Alde Värmesystem. Författare: Lynn Wallander E-post: Datum:

Transkript

1 Alde Värmesystem Författare: Lynn Wallander E-post: Datum:

2 Inledning Åre kommun, Huså by. Det är kväll och vi har precis kommit upp till vår husvagn som vi har ståendes året runt på en camping vid foten av Åreskutan vid Kallsjöns strand. Det är hit vi åker för att koppla av. På sommaren så vandras, fiskas, plockas det bär och svamp. På vintern och vårvintern så åker vi slalom, tar längre och kortare skoterturer, vi eldar ute på kvällarna och umgås med våra vänner. Hit åker vi för att slippa alla måsten som finns hemma i huset, på tomten och i garaget. Här uppe vill vi pyssla i och runt kuren. Inget krångel, bara lugn och ro. Visst låter det härligt? Det tycker vi också. Vi stormtrivs i denna fjällmiljö. Men, tyvärr så ser verkligheten annorlunda ut. Vår husvagn är en Kabe från 2012 som vi har ägt i snart ett år. En modern vagn som har samma komfort och standard som vi har hemma. Här har vi allt utom tvätt och diskmaskin. Värmesystemet kommer från svenska ALDE och tillhör ett av marknadens bästa värmesystem för mobila hem. Värmesystemet är vattenburet och värmekällan består av en gasolpanna med 230-volts elpatron som värmer upp vätskeblandningen bestående av vatten och glykol. Med hjälp av en pump cirkulerar det varma glykolvattnet runt i systemet. står det skrivet på Aldes hemsida. Det står även inga obehagliga temperatursvängningar, med plötsligt kallt och plötsligt varmt. Det låter ju onekligen bra, eller hur? Det kan vara så att Alde värmesystem fungerar som dem ska för de flesta husvagnsägare, men hur vi än gör, så får vi inte vårt att fungera som det ska. Vi har letat i instruktionsboken, vi har sökt information på nätet och vi har frågat våra vänner. Det är ingen som riktigt vet, utan deras svar är baserade är både olika och baserade på deras erfarenhet. Till slut kontaktade jag Alde:..Vart hittar jag information om hur man använder Alde 3010? Och då menar jag inte instruktionsboken. Den visar bara HUR du ställer in menyerna, inte hur du felsöker och gör de justeringar som löser dem behov vi har i vår vagn. Jag saknar också information om vilka yttre faktorer som kan påverka värmesystemet. Handdukstorken är en känd faktor, men finns det fler? Kan en termostat till en takfläkt påverka? Vad betyder summer/winter som finns med i menyn? Det finns inte beskrivet i instruktionsboken. Vi har en KABE som vi vintercampar i. För oss är det viktigt att allt fungerar så vi kan använda oss av Phone Up:en. Utöver ovanstående frågor, så är vårt problem att även om vi i menyn klickar i att systemet ska föredra el framför gas, så väljer systemet gasen. Kopplar vi ur gasen så får vi ingen värme alls. Varken på golv, vatten eller element. Alde har hört av sig, och jag ska ringa upp dem i början av nästa vecka för att få information om vad vi gör för fel. Men oavsett vad svaret blir, så är frågan för VEM Alde designade sin panel? Den har ikoner, den är enkel, men den ger dig inte de svar du behöver.

3 I det här fallet skulle man kunna säga att det finns en okunskap om hur man skapar användarcentrerad design, hos den som designade den digitala artefakten. (2013 sid. 73) Designprinciper en kort redogörelse En interaktionsdesigner, formger produkter och tjänster utifrån hur de kommer att användas, så kallad användarcentrerad design. Donald Norrman har beskrivit i sin bok The Design of Everyday Things (2013) vikten av att sätta in en artefakt i sitt sammanhang och designa utifrån användarnas behov. För att underlätta i designarbetet så har Norman arbetat fram 7 stycken designprinciper: 1. Upptäckbara (Discoverability) 2. Återkoppling (Feedback) 3. Begreppsmässig modell (Conceptual Models) 4. Användnings möjlighet (Affordances) 5. Betydelsefulla Aspekter (Signifiers) 6. Kartläggning (Mapping) 7. Restriktioner (Constraints) Hur ska dessa sju principer användas? Detta är en kort beskrivning av varje princip: 1. Artefaktens funktioner behöver åskådliggöras och deras syften måste beskrivas ur en användares perspektiv. (2013 sid. 3) 2. Återkoppling, den digitala artefakten måste direkt återkoppla till användaren. (2013 sid. 23) 3. En enkel begreppsmässig modell som beskriver hur artefakten ska fungera. (2013 sid. 26) 4. Hur kan man utforma den digitala artefakten? (2013 sid. 11) 5. Vilka betydelsefulla aspekter måste vi använda? Dvs. Signifiers som guidar användaren rätt? (2013 sid. 15) 6. Artefakten gränssnitt behöver kartläggas.(2013 sid. 22) 7. Restriktioner, vilka möjligheter har användaren? Vad får han göra och vilka restriktioner finns? (2013 sid.10)

4 Analys av digital artefakt ANALYS AV MANÖVERPANEL TILL VÄRMESYSTEMET ALDE Är artefaktens funktioner åskådliggjorda och är deras syften beskrivna ur en användares perspektiv? 2. Får användaren är direkt återkoppling på funktionerna? 3. Finns det någon enkel modell som beskriver hur den digitala artefakten fungerar? 4. kan du interagera med den digitala artefakten? 5. Guidas du som användare rätt? 6. Är artefaktens gränssnitt kartlagt? 7. När du är inne i en meny, kan du klicka på allt? JA NEJ DISCOVERABILITY FEEDBACK CONCEPTUAL MODELS AFFORDANCES SIGNIFIERS MAPPING CONSTRAINTS A. ALDE har använt sig av: 1. CONCEPTUAL MODELS då en enklare modell över den digitala artefakten finns med i instruktionsboken. 2. AFFORDANCES användare kan interagera med den digitala artefakten. 3. SIGNIFIERS* Användaren guidas rätt, men måste ha kunskap om vad ikonerna betyder. *Här har Alde tagit hänsyn till principen, men de har inte följt principen hela vägen då den bara delvis fungerar. 4. CONSTRAINTS, när du är inne i en meny kan du bara klicka på dem val som är möjliga för menyvalet. Det finns inga genvägar. B. ALDE har inte använt sig av/ brutit mot: 1. DISCOVERABILITY, som användare så vet du inte vilka yttre faktorer som spelar in och påverkar värmesystemet. Funktioner fungerar inte heller som de ska. 2. FEEDBACK Funktioner fungerar inte som de ska. Exempel. Värmesystemet blir programmerat att det ska välja el framför gas och värmesystemet väljer gas. Ingen indikation på varför. 3. MAPPING Som användare får du inte all information av gränssnittet.

5 Modifiering av gränssnitt Jag har valt att fokusera på DISCOVERABILITY och FEEDBACK i och med att dem hänger ihop med vad jag som användare saknar i mitt gränssnitt. (2004, sid. 29) Min modifiering gäller: DISCOVERABILITY användarens behov att se att en funktion fungerar FEEDBACK Användarens behov av att få direkt information om en funktion inte fungerar. FEEDBACK Användaren får information om varför den inte fungerar. FEEDBACK Användaren får förslag på lösningar. Syftet med min modifiering att kunna presentera ett förslag på en förbättrad panel. Vad har jag lärt mig? Interaktionsdesign är helt nytt begrepp för mig. I min tidigare karriär så har jag jobbat med verksamhetsutveckling. Jag är van att tänka på alla och att arbeta för att få med alla i båten. Men, jag har aldrig tänkt på dem i båten som användare. En annan insikt är att i tillverkningsindustrin är tiden den stora tjuven. I jakten på effektivitet så prioriteras inte användarna. Konsekvensen av det blir att den digitala artefaktens funktioner, aldrig blev ordentligt åskådliggjorda i DISCOVERABILITY. Det i sin tur genererar en konsekvens, att den FEEDBACK som skulle genererats om funktionerna åskådliggjorts, aldrig blev av. Noggrannhet ger positiva designspiraler/konsekvenser. Brist på noggrannhet ger negativa designspiraler/konsekvenser.(2004, sid. 29) Interaktionsdesign är ett spännande ämne. Jag vill lära mig mer om användare och hur jag bäst arbetar med användarcentrerad design. Jag behöver mer kunskap och träna mer på hur jag bäst tillämpar de sju principerna. Jag vill även se hur interaktionsdesigners arbetar med dessa principer ute på företag.

6 Källhänvisningar: Norman, D. (2013) The design of everyday things. New York: Basic Books. Alde International Systems AB (2014) Löwgren, J. & Stolterman, E. (2004) Design av informationsteknik: Materialet utan egenskaper. Lund: Studentlitteratur AB Bilder: Alde International Systems AB (2014) Analys: Lynn Wallander (2014)