Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning
|
|
- Maj-Britt Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan Björk
2 Jag har valt att jämföra metoderna Tänka-högt och enkätundersökning. Anledningen till detta är att jag anser att de båda kan användas i många olika faser och upprepade gånger i designprocessen. Tänka-högt metoden kan användas som komplettering tillsammans med både intervjuer och observationer, vilket enkäter också kan, men med ett annat syfte. Jag ser likheter och olikheter som jag finner intressanta att diskutera lite närmare. Inledningsvis redogör jag för de två metoderna separat och behandlar syfte, genomförande, datainsamling och analys samt användningsområden. Därefter följer en jämförelse mellan de två metoderna och slutligen en sammanfattning. 1 Tänka-högt metoden 1.1 Genomförande Ett tänka högt test genomförs genom att användaren ges ett antal uppgifter att genomföra eller ett scenario att följa. Användaren ombeds tala högt under tiden uppgifterna genomförs. Detta innebär att användaren talar om saker han/ hon tänker på, problem som uppkommer eller saker som är svåra att förstå angående hur prototypen ska användas. Det kan också handla om att användaren är osäker på hur han/ hon ska göra i en viss användarsituation eller hur en felsignal tolkas. Efter genomfört test är det även vanligt med en så kallad Debriefing; en intervju med användaren, vari denne får reflektera över prototypen i en öppen diskussion. (Molich, 2002, kap 11) Testledarens roll är betydande i en tänka högt övning. Det är viktigt att inte stressa testpersonen, eftersom han/ hon då inte kommer att tänka högt i samma utsträckning som om han/ hon haft längre tid på sig. Det är därför viktigt att låta användaren ta sin tid och även uppmana honom/ henne till detta. (Molich, 2002, kap.11) Testledarens roll kan antingen vara en iakttagare, som endast observerar användaren, eller en deltagande observerare, som användaren kan ställa frågor till eller som ger vissa instruktioner. Dessutom kan testledaren vara en etnograf som analyserar de underliggande processer och beteenden som användaren utför under försöket. De olika typerna av ledare kan förekomma enskilt eller tillsammans i samma studie. Vilken av de olika slags testledarna som är bäst lämpad beror på vilket slags data som är intressant. I samtliga fall är testledarens uppgift att observera och lyssna till användaren behov. (Preece, Rogers & Sharp, 2002, s.361) Molich (2002) rekommenderar att antalet testpersoner ska vara runt sex stycken. Han menar att färre skulle innebära att viktiga upptäckter förloras, samtidigt som fler testpersoner skulle vara överflödigt.(molich, 2002, s.156) 1.2 Syfte Syftet med Tänka-högt metoden är att avslöja problem med prototypen som designgruppen inte vet om. Istället för att fråga om något problem låter designgruppen användaren testa prototypen för att upptäcka problemen då den används. Det är bra att användaren talar högt, eftersom tankarna bakom problemets uppkomst då blir enklare att förstå. Det kan annars vara svårt för användaren att återge problem, och dess orsaker, endast i en debriefing, eftersom denna sker efter användningen. Det krävs alltså ett tänka högt test. (Molich, 2002, kap 11) 1
3 När man använder tänka högt metoden är syftet inte att få veta vad användaren anser. Meningen är inte heller att få veta vad forskare, experter eller andra utvecklare tycker om prototypen, utan istället att märka användarens beteende. Metoden visar alltså hur olika användare beter sig i interaktion med prototypen. (Molich, 2002, kap 11) 1.3 Datainsamling och analys En Tänka-högt undersökning dokumenteras genom ljud- och/ eller bildupptagning. Observationer ger stora mängder data, varför det är viktigt att redan före försökets början besluta vilken typ av analys som ska göras på det data som testet resulterar i. Man bör ha i åtanke att data ej kan analyseras i minsta detalj. Det finns minst fyra olika sätt att analysera data på. (Preece et al, 2002, s.374) Fokus på problem En möjlighet är att leta upp så kallade Breakdowns. Breakdowns kallas de mönster i användningen som orsakas av problem som användaren stöter på. Det gäller att finna dessa problem och att sedan åtgärda dem. (Preece et al, 2002, s ) Fokus på innehållet Genom att skapa problemkategorier kan resultatet analyseras utifrån undersökningens innehåll. Ett antal kategorier skapas och de olika beteendena sorteras in under dem. Det är följdaktligen svårt att skapa rätt kategorier för undersökningen samt att skapa kategorier som inte överlappar varandra. Ofta uppmärksammas detta först då kategorierna använts i en undersökning, varför upprepade pilotstudier bör genomföras innan kategorierna används. (Preece et al, 2002, s.383) Fokus på dialogen Ett tredje tillvägagångssätt för att analysera data från en Tänka-högt undersökning på är att fokusera på varför användaren säger det den gör. Att finna orsaken till yttrandet kan innebära att man också finner problem eller orsaken till dem. Meningen är alltså att finna meningen av vad som sägs, istället för att fokusera på vad som sägs.(preece et al, 2002, s.383) Kvantitativ analys Genom att mäta tiden användaren tar på sig att utföra en viss uppgift eller att räkna de fel de gör, fås ett kvantitativt resultat. Efter en jämförelse mellan problem och tid kan försöksledaren utse de problem som flest användare tagit längst tid på sig att lösa.(preece et al, 2002, s ) 1.4 Tidigt eller sent i designprocessen Tänka-högt metoden kan användas både sent och tidigt i designprocessen beroende på vilken form av observation som används tillsammans med metoden Quick and Dirty Quick and Dirty tekniken, som är precis vad den heter - snabb och mindre formell, kan användas under hela designprocessen. Den används ofta upprepade gånger och i olika faser. Dels tidigt i processen, för att få veta användares krav, och dels senare i processen, för att 2
4 undersöka om användarkraven blivit tillgodosedda. Quick and Dirty observationer kan göras både i labb- och i fältmiljö (Preece et al, 2002, s.363) Objektiv observation En objektiv observation innebär att försöksledaren endast iakttar testpersonen utan att hjälpa till eller ingripa i försöket. Sådana observationer sker i labbmiljö, vilket medför att helhetsbilden försvinner eftersom interaktionen med den verkliga miljön förloras, men också att en helt kontrollerad situation skapas.(preece et al, 2002, s.363) Observationstekniken kan användas tillsammans med Tänka-högt metoden. Då kan den utföras både tidigt och sent i designprocessen beroende på hur den ser ut. Vid en vidareutveckling kan tekniken användas i början av designprocessen för att finna problem hos det gamla systemet. Då vet designteamet vad som behöver ändras och kan utifrån försöket ställa upp användarkrav för vidareutvecklingen. Om uppgiften istället är att utveckla ett helt nytt system kan tekniken inte användas förrän i slutet av processen. Detta på grund av att tekniken förutsätter att användaren ska kunna utföra uppgifter, varför en prototyp måste existera Fältstudie Att använda Tänka-högt metoden i en fältstudie innebär att försöksledaren kan ha någon av de möjliga tre rollerna som finns i samband med metoden; Objektiv, subjektiv eller etnolog. Det är alltså den enda undersökningstekniken vari försöksledaren är en etnograf. Detta beror på att den sker i sin verkliga miljö, vilket innebär att det verkliga beteendet endast fås i en fältstudie. (Preece et al, 2002, s.363) 2 Enkäter 2.1 Skapande En enkät består av tre olika delar. Inledningsvis efterfrågas grundläggande demografiska fakta om användaren, exempelvis ålder och kön, samt detaljer om användarens olika erfarenheter med koppling till användningen av prototypen. Sådana erfarenheter kan vara till exempel datorvana om enkäten handlar om datoranvändning. I de fall då designteamet vet att erfarenheten i målgruppen är väldigt varierande, kan enkäten delas upp så att användare med få erfarenheter får besvara en del och de resterande en annan. (Preece et al, 2002, s.398) Efter den generella delen bör det finnas en sammanfattande del där mer specifika frågor ställs på ett övergripande sätt. Denna del är till för stressade testpersoner som inte hinner svara på hela enkäten. Genom att ha en sådan del fås en generell bild av vad de tycker, vilket kan vara nog så bra som en fullständig enkät och framför allt är bättre än ingenting. (Preece et al, 2002, s.404) Slutligen utgörs enkäten av en del där specifika frågor ställs mer i detalj. I många fall är denna del uppdelad i mindre delar för att långa enkäter inte ska vara svårlästa eller verka längre än de är. (Preece et al, 2002, s.398) 3
5 En enkät kan användas för att få fram både kvalitativ och kvantitativ information. Vid skapandet av en enkät är det viktigt att tänka på att inte göra den för omfattande och lång. En riktlinje brukar vara att begränsa enkäten till 2 sidor. Dessutom bör man testa frågorna före för att minimera risken att testpersonerna tolkar den annorlunda. (Molich, 2002, s.194) Metoden kan användas enskilt eller tillsammans med andra metoder som exempelvis observationer eller intervjuer. En enkätundersökning liknar strukturerade intervjuer eftersom användaren uppmanas att svara på frågor i båda fallen, men en enkät kan användas på fler människor. Det kan vara bra att intervjua användarna i vissa fall då de har bråttom och inte vill fylla i en enkät. (Preece et al, 2002, s.398) Molich (2002) rekommenderar att antalet svarsalternativ i en enkät ska vara ojämnt (Molich, 2002, s.196). Jag föredrar dock jämna antal svarsalternativ eftersom det tvingar testpersonen att ta ställning i frågan. Om denna möjlighet inte finns kommer en osäker testperson lätt undan och ett rikare resultat fås. Dessutom menar Preece et al (2002) att testpersonerna tenderar att välja alternativ i mitten av skalan. Vidare påpekar de att åsikten i frågan är delad och menar att valet är fritt, men att det är viktigt att ha ett Vet ej -alternativ (Preece et al, 2002, s.402). Molich däremot menar att ett jämt antal svarsalternativ inte alls tvingar testpersonen att ta ställning utan att han/ hon istället sätter ett kryss mellan alternativen (Molich, 2002, s.196). Jag anser att det är värt att ta den risken eftersom jag inte uppfattar den som stor. Vid en enkätundersökning rekommenderar Preece et al (2002) att 20 testpersoner används. Svarsfrekvensen tenderar att bli hundraprocentig om antalet testpersoner är under 20, och minskar då antalet testpersoner ökar. Dock är det bäst med fler svar, varför fler än 20 testpersoner är att rekommendera. (Preece et al, 2002, s.404) 2.2 Syfte En enkätundersökning utförs för att samla allmän information om användare samt om deras uppfattningar om prototypen. Den resulterar i en åsikt till skillnad från en observation som är mer inriktad på att finna ett beteende. Den går ut på att fråga testpersonerna istället för att observera och liknar därför en intervju i den meningen. 2.3 Datainsamling och analys Inledningsvis sammanställs svaren från enkäten i exempelvis Excel eller något statistikprogram (ex. SPSS). Detta görs för att upptäcka tydliga tendenser. Svaren kan anges i procent, men om enkätsvaren är färre än tio stycken bör istället antalet anges. Jämförelser mellan de olika frågorna kan genomföras genom att undersöka om relationer och korrelationer existerar mellan frågesvaren. (Preece et al, 2002, s.407) Olika slags frågor kräver olika svarsformer. En öppen enkät där testpersonerna får ange sina egna åsikter kan inte sammanställas enligt ovan. Istället får en liknande analys som vid intervju eller observationer göras. Innehållet och upptäckten av mönster är det viktigaste och en mer detaljerad analys krävs. Ibland kan en frågas svar bero på en annans. Den allra enklaste typen av enkätsammanställning sker med onlineenkäter eftersom svaren redan finns i datorn. Preece et al (2002) menar dock att svarsfrekvensen är mindre i sådana 4
6 undersökningar än om enkäten skrivs ut på papper (Preece et al, 2002, s.405). Jag anser att detta beror på vilken målgrupp man riktar sig till. Om målgruppen är vana vid datorer kan svarsfrekvensen bli högre online än i pappersformat. Jag har själv gjort en sådan jämförelse när jag i ett tidigare projekt skulle undersöka förändringar som införandet av ett nytt datasystem på psykologiska institutionen vid Umeå universitet skulle påverka de anställda där. Vi erbjöd respondenterna att svara både i elektronisk- och pappersform. Lika många svarade på de olika sätten trots att deras datorvana uppskattades som liten av många. 2.4 Tidigt eller sent i designprocessen En enkät kan i någon form användas när som helst under designprocessen när designteamet vill få användarens åsikt i en fråga. 3 Jämförelse 3.1 Anonymitet En nackdel med Tänka-högt är att en del människor kan uppfatta det generande att tala om hur de tänker eller om det är något de inte förstår. De kan känna sig dumma eller obekväma i situationen. En sådan testperson är det svårt att få något resultat ur med hjälp av denna metod, eftersom den inte talar högt i den utsträckning att testledaren kan veta något om hur testpersonen uppfattar prototypen. Det blir i detta fall svårt att skapa en bild av interaktionen. Preece et al (2002) föreslår ett sätt att lösa detta problem på, nämligen genom att låta två testpersoner samarbeta med uppgifterna. Testpersonerna förklarar deras tankar och tillvägagångssätt för varandra och får på så vis en mer naturlig konversation. Detta rekommenderas, eftersom en påminnelse uppfattas påträngande, vilket är opassande i en undersökningssituation (Preece et al, 2002, s ) Metoden är dock väldigt bra om testpersonen har lätt för att tala högt. Då kan den resultera i ovärderliga upptäckter av problem som man inte hade märkt med en annan metod. Eftersom en enkätundersökning är mer anonym än ett Tänka-högt test, genom att ingen egentligen vet vad Du har sagt, kan dessa vara bättre för osäkra personer. Enkäten kan vara ett sätt för dem att ändå tala om sina åsikter och de problem som uppkom under Tänka-högt undersökningen. Enkäter kan alltså fungera som ett komplement till Tänka-högt metoden. Omvänt kan enkäter kompletteras av ett Tänka-högt test där användaren motiverar svaren på enkäten. 3.2 Fråga testledaren Under en Tänka-högt undersökning har testpersonen möjlighet att hela tiden fråga försöksledaren om det är någon uppgift eller något med prototypen som de finner oklart. Detta är en fördel genom att det på detta viset inte kan uppstå några missförstånd av frågor, vilket är vanligt i en enkätundersökning. Det kan också vara en nackdel eftersom alla testpersoner inte nödvändigtvis får samma förutsättningar. En testperson som inte vill eller vågar fråga något han/ hon inte förstår, utgör samma risk för missuppfattning som en testperson i en enkätundersökning. Att det finns en testledare att fråga betyder med andra ord inte alltid att testpersonen tolkar frågorna eller uppgifterna rätt. Dock är chansen ganska 5
7 stor att en iakttagande testledare märker om testpersonen förstått uppgiften rätt, och då kan tillrättavisa denne. En fördel med enkäter är att alla testpersoner får exakt samma information och frågor samt att ingen påverkan från försöksledaren förekommer. Detta kan även vara negativt eftersom testpersonerna inte har någon möjlighet att fråga om de har svårighet att tolka något. Det kan därför hända att testpersonen tolkat en fråga fel och svarat på den så som han/ hon uppfattat den. (Molich, 2002, s ) Eftersom enkätundersökningar är anonyma är det omöjligt att veta om testpersonen uppfattat frågorna rätt eller om de tagit undersökningen på allvar. Detta kan resultera i felaktiga resultat. Det är därför viktigt att skriva tydliga frågor och helst testa dem i en pilotstudie innan de används i den verkliga undersökningen. (Molich, 2002, s ) Att avgöra om testpersonerna är tillförlitliga är svårt. Jones (1992) anser att varje enkätundersökning ska inledas med en öppen intervju för att klargöra om användarna har tillräckligt mycket erfarenhet inom ämnet eller av det system som ska utvärderas exempelvis. Han menar att testpersonen måste vara väldigt insatt och ha stor erfarenhet för att svaren ska bli tillförlitliga. Erfarenheterna ska vara nya, familjära och närliggande. Vidare menar Jones att det är bättre att fråga användaren efter sina beteenden tillsammans med designen än att leta åsikter om själva designen. (Jones, 1992, s ) Jag tror i sådant fall att en tänka högt observation är bättre för att få fram beteenden, eftersom testpersonerna inte kan se sitt beteende objektiv och därför inte återger det korrekt. 3.3 Direkt feedback värdefull Det finns en stor fördel med att låta användaren återge sina tankar under testets gång, utöver de ovan nämnda. Genom att få veta problemen då de uppkommer kan testledaren dessutom se orsaker som kanske inte användaren inser. Det är också möjligt att sätta problemet i en kontext för att få större förståelse. Metoden är också bra eftersom designteamet kan upptäcka hur bra teknologin stöder användningen samt om någon mer form av hjälp behövs.(preece et al, 2002, s.359) Sådan feedback ges på ett visst sätt även i en enkätundersökning. Eftersom en sådan går ut på att finna användarens åsikter snarare än hans/ hennes beteende är dock utgångspunkten något annorlunda. 3.4 Experimentmiljö Testpersonerna i en enkät eller Tänka-högt undersökning bör hållas från varandra både före och efter testet för att förhindra att de får information om uppgifterna. Försöksledaren har möjlighet att kontrollera samtliga parametrar och har full kontroll över situationen i en labbmiljö. Vissa användarsituationer utsätts dock ständigt för yttre påverkan, varför även försöken måste ske i den vardagliga miljön för att en helhetsbild ska kunna skapas. Det går inte att testa ett kommunikationssystem som ska användas på en bullrig byggarbetsplats i ett tyst labb. Det beteende och den uppfattning användaren får av prototypen i labbet skiljer sig markant mot uppfattningen han/ hon skulle ha haft i den verkliga miljön. Det är därför 6
8 viktigt att tänka igenom hur experimentet bör gå till, samt var det ska utföras, utifrån den slutliga användningsmiljön. I regel utförs enkätundersökningar i en kontrollerad miljö. 3.5 Användningsfaser Tänka-högt metoden ingår i den fas som enligt Ideo-korten (2002) kallas för look, då den används tillsammans med observationer. Den kan även användas som motivering till enkätsvar, då jag skulle placera metoden i learn-kategorin, eftersom den används i samband med enkätanalysen. Enkätmetoden tillhör ask-kategorin. (IDEO, 2002) Tänka-högt metoden ger stora mängder data och öppnar upp området, varför metoden kan användas i det som Jones (1992) kallar för divergensfasen. I denna fas försöker man öppna upp och utöka designrymden (Jones, 1992, s.64-66). Observationer går endast att kontrollera till en viss grad eftersom användaren alltid ska ta minst hälften av platsen i diskussionen som uppkommer med testledaren. Du kan aldrig veta säkert hur användaren kommer att bete sig, varför en lyckad Tänka-högt undersökning bör resultera i upptäckten av fler problemområden. Genom att sammanställa resultaten från en Tänka-högt undersökning uppnås en transformation av problemområdet och man befinner sig i tranformationsfasen (Jones, 1992, s.64-69). Öppna enkäter kan användas i divergensfasen för att generera idéer och problemområden. För att sammanställa problemen kan en enkät användas även i transformationsfasen genom att användare anger de största problemen. Enkäter kan även användas i en konvergensfas på samma sätt som i transformationsfasen. I de två senare faserna används mer strikt utformade enkäter. 3.6 Datamängder och sammanställning Tänka-högt undersökningar resulterar i väldigt stora datamängder, vilket kan vara besvärligt att sammanställa. Det är därför viktigt att ha en tydlig plan för hur data ska sammanställas redan innan försöket startar, vilket tidigare nämnts. Det är dessutom viktigt att föra noteringar under observationen för att sedan ha en aning om var man ska leta för att finna ett visst problem. Många problem upptäcks nämligen under själva undersökningen. Enkätundersökningar däremot, resulterar i färre data och är enklare att sammanställa. Öppna enkäter kan dock vara svårare att sammanställa än enkäter med kryssalternativ. En öppen enkät fokuserar på testpersonens fria åsikter angående prototypen till skillnad från en enkät med kryssalternativ, som fokuserar på vilka alternativ användaren tycker passar bäst. Om enkäten består av kryssalternativ kategoriseras resultatet naturligt. Om enkäten istället är öppen är det svårare att kategorisera åsikterna och någon analysteknik måste användas (nämns ovan). 3.7 Kostnader i tid, pengar och arbetskraft Förarbetet till de två metoderna liknar varandra och kräver liknande mängd arbetskraft. Båda metoderna kräver planering av hur resultatet ska analyseras, kategorisering av de olika åsikterna samt test av enkäten respektive uppgifterna som användaren ska genomföra då han/ hon tänker högt. 7
9 En fördel med enkätundersökningar är att de går snabbt att genomföra eftersom flera testpersoner kan svara samtidigt. Det går i regel snabbt att fylla i en enkät, vilket medför att fler testpersoner fås. Enkätundersökningar kräver heller inte några medverkande under själva testet utan bara enkäten krävs. Även sammanställningen av resultatet går snabbare vid en enkätundersökning än vid en Tänka-högt observation.(preece et al, 2002, s.398) 4 Sammanfattning Sammanlagt tar alltså en enkätundersökning kortare tid, kräver mindre arbetskraft och kostar därför mindre pengar än en Tänka-högt undersökning. Resultaten som vinns ur de två metoderna är dock olika. En enkät syftar till att hitta användarens åsikter och sker i labbmiljö. Detta innebär att en helhet av användarens uppfattning och verkliga beteende går förlorat. För att ta reda på användarnas beteende och samtidigt få fram deras åsikter i den tänkta användningsmiljön bör man därför genomföra en Tänka-högt observation i denna miljö. Eftersom fler testpersoner kan tillfrågas i en enkätundersökning än vid en Tänka-högt observation ger enkäter resultat som är mer generella. De kan generaliseras på en större population och är därför lite säkrare. Tänka-högt observationer däremot är mer fokuserade och resulterar i upptäckten av mänskliga faktorer. 5 Referenser Ideo Methodcards, Jones, J.C, Design Methods, John Wiley & Sons Inc., New York, Molich, R., Webbdesign med focus på användbarhet, Studentlitteratur, Lund, Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H.., Interactiondesign beyond human-computer interaction, John Wiley & Sons Inc., New York,
Datainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merInteraktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2
Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merUppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift
Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se
Läs merFrågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys
Föreläsning 3, Utvärderingstekniker Än en gång: Frågetekniker Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 13-15. Mål, frågeställningar Teknik Hur
Läs merUtvärdering. Övergripande (1) Med/utan användare. Övergripande (2) Fredag 1 oktober F1. Ann Lantz - Anna Swartling -
Utvärdering Fredag 1 oktober 13-15 F1 Ann Lantz - alz@nada.kth.se Anna Swartling - ast@kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur agerar man, vad händer? Hur används teknik? Beteendevetenskapliga
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merFöreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merInvestigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones
Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Personlig uppsats i kursen Designmetodik 3p MDI/Interaktionsdesign 60p IT Universitetet, Göteborg HT 2003 Camilla Orrenäs 1
Läs merDatainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos
1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst
Läs merFöreläsning 12 Inspektionsmetoder. Rogers et al. Kapitel 15
Föreläsning 12 Inspektionsmetoder Rogers et al. Kapitel 15 Inspektionsmetoder Metoder som genomförs utan användare En eller helst flera experter utför en inspektion eller granskning Man utgår ifrån vedertagna
Läs merMetoder för datainsamling
Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merAtt förstå användaren. Annakarin Nyberg
Att förstå användaren Annakarin Nyberg Idag ska vi Nyckelfaktorer vid datainsamling Att dokumentera data Intervjuer Enkäter Observationer Att välja och kombinera tekniker Övning Avslutning Annakarin Nyberg
Läs merAtt arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr
Att arbeta metodiskt under designprocessen Anna Olvenmyr Designmetodik, 3 poäng IT-universitetet i Göteborg 2004-01-10 Inledning Designmetodik. Med metodik menas att man arbetar metodiskt och strukturerat.
Läs mer3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merKonverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?
Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen
Läs merProcess- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist
Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande
Läs merFastställa mål. Daniel Bosk. goals.tex :33:45Z danbos
1 Fastställa mål Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. goals.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför denna övning
Läs merUtvärdering. Övergripande (1) Övergripande (2) Med/utan användare. Heuristisk utvärdering. Expertutvärdering. Måndagen den 29 september 8-10 F1
Utvärdering Måndagen den 29 september 8-10 F1 Ann Lantz Alz@nada.kth.se Anna Stockhaus Ast@nada.kth.se Övergripande (1) Av den verkliga världen: Hur används teknik på arbetsplatsen? Kan man förbättra design
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merFöreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 130409 Datainsamling
Läs merMentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Läs merAnvändartester av HiFi-Prototyp Svar enkäter och utvärdering
Användartester av HiFi-Prototyp Svar enkäter och utvärdering Grupp WP7D Svar enkätfrågor testperson 1 Inger Degerman, 45 år, van internetsurfare Ja, direkt! Visste inte var jag var eller vad jag skulle
Läs merUtvärdering. 6 november 2002 Kap 10-11, , 13.5
Utvärdering 6 november 2002 Kap 10-11, 12.3 12.5, 13.5 Frågeställningar kring utvärdering Varför utvärdera? Med eller utan användare Olika utvärderingsmetoder Bearbetning av testresultat Video: Private
Läs merMetod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merKvalitativa metoder. Amy Rankin
Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Vi diskuterar artikeln Exploring the Openness of Cognitive Artifacts
Läs merReflektioner kring designprocessen av Intellitic
INDIVIDUELL UPPSATS IT-universitetet, Chalmers tekniska högskola Institutionen för Människa datorinteraktion 1 p Kursansvarig: Erik Eliasson 2003-11-02 Camilla Orrenäs camilla.orrenas@mmedu.net Reflektioner
Läs merVägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Läs merUtvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation
Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merANVÄNDARTESTNING VID LULEÅ UB Ola Andersson Luleå universitetsbibliotek
ANVÄNDARTESTNING VID LULEÅ UB Ola Andersson Luleå universitetsbibliotek 2017-11-08 ANVÄNDARTESTNING UPPSTART Olika metoder för att testa användbarheten Expertutvärdering -En utvärdering som utförs av ett
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merMetodplanering av ett IT-projekt
Chalmers tekniska högskola 2004-01-11 IT-Universitetet MDI-Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Kursansvarig: H. Landin, S. Björk Metodplanering av ett IT-projekt Helena Callert, Theresa Harmanen,
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merDesignkoncept Field Study Organizer
1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merKvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se
Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts
Läs merFältstudier och analys
Fältstudier och analys Jan Gulliksen Människa-datorinteraktion IT-institutionen Uppsala universitet http://www.it.uu.se Övningsuppgift I grupper om tre personer Låna ut en mobiltelefon till den som sitter
Läs merFöreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav
Läs merEXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16
EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.
Läs merProjekt: Utveckling av ett användargränssnitt
Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 221 2017-09-25 14:46:14Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1
Läs merIdag. Prototyper och användbarhetsutvärdering. Vad prototyper prototypar. Olika sorters prototyper. Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk
Idag Prototyper och användbarhetsutvärdering Del 2 Prototyper Utvärdering Analytisk Empirisk Prototyper: en fråga om syfte och mottagare Vad prototyper prototypar Kommunikation Med sig själv för att driva
Läs merMaterial och metod. På samtliga orter delades enkäten ut i samband med föreläsning för respektive kurs.
Utbildningsutvärdering en översyn - Studerandeföreningens utvärdering av tandläkarutbildningen, jämförelse av studenternas upplevelser och utbildningsvariabler. I samband med studerandeföreningens kick-
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merOlika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare
TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ
Läs merHur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.
Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merFö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet
Fö 2: Designprocessen Metoder Mål: att förstå användaren, uppgiften, situationen och tekniken (PACT) Hur hänger det ihop? Men först: projektet Projektet Användarstudier och analys av befintligt system
Läs merUtvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning
Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Utvärdering Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Användbarhetstest med pappersprototyp 4 eller 6 användare som testar 3 eller 5 uppgifter Balansera ordningen
Läs merAnledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010
Kommunledningskontoret Inflyttarservice Datum 2011-12-09 Anledningar till inflyttning i Ljusdals kommun 2010 Bakgrund och syfte Befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun är negativ, och antalet invånare
Läs merProcess- och metodreflektion Grupp 5
Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder
Läs merÖvning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun
Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merSkolenkäten våren 2012
Skolenkäten våren 2012 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 2 i S:t Botvids gymnasium i Botkyrka Antal elever i gymnasiets år 2: 101 Antal svarande: 91 Svarsfrekvens: 90,1% Klasser: HVF10, ESC10, NV10,
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merIntro utvärdering
Föreläsning 2: Introduktion till varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 2 Översikt Att kunna om Observation, kort repetition Iterativ Det som påverkar Tänkbara syften
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merFöreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?
Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) 160401 Intro utvärdering 2 Översikt Att kunna om utvärdering Observation, kort repetition
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs merHemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se
Hemtentamen Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622 Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se 1. DECIDE I artikeln Investigating Intra-Family Communication Using Photo Diaries presenteras
Läs merFöreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav
Läs merFOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP
FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att
Läs merKimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik
Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs mer27 september Finansieringsguiden. Sammanställning och slutleverans Verksamt Värmland
27 september 2018 Finansieringsguiden Sammanställning och slutleverans Verksamt Värmland Innehåll Projektbakgrund Sammanställning användartest 7/9 Sammanställning användartest 21/9 Slutgiltig design Kommentarer
Läs merResultat av enkäten om datorvanor och spelande
Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merComputer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p
Computer Science and Engineering Chalmers University of Technology and Göteborg University Design Methods 3 p Grupp 1 Johanna Nilsson Anna Persson Mikael Svensson Johan Ågren 1. Inledning Välkommen till
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merMänniska- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merProjekt: Utveckling av ett användargränssnitt
Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 157 2016-10-04 21:02:00Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1
Läs merFöreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12
Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering Rogers et al. Kapitel 12 Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 120515 Intro utvärdering 2 Bruce Tognazzini om utvärdering Iterative design,
Läs merEn liten studie om observation som metod för användaranalys
En liten studie om observation som metod för användaranalys Interaktionsdesign analys Anders Lundell Camilla Orrenäs IT-universitetet Göteborg Vt 2004 1 1. Introduktion Observationsstudier är en analysmetod
Läs merFö 8. Sammanfattande föreläsning MAMN25
Fö 8 Sammanfattande föreläsning MAMN25 MAMN25 kursplan Syfte Kursen syftar till att ge förståelse för grundläggande tekniker inom interaktionsdesign, samt förmåga att utforma interaktiva produkter och
Läs merMänniska-Datorinteraktion
Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat
Läs merWebbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport
Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme
Läs merKvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total
Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:
Läs merInstitutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IT-programmet Kandidatarbete i datavetenskap /DVC001. Bilagor
Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IT-programmet Kandidatarbete i datavetenskap /DVC001 Bilagor Ett IT-verktygs användbarhet inom hemtjänsten - en utvärdering av IMIS Irene Alpadie Eva
Läs merMedborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur
Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur LORE Laboratory of Opinion Research University of Gothenburg University of Gothenburg Sweden
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merFöreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?
Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera? FSR: 1, 2, 5 Rogers et al. Kapitel 13 (e/3: 12-13) Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 150327 Intro utvärdering
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs mer