Landstinget Dalarna RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstinget Dalarna RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET"

Transkript

1 Landstinget Dalarna RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Sammanfattning Att främja hälsa är en genomgående strategi för landstingets verksamheter där arbetet med jämställdhetsintegrering är en viktig och bidragande faktor till god hälsa hos kvinnor och män, flickor och pojkar. I det politiska uppdraget till lanstinget Dalarnas hälso- och sjukvården ingår att erbjuda en vård som är fri från fördomar och förutfattade meningar. Alla människor ska mötas som människor och inte utifrån sin könsidentitet. Produktionen ska redovisas ut ett genusperspektiv och med könsuppdelad statistik. Strategin att främja hälsa och att leva upp till politikens uppdrag om jämställd vård kräver en integrering av jämställdhet i all hälso- och sjukvård Att ha deltagit i programmet för hållbar jämställdhet har starkt bidragit till att vi som organisation har gått från en situation där jämställdhet i stort sett inte fanns på agendan, där jämställdhet betraktades i stort som ett område som chefer eller ledning inte behövde beakta eller kunna något om förutom diskrimineringslagstiftningar, till att - genom massiva utbildningsinsatser väckt intresset för det jämställda perspektivet på hälso- och sjukvård - jämställdhet är integrerats i chefsutbildningsprogrammet - jämställdhet är en modul i utbildning i förbättringskunskap (obligatorisk för alla chefer) - jämställdhet är integrerat i flertalet förbättringsarbeten så som integrering av genus i hela eller delar av projekt bl.a. psykiatrin, säkerställa jämställd sjukskrivning, riktlinjer nutrition, läkemedel och äldre, äldreprocessen, riktlinjer demens. - i de beslutsunderlag som tas ska genusaspekter ska beaktas. - rekrytering av handläggare med jämställdhetsprofil med uppdrag att stödja ledningen inom området. Det övergripande målet för arbetet med hållbar jämställdhet är givetvis jämställd vård för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är viktigt att fortsätta påbörjade förbättringsarbeten, implementera och sprida rutiner, kunskap och metoder och att jämställdhetsintegrering av övergripande styr- och ledningssystem och innebär att verksamheten resultat inom området kontinuerligt ska följas upp för att säkra en hållbar jämställdhet. Elisabet Franson Hälso- och Sjukvårdsdirektör Landstinget Dalarna 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Resultat... 5 Programmål och utfall... 7 Budget... 9 Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Landstinget Dalarna 3

4 Bakgrund Landstinget Dalarna bedrev under projektet Gender School i samarbete med Stiftelsen Minerva, Vägverket, Länsarbetsnämnden och VH Assistans. I Landstinget arbetade vi med fem olika delprojekt: ledarskap, rekrytering, karriärutveckling, ålder och kunskap. Detta tillsammans med CEMR-deklarationen, som våren 2009 undertecknats av Landstingsstyrelsen, ligger till grund för uppdraget kring utvecklingsarbetet runt hållbar jämställdhet och jämställdhetsintegrering av Hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna. 1 Hållbar jämställdhet (HÅJ) - Jämställ vård blev en naturlig fortsättning av Gender School och en satsning hela vägen ut i verksamheten, på enheter/kliniker/vårdcentraler för en jämställd och säker vård för kvinnor och män/flickor och pojkar. När vi 2009 fick möjlighet att söka projektpengar för att börja gräva mer i detta med jämställd vård fann vi att de processfrågor vi ställde inom detta område, till stor del gick att härröra till kvalitet- och patientsäkerhet, och handlade om att säkerställa god vård för hela vår befolkning oavsett kön. Patientsäkerhet är ett område som ligger högt upp på agendan inom Hälso- och sjukvård och som man på alla nivåer kan relatera till, konkret i sin vardag, oavsett vart i systemet man befinner sig. I sjukskrivningsprocessen hade vi följt och analyserat bland annat diagnosgrupper utifrån kön och började ställa frågor kring hur vi som organisation bedrev vård när vi upptäckte skillnader mellan kön som vi inte kunde förklara och som bitvis syntes omotiverade. Som stöd för HÅJ fanns Landstingsplanen , där det för Landstinget Dalarna, framgick att ojämlikheter inte får förekomma i vare sig forskning om eller prövning av läkemedel, inte heller i bemötande, bedömning eller val av åtgärd. Hälso- och sjukvårdens struktur ska styras av krav på jämlikhet mellan individer. Ingen ska på grund av t.ex. kön missgynnas i tillgången till hälso- och sjukvård. Man poängterade i planen att jämställdhetsfrågorna ska vara i fokus och att jämställt arbete och jämställda arbetsplatser är viktiga för framtidens arbetsgivare och medarbetare. 2 I Landstingsplanen uttalades också en önskan om att Landstinget Dalarna ska uppfattas och arbeta för att vara en mönsterarbetsplats. En samlad ledning ska arbeta likartat och garantera Att jämställdhetsarbetet är av nationell toppklass (sid.6). Jämställd vård är också en del av folkhälsoarbetet där det övergripande målet för en bättre folkhälsa är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Landstingstyrelsen har i ett yttrande kring jämställdhetsfrågan uttalat att, jämställdhet i hälsa och vård och insatser för att främja jämlik hälsa är aktuella arbetsområden. Medvetenheten och kunskapen om vårdens genusaspekter hos personalen har framför allt aktualiserats i Landstinget Dalarna 4

5 projektet Sjukskrivningsprocessen och i dess fjärde förbättringsområde Kvinnors ohälsa. 3 4 Utvecklingsarbetet innebar en viljeinriktning mot att Hållbar jämställdhet - Jämställd vård ska integreras och synas i allt arbete som utförs. Satsningen handlar om att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheten. Jämställd vård innebär en förändring av attityder och förhållningssätt i det arbetssätt på vilket vi bedriver styrning, ledning, förbättringsarbeten, utformning av riktlinjer, vårdprogram, diagnossättning, medicinskt omhändertagande, bemötande av patienter, närstående etc. Arbetet med jämställd vård inom ramen för HÅJ har i båda programperioderna omfattat Hälso- och sjukvård amt delar av dess stödfunktion i Central förvaltning. Under första perioden beviljades Landstinget 1,7 milj. kr och under den senare miljon kr. Totalt har beviljats Landstinget Dalarna en summa på 2,7 miljoner kr. Av dessa har vi endast använt drygt 50% Resultat När vi startade arbetet med jämställd vård så fanns få rapporter för könsuppdelad statistik. Få verksamheter presenterade sina resultat könskuppdelat och inte heller på aggregerad nivå var det självklart att presentera data utifrån indelningen kön. Det var svårt att i ett flertal system få fatt i dessa siffror, kön var ofta inte ens valbar som variabel. Frågan fanns i stort sett inte på agendan någonstans utanför personalkontorets väggar. Man pratade mycket sällan i termer om att detta kunde påverka kvalité, bemötande eller säkerheten i utförandet av de tjänster vi tillhandahöll befolkningen. Jämställdhet betraktades i stort inte som ett område som chefer eller ledning behövde beakta eller kunna något kring utom när det handlade om diskrimineringslagstiftningar och ofta hänvisades jämställdheten till att vara en kvinnosaksfråga. Ska man vara lite självkritisk så tror jag inte ens att vi i projektledningsgruppen insåg vad jämställd vård innebar fullt ut i verksamheterna och det gör vi nog fortfarande inte vår resa mot jämställd vård har bara börjat %20Brandt.pdf Landstinget Dalarna 5

6 Hur ser det ut idag då i Landstinget Dalarna fyra år efter starten och vad har egentligen gjorts? Här kommer ett axplock - Mött 85% av alla ledningsgrupper och diskuterat patientsäkerhet och kvalitet utifrån jämställd vård, alla har fått frågan... - Utbildat 556 män och 1819 kvinnor i jämställd vård och genus det motsvarar idag 38% av alla medarbetare 5. - Integrerat jämställdhet och genus i sjukskrivningsprocessens samtliga delar. - Integrerat genus i policys och behandlingsriktlinjer, framförallt i sjukskrivningsprocessen - Tagit fram verktyg och stöddokument för genus, t.ex. - Checklista för stöd i beredningsgrupper 6, tjänsteutlåtanden 7 behandling, bedömning i vård och rehabilitering - Genuskvart i ledningsgrupper - Genusfilter för sökning av artiklar i databas - Integrerat genus i hela eller delar av projekt bl.a. psykiatri mellersta säkerställa jämställd sjukskrivning, riktlinjer nutrition, läkemedel och äldre, äldreprocessen, riktlinjer demens. - Jämställdhetsintegrerat planarbetet med statistik för uppföljning av relevanta mål och mått i verksamhetsplan, ÖJ mm. - Omförhandlat en tjänst 100% med särskilt ansvar inom området jämställdhet och jämlikhet. - Säkerställt att genusperspektiv och jämställd vård kommer att fortsätta ingå i utbildningsplanen för samtliga chefer inom Landstinget Dalarna. - Anordnat öppna föreläsningar kring genusmedicin och våld i nära relationer - Utarbetat Vårdprogram för våld i nära relationer, en särskild grupp finns nu med ansvar för dessa frågor. - Genus och jämställd vård ingår som en obligatorisk modul i förbättringskunskap för chefer och utvecklare. - Systematiskt analyserat könsuppdelad statistik när det gäller tex. sjukskrivning, LÖF, punktprevalensmätningar, läkemedelsförskrivning till äldre, återinläggningar äldre mm. - Likabehandling finns i mallar för ärendehantering 5 Politiker, chefer, nyckelpersoner, medarbetare, studenter. 6 Ett flertal exempel finns framtagna men inget beslutat eller taget i bruk ännu 7 Ett flertal exempel finns framtagna men inget beslutat eller taget i bruk ännu Landstinget Dalarna 6

7 Programmål och utfall Vårt övergripande mål är jämställd vård för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det innebär att kvalitetsbrister pga. kön inte förekommer. Bemötande, behandling/åtgärd och rehabilitering sker utifrån individens behov inte beroende av kulturellt betingad norm eller föreställning om kön. Vårdprogram och riktlinjer är jämställdhetsintegrerade. Ledning och medarbetare har god kunskap om genus och beaktar dessa frågor och tar med självklarhet ställning till detta både i beslutsfattande och verksamhet. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Mål och mått uppdelat på kön, följs upp i ordinarie bokslutsarbete årligen Ta fram kvalitetsindikator er för jämställd vård Säkerställa att jämställdhetspers pektivet beaktas i ledningssystem samt verktyg för verksamhets- och kvalitetsuppfölni ng. Ta fram checklista för jämställd vård. Mål o mått finns i övergripande planer och följs upp i bokslut Tre vårdprogram/rik tlinjer är kvalitetssäkrade ur jämställdhetssyn punkt Här syns inget utfall ännu, verksamhetsupp följning undantagen där jämställdamål och mått finns Checklista för jämställd vård finns men är inte beslutad eller tagen i bruk Det ska synas i resultat i våra kvalitetsregister, ÖJ, ordinarie bokslut att vården är mer jämställd. Likvärdig kvalitet för män och kvinnor/ flickor och pojkar i vårdprogram. I kommande förbättringsarbet en som rör tex. patientsäkerhet, tillgänglighet eller sjukskrivningspr ocessen skall det synas att jämställdhetspers pektivet integrerats. Checklista för jämställd vård är känd Mål och mått finns och syns i bokslut men man kan ännu inte dra slutsatser utifrån resultat för befolkningen på aggregerad nivå i kvalitetsregister mm. Hit har vi ännu inte nått fullt ut, verkar vara svårt att applicera kunskapen ända hit i samtliga fall Alla förbättringsproce sser är inte jämställdhetsinte grerade ännu men flera processer har påbörjat och några är integrerade bl.a. sjukskrivning. Endast ett fåtal personer känner till checklistan vid förfrågan Landstinget Dalarna 7

8 Aktiviteter Utfall Mål Utfall Samtliga verksamhetschefer, 1-linjens chefer erbjuds kunskap om genus i vården Minst 80% deltar. Samtliga medarbetare erbjuds kunskap om genus i vården och diskuterar jämställdhetsinte grering vid arbetsplatsträffar. Minst 50% deltar Brukare från valda verksamheter får information om landstingets arbete med jämställdhetsinte grering. Vi har mött 85% av alla ledningsgrupper och 80% av samtliga 1- linjens chefer. Alla enheter och kliniker har erbjudits kunskap. 57% av verksamheterna har deltagit. Totalt har vi utbildat 38% av alla medarbetare inom Hälso- och sjukvård Inga aktiviteter har genomförts med stöd av projektet Vi ska se en förändring på väg mot att leva upp till målen i CEMRdeklarationen. Att vi kan utläsa en början till förändring av attityd och förhållnings-sätt för jämställdhetsintegr ering. Kunskapen om genus i vården har ökat. Påbörjad attitydförändring kan ses. Jämställdhetspersp ektivet syns i det vardagliga arbetet med patienten. 80% vet att strategi för jämställd vård finns Brukare från valda verksamheter får information om landstingets arbete med jämställdhetsintegr ering. Här syns en tendens till att frågorna ställs i fler forum och i fler sammanhang än tidigare, fler efterfrågar könsuppdelad statistik om den inte finns presenterad. Framförallt syns en ökning av jämlikhetsperspe ktivet tydligare i beslut och förbättringsarbet en. Vi möter inte lika ofta attityden att detta är en kvinnosaksfråga utan fler och fler Inga aktiviteter har genomförts med stöd av projektet En jämställd verksamhet fullt ut 2014 har varit HÅJ projektets ambitioner från SKL. Det är ett oerhört högt ställt mål Kunskapen om genus och jämställdhetsfrågor är i Landstinget Dalarna mer spridd på olika nivåer inom organisationen nu än tidigare. Intresse för jämställdhetsfrågorna finns och förståelsen för att detta är en viktig aspekt i Landstinget Dalarna 8

9 vård, behandling och rehabilitering är ett faktum. Vi har påbörjat jämställdhetsintegreringen som nu i stort är en accepterad fråga med fokus på bl.a. kvalitet och patientsäkerhet. Vi kan se att en attitydförändring till jämställdhetsfrågorna har skett. Det är ett långsiktigt arbete men vi tycker att vi kan se en skillnad när det gäller hur frågan lyfts och varifrån den initieras där projektledningen inte längre har ensamrätt på frågan. Vi börjar få konkreta exempel i vården som också gör att vi kan härleda frågorna på ett annat sätt än tidigare, vilket gör att acceptansen för frågorna ökar. Det finns ett par programmål vi satte upp i starten av projektet som vi reviderat och/eller valt att inte arbeta med och flera där vi inte nått dit vi hoppats. Det finns ett flertal faktorer som bidragit till detta bl.a. - målträngsel; med ekonomi, övriga12 statliga överenskommelser mm. - tidbrist/prioriteringsfråga både i utvecklingsarbetet som helhet och för projektledning - mognaden och intresset i organisationen var inte tillräckligt hög när vi startade för att kunna ta emot budskapet och göra verkstad fullt ut. - det tar tid att utveckla och befästa en ny kultur. För organisationen som helhet är det svårt att se att en fullt ut jämställd verksamhet 2014 är möjligt. För detta krävs genomgripande attitydförändring på så många nivåer inom så många områden och bland så många människor samtidigt. Att på så kort tid, med så många samtidiga krav och överenskommelser att uppfylla ute i verksamheterna, samtidigt lyckas jämställdhetsintegrera samtliga dessa frågor är inte genomförbart. Men vi har lagt en god grund och HÅJ är en starkt bidragande faktor till att vi nått dit vi är idag igen, vår resa mot jämställd vård har bara börjat. Budget Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) :- Litteratur :- Resor 4751:- Kopiering mm. 4752:- Total kostnad: :- Landstinget Dalarna 9

10 Hållbarhet En av de strategier som ingått i vår satsning på jämställd vård har varit att inte skapa nya organisationer eller projekt kring jämställdhet utan använda de linjer och fora för kommunikation och beslutsfattande som redan är befintliga. Ett resultat av detta utvecklingsarbete har varit att vi fått span på behovet av samlad kompetens inom området jämställdhet och jämlikhet vilket inneburit att vi omförhandlat en tjänst 100% på stabsnivå med särskilt ansvar för dessa frågor. Detta är en av de åtgärder som vi hoppas borgar för hållbarhet och att frågorna fortsätter att ställas och finnas på agendorna både på övergripande nivå och med uppgift att störa verksamheten med fakta, processfrågor etc. Vi har också säkerställt att kompetensen inom de delar som ansvarar för utbildning sprids på flera personer för att undvika sårbarhet och bredda kompetensen inom organisationen. Jämställdhet och jämlikhet ingår nu i den ordinarie uppföljningen, här har utvecklinsstrategen ett ansvar för bevakning tillsammans med den kommande tjänsten med särskilt ansvar för dessa frågor. Utbildning och kommunikation Syftet med de utbildningsinsatser som gjorts och integrerats i befintliga fora är att öka kunskapen om genus och betydelsen av jämställd vård ur kvalitets- och säkerhetssynpunkt kopplat till vårt uppdrag God Vård (SoS skrift), till ekonomi och verksamhetsmål. Innehåll: kunskap om genus och kön, vad betyder det när vi gör vård utifrån uppdrag och mål. Riktat mot chefer, verksamhet, projekt, förbättringsarbeten mm. Diskussion kring studier, erfarenhet och evidens utifrån kön och genus. För att öka medvetenheten och kunskapen om genus och jämställd vård i omhändertagandet av patienten har genus och jämställd vård ingått som ett ämne i Landstinget Dalarnas chefsutbildningar. Genusperspektiv och jämställd vård kommer att fortsätta ingå i utbildningsplanen för chefer. Det är också en modul i förbättringskunskapsutbildningen som är obligatorisk för alla chefer inom alla landstingets förvaltningar. Vi har genomfört ett antal seminarier i genusmedicin och våld i nära relationer. För att medarbetare som är involverade i sjukskrivningsprocessen ska få samma grundläggande kunskap om jämställd sjukskrivning, genusperspektiv, hot och våld i nära relation i sjukskrivningsärenden har dessa ämnen beaktats i patientfall och diskussioner i den försäkringsmedicinska utbildningen för ATläkare och i den grundläggande försäkringsmedicinska utbildningen för arbetsterapeuter, samtalsterapeuter, sjukgymnaster och sjuk-sköterskor. Jämställd vård och genuskunskap ingår också i de utbildningar vi har för MMR teamen i sjukskrivningsprocessen. I sjukskrivningsprocessen har vi även utvecklat ett dialogstöd med syfte att höja kvaliteten på innehållet i läkarintyget. Dialogstödet består av ett antal frågor Landstinget Dalarna 10

11 gällande innehållet i läkarintyget, frågor om jämställd sjukskrivning samt med genushanden som kompletterande verktyg. Med fortsatt kunskapsspridning av genushanden till utbildningsläkare och medarbetare så är målet att genushanden ingår i rutinen i varje sjukskrivningsärende för personal som möter personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Utvecklingsarbetet har kommunicerats ffa via den ordinarie chefslinjen, dvs de forum som redan finns förledningsmöten och möten med chefer på olika nivåer inkl. politisk ledning men också via intern hemsida. Utvärdering och lärdomar I Landstinget Dalarna kommer inte att göras någon separat utvärdering av arbetet med jämställd vård, utan ledningen kommer tillsammans med vår utvecklinsstrateg fortsätta att följa utvecklingen i de ordinarie uppföljningarna utifrån de handlingsplaner som finns. Vi är ett relativt litet landsting där samma person ofta finns representerad i många ärenden/arbeten tvärs över organisationen, detta är både en styrka och en svaghet i ett utvecklinsarbete av denna art, då likväl som målträngsel kan uppstå, även gör att synergieffekten blir större när frågorna och kompetensen bottnar hos de enskilda personerna och som i förlängningen underlättar kulturskiften. Det övergripande målet är ett långsiktigt beslut som vilar på Socialstyrelsens God Vård och betyder att vi ska ge vård på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Utvecklingsarbetets framgångsfaktorer har varit att vi integrerat genuskunskapen i de arbeten, projekt och processer som redan pågår. Dels blir det konkret och dels tydligt vad det betyder för patienten och hur man som personal kan tänka, en annan framgångsfaktor har varit att vi griper oss an jämställdhetsfrågan ur ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågorna blir även då konkreta och begripliga och genuskunskapen direkt applicerbar på mina patienter. Sjukskrivningsprocessen har gett oss draghjälp där vi kan använda befintliga arenor för spridning av kunskap och utrymme för dialog. Jämställd vård och sjukskrivningsprocessen delar arbetsytor vilket ger samarbetet synergieffekter som medfört att vi kunnat lyfta varandras frågor på ett naturligt sätt även utåt i verksamheten. Tydliga och gemensamma strategier där utvecklingsarbetet befruktat varandra. I och med att vi inte driver denna fråga som ett projekt utan ställer frågor i de ordinarie forum som finns så ser vi en, om även långsam migrering av frågan från projektledning till ordinarie forum. Jämställd vård som fråga slåss tillsammans med övriga 12 statliga överenskommelser om utrymme och prioriteringsgrad på agendan på alla nivåer. Utvecklingsarbetet har också legat mitt i ett införande av övergripande nytt journalsystem för hela Hälso- och sjukvården. Jämställd vård är en långsiktig fråga och innebär en utmaning att inlemma frågan i ordinarie rutiner och fora. Vi har en väldigt platt organisation vilket gör att många frågor trängs på samma dagordning vilket i sin tur i viss mån Landstinget Dalarna 11

12 påverkat det aktiva ägarskapet. Denna brist har i viss mån påverkat hur frågan priorieras och sprids i viktiga forum, men framförallt måste man ha förståelse för att attitydförändring tar tid. Attitydförändring när det gäller jämställdhetsfrågor är dessutom av en sån art att vi måste få övergripande systemeffekter innan vi kan mäta och se bestående resultat på medborgarnivå. Detta gör det viktigt att hitta och mäta i små steg för att se framsteg som också blir svårtolkade när vi pratar i termer av konkreta verskamhetsförbättringar. Vi tror inte att vi skulle valt en annan strategi än den vi gjort om vi börjat om idag. Det intressanta med utvecklingsarbeten är att man har mer kunskap om systemet i slutänden än man hade innan man startade. Den kunskapen är ju aldrig överförbar till starten av samma arbete och det är därför svårt att dra slutsatser om ett annat tillvägagångssätt hade varit mer lyckat. Sammantaget kan vi nog säga att utevecklingsarbetet varit tillräckligt lyckat för att vi fortsatt håller fast vid vår strategi att inte göra detta till en egen fråga utan kommer att fortsätta integrera den i det arbete som pågår och kommer att startas upp. Det handlar mer om ett relationsbyggande i en komplex verksamhet, att väcka nyfikenhet och fortsätta störa verksamheten med fakta snarare än direktiv och beslut. Målet är nog ett slags självdrag, mer än ett tryckande från ledningshåll. Vår fasta övertygelse är att till slut kommer självdraget och trycket att mötas. Många droppar små blev en liten å Landstinget Dalarna 12

13 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Landstinget Dalarna Att främja hälsa är en genomgående strategi för landstingets verksamheter där arbetet med jämställdhetsintegrering är en viktig och bidragande faktor till god hälsa hos kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla människor ska mötas som människor och inte utifrån sin könsidentitet. Produktionen ska redovisas ut ett genusperspektiv och med könsuppdelad statistik. Att ha deltagit i programmet för hållbar jämställdhet har starkt bidragit till att vi som organisation har gått från en situation där jämställdhet i stort sett inte fanns på agendan, där jämställdhet betraktades i stort som ett område som chefer eller ledning inte behövde beakta eller kunna något om förutom diskrimineringslagstiftningar till att; - kunskapen om genus och jämställdhetsfrågor är mer spridd på olika nivåer inom organisationen. - Intresset för jämställdhetsfrågorna finns och förståelsen för att detta är en viktig aspekt i vård, behandling och rehabilitering är ett faktum. - Mål o mått finns i övergripande planer och följs upp i bokslut. - Massiva utbildningsinsatser har väckt intresset för det jämställda perspektivet på hälso- och sjukvård - Jämställdhet är integrerat i chefsutbildningsprogrammet. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2009 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Susanne, Arvidsson, Landstinget Dalarna, 2013 Post: Box Besök: ev. Vasagatan Telefon: ev

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Förord 3 Inledning 4 SLL:s verksamhet gentemot länets invånare 7 SLL som arbetsgivare 9 Strategier 10 Anvisningar för införande av SLL:s jämställdhetspolicy

Läs mer

Landstinget Kronobergs väg till en hållbar jämställdhet och jämlik vård

Landstinget Kronobergs väg till en hållbar jämställdhet och jämlik vård SLUTRAPPORT Landstingets kansli 2010-12-13 Landstinget Kronobergs väg till en hållbar jämställdhet och jämlik vård LANDSTINGET KRONOBERG 2010-11-30 2 (10) Inledning Genom åren har eldsjälar i Landstinget

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Återrapportering jämställdhetsintegrering

Återrapportering jämställdhetsintegrering Maria Hillerbrand Återrapportering jämställdhetsintegrering Datum 2015-03-05 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer 2013-100-1634 Ert diarienummer U2013/5520/SF 1 (9) Återrapportering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Mål och aktiviteter, CSN 2014

Mål och aktiviteter, CSN 2014 Mål och aktiviteter, CSN 2014 Aktivitet Mål Resultat Effekt 1. Inkludering av hetsmål och ett jämställt synsätt i arbetet med VP. Ledningsgruppen, controllers, processledare och 2. Information om hetsintegrering

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. 15 november 2013

Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. 15 november 2013 Västerås stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 15 november 2013 Förord Kommunfullmäktige undertecknade CEMR-deklarationen i mars 2009 och det blev startskottet till att flytta fram positionerna

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Kalmarsunds Gymnasieförbund RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Kalmarsunds Gymnasieförbund RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Kalmarsunds Gymnasieförbund RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet är en viktig hörnsten i skolans värdegrund om alla människors lika värde där flickor och pojkar, kvinnor

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning för jämställdhetsintegrering på riktigt Långsiktighet Systematik Integrering i det ordinarie Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Delegationer Stadsledningskontoret Valberedning Stadsrevisionen

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel

Återkoppling på revisorernas granskning av styrelsens uppdrag att tillvarata positiva exempel BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03668 Uppdnr 968 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. Resultatrapport FÖR PERIODEN 2011 2013. Resultatrapport 1

PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET. Resultatrapport FÖR PERIODEN 2011 2013. Resultatrapport 1 PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Resultatrapport FÖR PERIODEN 2011 2013 Resultatrapport 1 Förord För oss som jobbar i kommuner, regioner och landsting är det en självklarhet att invånarna inte ska få sämre

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Jämställdhet en fråga för revisorer

Jämställdhet en fråga för revisorer Jämställdhet en fråga för revisorer Förord Jämställdhet är en fråga om rättvisa och en del av det kommunala uppdraget. Alla invånare har rätt att få del av likvärdig kommunal service oavsett kön, etnisk

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jens.Trondman@malmo.se Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för

Läs mer