
Läs merHUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när
Läs merHUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?
HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när
Läs merMälardalens högskola
Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merKognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap
Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet
Läs merOm the Big Five och förmågor
Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:
Läs merTentamen består av 9 frågor, totalt 34 poäng. Det krävs minst 17 poäng för att få godkänt och minst 26 poäng för att få väl godkänt.
KOD: Kurskod: PX1200 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2017-01-14 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merTentamens-/instuderingsfrågor
PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till
Läs merProcentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och
TST Privat & Konfidentiellt den 20 februari 2008 Eddie W Poäng Standardiserade Resultat Gjorda - Korrekta = Fel Korrigerad poäng Procentuell rankning Uppfattningsförmåga 53 49 4 48 96 Slutledningsförmåga
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONE
Lateraliserade effekter av auditivt brus på episodminnet. Sebastian Lizak Handledare: Göran Söderlund VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING, 15 hp, 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONE Sebastian Lizak
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merSvåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008
Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merVilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign?
C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan).
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011 11
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den lärande hjärnan Joanne
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2010-10-01 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merKvantitativa metoder en introduktion. Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018
Kvantitativa metoder en introduktion Mikael Nygård, Åbo Akademi, vt 2018 Vad är kvantitativ metod? Kvantitativa (siffermässiga) analyser av verkligheten: beskrivning och förklaringar av fenomen i fokus!
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme som finns på sidan. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, forskningsmetodik och fördjupningsarbete. Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2013-12-07
Läs merKognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.
Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merDen gröna påsen i Linköpings kommun
Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel
Läs merGymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Läs merMänniskans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet
Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information,
Läs merMetodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Läs merSubliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, Johannes Palmgren, Maria Persson,
Kognitionsvetenskap C, 5p Kursansvarig: Lars-Erik Janlert Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, dit01dko@cs Johannes Palmgren, c01jpn@cs Maria Persson, dit01mpn@cs Sammanfattning Den här studien syftar
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merNeural bas för kognition
Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merOm expertisberoende minnesprocesser hos språkexperter
Om expertisberoende minnesprocesser hos språkexperter Forskarseminariet, Vasa universitet, 18.3.2016 www.muistikuisti.net Sinikka Hiltunen Översättningsvetenskap (Diplomöversättare, 1975; FK, 1992) Kognitionsvetenskap
Läs merInstitutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05
Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00
Läs merSÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum
SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Läs mer34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
Läs merThe Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10
The Information Company Visuell kommunikation av siffror Stockholm 2009-06-10 2009-06-10 Sida 1 Agenda Syfte: Att få med sig några konkreta principer som kan förbättra hur vi visualiserar information Exempel
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.
KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Metod Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2014-11-08 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av 13 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs
Läs merVisuellt & Auditivt korttidsminne Anders Hurtig
Högskolan Dalarna Institutionen för Hälsa och Samhälle Psykologi III, Vt 2008 Uppsats 15 ECTS Visuellt & Auditivt korttidsminne Anders Hurtig Examinator: Beatrice Ewalds-Kvist Handledare: Lena Linde C12/08
Läs merMinne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning
Minne Lagring Process Modeller Inkodning Framplockning Clive Wearing Clive Wearing En virusinfektion skadade mediotemporala corex och resulterade i anterograd amnesi; oförm rmåga att lagra nya minnen.
Läs merExempeltext labbrapport
Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
Läs merKriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten
Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merElevguide till studieteknik
Elevguide till studieteknik Pär Leijonhufvud, CC-BY-SA 2018 Fler kopior kan laddas ned från https://leijonhufvud.org/filer/studieteknik-elevguide. pdf I denna guide kan du lära dig ett antal tekniker som
Läs merMänniskans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en
Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merStudie av Falska Minnen
Studie av Falska Minnen av: Malin Niklasson Anders Jansson Lärare: Felix Koch Handledare: Kenny Skagerlund Sammanfattning Tidigare forskning från bland annat professor Elisabeth Loftus har visat att det
Läs merKIT 104, Kognitiva processer. Lecture 4: Minnet , Thomas Porathe
KIT 104, Kognitiva processer Lecture 4: Minnet 100406, Thomas Porathe Världen är sitt eget minne (Kevin O Regan, 1992) O Regan, J.K. (1992), Solving the real mysteries of visual perception: The world as
Läs merSTUDIEHANDLEDNING för kursen
Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs mer