Studie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson

Transkript

1 Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap, Human-Centered Systems Linköping

2 Studie i kollektivt minne 2 Sammanfattning Våren 2008 väcktes en fråga bland 4 studenter vid Linköpings universitet. Är det enskilda minnet bättre än det kollektiva minnet? Kommer man ihåg mer när man jobbar ensam än när man samarbetar i grupp? I ett försök att besvara frågan genomfördes denna studie. Studien testade först försökspersonernas enskilda minne, sedan lät man dem utföra samma minnestest i grupper om två. Resultatet av studien pekar mot att det kollektiva minnet faktiskt inte är bättre än det enskilda och besvarar således frågan, om än inte entydigt.

3 Studie i kollektivt minne 3 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Våren 2008 väcktes en fråga bland 4 studenter vid Linköpings universitet. Är det enskilda minnet bättre än det kollektiva minnet? Kommer man ihåg mer när man jobbar ensam än när man samarbetar i grupp? Utgångspunkten för studien var en åsikt som presenterades gällande kollektivt minne i relation till det enskilda minnet. Denna åsikt gjorde gällande att det kollektiva minnet skulle vara sämre än det enskilda minnet. Självklarheten i detta sågs inte och intresse för frågan väcktes således. Bakgrund Meudell et. al (1992) konstaterar att den allmänna uppfattningen gällande kollektivt minne är att två personer gemensamt bör komma ihåg saker som personerna inte enskilt kunde minnas. De menar också att det finns många sociala situationer där individer samarbetar för att gemensamt minnas något. Författarna hänvisar vidare till ett antal olika undersökningar som gjorts som visar på att grupper minns bättre än enskilda individer. (Samt att dessa grupper är mer säkra på vad de minns.) Här konstateras dock att det är självklart att en grupp minns mer än en enskild individ. Om person A kommer ihåg objekt a,b,c, d och person B kommer ihåg objekt c,d,e,f så kommer statistiskt sett A och B att komma ihåg a,b,c,d,e,f. Trots den överlappande informationen kommer A och B gemensamt ihåg 6 objekt i motsats till de 4 som A eller B kom ihåg enskilt. Slutligen anser författarna att om en grupp kan minnas nya fakta skulle det visa att kognitivt minne, i form av en social faktor, faktiskt existerar. Dock motvisar deras studie dessa idéer och deras slutliga resultat tyder på att det kollektiva minnet faktiskt inte är bättre än det enskilda. Studien visar att två individer faktiskt inte kommer ihåg någon ny information i relation till deras enskilda resultat. Meudell et. al (1992) hänvisar även till studier som visar att försökspersoner tenderar att minnas mer andra gången de ombes minnas något än

4 Studie i kollektivt minne 4 den första gången. Hypotes Kollektivt minne är inte bättre än enskilt minne. Två personers gemensamma resultat blir inte bättre när de arbetar tillsammans än när de arbetar enskilt. H 0 : kollektivt minne > enskilt minne H 1 : kollektivt minne =< enskilt minne Läsanvisningar För att få mer förståelse gällande ämnet kan det det vara intressant att till exempel läsa artikeln Are two heads better than one? (Meudell et. al, 1992). Inga djupgående kunskaper gällande kognitiv psykologi förutsätts. Avgränsningar Studien studerade endast skillnaden mellan kollektivt och enskilt minne, därför ansågs det lämpligt att använda samma grupp som kontrollgrupp och experimentgrupp. Metod För att studera hypotesen utfördes ett minnestest vid Linköpings Universitet. Experimentet studerar skillnaden i förmågan att minnas ord kollektivt respektive enskilt. Denna skillnad bedömdes genom att försökspersonerna fick ett antal ord att memorera, en ordlista, för att sedan återge orden enskilt och sedan tillsammans. För att försökspersonerna skulle ta tankarna från de memorerade orden användes distraktionsuppgifter mellan momenten. I korthet utfördes experimentet på följande sätt; Försökspersonerna får enskilt memorera 30 ord. En distraktionsuppgift i form av att sortera en kortlek genomfördes. Försökspersonerna får enskilt skriva ner de ord de kan minnas.

5 Studie i kollektivt minne 5 Ytterligare en distraktionsuppgift genomförs, 5-i-rad mot varandra. Slutligen får försökspersonerna tillsammans skriva ner de ord de kan minnas. Design av experimentet Det var viktigt att experimentet genomfördes i en miljö som inte påverkade försökspersonerna. Detta innebar att lokalen där experimentet skulle äga rum inte fick vara bullrig och att det inte fick innehålla distraherande objekt så som fönster, tavlor etc. Rummet skulle alltså vara så sterilt som möjligt. Det var även viktigt att testledarna satt stilla och tysta under testet, bakom försökspersonerna. Det var viktigt att samma rum användes under varje test och att testet utfördes på samma vis varje gång, med samma instruktioner och på samma tillvägagångssätt. Orden som användes i ordlistan slumpgenererades av ett datorprogram för att valet av ord inte skulle påverkas av en människa. Innan experimentet utfördes testkördes orden på en manlig student. På så vis kunde testledarna mäta upp ungefär hur lång tid försökspersonerna skulle behöva för att memorera och skriva ner orden. Det bestämdes att försökspersonerna skulle få en och en halv minut på sig att memorera orden och en och en halv minut på sig att skriva ner orden. Distraktionsuppgifterna skulle inte ha med ord att göra, då det kunde störa minnestestet. Av samma anledning undveks distraktionsuppgifter där testpersonerna hade möjlighet att skriva nere tidigare memorerade orden. Den första distraktionsuppgiften gick ut på att sortera kort. Den andra uppgiften var 5-i-rad, där försökspersonerna skulle spela mot varandra. Båda uppgifter var enkla att förstå och de tog lagom lång tid att genomföra. Val av population Då försöket skedde på universitetet blev de som deltog uteslutande studenter. Det var oväsentligt om de kände varandra eller inte. Personerna valdes löpande, genom att

6 Studie i kollektivt minne 6 testledarna tillfrågade personer i närheten. Det var viktigt att personerna inte visste vad testet gick ut på innan. Det enda de fick veta när de tillfrågades var att det gällde ett minnestest som tog cirka 10 minuter och att testet inte på något sätt analyserade individuella prestationer. Testledarna lade ingen vikt på kön när försökspersoner valdes utan frågade slumpvis de som fanns i närheten. Totalt deltog 24 personer, i 12 grupper, fördelat tämligen jämnt mellan kvinnor och män. Utförande Försökspersonerna fick under hela testet sitta vid samma bord. I början skulle de sitta vid varsin ände av bordets långsida, så att de båda var vända med ansiktet mot samma vägg. Instruktionerna lästes upp på samma vis vid varje test. De som utförde testet satt under hela testets gång på stolar bakom försökspersonerna, förutom den person som delade ut och samlade in material. Först fick försökspersonerna titta på varsin lista med samma ord, listan innehöll 30 ord. Försökspersonerna fick en och en halv minut på sig att memorera orden var efter papperna med orden samlades in och försökspersonerna tilldelades istället varsin kortlek. Kortleken skulle sorteras efter valör, där ess kunde vara högst eller lägst och där färg inte spelade någon roll. Försökspersonerna fick inte veta att de hade en minut på sig att utföra uppgiften. De fick inte heller veta att det var en distraktionsuppgift. Direkt efter kortlekssorteringen blev försökspersonerna tilldelade var sitt blankt papper och varsin penna. De blev instruerade att skriva ner alla ord de kunde komma ihåg från första uppgiften, de fick en och en halv minut på sig. Efter denna procedur samlades papperna in. Pennorna lämnades kvar. Försökspersonerna tilldelades därefter ett rutigt papper och blev tillsagda att sätta sig intill varandra vid mitten av bordet. Personerna satt då fortfarande med ryggen mot testledarna. Försökspersonerna blev instruerade att spela 5-i-rad mot varandra, ingen tid angavs till försökspersonerna men spelet bröts efter en minut. Om försökspersonerna hann spela klart under tiden, blev

7 Studie i kollektivt minne 7 de tillsagda att spela en omgång till. Försökspersonerna fick inte heller denna gång veta att detta var en distraktionsuppgift. Efter 5-i-rad samlades spelpappret in och istället blev försökspersonerna tilldelade ett blankt papper. På detta papper skulle de nu skriva ner alla ord de tillsammans kunde komma ihåg. Det var tidigare underförstått att försökspersonerna skulle sitta tysta men de blev denna gång informerade om att de fick prata med varandra. De fick veta att de hade en och en halv minut på sig att skriva ner de ord de kunde minnas, efter detta moment var testet slut. Insamlande och bearbetande av data Direkt efter testet skrev testledarna ner följande data. Kön Antal unika ord testpersonerna gemensamt memorerade i första minnestestet. Vem som vann 5-i-rad Antal memorerade ord i andra minnestestet Övriga anmärkningar All denna information var inte väsentlig för testet men skrevs ner ändå. Övriga anmärkningar kunde skrivas ner om försökspersonerna hade gjort något avvikande under testet, till exempel pratat eller skrattat när de blivit instruerade att vara tysta. Efter testet sammanställdes resultaten för alla försökspersoner. Resultat Vid sammanställning av resultatet (se Tabell 1) räknades först unionen av det enskilda resultatet ihop och jämfördes sedan med det kollektiva resultatet. Då den insamlade datamängden var liten utfördes ett T-test för att ta reda på hur stor risken var att det var slumpen som hade påverkat resultatet. T-testet beräknades till 0, genom formeln nedan. Där värdena hämtades från tabell 2 och sattes in i formeln medan.

8 Studie i kollektivt minne 8 t = x 1 x 2 s 2 1 n 1 + s2 2 n 2 Från tabellen för T-test hämtades det kritiska värdet då t(12) = 1.782, p > Värdena från tabellen för T-test visade att testet avfärdade hypotesen (H 0 ) och stärkte den alternativa hypotesen (H 1 ). Diskussion Här tolkas det resultat som studien erhållit samt beskrivs de faktorer som kan ha påverkat slutresultatet av experimentet. Tolkning av data Studiens erhållna data kunde inte klart visa huruvida hypotesen kunde styrkas eller ej. Tabell 2 visar att det enskilda medelvärdet faktiskt översteg det kollektiva medelvärdet. Detta kan dock enligt T-testet, med cirka 30%, vara ett resultat av slumpen. Med en större försökspopulation och förbättrade förutsättningar så skulle resultatet blivit tydligare. Nu kan inte slumpen uteslutas och testet stärker således inte hypotesen (H 1 ). Valet av ordlista Något som kan ha påverkat resultatet är valet av ordlista. Många ord i listan var ovanliga och kanske främmande för försökspersonerna. Detta kan ha varit en bidragande faktor till att försökspersonerna i genomsnitt kom ihåg så få ord. Här var tanken att slumpen helt skulle få välja ord för att eliminera mänsklig påverkan och på så sätt minska risken för en röd tråd. I efterhand insågs även att en röd tråd förmodligen inte hade påverka resultatet då försökspersonerna ställdes mot sig själva. Flera av orden var böjda, något som kan ha fått försökspersonerna att tveka när de skulle försöka minnas ett visst ord. Än en gång sågs vikten av att slumpen skapade

9 Studie i kollektivt minne 9 ordlistan som viktigast, något som i efterhand förmodligen var felaktigt. Tydligare instruktioner borde kanske ha givits försökspersonerna innan testet, om huruvida ordets böjelse hade någon betydelse eller inte. Alternativt skulle orden ha korrigerats så att alla ord var i samma form. I efterhand upptäcktes att många av orden hade en negativ klang, så som dyster, dunkel, lurkig och bossig. Detta kan ha uppmuntrat försökspersonerna till att använda minnesregler, men det kan även ha förvirrat försökspersonerna och sporrat dem till att minnas negativa ord som inte fanns med i listan. Det är dock svårt att i efterhand avgöra hur stor inverkan på testet dessa ord haft. Instruktioner och utförande Tydliga instruktioner gavs i början och under genomförandet av testet. Under experimentets gång insågs dock att instruktionerna saknade vis information som borde lagts till. Det ansågs viktigare att behålla identiska instruktioner än att ändra dessa vilket ledde till att alla fick samma, något felaktiga information. Vid ett par tillfällen använde försökspersonerna varsin penna vid sista uppgiften, där de tillsammans skulle skriva ner alla ord de kunde komma ihåg. Tanken var egentligen att de skulle ha använt en penna och samarbetat på samma sätt som övriga testpersoner. Kanske hade det varit bättre om den ena pennan hade lagts undan av testledarna inför den här uppgiften. Alternativt borde försökspersonerna ha instruerats bättre. När försökspersonerna äntrade rummet, hade testledarna ställt i ordning stolarna så som de ville att försökspersonerna skulle sitta. Dock flyttade en del försökspersoner, på eget initiativ, stolarna och satte sig på annat vis. På grund av detta ändrades testmiljön och försökspersonerna kunde få ögonkontakt med varandra och med testledarna. Inget sades gällande flytt av stolar då förändring av instruktionerna sågs som något negativt. Samtliga konsekvenser som nämnts under rubriken Instruktioner och utförande

10 Studie i kollektivt minne 10 kunde ha reducerats genom bättre förberedelse och tydligare instruktioner. Lokalen Experimentet utfördes i ett grupprum i B-huset, på campus Valla vid Linköpings universitet. Grupprummet var litet och det blev trångt att röra sig. Testledarna satt cirka en meter bakom försökspersonerna medan de utförde uppgifterna. Helst skulle det ha funnits mer utrymme, för att minska risken att försökspersonerna kände sig inträngda när de utförde testet. Lokalen hade även till sin nackdel en vägg med flera fönster mot korridoren utanför. Försökspersonerna kunde därför ha känt sig iakttagna när de utförde uppgifterna. För att minska risken för detta, placerades försökspersonerna med ryggen mot glasväggen. Testledarna borde ha valt en lokal utan insyn. Det hördes tydligt när personer gick förbi. Dock var grupprummet avskilt, så det hände inte så ofta att andra personer passerade i korridoren utanför. Tyvärr ledde bristen på lokaler att den lokal som faktiskt användes var den bästa möjliga. Återkoppling till bakgrund Det är även viktigt att notera, som belyses i teorin, att en person enskilt tenderar att minnas mer andra gången denne skall återge något. Vilket leder till att det kollektiva resultatet kan ha blivit bättre då försökspersonerna där fick upprepa vad de tidigare återgett. Risken för detta hade kunnat elimineras om populationen ökats och de enskilda samt kollektiva testen hade delats upp, i form av A-B B-A test eller separata A och B test. Sammanfattning av resultatet Avslutningsvis kan det konstateras att om de problem som tagits upp skulle elimineras och testet skulle utföras på en större population hade resultatet förmodligen blivit tydligare. Även om resultatet inte är entydigt pekar det åt att hypotesen förmodligen är korrekt. Vidare forskning skulle behöva utföras för att säkerställa detta. Det finns även

11 Studie i kollektivt minne 11 behov av att vidga avgränsningarna för att få ett mer generellt resultat. Forskningen skulle även kunna utvidgas med fler experiment i form av olikformade ordlister och andra minnestester.

12 Studie i kollektivt minne 12 Referenser Meudell, P. R., Hitch, G. J., Kirby, P., (1992). Are Two Heads Better than One? Experimental Investigations of the Social Facilitation of Memory, Applied Cognitive Psychology, Vol. 6,

13 Studie i kollektivt minne 13 Appendix A Ordlista stämma lurkig omlopp rullad dunkel görlig kypare avmätt galler vettig dyster jumper stegel nygift knippe poppig stimma konsol armada bossig uppsyn läsida taskig

14 Studie i kollektivt minne 14 pelare odlare stifta jippo smolk oense halta

15 Studie i kollektivt minne 15 Appendix B Manus 1. Papper felsida upp. 2. På pappret finns en lista med ord, ni har 1,5 minuter på er att memorera dem. Nästa steg är att göra en liten sorteringsuppgift. Har ni förstått? Vänd 3. Kortleken ni fick, sortera den, Ess kan både vara högt eller lågt. Sortera bara på nummer. Har ni förstått? 4. Ni ska nu försöka återge så många ord som möjligt, ordningen spelar ingen roll. Ni har 1,5 minuter på er. Har ni förstått? Sätt igång 5. Ni ska nu få spela ett kort parti 5-i-rad. Sätt er i mitten. Ok? 6. Okej, nu är testet nästan klart. Ni ska bara försöka hjälpas åt att återge orden. Ni får prata med varandra. Ni har 1,5 minuter på er. Har ni förstått? Sätt igång

16 Studie i kollektivt minne 16 Tabell 1 Antalet återgivna ord, både enskilt och kollektivt. Grupp Enskilt Kollektivt

17 Studie i kollektivt minne 17 Tabell 2 Värden för uträkning av T-test Enskilt Kollektivt Antal försök Medelvärde Varians 3, ,