Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning"

Transkript

1 Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan Björk

2 Jag har valt att jämföra metoderna Tänka-högt och enkätundersökning. Anledningen till detta är att jag anser att de båda kan användas i många olika faser och upprepade gånger i designprocessen. Tänka-högt metoden kan användas som komplettering tillsammans med både intervjuer och observationer, vilket enkäter också kan, men med ett annat syfte. Jag ser likheter och olikheter som jag finner intressanta att diskutera lite närmare. Inledningsvis redogör jag för de två metoderna separat och behandlar syfte, genomförande, datainsamling och analys samt användningsområden. Därefter följer en jämförelse mellan de två metoderna och slutligen en sammanfattning. 1 Tänka-högt metoden 1.1 Genomförande Ett tänka högt test genomförs genom att användaren ges ett antal uppgifter att genomföra eller ett scenario att följa. Användaren ombeds tala högt under tiden uppgifterna genomförs. Detta innebär att användaren talar om saker han/ hon tänker på, problem som uppkommer eller saker som är svåra att förstå angående hur prototypen ska användas. Det kan också handla om att användaren är osäker på hur han/ hon ska göra i en viss användarsituation eller hur en felsignal tolkas. Efter genomfört test är det även vanligt med en så kallad Debriefing; en intervju med användaren, vari denne får reflektera över prototypen i en öppen diskussion. (Molich, 2002, kap 11) Testledarens roll är betydande i en tänka högt övning. Det är viktigt att inte stressa testpersonen, eftersom han/ hon då inte kommer att tänka högt i samma utsträckning som om han/ hon haft längre tid på sig. Det är därför viktigt att låta användaren ta sin tid och även uppmana honom/ henne till detta. (Molich, 2002, kap.11) Testledarens roll kan antingen vara en iakttagare, som endast observerar användaren, eller en deltagande observerare, som användaren kan ställa frågor till eller som ger vissa instruktioner. Dessutom kan testledaren vara en etnograf som analyserar de underliggande processer och beteenden som användaren utför under försöket. De olika typerna av ledare kan förekomma enskilt eller tillsammans i samma studie. Vilken av de olika slags testledarna som är bäst lämpad beror på vilket slags data som är intressant. I samtliga fall är testledarens uppgift att observera och lyssna till användaren behov. (Preece, Rogers & Sharp, 2002, s.361) Molich (2002) rekommenderar att antalet testpersoner ska vara runt sex stycken. Han menar att färre skulle innebära att viktiga upptäckter förloras, samtidigt som fler testpersoner skulle vara överflödigt.(molich, 2002, s.156) 1.2 Syfte Syftet med Tänka-högt metoden är att avslöja problem med prototypen som designgruppen inte vet om. Istället för att fråga om något problem låter designgruppen användaren testa prototypen för att upptäcka problemen då den används. Det är bra att användaren talar högt, eftersom tankarna bakom problemets uppkomst då blir enklare att förstå. Det kan annars vara svårt för användaren att återge problem, och dess orsaker, endast i en debriefing, eftersom denna sker efter användningen. Det krävs alltså ett tänka högt test. (Molich, 2002, kap 11) 1

3 När man använder tänka högt metoden är syftet inte att få veta vad användaren anser. Meningen är inte heller att få veta vad forskare, experter eller andra utvecklare tycker om prototypen, utan istället att märka användarens beteende. Metoden visar alltså hur olika användare beter sig i interaktion med prototypen. (Molich, 2002, kap 11) 1.3 Datainsamling och analys En Tänka-högt undersökning dokumenteras genom ljud- och/ eller bildupptagning. Observationer ger stora mängder data, varför det är viktigt att redan före försökets början besluta vilken typ av analys som ska göras på det data som testet resulterar i. Man bör ha i åtanke att data ej kan analyseras i minsta detalj. Det finns minst fyra olika sätt att analysera data på. (Preece et al, 2002, s.374) Fokus på problem En möjlighet är att leta upp så kallade Breakdowns. Breakdowns kallas de mönster i användningen som orsakas av problem som användaren stöter på. Det gäller att finna dessa problem och att sedan åtgärda dem. (Preece et al, 2002, s ) Fokus på innehållet Genom att skapa problemkategorier kan resultatet analyseras utifrån undersökningens innehåll. Ett antal kategorier skapas och de olika beteendena sorteras in under dem. Det är följdaktligen svårt att skapa rätt kategorier för undersökningen samt att skapa kategorier som inte överlappar varandra. Ofta uppmärksammas detta först då kategorierna använts i en undersökning, varför upprepade pilotstudier bör genomföras innan kategorierna används. (Preece et al, 2002, s.383) Fokus på dialogen Ett tredje tillvägagångssätt för att analysera data från en Tänka-högt undersökning på är att fokusera på varför användaren säger det den gör. Att finna orsaken till yttrandet kan innebära att man också finner problem eller orsaken till dem. Meningen är alltså att finna meningen av vad som sägs, istället för att fokusera på vad som sägs.(preece et al, 2002, s.383) Kvantitativ analys Genom att mäta tiden användaren tar på sig att utföra en viss uppgift eller att räkna de fel de gör, fås ett kvantitativt resultat. Efter en jämförelse mellan problem och tid kan försöksledaren utse de problem som flest användare tagit längst tid på sig att lösa.(preece et al, 2002, s ) 1.4 Tidigt eller sent i designprocessen Tänka-högt metoden kan användas både sent och tidigt i designprocessen beroende på vilken form av observation som används tillsammans med metoden Quick and Dirty Quick and Dirty tekniken, som är precis vad den heter - snabb och mindre formell, kan användas under hela designprocessen. Den används ofta upprepade gånger och i olika faser. Dels tidigt i processen, för att få veta användares krav, och dels senare i processen, för att 2

4 undersöka om användarkraven blivit tillgodosedda. Quick and Dirty observationer kan göras både i labb- och i fältmiljö (Preece et al, 2002, s.363) Objektiv observation En objektiv observation innebär att försöksledaren endast iakttar testpersonen utan att hjälpa till eller ingripa i försöket. Sådana observationer sker i labbmiljö, vilket medför att helhetsbilden försvinner eftersom interaktionen med den verkliga miljön förloras, men också att en helt kontrollerad situation skapas.(preece et al, 2002, s.363) Observationstekniken kan användas tillsammans med Tänka-högt metoden. Då kan den utföras både tidigt och sent i designprocessen beroende på hur den ser ut. Vid en vidareutveckling kan tekniken användas i början av designprocessen för att finna problem hos det gamla systemet. Då vet designteamet vad som behöver ändras och kan utifrån försöket ställa upp användarkrav för vidareutvecklingen. Om uppgiften istället är att utveckla ett helt nytt system kan tekniken inte användas förrän i slutet av processen. Detta på grund av att tekniken förutsätter att användaren ska kunna utföra uppgifter, varför en prototyp måste existera Fältstudie Att använda Tänka-högt metoden i en fältstudie innebär att försöksledaren kan ha någon av de möjliga tre rollerna som finns i samband med metoden; Objektiv, subjektiv eller etnolog. Det är alltså den enda undersökningstekniken vari försöksledaren är en etnograf. Detta beror på att den sker i sin verkliga miljö, vilket innebär att det verkliga beteendet endast fås i en fältstudie. (Preece et al, 2002, s.363) 2 Enkäter 2.1 Skapande En enkät består av tre olika delar. Inledningsvis efterfrågas grundläggande demografiska fakta om användaren, exempelvis ålder och kön, samt detaljer om användarens olika erfarenheter med koppling till användningen av prototypen. Sådana erfarenheter kan vara till exempel datorvana om enkäten handlar om datoranvändning. I de fall då designteamet vet att erfarenheten i målgruppen är väldigt varierande, kan enkäten delas upp så att användare med få erfarenheter får besvara en del och de resterande en annan. (Preece et al, 2002, s.398) Efter den generella delen bör det finnas en sammanfattande del där mer specifika frågor ställs på ett övergripande sätt. Denna del är till för stressade testpersoner som inte hinner svara på hela enkäten. Genom att ha en sådan del fås en generell bild av vad de tycker, vilket kan vara nog så bra som en fullständig enkät och framför allt är bättre än ingenting. (Preece et al, 2002, s.404) Slutligen utgörs enkäten av en del där specifika frågor ställs mer i detalj. I många fall är denna del uppdelad i mindre delar för att långa enkäter inte ska vara svårlästa eller verka längre än de är. (Preece et al, 2002, s.398) 3

5 En enkät kan användas för att få fram både kvalitativ och kvantitativ information. Vid skapandet av en enkät är det viktigt att tänka på att inte göra den för omfattande och lång. En riktlinje brukar vara att begränsa enkäten till 2 sidor. Dessutom bör man testa frågorna före för att minimera risken att testpersonerna tolkar den annorlunda. (Molich, 2002, s.194) Metoden kan användas enskilt eller tillsammans med andra metoder som exempelvis observationer eller intervjuer. En enkätundersökning liknar strukturerade intervjuer eftersom användaren uppmanas att svara på frågor i båda fallen, men en enkät kan användas på fler människor. Det kan vara bra att intervjua användarna i vissa fall då de har bråttom och inte vill fylla i en enkät. (Preece et al, 2002, s.398) Molich (2002) rekommenderar att antalet svarsalternativ i en enkät ska vara ojämnt (Molich, 2002, s.196). Jag föredrar dock jämna antal svarsalternativ eftersom det tvingar testpersonen att ta ställning i frågan. Om denna möjlighet inte finns kommer en osäker testperson lätt undan och ett rikare resultat fås. Dessutom menar Preece et al (2002) att testpersonerna tenderar att välja alternativ i mitten av skalan. Vidare påpekar de att åsikten i frågan är delad och menar att valet är fritt, men att det är viktigt att ha ett Vet ej -alternativ (Preece et al, 2002, s.402). Molich däremot menar att ett jämt antal svarsalternativ inte alls tvingar testpersonen att ta ställning utan att han/ hon istället sätter ett kryss mellan alternativen (Molich, 2002, s.196). Jag anser att det är värt att ta den risken eftersom jag inte uppfattar den som stor. Vid en enkätundersökning rekommenderar Preece et al (2002) att 20 testpersoner används. Svarsfrekvensen tenderar att bli hundraprocentig om antalet testpersoner är under 20, och minskar då antalet testpersoner ökar. Dock är det bäst med fler svar, varför fler än 20 testpersoner är att rekommendera. (Preece et al, 2002, s.404) 2.2 Syfte En enkätundersökning utförs för att samla allmän information om användare samt om deras uppfattningar om prototypen. Den resulterar i en åsikt till skillnad från en observation som är mer inriktad på att finna ett beteende. Den går ut på att fråga testpersonerna istället för att observera och liknar därför en intervju i den meningen. 2.3 Datainsamling och analys Inledningsvis sammanställs svaren från enkäten i exempelvis Excel eller något statistikprogram (ex. SPSS). Detta görs för att upptäcka tydliga tendenser. Svaren kan anges i procent, men om enkätsvaren är färre än tio stycken bör istället antalet anges. Jämförelser mellan de olika frågorna kan genomföras genom att undersöka om relationer och korrelationer existerar mellan frågesvaren. (Preece et al, 2002, s.407) Olika slags frågor kräver olika svarsformer. En öppen enkät där testpersonerna får ange sina egna åsikter kan inte sammanställas enligt ovan. Istället får en liknande analys som vid intervju eller observationer göras. Innehållet och upptäckten av mönster är det viktigaste och en mer detaljerad analys krävs. Ibland kan en frågas svar bero på en annans. Den allra enklaste typen av enkätsammanställning sker med onlineenkäter eftersom svaren redan finns i datorn. Preece et al (2002) menar dock att svarsfrekvensen är mindre i sådana 4

6 undersökningar än om enkäten skrivs ut på papper (Preece et al, 2002, s.405). Jag anser att detta beror på vilken målgrupp man riktar sig till. Om målgruppen är vana vid datorer kan svarsfrekvensen bli högre online än i pappersformat. Jag har själv gjort en sådan jämförelse när jag i ett tidigare projekt skulle undersöka förändringar som införandet av ett nytt datasystem på psykologiska institutionen vid Umeå universitet skulle påverka de anställda där. Vi erbjöd respondenterna att svara både i elektronisk- och pappersform. Lika många svarade på de olika sätten trots att deras datorvana uppskattades som liten av många. 2.4 Tidigt eller sent i designprocessen En enkät kan i någon form användas när som helst under designprocessen när designteamet vill få användarens åsikt i en fråga. 3 Jämförelse 3.1 Anonymitet En nackdel med Tänka-högt är att en del människor kan uppfatta det generande att tala om hur de tänker eller om det är något de inte förstår. De kan känna sig dumma eller obekväma i situationen. En sådan testperson är det svårt att få något resultat ur med hjälp av denna metod, eftersom den inte talar högt i den utsträckning att testledaren kan veta något om hur testpersonen uppfattar prototypen. Det blir i detta fall svårt att skapa en bild av interaktionen. Preece et al (2002) föreslår ett sätt att lösa detta problem på, nämligen genom att låta två testpersoner samarbeta med uppgifterna. Testpersonerna förklarar deras tankar och tillvägagångssätt för varandra och får på så vis en mer naturlig konversation. Detta rekommenderas, eftersom en påminnelse uppfattas påträngande, vilket är opassande i en undersökningssituation (Preece et al, 2002, s ) Metoden är dock väldigt bra om testpersonen har lätt för att tala högt. Då kan den resultera i ovärderliga upptäckter av problem som man inte hade märkt med en annan metod. Eftersom en enkätundersökning är mer anonym än ett Tänka-högt test, genom att ingen egentligen vet vad Du har sagt, kan dessa vara bättre för osäkra personer. Enkäten kan vara ett sätt för dem att ändå tala om sina åsikter och de problem som uppkom under Tänka-högt undersökningen. Enkäter kan alltså fungera som ett komplement till Tänka-högt metoden. Omvänt kan enkäter kompletteras av ett Tänka-högt test där användaren motiverar svaren på enkäten. 3.2 Fråga testledaren Under en Tänka-högt undersökning har testpersonen möjlighet att hela tiden fråga försöksledaren om det är någon uppgift eller något med prototypen som de finner oklart. Detta är en fördel genom att det på detta viset inte kan uppstå några missförstånd av frågor, vilket är vanligt i en enkätundersökning. Det kan också vara en nackdel eftersom alla testpersoner inte nödvändigtvis får samma förutsättningar. En testperson som inte vill eller vågar fråga något han/ hon inte förstår, utgör samma risk för missuppfattning som en testperson i en enkätundersökning. Att det finns en testledare att fråga betyder med andra ord inte alltid att testpersonen tolkar frågorna eller uppgifterna rätt. Dock är chansen ganska 5

7 stor att en iakttagande testledare märker om testpersonen förstått uppgiften rätt, och då kan tillrättavisa denne. En fördel med enkäter är att alla testpersoner får exakt samma information och frågor samt att ingen påverkan från försöksledaren förekommer. Detta kan även vara negativt eftersom testpersonerna inte har någon möjlighet att fråga om de har svårighet att tolka något. Det kan därför hända att testpersonen tolkat en fråga fel och svarat på den så som han/ hon uppfattat den. (Molich, 2002, s ) Eftersom enkätundersökningar är anonyma är det omöjligt att veta om testpersonen uppfattat frågorna rätt eller om de tagit undersökningen på allvar. Detta kan resultera i felaktiga resultat. Det är därför viktigt att skriva tydliga frågor och helst testa dem i en pilotstudie innan de används i den verkliga undersökningen. (Molich, 2002, s ) Att avgöra om testpersonerna är tillförlitliga är svårt. Jones (1992) anser att varje enkätundersökning ska inledas med en öppen intervju för att klargöra om användarna har tillräckligt mycket erfarenhet inom ämnet eller av det system som ska utvärderas exempelvis. Han menar att testpersonen måste vara väldigt insatt och ha stor erfarenhet för att svaren ska bli tillförlitliga. Erfarenheterna ska vara nya, familjära och närliggande. Vidare menar Jones att det är bättre att fråga användaren efter sina beteenden tillsammans med designen än att leta åsikter om själva designen. (Jones, 1992, s ) Jag tror i sådant fall att en tänka högt observation är bättre för att få fram beteenden, eftersom testpersonerna inte kan se sitt beteende objektiv och därför inte återger det korrekt. 3.3 Direkt feedback värdefull Det finns en stor fördel med att låta användaren återge sina tankar under testets gång, utöver de ovan nämnda. Genom att få veta problemen då de uppkommer kan testledaren dessutom se orsaker som kanske inte användaren inser. Det är också möjligt att sätta problemet i en kontext för att få större förståelse. Metoden är också bra eftersom designteamet kan upptäcka hur bra teknologin stöder användningen samt om någon mer form av hjälp behövs.(preece et al, 2002, s.359) Sådan feedback ges på ett visst sätt även i en enkätundersökning. Eftersom en sådan går ut på att finna användarens åsikter snarare än hans/ hennes beteende är dock utgångspunkten något annorlunda. 3.4 Experimentmiljö Testpersonerna i en enkät eller Tänka-högt undersökning bör hållas från varandra både före och efter testet för att förhindra att de får information om uppgifterna. Försöksledaren har möjlighet att kontrollera samtliga parametrar och har full kontroll över situationen i en labbmiljö. Vissa användarsituationer utsätts dock ständigt för yttre påverkan, varför även försöken måste ske i den vardagliga miljön för att en helhetsbild ska kunna skapas. Det går inte att testa ett kommunikationssystem som ska användas på en bullrig byggarbetsplats i ett tyst labb. Det beteende och den uppfattning användaren får av prototypen i labbet skiljer sig markant mot uppfattningen han/ hon skulle ha haft i den verkliga miljön. Det är därför 6

8 viktigt att tänka igenom hur experimentet bör gå till, samt var det ska utföras, utifrån den slutliga användningsmiljön. I regel utförs enkätundersökningar i en kontrollerad miljö. 3.5 Användningsfaser Tänka-högt metoden ingår i den fas som enligt Ideo-korten (2002) kallas för look, då den används tillsammans med observationer. Den kan även användas som motivering till enkätsvar, då jag skulle placera metoden i learn-kategorin, eftersom den används i samband med enkätanalysen. Enkätmetoden tillhör ask-kategorin. (IDEO, 2002) Tänka-högt metoden ger stora mängder data och öppnar upp området, varför metoden kan användas i det som Jones (1992) kallar för divergensfasen. I denna fas försöker man öppna upp och utöka designrymden (Jones, 1992, s.64-66). Observationer går endast att kontrollera till en viss grad eftersom användaren alltid ska ta minst hälften av platsen i diskussionen som uppkommer med testledaren. Du kan aldrig veta säkert hur användaren kommer att bete sig, varför en lyckad Tänka-högt undersökning bör resultera i upptäckten av fler problemområden. Genom att sammanställa resultaten från en Tänka-högt undersökning uppnås en transformation av problemområdet och man befinner sig i tranformationsfasen (Jones, 1992, s.64-69). Öppna enkäter kan användas i divergensfasen för att generera idéer och problemområden. För att sammanställa problemen kan en enkät användas även i transformationsfasen genom att användare anger de största problemen. Enkäter kan även användas i en konvergensfas på samma sätt som i transformationsfasen. I de två senare faserna används mer strikt utformade enkäter. 3.6 Datamängder och sammanställning Tänka-högt undersökningar resulterar i väldigt stora datamängder, vilket kan vara besvärligt att sammanställa. Det är därför viktigt att ha en tydlig plan för hur data ska sammanställas redan innan försöket startar, vilket tidigare nämnts. Det är dessutom viktigt att föra noteringar under observationen för att sedan ha en aning om var man ska leta för att finna ett visst problem. Många problem upptäcks nämligen under själva undersökningen. Enkätundersökningar däremot, resulterar i färre data och är enklare att sammanställa. Öppna enkäter kan dock vara svårare att sammanställa än enkäter med kryssalternativ. En öppen enkät fokuserar på testpersonens fria åsikter angående prototypen till skillnad från en enkät med kryssalternativ, som fokuserar på vilka alternativ användaren tycker passar bäst. Om enkäten består av kryssalternativ kategoriseras resultatet naturligt. Om enkäten istället är öppen är det svårare att kategorisera åsikterna och någon analysteknik måste användas (nämns ovan). 3.7 Kostnader i tid, pengar och arbetskraft Förarbetet till de två metoderna liknar varandra och kräver liknande mängd arbetskraft. Båda metoderna kräver planering av hur resultatet ska analyseras, kategorisering av de olika åsikterna samt test av enkäten respektive uppgifterna som användaren ska genomföra då han/ hon tänker högt. 7

9 En fördel med enkätundersökningar är att de går snabbt att genomföra eftersom flera testpersoner kan svara samtidigt. Det går i regel snabbt att fylla i en enkät, vilket medför att fler testpersoner fås. Enkätundersökningar kräver heller inte några medverkande under själva testet utan bara enkäten krävs. Även sammanställningen av resultatet går snabbare vid en enkätundersökning än vid en Tänka-högt observation.(preece et al, 2002, s.398) 4 Sammanfattning Sammanlagt tar alltså en enkätundersökning kortare tid, kräver mindre arbetskraft och kostar därför mindre pengar än en Tänka-högt undersökning. Resultaten som vinns ur de två metoderna är dock olika. En enkät syftar till att hitta användarens åsikter och sker i labbmiljö. Detta innebär att en helhet av användarens uppfattning och verkliga beteende går förlorat. För att ta reda på användarnas beteende och samtidigt få fram deras åsikter i den tänkta användningsmiljön bör man därför genomföra en Tänka-högt observation i denna miljö. Eftersom fler testpersoner kan tillfrågas i en enkätundersökning än vid en Tänka-högt observation ger enkäter resultat som är mer generella. De kan generaliseras på en större population och är därför lite säkrare. Tänka-högt observationer däremot är mer fokuserade och resulterar i upptäckten av mänskliga faktorer. 5 Referenser Ideo Methodcards, Jones, J.C, Design Methods, John Wiley & Sons Inc., New York, Molich, R., Webbdesign med focus på användbarhet, Studentlitteratur, Lund, Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H.., Interactiondesign beyond human-computer interaction, John Wiley & Sons Inc., New York,

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys Föreläsning 3, Utvärderingstekniker Än en gång: Frågetekniker Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 13-15. Mål, frågeställningar Teknik Hur

Läs mer

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -

Utvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling - Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga

Läs mer

Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones

Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Personlig uppsats i kursen Designmetodik 3p MDI/Interaktionsdesign 60p IT Universitetet, Göteborg HT 2003 Camilla Orrenäs 1

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr

Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Designmetodik, 3 poäng IT-universitetet i Göteborg 2004-01-10 Inledning Designmetodik. Med metodik menas att man arbetar metodiskt och strukturerat.

Läs mer

Metoder för datainsamling

Metoder för datainsamling Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,

Läs mer

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg

Att förstå användaren. Annakarin Nyberg Att förstå användaren Annakarin Nyberg Idag ska vi Nyckelfaktorer vid datainsamling Att dokumentera data Intervjuer Enkäter Observationer Att välja och kombinera tekniker Övning Avslutning Annakarin Nyberg

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos

Fastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos 1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning

Läs mer

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk

Idag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Idag Prototyper och användbarhetsutvärdering Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Prototyper: en fråga om syfte och mottagare Vad prototyper prototypar Kommunikation Med sig själv för att driva

Läs mer

Utvärdering. 6 november 2002 Kap 10-11, , 13.5

Utvärdering. 6 november 2002 Kap 10-11, , 13.5 Utvärdering 6 november 2002 Kap 10-11, 12.3 12.5, 13.5 Frågeställningar kring utvärdering Varför utvärdera? Med eller utan användare Olika utvärderingsmetoder Bearbetning av testresultat Video: Private

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Metodplanering av ett IT-projekt

Metodplanering av ett IT-projekt Chalmers tekniska högskola 2004-01-11 IT-Universitetet MDI-Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Kursansvarig: H. Landin, S. Björk Metodplanering av ett IT-projekt Helena Callert, Theresa Harmanen,

Läs mer

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16 EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.

Material och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs. Utbildningsutvärdering en översyn - Studerandeföreningens utvärdering av tandläkarutbildningen, jämförelse av studenternas upplevelser och utbildningsvariabler. I samband med studerandeföreningens kick-

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Fältstudier och analys

Fältstudier och analys Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter

Läs mer

Intro utvärdering

Intro utvärdering Föreläsning 2: Introduktion till varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 2 Översikt Att kunna om Observation, kort repetition Iterativ Det som påverkar Tänkbara syften

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet Fö 2: Designprocessen Metoder Mål: att förstå användaren, uppgiften, situationen och tekniken (PACT) Hur hänger det ihop? Men först: projektet Projektet Användarstudier och analys av befintligt system

Läs mer

Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p

Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p Grupp 1 Johanna Nilsson Anna Persson Mikael Svensson Johan Ågren 1. Inledning Välkommen till

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Skolenkäten våren 2012

Skolenkäten våren 2012 Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,

Läs mer

Designkoncept Field Study Organizer

Designkoncept Field Study Organizer 1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.

Läs mer

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 157 2016-10-04 21:02:00Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

En annorlunda examination.

En annorlunda examination. Jonas Paulsson CSCW 790423-0559 Labb 6 Högklintavägen 7 172 64 Sundbyberg En annorlunda examination. Om Moosamarbete på universitetsnivå. Bakgrund En MOO är en objekt orienterad MUD. En MUD Multi User

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Användartester av HiFi-Prototyp Svar enkäter och utvärdering

Användartester av HiFi-Prototyp Svar enkäter och utvärdering Användartester av HiFi-Prototyp Svar enkäter och utvärdering Grupp WP7D Svar enkätfrågor testperson 1 Inger Degerman, 45 år, van internetsurfare Ja, direkt! Visste inte var jag var eller vad jag skulle

Läs mer

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se Hemtentamen Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622 Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se 1. DECIDE I artikeln Investigating Intra-Family Communication Using Photo Diaries presenteras

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Föreläsning 4: Designprocessen

Föreläsning 4: Designprocessen Föreläsning 4: Designprocessen FSR: 2, 3, (6), 7 Att läsa: Kapitel 9 och 12 i Rogers et al.: Interaction design 4/e 150911 Designprocessen 2 Designprocessenöversikt Introduktion Att involvera användare

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12 Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering Rogers et al. Kapitel 12 Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 120515 Intro utvärdering 2 Bruce Tognazzini om utvärdering Iterative design,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

PITEÅ KOMMUNS ANVISNINGAR FÖR KVALITETSARBETE

PITEÅ KOMMUNS ANVISNINGAR FÖR KVALITETSARBETE PITEÅ KOMMUNS ANVISNINGAR FÖR KVALITETSARBETE Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för kvalitetsarbete Anvisning 2009-10-14 Kommunchef Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Utvärdering Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Användbarhetstest med pappersprototyp 4 eller 6 användare som testar 3 eller 5 uppgifter Balansera ordningen

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Christine Jangebrand Katrin Lingensjö Siw Nygren Ulla-Britt Sjöstedt Bakgrund: Våra lärdomar från lärgruppsarbetet

Läs mer

En liten studie om observation som metod för användaranalys

En liten studie om observation som metod för användaranalys En liten studie om observation som metod för användaranalys Interaktionsdesign analys Anders Lundell Camilla Orrenäs IT-universitetet Göteborg Vt 2004 1 1. Introduktion Observationsstudier är en analysmetod

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

REFLEKTION PÅ STARGATE-PROJEKTET

REFLEKTION PÅ STARGATE-PROJEKTET IT-UNIVERSITETET GU JOHAN BERGSTEN it3bejo@ituniv.se UPPSATS I MDI HT2003: REFLEKTION PÅ STARGATE-PROJEKTET REFLEKTION PÅ STARGATE-PROJEKTET... 3 INLEDNING... 3 UPPLÄGG OCH DISPOSITION... 3 Datainsamling

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Metod Metoder för att skapa kunskap om användaren: Behov Preferenser Reaktioner Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder Boken: Part 1 (urval) Interaktionsdesign Teoretiskt fokus för

Läs mer

Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IT-programmet Kandidatarbete i datavetenskap /DVC001. Bilagor

Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IT-programmet Kandidatarbete i datavetenskap /DVC001. Bilagor Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IT-programmet Kandidatarbete i datavetenskap /DVC001 Bilagor Ett IT-verktygs användbarhet inom hemtjänsten - en utvärdering av IMIS Irene Alpadie Eva

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 4 Identifiera krav och behov. Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 4 Identifiera krav och behov Att läsa: Kapitel 10 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vikten av krav Olika typer av krav Datainsamling för olika krav Scenarier Use Cases Essential

Läs mer

Lättöppnade förpackningar resultat från en enkätstudie

Lättöppnade förpackningar resultat från en enkätstudie Lättöppnade förpackningar resultat från en enkätstudie Bakgrund Enkätstudien genomfördes under november månad år 2006 och riktade sig till leverantörer till dagligvaruhandeln. 100 företag fick ta del av

Läs mer

Medieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Medieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. 1 Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Datorer och Människa-Maskin-Interaktion

Datorer och Människa-Maskin-Interaktion Mälardalens högskola Institutionen för Datavetenskap Datorer och Människa-Maskin-Interaktion Tomas Billborn Vetenskapsmetodik för teknikområdet CT3620 5p B-nivå 1 Sammanfattning Våra verktyg och redskap

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer