Hållbar Jämställdhet

Transkript

1 Hållbar Jämställdhet Genderbudget på Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel Resultatrapport

2 Förord Jämställdhet är en viktig fråga i hälso- och sjukvården. Vi skall ge våra patienter vård efter behov, inte efter vilket kön de tillhör. Därför är jämställdhet en viktig aspekt i bemötandet av våra patienter och i det kvalitetsutvecklingsarbete som ständigt pågår. Vi har deltagit i Hållbar Jämställdhet under två perioder. Det innebär att vi fått möjlighet att utbilda många människor om genus och jämställdhet. Det innebär också att vi har fått pröva på att utveckla redskap och pröva på att jämställdhetsintegrera det viktigaste styrinstrumentet, budgeten, eftersom vi har arbetat med gender budgeting. Vi tror att detta sätt att tänka kommer att ha stor betydelse för jämställdhetsintegrering när vi 2015 bildar Region Örebro län. Det finns ett stort intresse för den typ av kunskap som våra medarbetare har varit med och utvecklat. Vi kommer att sprida våra erfarenheter inåt i organisationen till politiker och till ekonomer och andra centrala tjänstemän. Vi ser också fram åt att få dela våra kunskaper och erfarenheter med andra organisationer runt om i landet. Olof Bingerud, Folkhälsodirektör Örebro läns landsting

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 5 Genomförande... 8 Budget... 9 Hållbarhet... 9 Utbildning och kommunikation... 9 Utvärdering och lärdomar Bilagor

4 Sammanfattning Under 2012 och 2013 genomfördes vid Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel ett utvecklingsarbete i syfte att studera kostnader och resursfördelning av hjälpmedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom tre verksamheter har personalen analyserat förskrivning i relation till patienternas och brukarnas behov. Det har skett tillsammans med omfattande utbildningsinsatser hos en stor personalgrupp. Genom analys och reflektion har ny kunskap växt fram, till exempel om ojämställdhet vid förskrivning av förflyttningshjälpmedel. Därutöver har praktisk kunskap omkring hur man arbetar med gender budgeting utvecklats och dokumenterats. 4

5 Bakgrund Örebro läns landsting (ÖLL) deltog i den första omgången av Program för hållbar jämställdhet. Det innebar att ett utvecklingsarbete för att kartlägga könsskillnader bland strokepatienter vid medicinkliniken, Lindesbergs lasarett genomfördes. Dessutom genomfördes jämställdhetsutbildning med chefer, fackliga företrädare och andra nyckelpersoner. Vid den andra sökomgången avslogs en ansökan som gällde ett vårdplaneringsarbete. Hösten 2011 fick vi dock en ny chans att delta. Förutsättningen för deltagande var, enligt högsta tjänstemannaledningen att utvecklingsarbetet kunde knytas till ett politiskt uppdrag. I verksamhetsplanen för 2012 fanns uppdraget att genomföra gender budgeting, bland annat på hjälpmedel. Men utgångspunkt i detta uppdrag utformades en plan att genomföra utbildning och gender budgeting vid tre enheter inom Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel, Centrum för Hjälpmedel (CFH), Audiologiska kliniken, samt Dövblindteamet vid Syncentralen. ÖLL beviljades kr för detta utvecklingsarbete. Resultat Örebro läns landsting har under åren prövat en mängd modeller för att bedriva jämställdhetsarbete. Under ett antal år fanns ett jämställdhetspolitiskt utskott, Genusis. Detta lades dock ner i samband med innevarande mandatperiod, då syftet var att mainstreama jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbete har bedrivits i många år inom ÖLL, både med riktning till personal och mot patienter. ÖLL deltog t ex i Folkhälsoinstitutets satsningar inom ramen för Kvinnor, Hälsa, Arbetsliv under 1990-talet. En stor del av arbetet har bedrivits i projektform. I september 2012 antog landstingsfullmäktige en jämställdhetsstrategi för perioden Här fastslås bland annat att verksamheten skall präglas av genusmedvetenhet. Programmål och utfall År 2012 inleddes med en kartläggning av förskrivning av tre förflyttningshjälpmedel, elektriska rullstolar med manuell styrning, manuella rullstolar samt rullatorer vid CFH. Under 2013 genomfördes kartläggning av tidsintervall för byte av hörapparat vid Audiologiska kliniken, samt av insatser utförda av Syncentralen. Samtidigt genomfördes utbildning av all personal vid dessa tre enheter och en fördjupad utbildning för nyckelpersoner från enheterna och från förvaltningen. Därutöver har en kortare utbildning genomförts till personalen vid 5

6 Ortopedtekniska verkstaden genomförts. Vid detta tillfälle deltog även förskrivare från primärkommunerna. Målet med kartläggningarna var att ur ett jämställdhetsperspektiv få en tydligare bild över hur vi förskriver hjälpmedel och hur resurser fördelas mellan män och kvinnor. Målet med utbildningarna var att ge de anställda i förvaltningen en bättre genuskunskap och därmed vidareutveckla sitt professionella bemötande. Vi har i stort sett uppfyllt de mål vi satte upp. Utbildningsinsatsen mot föreskrivare i primärkommunerna kunde inte genomföras i den omfattning som planerats. Vi hade planerats för fem utbildningar, men fick sköra ner till två. I övrigt har vi genomfört de utbildningar vi föresatte oss. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Kartläggning av förflyttningshjälpmedel Kartläggning av byte av hörselhjälpmedel Kartläggning av insatser från dövblindteam Utbildning Kartläggning av förskrivning av rullatorer, manuella rullstolar, samt eldrivna rullstolar med manuell styrning ur ett genusoch jämställdhetsperspektiv Kartläggning av hur länge män och kvinnor använt sina hörapparater vid byte, samt den tekniska kvaliteten på den nya apparaten. Kartläggning av patienter vid Dövblindteamet, samt vilka insatser som ges till män respektive kvinnor. Nyckelgrupp har fått omfattande utbildning. All personal har fått breda genomgångar baserade på teori och personlig reflektion. Förskrivare och personal vid ortopedteknisk Överblick av resursfördelning. Underlag för diskussion om bemötande och prioriteringar. Överblick av resursfördelning. Underlag för diskussion om bemötande och prioriteringar. Överblick av resursfördelning. Underlag för diskussion om bemötande och prioriteringar. Ökad genusmedvetenhet. Förbättrade kunskaper. Skillnader i förskrivningsmönster Kvinnor får billigare hjälpmedel. Kostnader för hjälpmedel som förskrivs till kvinnor är lägre. Kostnaderna är lägre för äldre personer. Lägsta hjälpmedelskostnader till de äldsta kvinnorna. Inga större skillnader mellan könen förutom i gruppen år, där betydligt fler apparater skrivs ut till män. Däremot märks ingen skillnad i hur tekniskt avancerade apparater som skrivs ut. Dövblindteamet har fler kvinnor än män som patienter. Det kan finnas män som inte nås av teamets insatser. Genus och jämställdhet har blivit synligt och finns med i arbetet på CFH, Syncentralen och Audiologiska kliniken. Ortopedteknisk 6

7 verkstad har fått en mindre omfattande insats. verkstad efterfrågar mer utbildning. Tveksamt om resultat i primärkommunen. Vi har inte behövt revidera våra mål, utan arbetet har genomförts enligt plan. Utvecklingsarbetet för jämställdhet vid Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel har tagit flera steg framåt, men är självklart inte avslutat. Vi fortsätter arbetet, vid de verksamheter som tidigare berörts. Dessutom kommer den ortopedtekniska verkstaden att initiera ett arbete under Planer finns också på ett pilotprojekt mellan CFH och någon primärkommun. Personalen vid de berörda enheterna har blivit mer medvetna om genus och jämställdhet. När det gäller mötet med brukarna har vi i dagsläget inte möjlighet att spåra några förändringar. Ett problem är att i den verksamhet där vi tydligast kunnat notera ojämställdhet - fördelning av förflyttningshjälpmedel - är det inte den personal som förskriver hjälpmedel som fått utbildning. CFH ger stöd och råd och provar ut hjälpmedel. Beslut om förskrivning fattas av personal anställd antingen i primärvården eller i primärkommunerna. Nästa steg måste alltså vara att utveckla metoder för att göra hela vårdkedjan genusmedveten. Genom utvecklingsarbetet på Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel har samarbetet mellan förvaltningsledningen och jämställdhetsstrategen stärkts. Vi har fått stöd från länets utvecklingsarbete med Gender Budgeting, vilket blivit ett stöd för jämställdhetsarbetet i länet och på sikt i den region som bildas En folder för att presentera jämställdhet i ett (re)habliteringsperspersektiv, samt en kortfattad metodbok är under produktion. Resultaten av utvecklingsarbetet kommer att presenteras för Nämnden för Psykiatri, Habilitering och Hjälpmedel i december. 7

8 Genomförande Utvecklingsarbetet vid Örebro läns landsting har genomförts vid Förvaltningen för Habilitering och Hjälpmedel. De verksamheter som har berörts är Centrum för Hjälpmedel (CFH), Audiologiska kliniken, samt Dövblindteamet vid Syncentralen. När vi fick möjlighet att genomföra ett jämställdhetsarbete med stöd från HÅJ poängterande ledningen att detta måste falla inom ramen för de uppdrag som givits i verksamhetsplanen. Där fanns 2012 ett uppdrag att arbeta med gender budgeting med hjälpmedel, stroke och rehabilitering. Gender budgeting med inriktning på stroke har genomförts med egna medel på Medicinkliniken, Karlskoga lasarett. Förvaltningen valdes bland annat för att det fanns ett intresse hos flera chefer att arbeta med frågan, och att vi såg att detta var ett angeläget problem. En stor del av arbetet med jämställda hjälpmedel har genomförts med hjälp av en extern konsult som har arbetat 40 procent under hela 2012 och fram till i september Hon har genomfört i stort sett alla utbildningar, utom tre tillfällen i september och oktober Hon har också samlat in data omkring förflyttningshjälpmedel, och intervjuad förskrivare av hjälpmedel. Efter att hon avslutat sin tjänstgöring har jämställdhetsstrategen tillsammans med ekonomichefen vid förvaltningen genomfört utbildningarna och sammanställt avrapportering. Detta har skett genom ett bokkapitel som ingår i rapporteringen av länsprojektet, och genom en rapport till den politiska nivån. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av chefen för CFH, förvaltningsdirektören, folkhälsodirektören, arbetsmiljöstrategen, ekonomichefen vid förvaltningen, samt jämställdhetsstrategen. Både förvaltningsdirektören och folkhälsodirektören ingår i landstingets ledningsgrupp. Ekonomichefen ingår i landstingets ekonomichefsgrupp. Det har funnits en referensgrupp bestående av chefer vid de aktuella enheterna. Genom att systematiskt knyta nyckelpersoner till utvecklingsarbetet har vi försökt garantera att kunskaper och metoder kommer att leva vidare. Metodboken blir ett redskap i arbetet. Hela utvecklingsarbetet bygger på könsuppdelad statistik. Vid CFH fanns den relativt lätt tillgänglig, men vid Audiologiska kliniken och Dövblidteamet krävdes journalgranskningar. Vi har tekniska möjligheter till att ta fram denna typ av statistik, och rutiner för detta kan säkert förbättras. Kunskaper för analys behöver hållas vid liv. Vi tror att om personalen får möjlighet att gå vidare med att granska verksamheterna på detta vis kommer kunskapen att leva. En viktig förutsättning för detta är att ledning och politiker frågar efter detta. Vi har hittat flera exempel på ojämställdhet genom att granska statistik. Fler rullatorer skrivs ut till kvinnor, medan de som får elektriska rullstolar med manuell styrning i huvudsak är män. Kvinnors förflyttningshjälpmedel är billigare än mäns. Orsakerna kan vara flera. Kanske kommer män i kontakt med 8

9 våren senare och behöver därför en mer avancerad teknik. Kanske har äldre kvinnor inte tilltro till sin förmåga att hantera tekniskt avancerade produkter. Andra exempel på ojämställdhet är att Dövblidnteamet har fler kvinnor än män som patienter. Kanske finns det ett mörkertal av män som av olika skäl inte söker hjälp. På Audiologiska kliniken såg vi att förskrivningen av hörapparater är relativt jämn, utom i gruppen år. I det åldersintervallet skrivs två tredjedelar av hörapparaterna ut till män. Det kan bli en spännande utmaning för personalen att ta reda på varför det är så. Resultaten av undersökningarna vid CFH har diskuterats med ÖLL:s handikappråd. Intresset var mycket stort, och förhoppningsvis kan vi återkomma med de andra studierna. Budget Projektledning :- Processledning :- Kurser och konferenser :- Resor och logi :- Tryck :- Total kostnad: :- Hållbarhet Örebro läns landsting antog hösten 2012 en jämställdhetsstrategi. Den gäller för hela landstinget och kommer även att gälla när verksamheten vidgas och en regions bildas den första januari Arbetet på Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel har hela tiden byggt på att de personer som arbetar i verksamheten själva har gjort kartläggningar och analyser. Detta har skett under ledning av en projektledare, men de har själva fått en kunskap som de förvaltar. Dessa personer tillhör en nyckelgrupp som fortsätter att utbilda sig och driva utvecklingsarbetet med jämställdhetsintegering under ledning av förvaltningens ekonomichef. Under 2014 kommer förvaltningen att jobba vidare med utbildning. Nya utvecklingssatsningar kommer att genomföras med landstingets egna medel. En metodbok utarbetas för att använda som underlag för arbetet. Utbildning och kommunikation Vi har genomfört en omfattande utbildningsinsats bland chefer och medarbetare. En grupp nyckelpersoner, bestående av enhetschefer, ekonomer, informatör, etc som har genomgått en intensivutbildning. Den inleddes med en JGL-utbildning på sammanlagt 3 dagar, och har därefter följt upp med interna seminarier, föreläsningar och diskussioner. Gruppen fortsätter att träffas för att hålla utvecklingsarbetet i gång. 9

10 All personal vid CFH, Audiologiska kliniken, samt Syncentralen har fått utbildning omfattande c:a 10 timmar. Det bestod av en inledande kort introduktion, och därefter två halvdagar med omväxlande föreläsningar, reflektion och värderingsövningar. Slutligen har vi erbjudit föreskrivare i länet, samt personalen vid Ortopedtekniska verkstaden en eftermiddag med föreläsning och reflektion. Från början erbjöds fem tillfällen, men eftersom vi fick få anmälningar skars erbjudandet ner till två tillfällen. I samband med utbildningen vid CFH, Syncentralen och Audiologiska kliniken valdes ett problemområde för gender budgeting ut tillsammans med personal och chefer. De personer som deltog i utvecklingsarbetet genomgick en riktad utbildning tillsammans med jämställdhetskonsulten. Teoretiska frågor blandades med kartläggning av journaler och genomgång av verksamheternas kostnader för de aktuella uppdragen. Arbetet har hittills mest kommunicerats internt inom förvaltningen. Denna omgång avslutas genom att årets tema ledningsdagen i december 2013 blir att redovisa resultat och erfarenheter från Håj-projektet. Utvärdering och lärdomar Utvecklingsarbetet har utvärderats av en extern konsult. Fokus på arbetet har varit att studera effekter. Det har funnits ett stort intresse och engagemang från chefer och medarbetare för att jobba med jämställdhet. Flera nyckelpersoner har lagt ner mycket tid och kraft på att stötta och hitta lösningar. Arbetet i organisationen har präglats av en pragmatisk inställning och en fokusering på mål. Parallellt med ÖLL:s jämställdhetsarbete har Håj stött ett länsövergripande utvecklingsarbete för gender budgeting. Det har inneburit stöd, inspiration och synergieffekter. Samarbetet har rört Örebro, Karlskoga och Askersunds kommuner, samt Kristinehamn i Värmland. En generell svårighet med att arbeta med jämställdhetsarbete inom hälso- och sjukvård är att det inte finns så mycket tidigare erfarenheter att bygga på. Jämställdhetsarbetet springer ur en humanistisk och samhällsvetenskaplig teoribildning som ibland kan vara svår att översätta till den naturvetenskapliga tradition som vården vilar på. Att överföra kunskap från till exempel genusvetenskap till denna typ av tradition kan vara komplicerat. I ÖLL:s utvecklingsarbete har vi denna gång arbetat med kostnader för förflyttningshjälpmedel, hörapparater och insatser från Dövblindteamet. Det kan följas upp i ordinarie budgetuppföljningar. Vi fortsätter att utveckla jämställdheten vid förvaltningen inom ramen för det ordinarie jämställdhetsarbetet. Detta sker bland annat genom utbildning på Ortopedtekniska verkstaden och genom att vi fortsätter att arbeta med en metodbok. Värdefulla erfarenheter från gender budgetarbetet sprids i organisationen, bland annat genom ekonomichefsgruppen. 10

11 Om vi skulle börja om idag skulle vi förmodligen ha använt oss av en intern processledare, för att tillförsäkra oss att ännu mer kunskap skulle ha stannat i vår egen organisation. En lärdom från vårt utvecklingsarbete vi vill förmedla är hur viktigt det processinriktade utvecklingsarbetet har varit. Genom att kombinera teoretisk kunskap med att analysera, reflektera och diskutera den egna verksamheten har personalen kommit många steg längre än vad enbart exempelvis föreläsningar eller teoristudier hade gjort. Processerna kring gender budget har också hjälp till att skapa en ökad synlighet och medvetenhet om vilka resurser och vilken kompetens som finns i organisationen. Vårt erbjudande till föreskrivare i kommunerna om fem föreläsningar fick väldigt få anmälningar och fick minskas ner till två. Vi anser dock att kommunerna är viktiga samarbetspartners eftersom förskrivning av hjälpmedel bygger på samverkande vårdkedjor. För förhoppning är därför att vi skall kunna starta ett utvecklingsarbete tillsammans med någon kommun, baserat på de kunskaper och arbetsmetoder som utvecklats i Håj-arbetet. Bildandet av en region 2015 bör ge oss goda förutsättningar till att utveckla ett sådant samarbete. Bilagor Sundgren-Grinups, B., Utvärdering av projekt Jämställda Hjälpmedel, ÖLL, bilaga 1 Genderbudget på Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel Rapport till verksamheten och nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel, Ledningskansliet, ÖLL bilaga 2 Genderbudget på Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel, kapitel i Sundgren-Grinups, B.(red), "Gender Budgeting i kommuner och landsting. Projekt " SKL, bilaga 3 11

12 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Örebro läns landsting Under 2012 och 2013 genomfördes vid Förvaltningen för habilitering och hjälpmedel ett utvecklingsarbete i syfte att studera kostnader och resursfördelning av hjälpmedel ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom tre verksamheter har personalen analyserat förskrivning i relation till patienternas och brukarnas behov. Det har skett tillsammans med omfattande utbildningsinsatser hos en stor personalgrupp. Genom analys och reflektion har ny kunskap växt fram, till exempel om ojämställdhet vid förskrivning av förflyttningshjälpmedel. Därutöver har praktisk kunskap omkring hur man arbetar med gender budgeting utvecklats och dokumenterats. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Anna Swift-Johannison, anna.swift-johannison@orebroll.se Örebro läns landsting, 2013 Text: Anna Swift-Johannison Bild: Nina Hellström POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns Eklundavägen landsting Ledningskansliet Box Örebro Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET