Landstinget Dalarna RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Landstinget Dalarna RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Sammanfattning Att främja hälsa är en genomgående strategi för landstingets verksamheter där arbetet med jämställdhetsintegrering är en viktig och bidragande faktor till god hälsa hos kvinnor och män, flickor och pojkar. I det politiska uppdraget till lanstinget Dalarnas hälso- och sjukvården ingår att erbjuda en vård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska mötas som människor och inte utifrån sin könsidentitet. Produktionen ska redovisas ut ett genusperspektiv och med könsuppdelad statistik. Strategin att främja hälsa och att leva upp till politikens uppdrag om jämställd vård kräver en integrering av jämställdhet i all hälso- och sjukvård Att ha deltagit i programmet för hållbar jämställdhet har starkt bidragit till att vi som organisation har gått från en situation där jämställdhet i stort sett inte fanns på agendan, där jämställdhet betraktades i stort som ett område som chefer eller ledning inte behövde beakta eller kunna något om förutom diskrimineringslagstiftningar, till att - genom massiva utbildningsinsatser väckt intresset för det jämställda perspektivet på hälso- och sjukvård - jämställdhet är integrerats i chefsutbildningsprogrammet - jämställdhet är en modul i utbildning i förbättringskunskap (obligatorisk för alla chefer) - jämställdhet är integrerat i flertalet förbättringsarbeten så som integrering av genus i hela eller delar av projekt bl.a. psykiatrin, säkerställa jämställd sjukskrivning, riktlinjer nutrition, läkemedel och äldre, äldreprocessen, riktlinjer demens. - i de beslutsunderlag som tas ska genusaspekter ska beaktas. - rekrytering av handläggare med jämställdhetsprofil med uppdrag att stödja ledningen inom området. Det övergripande målet för arbetet med hållbar jämställdhet är givetvis jämställd vård för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är viktigt att fortsätta påbörjade förbättringsarbeten, implementera och sprida rutiner, kunskap och metoder och att jämställdhetsintegrering av övergripande styr- och ledningssystem och innebär att verksamheten resultat inom området kontinuerligt ska följas upp för att säkra en hållbar jämställdhet. Elisabet Franson Hälso- och Sjukvårdsdirektör Landstinget Dalarna 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Resultat... 5 Programmål och utfall... 7 Budget... 9 Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Landstinget Dalarna 3

4 Bakgrund Landstinget Dalarna bedrev under projektet Gender School i samarbete med Stiftelsen Minerva, Vägverket, Länsarbetsnämnden och VH Assistans. I Landstinget arbetade vi med fem olika delprojekt: ledarskap, rekrytering, karriärutveckling, ålder och kunskap. Detta tillsammans med CEMR-deklarationen, som våren 2009 undertecknats av Landstingsstyrelsen, ligger till grund för uppdraget kring utvecklingsarbetet runt hållbar jämställdhet och jämställdhetsintegrering av Hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna. 1 Hållbar jämställdhet (HÅJ) - Jämställ vård blev en naturlig fortsättning av Gender School och en satsning hela vägen ut i verksamheten, på enheter/kliniker/vårdcentraler för en jämställd och säker vård för kvinnor och män/flickor och pojkar. När vi 2009 fick möjlighet att söka projektpengar för att börja gräva mer i detta med jämställd vård fann vi att de processfrågor vi ställde inom detta område, till stor del gick att härröra till kvalitet- och patientsäkerhet, och handlade om att säkerställa god vård för hela vår befolkning oavsett kön. Patientsäkerhet är ett område som ligger högt upp på agendan inom Hälso- och sjukvård och som man på alla nivåer kan relatera till, konkret i sin vardag, oavsett vart i systemet man befinner sig. I sjukskrivningsprocessen hade vi följt och analyserat bland annat diagnosgrupper utifrån kön och började ställa frågor kring hur vi som organisation bedrev vård när vi upptäckte skillnader mellan kön som vi inte kunde förklara och som bitvis syntes omotiverade. Som stöd för HÅJ fanns Landstingsplanen , där det för Landstinget Dalarna, framgick att ojämlikheter inte får förekomma i vare sig forskning om eller prövning av läkemedel, inte heller i bemötande, bedömning eller val av åtgärd. Hälso- och sjukvårdens struktur ska styras av krav på jämlikhet mellan individer. Ingen ska på grund av t.ex. kön missgynnas i tillgången till hälso- och sjukvård. Man poängterade i planen att jämställdhetsfrågorna ska vara i fokus och att jämställt arbete och jämställda arbetsplatser är viktiga för framtidens arbetsgivare och medarbetare. 2 I Landstingsplanen uttalades också en önskan om att Landstinget Dalarna ska uppfattas och arbeta för att vara en mönsterarbetsplats. En samlad ledning ska arbeta likartat och garantera Att jämställdhetsarbetet är av nationell toppklass (sid.6). Jämställd vård är också en del av folkhälsoarbetet där det övergripande målet för en bättre folkhälsa är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Landstingstyrelsen har i ett yttrande kring jämställdhetsfrågan uttalat att, jämställdhet i hälsa och vård och insatser för att främja jämlik hälsa är aktuella arbetsområden. Medvetenheten och kunskapen om vårdens genusaspekter hos personalen har framför allt aktualiserats i Landstinget Dalarna 4

5 projektet Sjukskrivningsprocessen och i dess fjärde förbättringsområde Kvinnors ohälsa. 3 4 Utvecklingsarbetet innebar en viljeinriktning mot att Hållbar jämställdhet - Jämställd vård ska integreras och synas i allt arbete som utförs. Satsningen handlar om att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Jämställd vård innebär en förändring av attityder och förhållningssätt i det arbetssätt på vilket vi bedriver styrning, ledning, förbättringsarbeten, utformning av riktlinjer, vårdprogram, diagnossättning, medicinskt omhändertagande, bemötande av patienter, närstående etc. Arbetet med jämställd vård inom ramen för HÅJ har i båda programperioderna omfattat Hälso- och sjukvård amt delar av dess stödfunktion i Central förvaltning. Under första perioden beviljades Landstinget 1,7 milj. kr och under den senare miljon kr. Totalt har beviljats Landstinget Dalarna en summa på 2,7 miljoner kr. Av dessa har vi endast använt drygt 50% Resultat När vi startade arbetet med jämställd vård så fanns få rapporter för könsuppdelad statistik. Få verksamheter presenterade sina resultat könskuppdelat och inte heller på aggregerad nivå var det självklart att presentera data utifrån indelningen kön. Det var svårt att i ett flertal system få fatt i dessa siffror, kön var ofta inte ens valbar som variabel. Frågan fanns i stort sett inte på agendan någonstans utanför personalkontorets väggar. Man pratade mycket sällan i termer om att detta kunde påverka kvalité, bemötande eller säkerheten i utförandet av de tjänster vi tillhandahöll befolkningen. Jämställdhet betraktades i stort inte som ett område som chefer eller ledning behövde beakta eller kunna något kring utom när det handlade om diskrimineringslagstiftningar och ofta hänvisades jämställdheten till att vara en kvinnosaksfråga. Ska man vara lite självkritisk så tror jag inte ens att vi i projektledningsgruppen insåg vad jämställd vård innebar fullt ut i verksamheterna och det gör vi nog fortfarande inte vår resa mot jämställd vård har bara börjat %20Brandt.pdf Landstinget Dalarna 5

6 Hur ser det ut idag då i Landstinget Dalarna fyra år efter starten och vad har egentligen gjorts? Här kommer ett axplock - Mött 85% av alla ledningsgrupper och diskuterat patientsäkerhet och kvalitet utifrån jämställd vård, alla har fått frågan... - Utbildat 556 män och 1819 kvinnor i jämställd vård och genus det motsvarar idag 38% av alla medarbetare 5. - Integrerat jämställdhet och genus i sjukskrivningsprocessens samtliga delar. - Integrerat genus i policys och behandlingsriktlinjer, framförallt i sjukskrivningsprocessen - Tagit fram verktyg och stöddokument för genus, t.ex. - Checklista för stöd i beredningsgrupper 6, tjänsteutlåtanden 7 behandling, bedömning i vård och rehabilitering - Genuskvart i ledningsgrupper - Genusfilter för sökning av artiklar i databas - Integrerat genus i hela eller delar av projekt bl.a. psykiatri mellersta säkerställa jämställd sjukskrivning, riktlinjer nutrition, läkemedel och äldre, äldreprocessen, riktlinjer demens. - Jämställdhetsintegrerat planarbetet med statistik för uppföljning av relevanta mål och mått i verksamhetsplan, ÖJ mm. - Omförhandlat en tjänst 100% med särskilt ansvar inom området jämställdhet och jämlikhet. - Säkerställt att genusperspektiv och jämställd vård kommer att fortsätta ingå i utbildningsplanen för samtliga chefer inom Landstinget Dalarna. - Anordnat öppna föreläsningar kring genusmedicin och våld i nära relationer - Utarbetat Vårdprogram för våld i nära relationer, en särskild grupp finns nu med ansvar för dessa frågor. - Genus och jämställd vård ingår som en obligatorisk modul i förbättringskunskap för chefer och utvecklare. - Systematiskt analyserat könsuppdelad statistik när det gäller tex. sjukskrivning, LÖF, punktprevalensmätningar, läkemedelsförskrivning till äldre, återinläggningar äldre mm. - Likabehandling finns i mallar för ärendehantering 5 Politiker, chefer, nyckelpersoner, medarbetare, studenter. 6 Ett flertal exempel finns framtagna men inget beslutat eller taget i bruk ännu 7 Ett flertal exempel finns framtagna men inget beslutat eller taget i bruk ännu Landstinget Dalarna 6

7 Programmål och utfall Vårt övergripande mål är jämställd vård för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det innebär att kvalitetsbrister pga. kön inte förekommer. Bemötande, behandling/åtgärd och rehabilitering sker utifrån individens behov inte beroende av kulturellt betingad norm eller föreställning om kön. Vårdprogram och riktlinjer är jämställdhetsintegrerade. Ledning och medarbetare har god kunskap om genus och beaktar dessa frågor och tar med självklarhet ställning till detta både i beslutsfattande och verksamhet. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Mål och mått uppdelat på kön, följs upp i ordinarie bokslutsarbete årligen Ta fram kvalitetsindikator er för jämställd vård Säkerställa att jämställdhetspers pektivet beaktas i ledningssystem samt verktyg för verksamhets- och kvalitetsuppfölni ng. Ta fram checklista för jämställd vård. Mål o mått finns i övergripande planer och följs upp i bokslut Tre vårdprogram/rik tlinjer är kvalitetssäkrade ur jämställdhetssyn punkt Här syns inget utfall ännu, verksamhetsupp följning undantagen där jämställdamål och mått finns Checklista för jämställd vård finns men är inte beslutad eller tagen i bruk Det ska synas i resultat i våra kvalitetsregister, ÖJ, ordinarie bokslut att vården är mer jämställd. Likvärdig kvalitet för män och kvinnor/ flickor och pojkar i vårdprogram. I kommande förbättringsarbet en som rör tex. patientsäkerhet, tillgänglighet eller sjukskrivningspr ocessen skall det synas att jämställdhetspers pektivet integrerats. Checklista för jämställd vård är känd Mål och mått finns och syns i bokslut men man kan ännu inte dra slutsatser utifrån resultat för befolkningen på aggregerad nivå i kvalitetsregister mm. Hit har vi ännu inte nått fullt ut, verkar vara svårt att applicera kunskapen ända hit i samtliga fall Alla förbättringsproce sser är inte jämställdhetsinte grerade ännu men flera processer har påbörjat och några är integrerade bl.a. sjukskrivning. Endast ett fåtal personer känner till checklistan vid förfrågan Landstinget Dalarna 7

8 Aktiviteter Utfall Mål Utfall Samtliga verksamhetschefer, 1-linjens chefer erbjuds kunskap om genus i vården Minst 80% deltar. Samtliga medarbetare erbjuds kunskap om genus i vården och diskuterar jämställdhetsinte grering vid arbetsplatsträffar. Minst 50% deltar Brukare från valda verksamheter får information om landstingets arbete med jämställdhetsinte grering. Vi har mött 85% av alla ledningsgrupper och 80% av samtliga 1- linjens chefer. Alla enheter och kliniker har erbjudits kunskap. 57% av verksamheterna har deltagit. Totalt har vi utbildat 38% av alla medarbetare inom Hälso- och sjukvård Inga aktiviteter har genomförts med stöd av projektet Vi ska se en förändring på väg mot att leva upp till målen i CEMRdeklarationen. Att vi kan utläsa en början till förändring av attityd och förhållnings-sätt för jämställdhetsintegr ering. Kunskapen om genus i vården har ökat. Påbörjad attitydförändring kan ses. Jämställdhetspersp ektivet syns i det vardagliga arbetet med patienten. 80% vet att strategi för jämställd vård finns Brukare från valda verksamheter får information om landstingets arbete med jämställdhetsintegr ering. Här syns en tendens till att frågorna ställs i fler forum och i fler sammanhang än tidigare, fler efterfrågar könsuppdelad statistik om den inte finns presenterad. Framförallt syns en ökning av jämlikhetsperspe ktivet tydligare i beslut och förbättringsarbet en. Vi möter inte lika ofta attityden att detta är en kvinnosaksfråga utan fler och fler Inga aktiviteter har genomförts med stöd av projektet En jämställd verksamhet fullt ut 2014 har varit HÅJ projektets ambitioner från SKL. Det är ett oerhört högt ställt mål Kunskapen om genus och jämställdhetsfrågor är i Landstinget Dalarna mer spridd på olika nivåer inom organisationen nu än tidigare. Intresse för jämställdhetsfrågorna finns och förståelsen för att detta är en viktig aspekt i Landstinget Dalarna 8

9 vård, behandling och rehabilitering är ett faktum. Vi har påbörjat jämställdhetsintegreringen som nu i stort är en accepterad fråga med fokus på bl.a. kvalitet och patientsäkerhet. Vi kan se att en attitydförändring till jämställdhetsfrågorna har skett. Det är ett långsiktigt arbete men vi tycker att vi kan se en skillnad när det gäller hur frågan lyfts och varifrån den initieras där projektledningen inte längre har ensamrätt på frågan. Vi börjar få konkreta exempel i vården som också gör att vi kan härleda frågorna på ett annat sätt än tidigare, vilket gör att acceptansen för frågorna ökar. Det finns ett par programmål vi satte upp i starten av projektet som vi reviderat och/eller valt att inte arbeta med och flera där vi inte nått dit vi hoppats. Det finns ett flertal faktorer som bidragit till detta bl.a. - målträngsel; med ekonomi, övriga12 statliga överenskommelser mm. - tidbrist/prioriteringsfråga både i utvecklingsarbetet som helhet och för projektledning - mognaden och intresset i organisationen var inte tillräckligt hög när vi startade för att kunna ta emot budskapet och göra verkstad fullt ut. - det tar tid att utveckla och befästa en ny kultur. För organisationen som helhet är det svårt att se att en fullt ut jämställd verksamhet 2014 är möjligt. För detta krävs genomgripande attitydförändring på så många nivåer inom så många områden och bland så många människor samtidigt. Att på så kort tid, med så många samtidiga krav och överenskommelser att uppfylla ute i verksamheterna, samtidigt lyckas jämställdhetsintegrera samtliga dessa frågor är inte genomförbart. Men vi har lagt en god grund och HÅJ är en starkt bidragande faktor till att vi nått dit vi är idag igen, vår resa mot jämställd vård har bara börjat. Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) :- Litteratur :- Resor 4751:- Kopiering mm. 4752:- Total kostnad: :- Landstinget Dalarna 9

10 Hållbarhet En av de strategier som ingått i vår satsning på jämställd vård har varit att inte skapa nya organisationer eller projekt kring jämställdhet utan använda de linjer och fora för kommunikation och beslutsfattande som redan är befintliga. Ett resultat av detta utvecklingsarbete har varit att vi fått span på behovet av samlad kompetens inom området jämställdhet och jämlikhet vilket inneburit att vi omförhandlat en tjänst 100% på stabsnivå med särskilt ansvar för dessa frågor. Detta är en av de åtgärder som vi hoppas borgar för hållbarhet och att frågorna fortsätter att ställas och finnas på agendorna både på övergripande nivå och med uppgift att störa verksamheten med fakta, processfrågor etc. Vi har också säkerställt att kompetensen inom de delar som ansvarar för utbildning sprids på flera personer för att undvika sårbarhet och bredda kompetensen inom organisationen. Jämställdhet och jämlikhet ingår nu i den ordinarie uppföljningen, här har utvecklinsstrategen ett ansvar för bevakning tillsammans med den kommande tjänsten med särskilt ansvar för dessa frågor. Utbildning och kommunikation Syftet med de utbildningsinsatser som gjorts och integrerats i befintliga fora är att öka kunskapen om genus och betydelsen av jämställd vård ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt kopplat till vårt uppdrag God Vård (SoS skrift), till ekonomi och verksamhetsmål. Innehåll: kunskap om genus och kön, vad betyder det när vi gör vård utifrån uppdrag och mål. Riktat mot chefer, verksamhet, projekt, förbättringsarbeten mm. Diskussion kring studier, erfarenhet och evidens utifrån kön och genus. För att öka medvetenheten och kunskapen om genus och jämställd vård i omhändertagandet av patienten har genus och jämställd vård ingått som ett ämne i Landstinget Dalarnas chefsutbildningar. Genusperspektiv och jämställd vård kommer att fortsätta ingå i utbildningsplanen för chefer. Det är också en modul i förbättringskunskapsutbildningen som är obligatorisk för alla chefer inom alla landstingets förvaltningar. Vi har genomfört ett antal seminarier i genusmedicin och våld i nära relationer. För att medarbetare som är involverade i sjukskrivningsprocessen ska få samma grundläggande kunskap om jämställd sjukskrivning, genusperspektiv, hot och våld i nära relation i sjukskrivningsärenden har dessa ämnen beaktats i patientfall och diskussioner i den försäkringsmedicinska utbildningen för ATläkare och i den grundläggande försäkringsmedicinska utbildningen för arbetsterapeuter, samtalsterapeuter, sjukgymnaster och sjuk-sköterskor. Jämställd vård och genuskunskap ingår också i de utbildningar vi har för MMR teamen i sjukskrivningsprocessen. I sjukskrivningsprocessen har vi även utvecklat ett dialogstöd med syfte att höja kvaliteten på innehållet i läkarintyget. Dialogstödet består av ett antal frågor Landstinget Dalarna 10

11 gällande innehållet i läkarintyget, frågor om jämställd sjukskrivning samt med genushanden som kompletterande verktyg. Med fortsatt kunskapsspridning av genushanden till utbildningsläkare och medarbetare så är målet att genushanden ingår i rutinen i varje sjukskrivningsärende för personal som möter personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Utvecklingsarbetet har kommunicerats ffa via den ordinarie chefslinjen, dvs de forum som redan finns förledningsmöten och möten med chefer på olika nivåer inkl. politisk ledning men också via intern hemsida. Utvärdering och lärdomar I Landstinget Dalarna kommer inte att göras någon separat utvärdering av arbetet med jämställd vård, utan ledningen kommer tillsammans med vår utvecklinsstrateg fortsätta att följa utvecklingen i de ordinarie uppföljningarna utifrån de handlingsplaner som finns. Vi är ett relativt litet landsting där samma person ofta finns representerad i många ärenden/arbeten tvärs över organisationen, detta är både en styrka och en svaghet i ett utvecklinsarbete av denna art, då likväl som målträngsel kan uppstå, även gör att synergieffekten blir större när frågorna och kompetensen bottnar hos de enskilda personerna och som i förlängningen underlättar kulturskiften. Det övergripande målet är ett långsiktigt beslut som vilar på Socialstyrelsens God Vård och betyder att vi ska ge vård på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Utvecklingsarbetets framgångsfaktorer har varit att vi integrerat genuskunskapen i de arbeten, projekt och processer som redan pågår. Dels blir det konkret och dels tydligt vad det betyder för patienten och hur man som personal kan tänka, en annan framgångsfaktor har varit att vi griper oss an jämställdhetsfrågan ur ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågorna blir även då konkreta och begripliga och genuskunskapen direkt applicerbar på mina patienter. Sjukskrivningsprocessen har gett oss draghjälp där vi kan använda befintliga arenor för spridning av kunskap och utrymme för dialog. Jämställd vård och sjukskrivningsprocessen delar arbetsytor vilket ger samarbetet synergieffekter som medfört att vi kunnat lyfta varandras frågor på ett naturligt sätt även utåt i verksamheten. Tydliga och gemensamma strategier där utvecklingsarbetet befruktat varandra. I och med att vi inte driver denna fråga som ett projekt utan ställer frågor i de ordinarie forum som finns så ser vi en, om även långsam migrering av frågan från projektledning till ordinarie forum. Jämställd vård som fråga slåss tillsammans med övriga 12 statliga överenskommelser om utrymme och prioriteringsgrad på agendan på alla nivåer. Utvecklingsarbetet har också legat mitt i ett införande av övergripande nytt journalsystem för hela Hälso- och sjukvården. Jämställd vård är en långsiktig fråga och innebär en utmaning att inlemma frågan i ordinarie rutiner och fora. Vi har en väldigt platt organisation vilket gör att många frågor trängs på samma dagordning vilket i sin tur i viss mån Landstinget Dalarna 11

12 påverkat det aktiva ägarskapet. Denna brist har i viss mån påverkat hur frågan priorieras och sprids i viktiga forum, men framförallt måste man ha förståelse för att attitydförändring tar tid. Attitydförändring när det gäller jämställdhetsfrågor är dessutom av en sån art att vi måste få övergripande systemeffekter innan vi kan mäta och se bestående resultat på medborgarnivå. Detta gör det viktigt att hitta och mäta i små steg för att se framsteg som också blir svårtolkade när vi pratar i termer av konkreta verskamhetsförbättringar. Vi tror inte att vi skulle valt en annan strategi än den vi gjort om vi börjat om idag. Det intressanta med utvecklingsarbeten är att man har mer kunskap om systemet i slutänden än man hade innan man startade. Den kunskapen är ju aldrig överförbar till starten av samma arbete och det är därför svårt att dra slutsatser om ett annat tillvägagångssätt hade varit mer lyckat. Sammantaget kan vi nog säga att utevecklingsarbetet varit tillräckligt lyckat för att vi fortsatt håller fast vid vår strategi att inte göra detta till en egen fråga utan kommer att fortsätta integrera den i det arbete som pågår och kommer att startas upp. Det handlar mer om ett relationsbyggande i en komplex verksamhet, att väcka nyfikenhet och fortsätta störa verksamheten med fakta snarare än direktiv och beslut. Målet är nog ett slags självdrag, mer än ett tryckande från ledningshåll. Vår fasta övertygelse är att till slut kommer självdraget och trycket att mötas. Många droppar små blev en liten å Landstinget Dalarna 12

13 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Landstinget Dalarna Att främja hälsa är en genomgående strategi för landstingets verksamheter där arbetet med jämställdhetsintegrering är en viktig och bidragande faktor till god hälsa hos kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla människor ska mötas som människor och inte utifrån sin könsidentitet. Produktionen ska redovisas ut ett genusperspektiv och med könsuppdelad statistik. Att ha deltagit i programmet för hållbar jämställdhet har starkt bidragit till att vi som organisation har gått från en situation där jämställdhet i stort sett inte fanns på agendan, där jämställdhet betraktades i stort som ett område som chefer eller ledning inte behövde beakta eller kunna något om förutom diskrimineringslagstiftningar till att; - kunskapen om genus och jämställdhetsfrågor är mer spridd på olika nivåer inom organisationen. - Intresset för jämställdhetsfrågorna finns och förståelsen för att detta är en viktig aspekt i vård, behandling och rehabilitering är ett faktum. - Mål o mått finns i övergripande planer och följs upp i bokslut. - Massiva utbildningsinsatser har väckt intresset för det jämställda perspektivet på hälso- och sjukvård - Jämställdhet är integrerat i chefsutbildningsprogrammet. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2009 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Susanne, Arvidsson, susanne.arvidsson@ltdalarna.se Landstinget Dalarna, 2013 Post: Box Besök: ev. Vasagatan Telefon: ev