Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation"

Transkript

1 Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 MÅL OCH SYFTE... 1 Problemformulering... 1 RESULTAT... 2 UTVECKLINGSMODELLER... 2 Vattenfallsmodellen... 2 Livscykelmodellen... 3 MOCK-UP... 4 DISKUSSION... 6 MOCK-UP... 6 VAL AV UTVECKLINGSMODELL... 6 KOMMUNIKATIONEN I UTVECKLINGEN... 6 LITTERATURFÖRTECKNING... 7

3 Inledning Vid utveckling av datoriserade system är det viktigt att ha med användaren i utvecklingen. Genom att integrera dem och arbeta i en genomtänkt utvecklingsprocess kan företag spara både tid och pengar. Många datoriserade system som utvecklats uppfyller inte användarens krav men har ändå kostar stora mängder pengar. För att utvecklarna ska kunna göra system bättre måste de sätta sig in i användarens behov. För att lyckas med detta måste det finnas bra sätt att kommunicera på. Mål och syfte I denna uppsats är mitt mål att belysa att kommunikationen i utvecklingen är viktig samt om olika utvecklingsmodeller har olika förutsättningar för att nå bra resultat. Problemformulering Har olika utvecklingsmodeller olika förutsättningar för att nå ett lyckat resultat samt kan kommunikationen öka med hjälp av mock-uper? 1

4 Resultat Utvecklingsmodeller För att kunna se hur olika aktiviteter är relaterade till varandra vid skapandet av nya system använder man sig av olika modeller. Alla olika utvecklingsmodeller har för och nackdelar. För att kunna se vilken modell som är mest effektiv måste utvecklaren se till vilket sammanhang den ska användas i. Vattenfallsmodellen Vattenfallsmodellen kallas ofta för traditionell livscykelmodell. Modellen ger en bild av systemets hela livscykel. En ny fas i modellen kan inte påbörjas förrän den gamla är helt färdig. En fas i vattenfallsmodellen som är slutförd kan inte gås tillbaka till och ändra i efterhand 1 De problem som eventuellt uppstår längre fram i tiden skjuts på framtiden, ignoreras eller kodas runt. Dock finns det en viktig återkoppling mellan faserna, men det kan bli kostsamt och problematiskt att åtgärda i efterhand. Fasernas utseendet och namnen på dem varierar mellan olika utvecklingsmodeller men vattenfallsmodellen börjar med kravanalys och kravdefinition. Målet med denna fas innebär att man specificerar vad systemet ska kunna göra och inte göra utifrån användarens mål och önskemål. I fasen ser man även till vilka personer som kommer att vara berörda av systemet och i vilken miljö som den ska användas i. När fasen är färdig går man vidare till nästa fas: system och mjukvarudesign. I denna fas görs en struktur på hela systemet och det utförs en utförlig beskrivning av systemet och dess funktioner. När denna fas är färdig görs implementation och deltestning som innebär att man testar de delar av systemet som är färdiga och försäkrar sig om att de uppfyller kraven som finns i kravspecifikationen. Med Integrering och systemtest menas att systemdelarna sätts in i sin helhet och testas för att vara säker på att systemet uppfyller sina krav i sin helhet. Efter att testningen är färdig levereras systemet till kunden. Den sista fasen är drift och underhåll som är den aktivitet som tar längst tid och kräver mest resurser av alla faser. Systemet installeras och sätts i användning. Eventuella fel som inte upptäckts i tidigare faser rättas till i underhållsdelen. Detta kan vara mycket tidsödande och kostsamt. 2 1 Preece, J, Rogers, Y and Sharp, H, (2002) s 187 f 2 Sommerville, I, (2002) s 44 ff 2

5 Vattenfallsmodellen ska endast användas när användarens krav är helt tydliga och helt förstådda av utvecklarna. När utvecklingsprocessen har gått framåt och kunden blivit en del av systemutvecklingsprocessen har vattenfallsmodellen visat sig vara otillräcklig. Vid många tillfällen kan kundens krav och önskemål lätt misstolkas och/eller vara vagt definierade, detta kan göra att de behöver ändras mitt i processen. Om utvecklingsmodellen inte tillåter att det gås tillbaka en fas och ändras i kravspecifikationen kan det innebära att kunden i slutändan får ett system som man inte kan använda. Förseningar i utvecklingen förekommer ofta då utvecklare måste vänta på andra utvecklare som färdigställer sina deluppgifter. En liten del av iteration är nu inbyggd även i vattenfallsmodellen men fördelen att kunna utvärdera systemet med användaren är ännu inte inbyggd i denna modell. 3 Livscykelmodellen Olika iterativa modeller har utvecklats för att gottgöra vattenfallsmodellens brister. Största skillnaderna ligger i att man försöker få med användaren så mycket som möjligt i utvecklingen. Livscykelmodellen uppfyller kravet med att vara användarecentrerad. Modellen är iterativ med vilket det menas att man kan gå tillbaka mellan olika faser och kontrollera att man jobbar mot användarens krav och önskemål samt möter dem. De uppgifter som finns är i stort sett samma som i vattenfallsmodellen, om kraven som kunden för systemet har skulle ändras finns dock en medvetenhet om att detta ska kunna göras. 4 Vid utveckling med livscykelmodellen kan utvecklaren gå tillbaka mellan faserna och ändra om något skulle visa sig vara fel. Olika faser kan överlappa en annan och ibland kan man behöva gå tillbaka till en fas och komplettera den. I livscykelmodellen visas hela systemet från att det föds till dess att det avvecklas. I livscykelmodellen ingår faserna: Förändringsanalys Analys Utformning Realisering Implementering Förvaltning och drift Avveckling Erling S Andersens livscykelmodell 5 börjar med förändringsanalysen. Andersen anser att denna del inte höra till den traditionella 3 Preece, J, Rogers, Y and Sharp, H, (2001) s 185 ff 4 Sommerville, I, (2001) s 46 5 Andersen, Erling S, (1994) s 41 3

6 systemutvecklingen. Det första som görs är att beskriva nuläget och sätta sig in i den nuvarande verksamheten. Här analyseras de problem och möjligheter som finns och man beskriver den önskade situationen. För att utvecklingen ska bli lyckad är det viktigt att Det är viktigt att användaren är med redan i denna fas av utvecklingen. Tillsammans tittar man på hur det nuvarande läget och den önskade situation ser ut samt förändringsbehovet. Den andra fasen kallas analys och är uppdelad i två delar. I verksamhetsanalysen analyserar man användarens arbetsuppgifter och ser på vilket sätt ett informationssystem kommer att underlätta i verksamheten. I andra delen av analysen som kallas informationssystemanalys ska man bedöma vad som ska finnas med i systemet. Resultatet av denna fas är en kravspecifikation. Den tredje fasen, utformning delas också upp i två delar. Den första kallas Principiell utformning av teknisk lösning och här väljs den tekniska lösningen som önskas. Det är viktigt att se den lösningen som är mest ändamålsenlig för verksamheten. Även om man är van och känner sig säker på sitt gamla system så får man inte vara rädd att testa något nytt. I andra delen, Utformning av utrustningsanpassad teknisk lösning, väljer man vilken utrustning man ska använda sig av till exempel vilket operativsystem, hur data ska lagras och vilket programspråk som ska användas. Fjärde fasen är Realiseringen där själva informationssystemet utarbetas och programmeras. Implementeringen är sista fasen som ingår i systemutvecklingen. Systemet implementeras i verksamheten. I fasen Förvaltning och drift ska systemet underhållas och förbättringar ska göras. Sista fasen kallas Avveckling. Här är det viktigt att säkra den information som finns lagrad i systemet, när systemet ska läggas ner. För att kunna jobba på detta sätt krävs en aktiv kund som är villig att lägga ner tid och resurser på att testa och godkänna eller förkasta förslagen som utvecklarna kommer fram till. Andersen beskriver utvecklingsarbetet så här: Användarnas uppgift är att fastställa vad man önskar uppnå. Experternas uppgift är att finna de tekniska lösningar som ger användarna vad de önskar. 6 Mock-up Att omsätta en vision i en operativ bild innebär att åskådliggöra, precisera och detaljera. För att gestalta denna bild krävs det någon teknik för att själv kunna tolka den och att kunna kommunicera den till andra. En operativ bild innehåller tankar om dellösningar och delfunktioner. Genom att bygga upp denna bild kan konflikter och motsägelser som inte syns i en mer 6 Andersen, Erling S, (1994) s 39 ff 4

7 övergripande vision förebyggas. Genom olika sätt kan en operativ bild gestaltas, bland annat genom en så kallad mock-up. En mock-up är en dynamisk pappersprototyp som syftar till att illustrera det blivande systemets interaktivitet. Denna teknik är speciellt användbar då kraven från användaren är svåra att specificera direkt. Med en testmodell visar man systemet ur olika perspektiv för att åskådliggöra den tänkta byggnaden. En mock-up ses som en förenklad version av systemet. Dess idén bygger på att man förbereder ett antal dialogtillstånd av bilder som användaren kan hamna i. Under testningen och demonstration av prototypen agerar man själv fönsterhanterare. Genom att demonstratören låtsas klicka på olika knappar eller skriva något i ett fält visas olika sidor beroende på vilken inmatning som gavs. Fördelarna med en mock-up är att den kan ge en bra känsla för systemets interaktiva beteende men även att de är enkla och billiga att bygga samt lätta att använda. En nackdel kan vara att det är svårt att gestalta vissa saker till exempel då man har för avsikt att använda sig av direkt manipulation. 7 Direkt manipulation är när man märker det användaren utför direkt som output, exempelvis ändrar volymen. 8 Mock-uper är ett stort stöd i utvecklingen och i kommunikationen. Man låter kunden och utvecklaren vara jämspelta. Denna typ av tillvägagångssätt kräver en engagerad kund som är beredd att lägga ner tid för att sätta sig in i, testa och godkänna mockupen. Det är viktigt att hitta ett gemensamt språk mellan slutanvändare och utvecklare, annars är det lätt att missuppfatta varandra. Trots att teamet och slutanvändaren använder samma termer kan de ha olika betydelse för de båda. Detta sätt att arbeta på, underlättar då en kravspecifikation ska skrivas. Genom arbetet kan användare och utvecklare se att man är på samma nivå och förstår varandra. Alla människor har olika bakgrund som ger olika erfarenheter och perspektiv. Vid utveckling i team är det svårt att tillgodose allas viljor men tankarna kan även ses som en fördel, då flera infallsvinklar på problem kan belysas. När utveckling sker i team är det viktigt att projektledaren plockar ut bra och dåliga idéer för slutanvändarens behov. Den grafiska designen på en programvara utvecklad för vana datoranvändare kan enkelt förstås för dessa, men ge komplikationer för en användare som aldrig förut arbetat med en dator. 7 Löwgren, J, Stolterman, E, (1998) s Preece, J, (1994) s 270 f 5

8 Diskussion Mock-up I alla projekt tror jag att den slutlige användare och utvecklare får problem med att förstå varandra. Om mock-uper används vid utveckling tror jag att en aktiv användare i utvecklingen av ett system och utvecklaren kan öka förståelsen mellan varandra och skapa en bra slutprodukt och ett bra resultat. Mock-uper kan göras på det viset som Lövergren och Stolterman skriver men jag tror även att andra metoder kan användas, exempelvis program i datormiljö. Dock tror jag att det då krävs att användaren är insatt i hur ett sådant program fungerar för att kunna se möjligheter och förstå hur han själv kan vara med att påverka utan att känna sig underlägsen. Det är viktigt att få fram kreativa idéer och de kan kanske eventuellt hämmas om inte användaren förstår fullt ut vad som visas och hur han kan påverka. När utvecklingen nått fram till en punkt då grundstommen och koncept för hur det nya programmet ska se ut finns och hur det ska användas tror jag att det kan vara bättre att försöka visualisera det genom skärmbildsprototyper istället för pappersprototyper. Användaren ser eventuellt en pappersprototyp som något tillfälligt och kan acceptera vissa fel som givetvis kan finnas på papperslappar men vid en skärmbildsprototyp kanske felet ses mer tydligt och mer oacceptabelt. Jag tror dock att det är viktigt att inte stressa fram denna process utan låta användaren och utvecklaren genom hela utvecklingen förstå varandra. Val av utvecklingsmodell Jag tror att olika utvecklingsmodeller har olika förutsättningar. Företag som vill belysa vissa delar har även möjlighet att skapa och forma en egen modell att utveckla om så önskas. Dock tror jag att det är viktigt att använda sig fullt ut av en iterativ modell. I de fall som inte det görs finns risker att produkt och resultat inte alls motsvarar det som användaren önskar av systemet som utvecklas. Genom den iterativa modellen finns det alltid möjlighet att korrigera fel som gjorts, dock kanske man få väga det mot kostnader för att göra det. Kommunikationen i utvecklingen Jag tror att kommunikationen mellan användare och utvecklare kan ökas genom att använda sig av mock-uper. Dock måste båda parter engagera sig i utvecklingen för att det ska lyckas. Genom enkla medel kan utvecklingen ske på ett lättbegripligt sätt, även för den som vanligtvis inte arbetar med programutveckling. Det är viktigt att låta användaren för det framtida systemet vara en del av utvecklingen och ta in reflektioner från denne för att lyckas på ett bra sätt. 6

9 Litteraturförteckning Andersen, Erling S. (1994) Systemutveckling principer, metoder och tekniker, Studentlitteratur, Lund. Löwgren, Jonas, Stolterman, Erik. (1998) Design av informationsteknik materialet utan egenskaper, Studentlitteratur, Lund. Preece, Jenny. (1994) Human-Computer Interaction, Addison-Wesley Publishing company, New York. Preece, Jenny, Roger, Yvonne, Sharp, Helen. (2002) Interaction Design, John Wiley & Sons Inc,Crawfordsville. Sommerville, I. (2001) Software engineering, Pearson Education Ltd, Harlow. 7

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Användarcentrerad Systemutveckling

Användarcentrerad Systemutveckling Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping Innehåll Planera och genomföra webbproduktionsprojekt Stefan Berglund Prototyping Prototyping LoFi-prototyp HiFi-prototyp Användarcentrerad utveckling Användbarhet Specificering av krav Prototyping Kartläggning

Läs mer

UML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language

UML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language Ett modelleringsspråk : Exempel Fönster Klassnamn Unified Modelling Language Av Booch, Jacobson, Rumbaugh Exempel: En klass position storlek Attribut (instansvariaböe) Resultatet av en sammanslagning av

Läs mer

Systemering med användarfokus

Systemering med användarfokus Systemering med användarfokus Introduktion AnvändarCentrerad Design översikt Vad är systemutveckling? En problemlösningsprocess där en specifik situation undersöks Syftet med undersökningen är att man

Läs mer

Informatik A. Informatics A

Informatik A. Informatics A Institutionen för informatik Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledning@informatik.umu.se www.informatik.umu.se Sid 1 (5) Informatik A Informatics A Högskolepoäng: 30

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt

Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Användarcentrerad systemdesign introduktion till begrepp, processer och arbetssätt Bengt Göransson bengt.goransson@it.uu.se Människa-datorinteraktion 1MD016, hösten 2012 Avdelningen för Visuell information

Läs mer

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel

Kursinformation. Metodik för programvaruutveckling. Utvecklingsprocessen för programvara. Innehåll. Processmodell. Exempel Kursinformation Metodik för programvaruutveckling Föreläsning 3 Latex ok för litteraturstudierapport (prata med mig bara) Nästa föreläsning är av Björn Regnell (jag är med också) Presentationer imorgon

Läs mer

Preliminär specifikation av projekt

Preliminär specifikation av projekt Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades!

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades! Projektkaos. Chaos-rapporten 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget...... 66% misslyckades! 1 Standish Group, 2003 (www.standishgroup.com) Praxis Hantera krav Använd komponentarkitekturer

Läs mer

Martin Völcker, SLL & Suit

Martin Völcker, SLL & Suit 1 2009-02-03 DSDM Martin Völcker, SLL & Suit martin.volcker@suit.se Tel: 08-648 70 00 Mobil:0708-252424 Mentorskap - Projektledning - Utbildning- Workshops 2 2009-02-03 Oklara krav Oklara roller Försenade

Läs mer

Objektorienterad analys och design

Objektorienterad analys och design Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 1 Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Skansholm: Kapitel 4 Se även 1. http://www.uml.org/ 2. http://www-306.ibm.com/software/rational/uml/

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Vad påverkar designen?

Vad påverkar designen? Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden

Läs mer

Praktikum i programvaruproduktion

Praktikum i programvaruproduktion Praktikum i programvaruproduktion Introduktion Föreläsare/Ansvarig: Pontus Boström Email:pontus.bostrom@abo.fi Rum A5055 Assistent: Petter Sandvik Email: petter.sandvik@abo.fi Rum: A5048 Föreläsningar:

Läs mer

Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29)

Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-09-02 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Göran Goldkuhl Annie Röstlinger Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29) Kursinformation

Läs mer

RUP - Rational Unified Process

RUP - Rational Unified Process IBM Software Group RUP - Rational Unified Process Eva Hådding eva.hadding@se.ibm.com 1 Projektkaos. Chaos-rapporten 28% av projekten avslutades i tid och enligt budget. 49% av projekten drog över de ursprungliga

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Människa-Datorinteraktion. HCI text

Människa-Datorinteraktion. HCI text 2002-04-17 09:13 Människa-Datorinteraktion DVC002 HCI text Anders Carlsson pt00aca@student.bth.se Per Salomonsson pt00psa@student.bth.se Grupp: D Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Design och produktutveckling...

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind

men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind Presentation på SAST 15 års jubileum 14 oktober 2010 SQS Software Quality Systems Nordic Innehåll Introduktion Kvalitet, tid och kostnad Process Testning

Läs mer

MDI-fk 2D1622 introduktion till kursen & ämnet. MDI-gruppen på KTH. Kursen i sitt sammanhang

MDI-fk 2D1622 introduktion till kursen & ämnet. MDI-gruppen på KTH. Kursen i sitt sammanhang MDI-fk 2D1622 introduktion till kursen & ämnet Onsdagen den 25 oktober 8-10 D3 alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/2d1622/mdi fk06/ MDI-gruppen på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö

Läs mer

Prototyping - faser, typer och potentiell problematik

Prototyping - faser, typer och potentiell problematik Prototyping - faser, typer och potentiell problematik Josefin Karlsson KTH Kungliga Tekniska Högskolan CSC Skolan för datavetenskap och kommunikation josefink@kth.se Maria Wikforss KTH Kungliga Tekniska

Läs mer

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel.

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel. Page 1 (5) Hemuppgift 1DV404 150115-150118 Deluppgift 1 Processmodeller a) (4p) Alla mjukvaruutvecklare följer någon form av utvecklingsprocess i sitt arbete. Diskutera vad organisationer brukar ange som

Läs mer

DESIGNSTUDIO SPEL TEAM TONTOY. Patrik Lundin : : XXXX HÖGSKOLAN I HALMSTAD Digital Design och Innovation

DESIGNSTUDIO SPEL TEAM TONTOY. Patrik Lundin : : XXXX HÖGSKOLAN I HALMSTAD Digital Design och Innovation DESIGNSTUDIO SPEL Patrik Lundin : patlun14@student.hh.se : 840421-XXXX HÖGSKOLAN I HALMSTAD Digital Design och Innovation Designstudio < > Spel TEAM TONTOY Introduktion Under designstudio spel arbetade

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

Redogörelse för utvecklingsprocessen av spelet The Legend of Chalmers

Redogörelse för utvecklingsprocessen av spelet The Legend of Chalmers Redogörelse för utvecklingsprocessen av spelet The Legend of Chalmers Ett projekt i kursen TDA367 Objektorienterat programmeringsprojekt och LSP310 Kommunikation och ingenjörskompetens Maxim Goretskyy

Läs mer

men borde vi inte också testa kraven?

men borde vi inte också testa kraven? men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind Presentation på SAST, 24 februari 2011 SQS Software Quality Systems Sweden AB Innehåll Introduktion Kvalitet, tid och kostnad Process Testning av

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Föreläsning 4: Designprocessen

Föreläsning 4: Designprocessen Föreläsning 4: Designprocessen FSR: 2, 3, (6), 7 Att läsa: Kapitel 9 och 12 i Rogers et al.: Interaction design 4/e 150911 Designprocessen 2 Designprocessenöversikt Introduktion Att involvera användare

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys

Frågetekniker. Föreläsning 3, Utvärderingstekniker MDI, Lena Palmquist 1. Än en gång: JEdit (Py Kollberg) Loggning. Tolkande dataanalys Föreläsning 3, Utvärderingstekniker Än en gång: Frågetekniker Att läsa: Sharp, Helen, Rogers, Yvonne & Preece, Jenny E. (2007) Interaction design. Wiley. Kapitel 13-15. Mål, frågeställningar Teknik Hur

Läs mer

Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd

Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd F11 2005-05-30 ÖK/GK: ITO gj 1 Agenda Livscykelsmodell arbetssystem/informationssystem Strategier och ansatser för systemutveckling Analytisk systemutveckling

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Förvaltningsåtagande. Provisum

Förvaltningsåtagande. Provisum Konsultresurser Kompetensprofiler inom ramen för Förvaltningsåtagande av Provisum 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Roller/kompetensprofiler... 3 3 Nyckelroller Resursen AB... 5 4 Projektmetodik...

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 157 2016-10-04 21:02:00Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET SOA SDK IT-AVDELNINGEN VERSION 2.1. Läs mig först. Stockholms stad SOA-plattform. Sida 1 (5)

STADSLEDNINGSKONTORET SOA SDK IT-AVDELNINGEN VERSION 2.1. Läs mig först. Stockholms stad SOA-plattform. Sida 1 (5) Läs mig först Stockholms stad SOA-plattform 1 (5) Innehållsförteckning 1 Beskrivning av SDK 3 1.1 Software Developer Kit för Utvecklare... 3 1.2 Support för... 3 1.3 Omfattning... 4 1.4 Versionshantering...

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

Agenda. Livscykel? Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd. Vad betyder begreppet livscykel för dig?

Agenda. Livscykel? Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd. Vad betyder begreppet livscykel för dig? Strategier och ansatser för utveckling av IT-stöd F9 2007-05-30 ÖK/GK: ITO gj 1 Agenda Livscykelsmodell arbetssystem/informationssystem Strategier och ansatser för systemutveckling Analytisk systemutveckling

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh.

Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Hösten 2007 Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum 3047 ulf.larsson@sh. Delkursbeskrivning: Webbdesign med multimedia, 5 poäng (Interactive Multimedia for the Web, 7.5 ECTS Credits) Kurs Webbdesign med multimedia, 5p Kurskod Kurstillfälle Kursansvarig lärare Ulf Larsson, Rum

Läs mer

Idrottsapen. 1. Inledning. 2. Mål och syfte. 3. Projektbeskrivning

Idrottsapen. 1. Inledning. 2. Mål och syfte. 3. Projektbeskrivning Idrottsapen Slutrapport för projektet Idrottsappen. Projekttitel: Idrottsappen Uppdragstagaren: Sandklef GNU Labs, 710413-5137 1. Inledning Under samtal med olika aktiva personer inom olika idrotter framkom

Läs mer

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Prototypningsverktyg 1. Plan the humancentred process 2. Understand the context of use Mattias Arvola Meets the requirements 5. Evaluate against requirements

Läs mer

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Projektstart 1. Hantera kraven En bra process är grunden för att hantera kraven i ett säkerhetsprojekt. Det krävs att du har en tydlig spårbarhet mellan krav och

Läs mer

Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones

Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Investigating user behavior - Reflektioner kring en designmetod av J.C. Jones Personlig uppsats i kursen Designmetodik 3p MDI/Interaktionsdesign 60p IT Universitetet, Göteborg HT 2003 Camilla Orrenäs 1

Läs mer

In-flight Information System utveckling med ett användningscentrerat synsätt

In-flight Information System utveckling med ett användningscentrerat synsätt Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign, 5p In-flight Information System utveckling med ett användningscentrerat synsätt Erik Salomonsson erik@salomonsson.net

Läs mer

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430

Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Erik Lundgren 820419-1491 GarageLoppisen.se Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Abstrakt En kort rapport om projektet GarageLoppisen.se. En applikation som skapats för att

Läs mer

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Kurser och seminarier från AddQ Consulting Kurser och seminarier från AddQ Consulting Med fokus på kvalitet och effektivitet bidrar vi till att underlätta människors vardag. Kompetensutveckling är nyckeln till framgång för dig som jobbar med test,

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Designkoncept och gränssnittsmetaforer

Designkoncept och gränssnittsmetaforer 1 Designkoncept och gränssnittsmetaforer Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. concept.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Översikt 1

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Kommunikation med hjälp av mock-uper

Kommunikation med hjälp av mock-uper Informationssystem 120p Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap DVC001 Kandidatarbete våren 2003 Kommunikation med hjälp av mock-uper En studie av fastighetssystemet för Svenska kyrkan i

Läs mer

Utbildningsplan för. International Software Engineering, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för. International Software Engineering, 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Dnr 56-1113/07 International Software Engineering, 180 högskolepoäng (International Software Engineering, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Software Engineering Software

Läs mer

Agil programutveckling

Agil programutveckling Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)

Läs mer

Presentation av IT-utbildningar. Vidareinformatörsdag 2015-02-18 Anna Palmquist

Presentation av IT-utbildningar. Vidareinformatörsdag 2015-02-18 Anna Palmquist Presentation av IT-utbildningar Vidareinformatörsdag 2015-02-18 Anna Palmquist Våra utbildningar Systemarkitekt (SA) Systemvetare (SV) Dataekonom (DE) Affärsinformatiker (IMIT) Akademiska ämnen Systemarkitekt

Läs mer

TDDI02. På denna föreläsning: Programmeringsprojekt, Föreläsning 1. Kursinformation Vad är Software Engineering? Hur går ett projekt till?

TDDI02. På denna föreläsning: Programmeringsprojekt, Föreläsning 1. Kursinformation Vad är Software Engineering? Hur går ett projekt till? TDDI02 Programmeringsprojekt, Föreläsning 1 Anton Sundblad Filip Strömbäck Med utgångspunkt i tidigare slides av Jonas Lindgren På denna föreläsning: Kursinformation Vad är Software Engineering? Hur går

Läs mer

Vi är alla i gruppen väldigt intresserade av spel och vill lära oss mer om hur man skapar ett helt spel från idé till slutprodukt.

Vi är alla i gruppen väldigt intresserade av spel och vill lära oss mer om hur man skapar ett helt spel från idé till slutprodukt. Planeringsrapport Rally sport racing game Grupp 27 Bakgrund Idag växer spelindustrin enormt och tusentals nya spel kommer ut varje år så för att skapa ett spel som ska kunna säljas krävs att man har en

Läs mer

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS. Utbildningsnivå: Grundnivå

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS. Utbildningsnivå: Grundnivå KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Handelshögskolan BBS KURS FE3520 Företagsekonomi C - marknadsföring 61-75 högskolepoäng Business Administration C - Marketing 61-75 higher education credits Utbildningsnivå:

Läs mer

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06

Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Alde Värmesystem Författare: Lynn Wallander E-post: lynn.vallander0001@stud.hkr.se Datum: 2014-11-06 Inledning Åre kommun, Huså by. Det är kväll och vi har precis kommit upp till vår husvagn som vi har

Läs mer

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess

Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess Integrering av formgivningsprocessen i en produktutvecklingsprocess KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens Högskola INPRE 4 2006-04-24 Index Inledning... 2 Den klassiska PU-processen... 2

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

ASSA CLIQ Web Manager

ASSA CLIQ Web Manager Version 5.2 1 ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions Innehållsförteckning Vad är nytt i CLIQ Web Manager version 5.2 Systemkrav Övriga programförbättringar Release plan 2 Vad är nytt i

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Designrollen. Annakarin Nyberg

Designrollen. Annakarin Nyberg Designrollen Annakarin Nyberg Disposition Peter Lundholm presenterar sig och sina inslag på momentet! Designern Designförmåga och designintelligens Att utveckla sin designförmåga Diskussionsuppgift Avslutning

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Aletta Nylén http://user.it.uu.se/~aletta Epost: aletta.nylen@it.uu.se Rum: 1216 Kursinfo Lärare: Aletta Nylén Jesper Wilhelmsson Litteratur: Object-Oriented Software Development

Läs mer

Objektorienterad konstruktion

Objektorienterad konstruktion Analys - Objektorienterad konstruktion Vad är objektorientering?» Ett sätt att angripa programmeringsproblem» Ett sätt att tänka när man programmerar Vad innebär objektorientering?» Att uppmärksamheten

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg

Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Hi-Fi Prototyping + laborationsgenomgång & verktyg Karin Fahlquist 2015 Frågor att besvara Vad innebär prototyping? Vad är speciellt med hi-fi prototyping? Hur kan man använda dem? Hur väljer man nivå

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer