"Arg först"-effekten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""Arg först"-effekten"

Transkript

1 "Arg först"-effekten En eye-trackingstudie Eva Bjerke, evabj710 Anton Brunberg, antbr036 Hongzhan Hu, honhu753 Fanny Molander, fanmo828 Johanna Neander, johne920 Tanja Rastad, tanra467 Linnea Wahlberg, linwa713

2 Sammanfattning I en tidigare studie (Hansen och Hansen, 1988) har det visats att arga ansikten snabbare drar till sig uppmärksamhet i en folkmassa jämfört med glada och neutrala ansiktsuttryck. I denna studie har vi undersökt huruvida arga ansikten först drar till sig uppmärksamhet framför glada då två bilder på samma person med dessa ansiktsuttryck presenterades. Ögonrörelserna för tio försöksdeltagare registrerades, med hjälp av eye-trackingutrustning, då de presenterades för totalt 16 bildpar. Syftet var att ta reda på vilket av ansiktsuttrycken deltagarna tittade på först. Resultatet visade att deltagarna lika ofta tittade först på det arga som det glada ansiktsuttrycket. Introduktion Fiske och Taylor (2008) beskriver hur ansiktsigenkänning är en mycket väl utvecklad visuell förmåga och att mycket talar för att hjärnan processar ansikten på ett unikt sätt jämfört med andra visuella stimuli. Arga ansikten aktiverar hjärnans varningssystem, som ligger i amygdala i hjärnan, i syfte att förbereda oss för eventuella hot. Tidigare forskning har visat att man lägger mer uppmärksamhet på ett argt ansikte och att ett argt ansikte sticker ut i en folkmängd. Ett exempel är en studie av Hansen och Hansen (1988). De har undersökt vilka ansikten som sticker ut i en samling med fyra eller nio personer, där ett av ansiktena är avvikande med glatt, argt eller neutralt uttryck. Försöksdeltagarna fick som uppgift att avgöra om det fanns ett ansikte med avvikande ansiktsuttryck. I studien fann Hansen och Hansen en "pop-out"-effekt för alla avvikande ansikten, men effekten var större för arga ansikten. De kom även fram till att det går snabbare att hitta ett ensamt argt ansikte än vad det gör att hitta ett glatt eller neutralt ansikte i en folkmängd. Med vår studie vill vi undersöka om en "arg först"-effekt uppstår, det vill säga att ett argt ansikte först drar till sig blickarna, om det endast är två ansikten som visas, ett glatt och ett argt. Vi vill undersöka vilket ansikte man först lägger uppmärksamhet på och vår hypotes är att försöksdeltagarna först kommer att titta på ansiktet med ett argt uttryck. Metod Studien utfördes med tolv försöksdeltagare i åldrarna år som alla studerar på olika program på Linköpings Universitet, varav hälften kvinnor och hälften män. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval där personer tillfrågades som befann sig i närheten av IKT-studion, där studien utfördes. Studion var ett rum med stora fönster och ett antal datorer, varav en hade eye-trackingutrustning. Försöksdeltagarna fick läsa ett informationsblad om studien där de informerades om att studien var frivillig samt hur försöket skulle gå till. Därefter skedde en kalibreringsprocess vid eye-trackingdatorn. För två av deltagarna blev resultatet av kalibreringen inte tillräckligt bra för att kunna utföra försöket, varför testet avbröts för dessa två och endast resultaten från de resterande tio registrerades. Efter kalibreringen inleddes själva testet där försöksdeltagaren skulle fokusera på en punkt som visades i mitten på skärmen i en sekund, därefter presenterades ett stimuli bestående av ett bildpar på en och samma person som såg glad ut på ena bilden och arg ut på den andra. Bildparen visades i två 2

3 sekunder var, sekvensen bestod av 16 bildpar och mellan varje stimuli visades fokuspunkten i en sekund. Visningstiderna hade bestämts innan genom ett antal pilottester. Eye-trackingutrustningen registrerade deltagarnas ögonrörelser över skärmen. Efter testet tillfrågades försöksdeltagarna om deras ålder samt om de kände igen någon av personerna på fotona. Ungefär hälften kände igen en eller fler personer. Insamlingen av stimuli skedde på Campus Valla genom att tillfråga ett antal personer, både kvinnor och män, om de kunde tänka sig att ställa upp på fyra bilder var för studien. De ombads att se glada ut på två av dem och se arga ut på två. På en bild av respektive känsla ombads de att göra tänderna synliga och på den andra inte. Bilderna speglade inte personernas faktiska humör utan de ombads att föreställa arga respektive glada. Av totalt elva personer valdes åtta ut, fyra kvinnor och fyra män, som försöksledarna ansåg bäst gestaltade de önskade känslorna. Bilderna frilades på en grå bakgrund och parades ihop till stimuli bestående av en glad och en arg bild på samma person. Bilder där tänderna syntes sattes ihop till samma stimuli och motsvarande för bilder utan synliga tänder. Resultat Till analysen av eye-trackingstudien användes statistik från analysprogrammet BeGaze. Där studerades tidsfördröjningen från det att bilden presenterades tills det att försökspersonerna tittade på det arga respektive det glada ansiktet i varje stimulipar. Den kortare tiden visade vilket ansikte försökspersonen tittade på först. Utifrån dessa data summerades alla försökspersoners resultat, och totalt sett tittade de lika många gånger först på de arga ansiktena som på de glada. Resultatet blev alltså att försökspersonerna tittade först på ett argt ansikte exakt 50% av turerna. Med tanke på att resultatet inte visade några som helst tendenser att stödja vår hypotes, det vill säga att deras blick först skulle dragits till det arga ansiktet oftare, behövdes inte något statistiskt signifikanstest beräknas. Metoddiskussion Personerna som fotograferades för att skapa stimuli till studien var enbart studenter vid Linköpings Universitet. Det var svårt att få dem att förmedla ett genuint ansiktsuttryck som skulle återspegla ett ilsket humör. Av den spontana feedback personerna som fotograferades gav ansåg de själva att det var mycket enklare att se glad ut än att se ilsken ut utan yttre påverkan. Vi uppfattade de flesta som var villiga att bli fotograferade för vår studie som glada vid tillfället då de blev tillfrågade och att det därför kan ha varit lättare för dem att se glada ut. Innan själva studien kunde börja behövde utrustningen kalibreras för varje deltagare. Detta kom att bli en svårighet på grund av den varierande kroppslängden på varje försöksdeltagare. Utrustningen som användes vid studien är väldigt känslig och om en försöksdeltagare ändrade sin sittställning under studien så tappade utrustningen precision. En annan sak som gjorde att utrustningen tappade precision var att vissa försöksdeltagare inte helt verkade ha förstått de givna instruktionerna. Vissa vred till exempel på huvudet under försökets gång. Vissa av försöksdeltagarna hade antingen linser eller glasögon. För de flesta kunde försöket ändå genomföras med acceptabel precision, men för 3

4 ett par personer påverkades utrustningens precision så pass att de inte kunde delta i själva studien. Studien gick dock inte ut på att ta reda på exakt var i stimulit försöksdeltagarna tittade, utan vilket av ansiktena de kollade på först. Under själva genomförandet av studien var miljön inte optimal. Till exempel var alla väggar i rummet av glas så deltagarna kunde lätt distraheras av personer som gick förbi utanför. I rummet befann sig inte bara försöksledaren och försöksdeltagaren utan hela studiegruppen var närvarande och ibland även andra försöksdeltagare. Detta kan ha skapat en känsla av att vara iakttagen för försöksdeltagarna. Speciellt kan ljudnivån i rummet ha påverkat, eftersom det som tidigare nämnts inte var helt tomt i det rum där försöket hölls. Efter genomförandet av studien var den enda uppföljningen att fråga försöksdeltagarna om deras ålder samt huruvida de kände igen någon av personerna i studiens stimuli. En kvalificerad fråga att ställa dem kunde ha varit om de tänkte på något speciellt under studien, vilket skulle varit ett sätt att utvärdera kvalitén på de stimuli som presenterades för deltagarna. Frågor om spontana tankar kring försöket kunde även ha ställts för att eventuellt förklara faktorer som kan ha påverkat studien. Exempelvis om de kände sig bekväma med att ha deltagit i studien och ytterligare tankar som dök upp kring deltagandet i studien. Resultatdiskussion Det finns många möjliga förklaringar till att deltagarnas blick inte verkade dras till något speciellt ansiktsuttryck i denna undersökning. Hansen och Hansens (1988) försök skiljer sig från denna undersökning bland annat genom att deltagarna där aktivt fick söka efter ett specifikt ansiktsuttryck, medan deltagarna i denna studie inte hade någon uppgift utan fick titta på bilderna som de ville. Det enda de behövde tänka på var att fokusera på punkten mellan bilderna, vilket de verkar ha gjort. Enligt vår hypotes skulle dock deltagarnas blickar reflexmässigt ha dragits åt de arga ansiktenas håll, så denna skillnad bör inte ha påverkat resultatet. En möjlig förklaring till resultatet kan vara att deltagarna medvetet eller omedvetet bestämt på förhand vilket håll de ska titta åt innan varje stimuli presenteras. Vissa kanske alltid tittar åt samma håll först, andra byter sida då och då. Vilket ansiktsuttryck som finns på den sidan spelar då ingen roll för vilket håll deltagarna först tittar åt och därmed uppstår inte "arg först"-effekten. På grund av att man i västvärlden läser från vänster till höger kan detta också ha påverkat deltagarnas ögonrörelsemönster, det vill säga att många av dem automatiskt tittade först på vänster bild och därefter på höger, oavsett ansiktsuttryck. Vidare skiljer sig denna studie från Hansen och Hansens (1988) genom att det endast användes två ansikten per stimuli medan deras bestod av fyra eller nio ansikten. "Pop-out"-effekten kan ha varit avgörande för deras resultat, en effekt som troligen inte uppstått givet upplägget i denna studie då vi inte använde oss av grupper med ansikten. Storleken på bilderna och avståndet till skärmen kan ha inneburit att deltagarna inte fick tillräcklig överblick, vilket skulle kunna ha förhindrat att bilderna bearbetades undermedvetet. En möjlig konsekvens av detta är att blicken inte nödvändigtvis drogs till ett ansiktsuttryck utan att deltagarna godtyckligt valde åt vilket håll de tittade först. Detta skulle kunna 4

5 undersökas vidare genom att förminska stimuli för att ge mer möjlighet till överblick. De stimuli som användes var inte utvärderade och vi kan därför inte uttala oss om huruvida dessa faktiskt utstrålar de känslor som ämnades. Deltagarna kan därför ha haft en annan uppfattning än försöksledarna om vilken känsla som uppvisas på respektive bild. Om deltagarna inte har uppfattat något av uttrycken på bildparen som aggressivt så utesluter det möjligheten för dem att titta på ett argt ansikte först, och istället blir valet slumpmässigt. Något som även kan ha påverkat är att personerna på stimuli-bilderna endast gestaltar en känsla utan att nödvändigtvis uppleva den på riktigt. Eventuellt kan betydelsefulla aspekter av ett verkligt argt uttryck därför ha missats. Alternativt kan personerna på bilderna korrekt ha uppfattats som arga av deltagarna, men inte tillräckligt aggressiva för att utgöra ett hot och "arg först"-effekten kan därför ha uteblivit. Vissa av försöksdeltagarna kände igen en eller flera av personerna på stimulibilderna. Dock var bilderna ihopparade med samma person på båda bilderna och detta bör därför inte haft betydelse för vilken av bilderna deltagarna tittade på först. Vi kan dock inte vara säkra på att bekanta och obekanta ansikten bearbetas på samma sätt. Att samma person förekom på båda bilderna i paren bör ha eliminerat risken att utstickande särdrag, såsom hår och färgstarka klädesplagg, dragit till sig deltagarnas uppmärksamhet. Vi tänkte på att tänder skulle kunna vara ett utstickande särdrag och såg därför till att tänder förekom på båda eller ingen av bilderna i paren. Referenser Fiske, S. T., & Taylor, S. E. (2008). Social Cognition: From Brains to Culture. New York: McGraw-Hill. Hansen, C. H., Hansen, R. D. (1988). Finding the Face in the Crowd: An Anger Superiority Effect. Journal of Personality and Social Psychology, 54,

Eye-tracking your face

Eye-tracking your face Eye-tracking your face Påverkar ögonrörelser ansiktsinlärning? 5/3 2010 Social Kognition, 729G18 Linköpings Universitet Gustaf Hansson William Hagman Tommy Hudin Juulia Suvilehto Olof Jönsson Magnus Johansson

Läs mer

Extrovert - Introvert

Extrovert - Introvert GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

Feedbackrapport 729A45 Användbarhetstestning. Oscar Carlsson

Feedbackrapport 729A45 Användbarhetstestning. Oscar Carlsson Feedbackrapport 729A45 Användbarhetstestning Oscar Carlsson oscca982@student.liu.se Mars 2010 1 Inledning I kursen 729A45 Användbarhetstestning ingick ett moment där varje student skulle observera och

Läs mer

Social pop-out effekt

Social pop-out effekt Om det finns bilder i bilagan kommer de inte att visas. Hämta den ursprungliga bilagan Social pop-out effekt Med en negativt laddad person Social Kogniton, VT 2010 Felix Koch Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Relevans av visuell information vid falska minnen

Relevans av visuell information vid falska minnen Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare

Läs mer

FaceMouse Artikelnummer:

FaceMouse Artikelnummer: FaceMouse Artikelnummer: 12010 1 Claro FaceMouse Välkommen till Claro FaceMouse. Claro FaceMouse är ett kraftfullt sätt att styra datorn med dina ansiktsuttryck och huvudets rörelser. INSTALLATION AV MEDFÖLJANDE

Läs mer

The Deliberation-Without- Attention Effect

The Deliberation-Without- Attention Effect LINKÖPINGS UNIVERSITET The Deliberation-Without- Attention Effect En experimentell studie Julia Holmström Malin Lundström Albin Pettersson Therese Johansson 2010-04-01 Innehållsförteckning 1.1 Sammanfattning...

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.

Läs mer

Ögonrörelsemätning av spädbarns betraktande av ansikte och ting

Ögonrörelsemätning av spädbarns betraktande av ansikte och ting Ögonrörelsemätning av spädbarns betraktande av ansikte och ting en kognitionspsykologisk studie med en etnografisk dimension Nicoletta Baroutsi, Josef Benjaminsson, Maria Hedblom, Karin Hörberg, Magnus

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Tobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel

Tobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Tobii C12 Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Förord Detta du nu håller i din hand är inte en komplett manual utan en kortfattad

Läs mer

Studie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson

Studie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap,

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

COGAIN Communication by Gaze Interaction

COGAIN Communication by Gaze Interaction COGAIN Communication by Gaze Interaction Ett projekt om ögonstyrning Eva Holmqvist Specialistarbetsterapeut www.dart-gbg.org Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut Mats Lundälv Datapedagog www.dart.gbg-org

Läs mer

Ögonstyrning tillsammans med The Grid 2

Ögonstyrning tillsammans med The Grid 2 Ögonstyrning tillsammans med The Grid 2 Ögonstyrning används alltmer av personer med mycket begränsad eller otillförlitlig rörlighet. Både för kommunikation och som styrsätt till dator. Integration med

Läs mer

DEL 3. Könsnormer i bildspråket

DEL 3. Könsnormer i bildspråket DEL 3 Könsnormer i bildspråket Text: Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och Statens medieråd Form: Intellecta Omslagsfoto: Johan Bävman Statens medieråd 2017 2 DEL 3 Praktisk bildanalys byt plats! I del 3

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt sidan 1(8) Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Karolina Franc, Jonathan Karlsson, Malin Lundström, Malin Persson, Jonas Sandin, Malin Vester Linköping, 2011 Tre olika produktkategorier

Läs mer

Informerat samtycke. Informerat samtycke. Det är upp till den enskilde att bestämma! Forskning ok först efter att forskningspersonen

Informerat samtycke. Informerat samtycke. Det är upp till den enskilde att bestämma! Forskning ok först efter att forskningspersonen Informerat samtycke Informerat samtycke Det är upp till den enskilde att bestämma! Forskning ok först efter att forskningspersonen informerats om studien frivilligt samtyckt till att delta 1 Varför informerat

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS OM DAGEN Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS Ni fick träffa Anita och Marcus som befann sig mitt i en förändring

Läs mer

KAN SINNESSTÄMNING PÅVERKA VERBAL ÖVERSKUGGNING VID ANSIKTSIGENKÄNNING?

KAN SINNESSTÄMNING PÅVERKA VERBAL ÖVERSKUGGNING VID ANSIKTSIGENKÄNNING? Umeå Universitet Institutionen för psykologi Kandidatuppsats, 15 hp, VT 2012 Kandidatprogrammet för Kognitionsvetenskap, 180 hp KAN SINNESSTÄMNING PÅVERKA VERBAL ÖVERSKUGGNING VID ANSIKTSIGENKÄNNING? Angelica

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

HEY! CODE I SKOLAN. VISAR ALLTID DEN RIKTIGA KODEN

HEY! CODE I SKOLAN. VISAR ALLTID DEN RIKTIGA KODEN VARFÖR HEY! CODE? Ett system för årskurs 1-9, ger en röd tråd i arbete & utveckling. Följer riktlinjer från Lgr11 Formativ bedömning. Måluppföljning för enskild individ. Lärarhandledning & klassrumsöversikt

Läs mer

[Introduktion till programmering ]

[Introduktion till programmering ] KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN [Introduktion till programmering ] [Laboration med NXC] Tobias Johansson 05/09/13 tobiaj@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Vad som gör en ingenjör

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Barnfilmskolan presenterar

Barnfilmskolan presenterar Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.

Läs mer

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO

Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO 2015 Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO ULF ÅKERSTRÖM, UA CONSULTING AB Innehåll Effektstudie Antiperspirant

Läs mer

Att se i mörker. En jämförelse mellan två olika night vision-system. Ingrid Alin Nilsson, Helen Alm, Sona Arabloui

Att se i mörker. En jämförelse mellan två olika night vision-system. Ingrid Alin Nilsson, Helen Alm, Sona Arabloui Att se i mörker En jämförelse mellan två olika night vision-system av Ingrid Alin Nilsson, Helen Alm, Sona Arabloui Henrik Gemoll, Anna Heyden, Karl-Johan Törngren och Rasmus Wetterström Trafiksäkerhet

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Ansiktsigenkänning med MATLAB

Ansiktsigenkänning med MATLAB Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Manual om test. Innehåll. Telefon: Högskolan Dalarna. NGL-centrum. E-post:

Manual om test. Innehåll. Telefon: Högskolan Dalarna. NGL-centrum. E-post: Manual om test Innehåll Lägga till test... 1 Skapa test... 2 Skapa fråga... 2 Återanvänd fråga... 3 Ladda upp frågor... 8 Frågeinställningar... 8 Frågebank... 11 Skapa frågebank... 11 Testalternativ...

Läs mer

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hannes och Sara har varit ett par sedan den där dagen i juli. I morgon är det dags för skolstart och de ska gå dit ihop. Nu sitter de vid kiosken och äter glass

Läs mer

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

Kan Du Hundspråk? En Frågesport Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs

Läs mer

Ge aldrig upp. Träning

Ge aldrig upp. Träning Ge aldrig upp Träning Kom nu, vi blir sena, skriker Ellens pappa Rickard som sitter otåligt i bilen och väntar. Jag kommer, skriker Ellen tillbaka. När Ellen har satt sig i bilen kör Ellens pappa direkt

Läs mer

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll

Fönsterbeteende. Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll Mike McBride Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Fönsterbeteende 4 1.1 Fokus............................................. 4 1.1.1 Fokuspolicy..................................... 4

Läs mer

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

SPRINT-HANDBOK (version 0.4) 1. FÄRG OCH FORM Detta är programmets startmeny. Texten överst på bilden (Avsluta, Ny användare, Om... och Välj användare) blir synlig då markören förs upp den blåa ramen. en ny användare. 6. 4. 5. får

Läs mer

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA Från risk till säkerhet Så arbetar vi med beteendebaserade säkerhetsmetoder i transportsektorn SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015 Maria Vigren, TYA 1:1 Från risk till säkerhet... Maria Vigren Beteendevetare

Läs mer

Tekniker - IXUS 210. Avancerat pekgränssnitt

Tekniker - IXUS 210. Avancerat pekgränssnitt Tekniker - IXUS 210 Avancerat pekgränssnitt IXUS 210 har det hittills mest avancerade IXUS-gränssnittet för pekskärmar, med tillgång till kamerans huvudmenysystem och med stora ikoner på skärmen som direkt

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Ilska i olika medier Finns det någon skillnad i hur den uppfattas?

Ilska i olika medier Finns det någon skillnad i hur den uppfattas? Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Ilska i olika medier Finns det någon skillnad i hur den uppfattas? Johanna Pettersson C-uppsats i Psykologi, VT 2013 Handledare: Leonard Ngaosuvan

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10) p.2(10) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en heldag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Förankring och emotionell priming vid bedömning av skönhet hos bilder

Förankring och emotionell priming vid bedömning av skönhet hos bilder Förankring och emotionell priming vid bedömning av skönhet hos bilder Fredrik Eriksson Filosofie kandidat Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi

Läs mer

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pengar. Till läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten Pengar Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 1 Till läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten 1 Hur ser våra mynt och sedlar ut och vad använder vi dem till? I Pengar 1 får eleverna bekanta sig med 1-krona,

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto Anvisningar för passfoto Finland införde nya passfotokrav 21.8.2006. De nya passfotokraven grundar sig på definitioner av den internationella civilluftfartsorganisation som lyder under FN. Syftet med anvisningarna

Läs mer

Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning

Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning Annika Ollas Ericastiftelsens handledar- och lärarutbildning, 2015/2017 Seminarium 2 februari, 2017 Syfte Bli uppmärksam på skam - både som psykoterapeut

Läs mer

Enkäter - Lärarmanual

Enkäter - Lärarmanual Med funktionen Enkäter kan du skapa kursvärderingar och undersökningar direkt i Blackboard. En stor fördel med detta jämfört med den traditionella pappersvarianten, är att resultatet sammanställs automatiskt.

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto Anvisningar för passfoto I Finland kommer man inom den närmaste framtiden att övergå till nya passfotokrav, vilka grundar sig på definitioner av den internationella civilluftfartsorganisationen som lyder

Läs mer

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski Fotografens öga En analys av fotografiet enligt John Szarkowski John Szarkowski (1925-2007) var chef för den fotografiska avdelningen på The Museum of Modern Art i New York. I sin bok The Photographers

Läs mer

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,

Läs mer

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott!

Ett tryggt Halland att leva och bo i. Att förebygga. inbrott! Ett tryggt Halland att leva och bo i Att förebygga inbrott! Under 2010 anmäldes omkring 20 000 bostadsinbrott i Sverige, ca 700 av dem skedde i Halland. Inbrott i bostaden står för en procent av alla anmälda

Läs mer

Färgers påverkan på reaktionstid

Färgers påverkan på reaktionstid Linköpings Universitet 2010-03-31 Färgers påverkan på reaktionstid Karl Hörnell Sofie Skarpsvärd Oscar Wemmert I denna studie har vi undersökt samband mellan reaktionstid och röd/blå färg. Vi förväntade

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population Föreläsning 5 Kapitel 6, sid 153-185 Inferens om en population 2 Agenda Statistisk inferens om populationsmedelvärde Statistisk inferens om populationsandel Punktskattning Konfidensintervall Hypotesprövning

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Barnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser kan ha känslor. Olika djurarter visar samma typ av känsla på olika sätt.

Barnen ska förstå/inse att: Alla levande varelser kan ha känslor. Olika djurarter visar samma typ av känsla på olika sätt. Övning Känslor Övning - Känslor Övningen går ut på att barnen ska fundera på hur vi visar känslor och om djur kan ha liknande känslor som vi har. Barnen får titta på foton av hundar och katter som visar

Läs mer

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum 2003-01-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Psykologi, allmän inriktning, 21-40 poäng Psychology, General 21-40

Läs mer

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr

Klinisk testning. Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Klinisk testning av ögonrörelserrelser Tony Pansell Universitetslektor, Med dr Ögonrörelserrelser Vi testar motilitet har alla ögonmuskler normal funktion eller finns det inskränkningar (skelningar)? Vi

Läs mer

Plan mot hot och våld. Vittra Väsby

Plan mot hot och våld. Vittra Väsby Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II, HT 2010 Delkursansvarig Charlotte Alm Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 1 Övergripande syfte och innehåll Det övergripande syftet

Läs mer

Handbok RSIbreak. Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok RSIbreak. Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll Tom Albers Bram Schoenmakers Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Använda RSIbreak 6 3 Rasttyper 8 4 Varaktighet eller intervall för en rast 9 5 Tack till och licens 10 Sammanfattning

Läs mer

Mona-Lisas leende: Upplevelsen av mäns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck

Mona-Lisas leende: Upplevelsen av mäns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck Institutionen för kultur och kommunikation Psykologi C 30 hp, VT 2013 Kandidatuppsats Psykologi 15 hp Mona-Lisas leende: Upplevelsen av mäns och kvinnors glada och arga ansiktsuttryck Carolina Humlemark

Läs mer

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

MetalliFinder Pro. Användarmanual. LASERLINER Innovation in Tools METALLIFINDER PRO. Beskrivning. a. Mätområde, markering. b. Lampa: ström (AC) hittad

MetalliFinder Pro. Användarmanual. LASERLINER Innovation in Tools METALLIFINDER PRO. Beskrivning. a. Mätområde, markering. b. Lampa: ström (AC) hittad MetalliFinder Pro Användarmanual LASERLINER Innovation in Tools METALLIFINDER PRO Beskrivning a. Mätområde, markering b. Lampa: ström (AC) hittad c. Lampa: metall hittad d. Knapp för elektricitetssökning

Läs mer

OLYCKSUNDERSÖKNING. Räddningstjänsten Öland. Olycksundersökning Nivå 2. Nivå 2. Eget larmnr: 2015/00199 SOS larmnr:

OLYCKSUNDERSÖKNING. Räddningstjänsten Öland. Olycksundersökning Nivå 2. Nivå 2. Eget larmnr: 2015/00199 SOS larmnr: OLYCKSUNDERSÖKNING Räddningstjänsten Öland Handläggare Datum Dnr. Anders Palmgren 2015-08-11 2015-096-01 Brandinspektör anders.palmgren@oland.se 0485-47872 Rapporten är även granskad av Bengt Andersson

Läs mer

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar

Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Gör engagemang enkelt.

Gör engagemang enkelt. Gör engagemang enkelt. Organisera med Zetkin En organisatörsutbildning från Zetkin Foundation Agenda Grunderna Jobba med människor i Zetkin Planera och organisera kampanjer Planera och organisera rundringningar

Läs mer

Gör engagemang enkelt.

Gör engagemang enkelt. Gör engagemang enkelt. Organisera med Zetkin En organisatörsutbildning från Zetkin Foundation Agenda Grunderna Jobba med människor i Zetkin Planera och organisera kampanjer Planera och organisera rundringningar

Läs mer