"Arg först"-effekten
|
|
- Britt Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 "Arg först"-effekten En eye-trackingstudie Eva Bjerke, evabj710 Anton Brunberg, antbr036 Hongzhan Hu, honhu753 Fanny Molander, fanmo828 Johanna Neander, johne920 Tanja Rastad, tanra467 Linnea Wahlberg, linwa713
2 Sammanfattning I en tidigare studie (Hansen och Hansen, 1988) har det visats att arga ansikten snabbare drar till sig uppmärksamhet i en folkmassa jämfört med glada och neutrala ansiktsuttryck. I denna studie har vi undersökt huruvida arga ansikten först drar till sig uppmärksamhet framför glada då två bilder på samma person med dessa ansiktsuttryck presenterades. Ögonrörelserna för tio försöksdeltagare registrerades, med hjälp av eye-trackingutrustning, då de presenterades för totalt 16 bildpar. Syftet var att ta reda på vilket av ansiktsuttrycken deltagarna tittade på först. Resultatet visade att deltagarna lika ofta tittade först på det arga som det glada ansiktsuttrycket. Introduktion Fiske och Taylor (2008) beskriver hur ansiktsigenkänning är en mycket väl utvecklad visuell förmåga och att mycket talar för att hjärnan processar ansikten på ett unikt sätt jämfört med andra visuella stimuli. Arga ansikten aktiverar hjärnans varningssystem, som ligger i amygdala i hjärnan, i syfte att förbereda oss för eventuella hot. Tidigare forskning har visat att man lägger mer uppmärksamhet på ett argt ansikte och att ett argt ansikte sticker ut i en folkmängd. Ett exempel är en studie av Hansen och Hansen (1988). De har undersökt vilka ansikten som sticker ut i en samling med fyra eller nio personer, där ett av ansiktena är avvikande med glatt, argt eller neutralt uttryck. Försöksdeltagarna fick som uppgift att avgöra om det fanns ett ansikte med avvikande ansiktsuttryck. I studien fann Hansen och Hansen en "pop-out"-effekt för alla avvikande ansikten, men effekten var större för arga ansikten. De kom även fram till att det går snabbare att hitta ett ensamt argt ansikte än vad det gör att hitta ett glatt eller neutralt ansikte i en folkmängd. Med vår studie vill vi undersöka om en "arg först"-effekt uppstår, det vill säga att ett argt ansikte först drar till sig blickarna, om det endast är två ansikten som visas, ett glatt och ett argt. Vi vill undersöka vilket ansikte man först lägger uppmärksamhet på och vår hypotes är att försöksdeltagarna först kommer att titta på ansiktet med ett argt uttryck. Metod Studien utfördes med tolv försöksdeltagare i åldrarna år som alla studerar på olika program på Linköpings Universitet, varav hälften kvinnor och hälften män. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval där personer tillfrågades som befann sig i närheten av IKT-studion, där studien utfördes. Studion var ett rum med stora fönster och ett antal datorer, varav en hade eye-trackingutrustning. Försöksdeltagarna fick läsa ett informationsblad om studien där de informerades om att studien var frivillig samt hur försöket skulle gå till. Därefter skedde en kalibreringsprocess vid eye-trackingdatorn. För två av deltagarna blev resultatet av kalibreringen inte tillräckligt bra för att kunna utföra försöket, varför testet avbröts för dessa två och endast resultaten från de resterande tio registrerades. Efter kalibreringen inleddes själva testet där försöksdeltagaren skulle fokusera på en punkt som visades i mitten på skärmen i en sekund, därefter presenterades ett stimuli bestående av ett bildpar på en och samma person som såg glad ut på ena bilden och arg ut på den andra. Bildparen visades i två 2
3 sekunder var, sekvensen bestod av 16 bildpar och mellan varje stimuli visades fokuspunkten i en sekund. Visningstiderna hade bestämts innan genom ett antal pilottester. Eye-trackingutrustningen registrerade deltagarnas ögonrörelser över skärmen. Efter testet tillfrågades försöksdeltagarna om deras ålder samt om de kände igen någon av personerna på fotona. Ungefär hälften kände igen en eller fler personer. Insamlingen av stimuli skedde på Campus Valla genom att tillfråga ett antal personer, både kvinnor och män, om de kunde tänka sig att ställa upp på fyra bilder var för studien. De ombads att se glada ut på två av dem och se arga ut på två. På en bild av respektive känsla ombads de att göra tänderna synliga och på den andra inte. Bilderna speglade inte personernas faktiska humör utan de ombads att föreställa arga respektive glada. Av totalt elva personer valdes åtta ut, fyra kvinnor och fyra män, som försöksledarna ansåg bäst gestaltade de önskade känslorna. Bilderna frilades på en grå bakgrund och parades ihop till stimuli bestående av en glad och en arg bild på samma person. Bilder där tänderna syntes sattes ihop till samma stimuli och motsvarande för bilder utan synliga tänder. Resultat Till analysen av eye-trackingstudien användes statistik från analysprogrammet BeGaze. Där studerades tidsfördröjningen från det att bilden presenterades tills det att försökspersonerna tittade på det arga respektive det glada ansiktet i varje stimulipar. Den kortare tiden visade vilket ansikte försökspersonen tittade på först. Utifrån dessa data summerades alla försökspersoners resultat, och totalt sett tittade de lika många gånger först på de arga ansiktena som på de glada. Resultatet blev alltså att försökspersonerna tittade först på ett argt ansikte exakt 50% av turerna. Med tanke på att resultatet inte visade några som helst tendenser att stödja vår hypotes, det vill säga att deras blick först skulle dragits till det arga ansiktet oftare, behövdes inte något statistiskt signifikanstest beräknas. Metoddiskussion Personerna som fotograferades för att skapa stimuli till studien var enbart studenter vid Linköpings Universitet. Det var svårt att få dem att förmedla ett genuint ansiktsuttryck som skulle återspegla ett ilsket humör. Av den spontana feedback personerna som fotograferades gav ansåg de själva att det var mycket enklare att se glad ut än att se ilsken ut utan yttre påverkan. Vi uppfattade de flesta som var villiga att bli fotograferade för vår studie som glada vid tillfället då de blev tillfrågade och att det därför kan ha varit lättare för dem att se glada ut. Innan själva studien kunde börja behövde utrustningen kalibreras för varje deltagare. Detta kom att bli en svårighet på grund av den varierande kroppslängden på varje försöksdeltagare. Utrustningen som användes vid studien är väldigt känslig och om en försöksdeltagare ändrade sin sittställning under studien så tappade utrustningen precision. En annan sak som gjorde att utrustningen tappade precision var att vissa försöksdeltagare inte helt verkade ha förstått de givna instruktionerna. Vissa vred till exempel på huvudet under försökets gång. Vissa av försöksdeltagarna hade antingen linser eller glasögon. För de flesta kunde försöket ändå genomföras med acceptabel precision, men för 3
4 ett par personer påverkades utrustningens precision så pass att de inte kunde delta i själva studien. Studien gick dock inte ut på att ta reda på exakt var i stimulit försöksdeltagarna tittade, utan vilket av ansiktena de kollade på först. Under själva genomförandet av studien var miljön inte optimal. Till exempel var alla väggar i rummet av glas så deltagarna kunde lätt distraheras av personer som gick förbi utanför. I rummet befann sig inte bara försöksledaren och försöksdeltagaren utan hela studiegruppen var närvarande och ibland även andra försöksdeltagare. Detta kan ha skapat en känsla av att vara iakttagen för försöksdeltagarna. Speciellt kan ljudnivån i rummet ha påverkat, eftersom det som tidigare nämnts inte var helt tomt i det rum där försöket hölls. Efter genomförandet av studien var den enda uppföljningen att fråga försöksdeltagarna om deras ålder samt huruvida de kände igen någon av personerna i studiens stimuli. En kvalificerad fråga att ställa dem kunde ha varit om de tänkte på något speciellt under studien, vilket skulle varit ett sätt att utvärdera kvalitén på de stimuli som presenterades för deltagarna. Frågor om spontana tankar kring försöket kunde även ha ställts för att eventuellt förklara faktorer som kan ha påverkat studien. Exempelvis om de kände sig bekväma med att ha deltagit i studien och ytterligare tankar som dök upp kring deltagandet i studien. Resultatdiskussion Det finns många möjliga förklaringar till att deltagarnas blick inte verkade dras till något speciellt ansiktsuttryck i denna undersökning. Hansen och Hansens (1988) försök skiljer sig från denna undersökning bland annat genom att deltagarna där aktivt fick söka efter ett specifikt ansiktsuttryck, medan deltagarna i denna studie inte hade någon uppgift utan fick titta på bilderna som de ville. Det enda de behövde tänka på var att fokusera på punkten mellan bilderna, vilket de verkar ha gjort. Enligt vår hypotes skulle dock deltagarnas blickar reflexmässigt ha dragits åt de arga ansiktenas håll, så denna skillnad bör inte ha påverkat resultatet. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att deltagarna medvetet eller omedvetet bestämt på förhand vilket håll de ska titta åt innan varje stimuli presenteras. Vissa kanske alltid tittar åt samma håll först, andra byter sida då och då. Vilket ansiktsuttryck som finns på den sidan spelar då ingen roll för vilket håll deltagarna först tittar åt och därmed uppstår inte "arg först"-effekten. På grund av att man i västvärlden läser från vänster till höger kan detta också ha påverkat deltagarnas ögonrörelsemönster, det vill säga att många av dem automatiskt tittade först på vänster bild och därefter på höger, oavsett ansiktsuttryck. Vidare skiljer sig denna studie från Hansen och Hansens (1988) genom att det endast användes två ansikten per stimuli medan deras bestod av fyra eller nio ansikten. "Pop-out"-effekten kan ha varit avgörande för deras resultat, en effekt som troligen inte uppstått givet upplägget i denna studie då vi inte använde oss av grupper med ansikten. Storleken på bilderna och avståndet till skärmen kan ha inneburit att deltagarna inte fick tillräcklig överblick, vilket skulle kunna ha förhindrat att bilderna bearbetades undermedvetet. En möjlig konsekvens av detta är att blicken inte nödvändigtvis drogs till ett ansiktsuttryck utan att deltagarna godtyckligt valde åt vilket håll de tittade först. Detta skulle kunna 4
5 undersökas vidare genom att förminska stimuli för att ge mer möjlighet till överblick. De stimuli som användes var inte utvärderade och vi kan därför inte uttala oss om huruvida dessa faktiskt utstrålar de känslor som ämnades. Deltagarna kan därför ha haft en annan uppfattning än försöksledarna om vilken känsla som uppvisas på respektive bild. Om deltagarna inte har uppfattat något av uttrycken på bildparen som aggressivt så utesluter det möjligheten för dem att titta på ett argt ansikte först, och istället blir valet slumpmässigt. Något som även kan ha påverkat är att personerna på stimuli-bilderna endast gestaltar en känsla utan att nödvändigtvis uppleva den på riktigt. Eventuellt kan betydelsefulla aspekter av ett verkligt argt uttryck därför ha missats. Alternativt kan personerna på bilderna korrekt ha uppfattats som arga av deltagarna, men inte tillräckligt aggressiva för att utgöra ett hot och "arg först"-effekten kan därför ha uteblivit. Vissa av försöksdeltagarna kände igen en eller flera av personerna på stimulibilderna. Dock var bilderna ihopparade med samma person på båda bilderna och detta bör därför inte haft betydelse för vilken av bilderna deltagarna tittade på först. Vi kan dock inte vara säkra på att bekanta och obekanta ansikten bearbetas på samma sätt. Att samma person förekom på båda bilderna i paren bör ha eliminerat risken att utstickande särdrag, såsom hår och färgstarka klädesplagg, dragit till sig deltagarnas uppmärksamhet. Vi tänkte på att tänder skulle kunna vara ett utstickande särdrag och såg därför till att tänder förekom på båda eller ingen av bilderna i paren. Referenser Fiske, S. T., & Taylor, S. E. (2008). Social Cognition: From Brains to Culture. New York: McGraw-Hill. Hansen, C. H., Hansen, R. D. (1988). Finding the Face in the Crowd: An Anger Superiority Effect. Journal of Personality and Social Psychology, 54,
Eye-tracking your face
Eye-tracking your face Påverkar ögonrörelser ansiktsinlärning? 5/3 2010 Social Kognition, 729G18 Linköpings Universitet Gustaf Hansson William Hagman Tommy Hudin Juulia Suvilehto Olof Jönsson Magnus Johansson
Läs merExtrovert - Introvert
GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merLINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras
Läs merFeedbackrapport 729A45 Användbarhetstestning. Oscar Carlsson
Feedbackrapport 729A45 Användbarhetstestning Oscar Carlsson oscca982@student.liu.se Mars 2010 1 Inledning I kursen 729A45 Användbarhetstestning ingick ett moment där varje student skulle observera och
Läs merSocial pop-out effekt
Om det finns bilder i bilagan kommer de inte att visas. Hämta den ursprungliga bilagan Social pop-out effekt Med en negativt laddad person Social Kogniton, VT 2010 Felix Koch Innehållsförteckning Inledning
Läs merManipulation med färg i foton
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se
Läs merMetoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:
Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig
Läs merRelevans av visuell information vid falska minnen
Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare
Läs merFaceMouse Artikelnummer:
FaceMouse Artikelnummer: 12010 1 Claro FaceMouse Välkommen till Claro FaceMouse. Claro FaceMouse är ett kraftfullt sätt att styra datorn med dina ansiktsuttryck och huvudets rörelser. INSTALLATION AV MEDFÖLJANDE
Läs merThe Deliberation-Without- Attention Effect
LINKÖPINGS UNIVERSITET The Deliberation-Without- Attention Effect En experimentell studie Julia Holmström Malin Lundström Albin Pettersson Therese Johansson 2010-04-01 Innehållsförteckning 1.1 Sammanfattning...
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merFÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center
Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.
Läs merÖgonrörelsemätning av spädbarns betraktande av ansikte och ting
Ögonrörelsemätning av spädbarns betraktande av ansikte och ting en kognitionspsykologisk studie med en etnografisk dimension Nicoletta Baroutsi, Josef Benjaminsson, Maria Hedblom, Karin Hörberg, Magnus
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merTobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel
Tobii C12 Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Förord Detta du nu håller i din hand är inte en komplett manual utan en kortfattad
Läs merStudie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson
Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap,
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merCOGAIN Communication by Gaze Interaction
COGAIN Communication by Gaze Interaction Ett projekt om ögonstyrning Eva Holmqvist Specialistarbetsterapeut www.dart-gbg.org Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut Mats Lundälv Datapedagog www.dart.gbg-org
Läs merÖgonstyrning tillsammans med The Grid 2
Ögonstyrning tillsammans med The Grid 2 Ögonstyrning används alltmer av personer med mycket begränsad eller otillförlitlig rörlighet. Både för kommunikation och som styrsätt till dator. Integration med
Läs merDEL 3. Könsnormer i bildspråket
DEL 3 Könsnormer i bildspråket Text: Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och Statens medieråd Form: Intellecta Omslagsfoto: Johan Bävman Statens medieråd 2017 2 DEL 3 Praktisk bildanalys byt plats! I del 3
Läs merKapitel 5 Affektiv kommunikation och empati
Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merAnvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt
sidan 1(8) Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merSökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt
Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Karolina Franc, Jonathan Karlsson, Malin Lundström, Malin Persson, Jonas Sandin, Malin Vester Linköping, 2011 Tre olika produktkategorier
Läs merInformerat samtycke. Informerat samtycke. Det är upp till den enskilde att bestämma! Forskning ok först efter att forskningspersonen
Informerat samtycke Informerat samtycke Det är upp till den enskilde att bestämma! Forskning ok först efter att forskningspersonen informerats om studien frivilligt samtyckt till att delta 1 Varför informerat
Läs merSelektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?
Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan
Läs merOM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS
OM DAGEN Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS Ni fick träffa Anita och Marcus som befann sig mitt i en förändring
Läs merKAN SINNESSTÄMNING PÅVERKA VERBAL ÖVERSKUGGNING VID ANSIKTSIGENKÄNNING?
Umeå Universitet Institutionen för psykologi Kandidatuppsats, 15 hp, VT 2012 Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap, 180 hp KAN SINNESSTÄMNING PÅVERKA VERBAL ÖVERSKUGGNING VID ANSIKTSIGENKÄNNING? Angelica
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merHEY! CODE I SKOLAN. VISAR ALLTID DEN RIKTIGA KODEN
VARFÖR HEY! CODE? Ett system för årskurs 1-9, ger en röd tråd i arbete & utveckling. Följer riktlinjer från Lgr11 Formativ bedömning. Måluppföljning för enskild individ. Lärarhandledning & klassrumsöversikt
Läs mer[Introduktion till programmering ]
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN [Introduktion till programmering ] [Laboration med NXC] Tobias Johansson 05/09/13 tobiaj@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Vad som gör en ingenjör
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merBarnfilmskolan presenterar
Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.
Läs merHANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION
HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,
Läs merTest av kranspetsvågar i virkesfordon
Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merEffektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO
2015 Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO ULF ÅKERSTRÖM, UA CONSULTING AB Innehåll Effektstudie Antiperspirant
Läs merAtt se i mörker. En jämförelse mellan två olika night vision-system. Ingrid Alin Nilsson, Helen Alm, Sona Arabloui
Att se i mörker En jämförelse mellan två olika night vision-system av Ingrid Alin Nilsson, Helen Alm, Sona Arabloui Henrik Gemoll, Anna Heyden, Karl-Johan Törngren och Rasmus Wetterström Trafiksäkerhet
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merAnsiktsigenkänning med MATLAB
Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system
Läs merNär kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merManual om test. Innehåll. Telefon: Högskolan Dalarna. NGL-centrum. E-post:
Manual om test Innehåll Lägga till test... 1 Skapa test... 2 Skapa fråga... 2 Återanvänd fråga... 3 Ladda upp frågor... 8 Frågeinställningar... 8 Frågebank... 11 Skapa frågebank... 11 Testalternativ...
Läs merAtt argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hannes och Sara har varit ett par sedan den där dagen i juli. I morgon är det dags för skolstart och de ska gå dit ihop. Nu sitter de vid kiosken och äter glass
Läs merKan Du Hundspråk? En Frågesport
Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara
Läs merAnvisningar för passfoto
sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs
Läs merGe aldrig upp. Träning
Ge aldrig upp Träning Kom nu, vi blir sena, skriker Ellens pappa Rickard som sitter otåligt i bilen och väntar. Jag kommer, skriker Ellen tillbaka. När Ellen har satt sig i bilen kör Ellens pappa direkt
Läs merFönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll
Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Fönsterbeteende 4 1.1 Fokus............................................. 4 1.1.1 Fokuspolicy..................................... 4
Läs merThomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad
Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter
Läs merKristian Pettersson Feb 2016
Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs
Läs merSPRINT-HANDBOK (version 0.4)
1. FÄRG OCH FORM Detta är programmets startmeny. Texten överst på bilden (Avsluta, Ny användare, Om... och Välj användare) blir synlig då markören förs upp den blåa ramen. en ny användare. 6. 4. 5. får
Läs merFrån risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA
Från risk till säkerhet Så arbetar vi med beteendebaserade säkerhetsmetoder i transportsektorn SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015 Maria Vigren, TYA 1:1 Från risk till säkerhet... Maria Vigren Beteendevetare
Läs merTekniker - IXUS 210. Avancerat pekgränssnitt
Tekniker - IXUS 210 Avancerat pekgränssnitt IXUS 210 har det hittills mest avancerade IXUS-gränssnittet för pekskärmar, med tillgång till kamerans huvudmenysystem och med stora ikoner på skärmen som direkt
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merÖversyn av index för utrikes flygresor
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes
Läs merIlska i olika medier Finns det någon skillnad i hur den uppfattas?
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Ilska i olika medier Finns det någon skillnad i hur den uppfattas? Johanna Pettersson C-uppsats i Psykologi, VT 2013 Handledare: Leonard Ngaosuvan
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10) p.2(10) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en heldag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs merFörankring och emotionell priming vid bedömning av skönhet hos bilder
Förankring och emotionell priming vid bedömning av skönhet hos bilder Fredrik Eriksson Filosofie kandidat Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi
Läs merPengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 1 får eleverna bekanta sig med 1-krona,
Läs merAnvisningar för passfoto
Anvisningar för passfoto Finland införde nya passfotokrav 21.8.2006. De nya passfotokraven grundar sig på definitioner av den internationella civilluftfartsorganisation som lyder under FN. Syftet med anvisningarna
Läs merSkam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning
Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning Annika Ollas Ericastiftelsens handledar- och lärarutbildning, 2015/2017 Seminarium 2 februari, 2017 Syfte Bli uppmärksam på skam - både som psykoterapeut
Läs merEnkäter - Lärarmanual
Med funktionen Enkäter kan du skapa kursvärderingar och undersökningar direkt i Blackboard. En stor fördel med detta jämfört med den traditionella pappersvarianten, är att resultatet sammanställs automatiskt.
Läs merAnvisningar för passfoto
Anvisningar för passfoto I Finland kommer man inom den närmaste framtiden att övergå till nya passfotokrav, vilka grundar sig på definitioner av den internationella civilluftfartsorganisationen som lyder
Läs merFotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski
Fotografens öga En analys av fotografiet enligt John Szarkowski John Szarkowski (1925-2007) var chef för den fotografiska avdelningen på The Museum of Modern Art i New York. I sin bok The Photographers
Läs merHur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,
Läs merEtt tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!
Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda
Läs merFärgers påverkan på reaktionstid
Linköpings Universitet 2010-03-31 Färgers påverkan på reaktionstid Karl Hörnell Sofie Skarpsvärd Oscar Wemmert I denna studie har vi undersökt samband mellan reaktionstid och röd/blå färg. Vi förväntade
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merFöreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population
Föreläsning 5 Kapitel 6, sid 153-185 Inferens om en population 2 Agenda Statistisk inferens om populationsmedelvärde Statistisk inferens om populationsandel Punktskattning Konfidensintervall Hypotesprövning
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merBarnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser kan ha känslor. Olika djurarter visar samma typ av känsla på olika sätt.
Övning Känslor Övning - Känslor Övningen går ut på att barnen ska fundera på hur vi visar känslor och om djur kan ha liknande känslor som vi har. Barnen får titta på foton av hundar och katter som visar
Läs merKursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum 2003-01-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Psykologi, allmän inriktning, 21-40 poäng Psychology, General 21-40
Läs merKlinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr
Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi
Läs merPlan mot hot och våld. Vittra Väsby
Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merSidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.
Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.
Läs merSocialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema
Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II, HT 2010 Delkursansvarig Charlotte Alm Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 1 Övergripande syfte och innehåll Det övergripande syftet
Läs merHandbok RSIbreak. Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll
Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda RSIbreak 6 3 Rasttyper 8 4 Varaktighet eller intervall för en rast 9 5 Tack till och licens 10 Sammanfattning
Läs merMona-Lisas leende: Upplevelsen av mäns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck
Institutionen för kultur och kommunikation Psykologi C 30 hp, VT 2013 Kandidatuppsats Psykologi 15 hp Mona-Lisas leende: Upplevelsen av mäns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck Carolina Humlemark
Läs merFUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merHörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem
Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merMetalliFinder Pro. Användarmanual. LASERLINER Innovation in Tools METALLIFINDER PRO. Beskrivning. a. Mätområde, markering. b. Lampa: ström (AC) hittad
MetalliFinder Pro Användarmanual LASERLINER Innovation in Tools METALLIFINDER PRO Beskrivning a. Mätområde, markering b. Lampa: ström (AC) hittad c. Lampa: metall hittad d. Knapp för elektricitetssökning
Läs merOLYCKSUNDERSÖKNING. Räddningstjänsten Öland. Olycksundersökning Nivå 2. Nivå 2. Eget larmnr: 2015/00199 SOS larmnr:
OLYCKSUNDERSÖKNING Räddningstjänsten Öland Handläggare Datum Dnr. Anders Palmgren 2015-08-11 2015-096-01 Brandinspektör anders.palmgren@oland.se 0485-47872 Rapporten är även granskad av Bengt Andersson
Läs merSymmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar
Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:
Läs merMer tid Mer pengar Mer energi
Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merDen Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde
Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merGör engagemang enkelt.
Gör engagemang enkelt. Organisera med Zetkin En organisatörsutbildning från Zetkin Foundation Agenda Grunderna Jobba med människor i Zetkin Planera och organisera kampanjer Planera och organisera rundringningar
Läs merGör engagemang enkelt.
Gör engagemang enkelt. Organisera med Zetkin En organisatörsutbildning från Zetkin Foundation Agenda Grunderna Jobba med människor i Zetkin Planera och organisera kampanjer Planera och organisera rundringningar
Läs mer