Lycksele kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Lycksele kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Syftet med Jämnare kommun har varit att initiera och starta upp ett långsiktigt och medvetet arbete med jämställdhetsintegrering. Under de fyra år som vi drivit Jämnare kommun har vi bland annat genomfört kompetensutveckling för politiker och chefer och utvecklat analysverktyget JämGIS för att enkelt följa upp vår resursfördelning till kvinnor, män, flickor och pojkar som bor i vår kommun. Lycksele kommun är en inlandskommun i norra Sverige som brottas med många utmaningar, vi har en alltmer åldrande befolkning och samtidigt som kommunens befolkningsantal minskar för varje år, ökar andelen kvinnor och män över 65 år. Ett arbete i Jämnare kommun har därför varit att genomföra en utbildning i jämställdhetsintegrering inom socialförvaltningen och biståndshandläggarna inom äldreomsorgen har analyserat bedömningen av insatser inom hemtjänsten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet har resulterat i att handläggarna idag är mer medvetna om vilka beslut de fattar och vilka konsekvenser det får för äldre kvinnor och män. Lycksele kommun tacklas också, som många andra kommuner, med ekonomin och en del av Jämnare kommun har handlat om att analysera vår investeringsbudget utifrån ett jämställdhetsperspektiv, vilka får ta del av kommunens resurser? Idag kan vi inte riktigt säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i vår budgetprocess, men vi arbetar vidare med det! Under de fyra år som vi drivit Jämnare kommun har vi fått ökad kunskap om jämställdhet i vår organisation, politiker, chefer och medarbetare pratar jämställdhet! Vi har utvecklat rutiner för att följa upp vår resursfördelning utifrån ett jämställdhetsperspektiv och arbetat för att jämställdhetsintegrera vårt styr- och ledningssystem. Idag har kommunen jämställdhetsintegrerade övergripande kommunmål och könsuppdelad statistik. Vi står nu inför den stora utmaningen att arbeta vidare med jämställdhetsintegrering i ordinarie verksamhet, men med kompetenta tjänstepersoner, chefer och politiker som varit engagerade i arbetet med jämställdhetsintegrering har vi tagit ett stort steg på vägen mot att bli en jämnare kommun! Styrgruppen för Jämnare kommun Marika Lindgren, kommunfullmäktiges ordförande Stig-Lennart Karlsson, Inger Hardell, Kurt Fällman Lycksele kommun 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Jämnare Kommun... 5 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Effekter och verksamhetsförbättringar... 8 Genomförande... 9 Organisation av utvecklingsarbetet... 9 Könsuppdelad statistik Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Utbildning Kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor Lycksele kommun 3

4 Sammanfattning Lycksele kommun har sedan 2009 bedrivit utvecklingsarbetet Jämnare kommun. Syftet med arbetet har varit att initiera och arbeta med jämställdhetsintegrering i den kommunala verksamheten. Under 2012 och 2013 har utvecklingsarbetet bestått av tre områden; jämställdhetsintegrera kommunens styr- och ledningssystem, jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget i analysverktyget JämGIS samt jämställd biståndsbedömning. Jämnare kommun har bland annat resulterat i: - Lycksele kommun har antagit en politisk- och tjänsteorganisation för jämställdhetsarbetet i kommunen - Tydligare och jämställdhetsintegrerade mål för Tydligare riktlinjer och hjälpmedel i nämndernas och verksamheternas målarbete - Sammanställd könsuppdelad statistik - Utveckling av analysverktyget JämGIS - Kunskap om Fritidsenhetens resursfördelning - Uppföljning och jämställdhetsanalys av investeringsbudgetens resursfördelning - Tydligare rutiner för jämställda beslut - Förbättrade arbetsrutiner för biståndsbedömningen inom äldreomsorgen Utvecklingsarbetet som genomförts är ett långsiktigt arbete och flera förväntade effekter är ännu inte möjliga att följa upp. Effekter som vi kan se är: - Bättre belysning och tryggare parkmiljöer för kvinnor, män, flickor och pojkar - Jämställd biståndsbedömning för äldre kvinnor och män - Kvinnor, män, flickor och pojkar får i större utsträckning ta del av Fritidsenhetens resursfördelning på lika villkor Lycksele kommun 4

5 Jämnare Kommun Bakgrund Lycksele kommun är en inlandskommun i Västerbottens län med invånare. Kommunorganisationen består av fem förvaltningar med anställda. Kommunen har sedan början av SKL:s program för hållbar jämställdhet (Håj) bedrivit utvecklingsarbetet Jämnare kommun. Kommunen har totalt beviljats 3 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner under första programperioden och 1,2 miljoner under andra programperioden. Kommun har sedan början av 2000-talet arbetat med jämställdhet, framförallt via olika projekt. I den ordinarie verksamheten har det inte funnits resurser att arbeta strategiskt med jämställdhetsfrågor och möjligheten att söka finansiering från Håj, sågs som en chans att intensifiera och arbeta långsiktigt med jämställdhetsintegrering. Initiativet till kommunens deltagande i programmet kommer framförallt från kommunens tillväxtkontor och demokratigrupp. Jämnare kommuns syfte under den första programperioden var att starta upp ett långsiktigt och medvetet arbete med jämställdhetsintegrering. Kommunens samtliga politiker och chefer erbjöds utbildning i jämställdhet och Fritidsenheten deltog som pilotverksamhet i uppbyggnaden av analysverktyget JämGIS. Under den andra programperioden var syftet att ta vara på kunskapen och erfarenheterna från den första programperioden och intensifiera arbetet med jämställdhetsintegrering. Politiker, chefer och medarbetare inom socialförvaltningen erbjöds utbildning i jämställdhetsintegrering och biståndshandläggare inom äldreomsorgen deltog som pilotverksamhet. En stor del av utvecklingsarbetet har bestått av att jämställdhetsintegrera kommunens styr- och ledningssystem. I detta arbete har kommunens ledningsgrupp (förvaltningschefer och bolagens VD:ar), nämndernas presidier, kommunfullmäktige samt nyckelpersoner från förvaltningarna deltagit. Fritidsenheten har i andra programperioden fortsättningsvis varit delaktig i utvecklandet av JämGIS. Resultat Lycksele kommuns jämställdhetsarbete har sedan början av 2000-talet till stor del skett i projektform, framförallt riktat mot näringslivet och kvinnors företagande. Det jämställdhetsarbete som skett i ordinarie verksamhet har handlat om jämställdhetsplanen och kommunens roll som arbetsgivare. Idag Lycksele kommun 5

6 pågår en skiftning från att jämställdhet i ordinarie verksamhet associeras med jämställdhetsplan, till en kunskap om jämställdhetsintegrering och kommunens arbete gentemot medborgarna. Jämställdhet står högt på agendan och diskuteras i olika forum och nivåer i organisationen. Idag, som ett resultat av Jämnare kommun, har jämställdhetsarbetet en tydlig politisk- och tjänsteorganisation, där det interna, personalpolitiska jämställdhetsarbetet ligger under personalenheten och personalnämnden, medan det externa strategiska arbetet med jämställdhetsintegrering ligger under tillväxtkontoret och kommunstyrelsen. Programmål och utfall Under andra programperioden har utvecklingsarbetet skett gentemot tre mål och områden; jämställdhetsintegrering av kommunens styr- och ledningssystem, jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget i JämGIS samt jämställd biståndsbedömning. Nedan presenteras mål, utfall och aktiviteter kopplade till respektive mål och resultat. Jämställdhetsintegrering av kommunens styr- och ledningssystem Mål: Ta fram en välförankrad och bearbetad plan och styrmodell som blir känd och används rakt igenom organisationen. Utfall: Målet är till viss del uppfyllt. Ett tydligt utfall av arbetet är att jämställdhet är en kvalitetsfråga och under pågående arbete blev det tydligt att det fanns stora kvalitetsbrister i systemet som ordinarie verksamhet arbetar vidare med under Vissa delar av systemet är jämställdhetsintegrerat. För att nå målet har följande aktiviteter genomförts: - Kartlagt befintliga styr- och ledningssystemet genom arbetsgruppsträffar med nyckelpersoner från organisationen. Träffarna kompletterades med en enkät till samtliga chefer och en systematisk genomgång av politiska protokoll. - Identifierat och prioriterat brister med styr- och ledningssystemet utifrån kartläggningen. - Kompetensutveckling för politiker, förvaltningschefer och nyckelpersoner om jämställdhetsintegrering av styr- och ledningssystem med Gertrud Åström. - Kompetensutveckling för kommunfullmäktige om att planera och följa upp jämställda mål med Gertrud Åström. Aktiviteterna har resulterat i: - Nulägesbeskrivningen Lycksele en beskrivning. En övergripande beskrivning som dels berättar förutsättningarna för kvinnor, män, flickor och pojkar i Lycksele kommun, men även innehåller en omvärldsbevakning. Beskrivningen utgår från de kommunövergripande målen och ska fungera som ett hjälpmedel för nämnderna och verksamheterna i deras mål- och verksamhetsplanering (Bilaga 1). - Kortfakta med könsuppdelad statistik Lycksele i siffror. Kortfaktan kompletterar Lycksele en beskrivning med lättillgänglig statistik (Bilaga 2). - Jämställdhetsintegrerade övergripande kommunmål för Lycksele kommun 6

7 - Checklista för jämställda beslut för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i analyser, underlag och diskussioner inför beslut. Från oktober 2012 tom april 2013 användes checklistan i 11 procent av kommunsstyrelsens ärenden. Har framförallt fungerat som ögonöppnare och påminnelse om jämställdhetsperspektivet (Bilaga 3). - Handlingsplan för CEMR-deklarationen har arbetats in i ordinarie styrsystem och är idag en del av kommunens övergripande jämställdhetsmål. - Eftersom arbetet med styr- och ledningssystemet fortsätter under 2014 har riktlinjer satts samman för hur jämställdhetsperspektivet integreras i fortsatt arbete. Jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget Mål: Analysverktyget JämGIS vidareutvecklas mot Lycksele kommuns investeringar för att se vem som tar del av investeringarna samt hur genusperspektivet används vid bedömning. Utfall: Målet är uppfyllt. JämGIS har vidareutvecklats för analys av investeringsbudgeten. Jämställdhetsanalysen av investeringsbudgeten ska presenteras i kommunfullmäktige i december Aktiviteter för att nå målet: - Vidareutvecklat JämGIS mot investeringsbudgeten i ekonomisystemet Agresso för att möjliggöra analys av resursfördelningen till kvinnor, män, flickor och pojkar. - Samlat in könsuppdelad statistik. Statistik har funnits tillgänglig för 54 investeringar. - Systematisk genomgång av budgetprocessen och beslut i nämnderna och kommunfullmäktige om investeringsbudgeten för att undersöka om jämställdhetsperspektivet finns med samt om kvinnor, män, flickor och pojkar omnämns. - Kategorisering och analys av vems behov investeringarna utgår från. Aktiviteterna har resulterat i: Jämställdhetsanalys som visar att Lycksele kommuns investeringsbudget inte är jämställdhetsintegrerad. Undersökningen i JämGIS visade att resursfördelningen i brukarperspektivet (till medborgarna) är relativ jämnställd, medan den i utförarperspektivet (till medarbetare) är väldigt ojämnställd då männen har tagit del av majoriteten av resurserna. I budgetprocessen och i investeringsbudgeten betraktas majoriteten av investeringarna som könsneutrala (Bilaga 4). Analysen presenteras i kommunfullmäktige i december 2013 för diskussion om jämställd budgetprocess. Lycksele kommun 7

8 Jämställd biståndsbedömning Mål: Kunskap och fakta om biståndsbedömning ska vara jämställd, oavsett kön på brukaren eller handläggaren. Utfall: Målet är uppfyllt. Idag finns betydligt större kunskap om jämställd biståndsbedömning. Aktiviteter för att nå målet: - Utbildat socialförvaltningen i jämställdhetsintegrering för att öka kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt ge förutsättningar för deltagarna att granska sin egen verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. - Lycksele kommuns fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen har genomfört en jämställdhetsanalys av biståndsbedömningen inom hemtjänsten. Aktiviteterna har resulterat i: Ökad kunskap om jämställdhetsintegrering inom socialförvaltningen samt kunskap om biståndsbedömningen till äldre kvinnor och män. Jämställdhetsanalysen visade att kvinnor i genomsnitt har något fler insatser än män, och att skillnaderna kvarstår när hänsyn tas till kvinnornas och männens hälsa och boendesituation (Bilaga 5). Aktiviteterna har bidragit till att biståndshandläggarna oftare för diskussioner om jämställdhet och bedömning. Handläggarna arbetar för närvarande med att införa en ny arbetsprocess (Äldres behov i centrum) som kommer innebära att det blir enklare att införliva jämställdhetsperspektivet i bedömningen av insatser. Utvecklingsarbetet har strävat mot dessa tre mål och områden. Målen har inte förändrats under arbetets gång, men däremot har de planerade aktiviteterna justerats något. Framförallt pga. att nya behov och inriktningar inom respektive område upptäckts. Fortsättningsvis kommer det vara viktigt för kommunen att prioritera och sätta konkreta mål för jämställdhetsarbetet. Effekter och verksamhetsförbättringar Utvecklingsarbetet i andra programomgången påbörjades inte förrän i början av 2012, vilket har försvårat arbetet och lett till att vissa effekter av arbetet fortfarande inte är synliga. Exempelvis är de jämställdhetsintegrerade kommunövergripande målen antagna för 2014 och resultatet av jämställdhetsanalysen av investeringsbudgeten i JämGIS ska diskuteras under kommunfullmäktige i december Bedömningen är att vägen mot en jämställd verksamhet påbörjats men att det fortfarande är en lång bit kvar. Vissa effekter och verksamhetsförbättringar har dock kunnat urskiljas, bland annat inom socialförvaltningen. Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen diskuterar idag i större utsträckning jämställdhet, vilket resulterar i en mer jämställd bedömning av insatser till äldre kvinnor och män. Biståndshandläggarnas arbete har även spridits till andra verksamheter i kommunen och under hösten 2013 genomförde en grundskola i kommunen en jämställdhetsanalys av elevinflytande/elevråd. Analysen resulterade i nya rutiner för elevrådet inför vårterminen Denna verksamhetsförbättring Lycksele kommun 8

9 kommer innebära positiva effekter för tjejers och killars möjligheter att påverka sin skolgång och skolmiljö. Effekter från första programperioden har även blivit tydligare. Fritidsenheten följer årligen upp driftsbudgetens resursfördelning i JämGIS, vilket har medfört verksamhetsförbättringar i rutiner för uppföljning och beslut. Analysen av 2012 visade att den övergripande resursfördelningen var relativt jämn (57 procent till männen/killarna och 43 procent till kvinnorna/tjejerna), men bryts analysen ner i verksamhetsområden finns det fortfarande skillnader. Fritisenheten arbetar just nu med ett uppdrag från servicenämnden att ta fram åtgärder för hur skillnaderna kan minskas inom fritidsgårdsverksamheten. Under första programperioden genomfördes även ett antal trygghetsvandringar som bland annat resulterat i bättre belysning och tryggare parkmiljöer för medborgarna. Konkreta verksamhetsförbättringar av utvecklingsarbetet under andra programperioden är: - Tydligare övergripande mål och tydligare riktlinjer och hjälpmedel i nämndernas och verksamheternas målarbete. - Sammaställd och lättillgänglig könsuppdelad statistik. - Enkel och lättillgänglig uppföljning av resursfördelningen inom fritidsverksamheten och av investeringsbudgeten. - Förbättrade arbetsrutiner för biståndsbedömningen inom äldreomsorgen. - Tydligare rutiner för jämställda beslut. Genomförande Organisation av utvecklingsarbetet De tre målen och områdena som utvecklingsarbetet har fokuserats mot under andra programomgången identifierades och prioriterades utifrån behov i ordinarie verksamhet från första programperioden, bland annat arbetet med styroch ledningssystemet, och utmaningar som kommunen står inför. Exempelvis har Lycksele kommun en negativ befolkningsutveckling, samtidigt som andelen äldre över 65 år ökar. Detta innebär att säkerställa en jämställd service till de allra äldsta är viktigt och har varit prioriterat. Arbetet har skett i nära samarbete med ordinarie verksamhet och framförallt kommunens högsta ledning. Detta har varit en förutsättning för att jämställdhetsarbetet ska lyckas och implementeras i ordinarie verksamhet. I arbetet med styr- och ledningssystemet har kommunens ledningsgrupp, nämndernas presidier, kommunfullmäktige och nyckelpersoner från förvaltningarna varit involverade. I utbildningen till socialförvaltningen har socialförvaltningens chefer deltagit. För att även involvera medarbetare ute i verksamheterna har arbete med pilotverksamheter utförts. Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen har genomfört jämställdhetsanalysen av biståndsbedömningen och fritidsenheten har fortsättningsvis varit involverade i utvecklingen av JämGIS. Utvecklingsarbetet har letts av en projektledare anställd 50 procent för uppdraget. Jämnare kommun har haft samma styrgrupp under första och andra programperioden vilket har varit en stor fördel och styrka i arbetet. I styrgruppen har fyra politiker suttit, varav kommunfullmäktiges ordförande Lycksele kommun 9

10 varit styrgruppens ordförande. Även projektledaren för första programperioden har suttit med i styrgruppen och sedan slutet av 2012 sitter även en representant från kommunens ledningsgrupp adjungerad. Utvecklingsarbetet har inte haft en uttalad referensgrupp, men däremot arbetat nära kommunens jämställdhetsgrupp. Jämställdhetsgruppen, med representanter från samtliga förvaltningar, har fungerat som bollplank och spridare av information. Jämställdhetsgruppen har även under utvecklingsarbetets gång fått tydligare uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Jämnare kommuns fokus har varit medarbetarna och deras arbete gentemot medborgarna. Medborgare och brukare har tyvärr inte involverats i den utsträckning som vore önskvärt. En förklaring är att resurserna har varit begränsade. En lärdom inför fortsatt arbete är dock att involvera medborgarna i större utsträckning, då de kan ge en ytterligare dimension till arbetet. Exempelvis om diskussioner förts med brukare inom äldreomsorgen inför jämställdhetsanalysen av biståndsbedömningen. Könsuppdelad statistik Under första programomgången påbörjades arbetet med könsuppdelad statistik och under andra omgången togs en nulägesbeskrivning av kvinnor, män, flickor och pojkar i Lycksele fram (Bilaga 1 Lycksele en beskrivning), vilken kompletterades av en kortfakta med könsuppdelad statistik (Bilaga 2 Lycksele i siffror). Kortfaktan gör det enkelt att synliggöra skillnader i förutsättningar mellan könen och underlättar användning av statistiken i planering och uppföljning. Utmaningen i det fortsatta arbetet är att använda och analysera statistiken i verksamheterna samt följa upp verksamheterna utifrån könsuppdelad statistik. Sedan starten av Håj har arbete pågått med att utveckla analysverktyget JämGIS för att undersöka fördelningen av kommunens resurser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Fritidsenheten använder verktyget i ordinarie verksamhet och analysen av investeringsbudgeten har skett i verktyget. Ambitionen är att fler verksamheter ska kunna använda JämGIS, och diskussioner förs även kring möjligheter att även använda verktyget för att samla kommunens statistik könsuppdelad och på så vis enkelt synliggöra statistiken för politiker, chefer, medarbetare och medborgare. Lycksele kommun 10

11 Budget En överblick över budgeten för första och andra programperioden visar vad ett utvecklingsarbete för ökad jämställdhet kan kosta. Kostnadsslag Kronor Projektledning Utveckling av analysverktyget JämGIS samt handledning i processen Utbildningsinsatser Marknadsföring, information och publikationer Utvärdering Nationell samverkan, nätverk och omvärldsbevakning Total kostnad: kr Hållbarhet Förutsättningen för att Jämnare kommun ska lyckas och implementeras i ordinarie verksamhet, har varit att arbetet skett i nära samarbete med ordinarie verksamhet och kommunens högsta ledning. Ambitionen har därför ända sedan starten varit att arbeta med hållbarhet. Arbetet har skett nära kommunens ledningsgrupp och från december 2012 har ledningsgruppen även haft en representant i Jämnare kommuns styrgrupp. För att säkerställa att kompetensen från arbetet finns kvar i organisationen, finns dels de politiker, chefer och medarbetare som deltagit kvar, samt jämställdhetsgruppen. Styrgruppens representanter finns också i politiska nämnder som pådrivare av jämställdhetsarbetet. När Jämnare kommun avslutats finns det inga resurser i form av tjänster eller pengar i organisationen för fortsatt jämställdhetsarbete. Den högsta ledningen har det övergripande ansvaret för jämställdhetsintegrering och måste se till att jämställdhetsarbetet fortsätter. För att säkerställa och underlätta implementeringen av arbetet i ordinarie verksamhet har vissa strukturer och rutiner för arbetet utarbetats. Bland annat har jämställdhetsarbetet fått en tydligare politisk- och tjänsteorganisation och jämställdhetsgruppens ansvar och uppdrag har förtydligats att även gälla jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsgruppen fungerar idag som pådrivare i jämställdhetsfrågor, men även som kvalitetssäkrare och uppföljare av jämställdhetsarbetet. Handlingsplanen för CEMR-deklarationen har även arbetats in i ordinarie styrsystem och är idag en del av kommunens övergripande jämställdhetsmål, som respektive förvaltning bryter ner aktiviteter utifrån. Under utvecklingsarbetet har även två workshops genomförts med fokus hållbarhet. Den första workshopen genomfördes i februari 2013 med politiker, chefer och medarbetare från respektive förvaltning för att diskutera framtidens Lycksele kommun 11

12 jämställdhetsarbete, och den andra genomfördes i oktober 2013 med jämställdhetsgruppen för att utarbeta en strategisk plan för gruppens arbete under Utbildning och kommunikation Utbildning Under andra programomgången av Jämnare kommun genomfördes två workshops för kompetensutveckling i arbetet med styr- och ledningssystemet samt en utbildningssatsning till socialförvaltningen. Workshoparna för kompetensutveckling i arbetet med styr- och ledningssystemet hölls av Gertrud Åström och utgick från det pågående arbetet. Första workshopen handlade om brister och möjligheter i det nuvarande styroch ledningssystemet samt hur ett styr- och ledningssystem jämställdhetsintegreras. Nämndernas presidier, förvaltningschefer samt nyckelpersoner från förvaltningarna deltog under workshopen. Den andra workshopen handlade framförallt om mål och styrning och arbetet med kommunens mål och måltolkningar. Workshopen genomfördes med kommunfullmäktige och förvaltningscheferna. Syftet med utbildningen för socialförvaltningen var att öka kunskapen och medvetenheten om jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt skapa förutsättningar för deltagarna att granska sin egen verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utbildningen bestod av fyra träffar, med varierande målsättningar och målgrupp. Ingalill Bergman från Qresurs höll samtliga utbildningsträffar. Första träffen vände sig till politiker, chefer och medarbetare från socialförvaltningens verksamheter, och syftade till att ge övergripande kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt skapa medvetenhet om jämställdhet i deltagarnas egna verksamheter. En del av träffen bestod av interaktionsteater med Teatergrupp Scratch. Två skådespelare spelade upp scener från äldreomsorgen med tydliga jämställdhetsproblem och publiken fick vara med och påverka scenernas utgång genom att ge direktiv till skådespelarna om hur de skulle agera. Syftet med andra utbildningsträffen var att bidra till en fördjupad diskussion om jämställdhet och jämställdhetsintegrering kopplat till äldreomsorgen och biståndsbedömningen och politiker, chefer och biståndshandläggare deltog. Södermalms hemtjänst i Stockholm bjöds in för att berätta om deras arbete med jämställdhetsintegrering. Den tredje utbildningsträffen vände sig enbart till biståndshandläggarna och syftet var kollegial granskning av personakter och insatser för att öka kunskapen om hur deras verksamhet kan granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Bland annat fick handläggarna läsa personakterna och bedöma om det handlade om män eller kvinnor, räkna insatser och analysera uttryck och värdeladdade ord i texterna. Sista utbildningsträffen handlade om att knyta ihop säcken och presentera jämställdhetsanalysen som biståndshandläggarna genomfört av sitt verksamhetsuppdrag. Träffen vände sig både till socialförvaltningen, men även till chefer och medarbetare från andra förvaltningar. Lycksele kommun 12

13 Parallellt med utbildningen har biståndshandläggarna inom äldreomsorgen genomfört en jämställdhetsanalys av biståndsbedömningen inom hemtjänsten. Syftet med analysen var att analysera det dagliga arbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv och formulera eventuella åtgärder för att säkerställa att verksamheten erbjuder likvärdig service till äldre personer med hemtjänst. Syftet var även att använda analysen som lärande exempel för andra verksamheter inom kommunen. Analysen genomfördes parallellt med utbildningssatsningen och resultatet av analysen presenteras i rapporten Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst (Bilaga 5). Kommunikation Utvecklingsarbetet har kommunicerats internt framförallt via information vid politiska sammanträden och till ledningsgruppen. Det finns kunskap i organisationen, åtminstone på högre nivåer, om vad Jämnare kommun är för något och vad utvecklingsarbetet har genomfört. Externt har arbetet kommunicerats framförallt via guidad busstur i (o)jämställdhetens Lycksele. Bussturen genomfördes oktober 2012 och september Syftet med bussturen har varit att marknadsföra och sprida lyckade jämställdhetsarbeten inom kommunen, men även påtala och diskutera områden i samhället som fortfarande är ojämställda. Båda bussturerna var väldigt lyckade med fullastade bussar av kvinnor och män som bor i Lycksele. Förutom bussturerna har utvecklingsarbetet spridits externt via lokala medier, Lokaltidningen har skrivit tre reportage om Jämnare kommun samt en intervju och ett omnämnande i P4 Västerbotten. Det hade varit önskvärt att sprida arbetet ytterligare, men på grund av begränsade resurser och tid, valdes det att i första hand prioritera de planerade aktiviteterna. Utvärdering och lärdomar Jämnare kommun har under andra programperioden utvärderats genom en intern utvärdering. Utbildningssatsningen till socialförvaltningen och biståndshandläggarnas arbete med jämställdhetsanalys har följts upp via enkät. Enkäten visade att deltagarna var nöjda med utbildningen och upplevde att de fått större kunskap om jämställdhetsintegrering och hur de kan arbeta med jämställdhet i deras vardagliga verksamhet. Biståndshandläggarna menade att arbetet med jämställdhetsanalysen lett till att de i större utsträckning än tidigare diskuterar jämställdhet på arbetsplatsen. Arbetet med styr- och ledningssystemet har följts upp på så vis att varje möte/aktivitet resulterat i ett antal behov och uppdrag. Uppdragen har följts upp huruvida de genomförts. Arbetet med styroch ledningssystemet har följt den planerade arbetsgången och majoriteten av de identifierade uppdragen har genomförts. Under arbetets gång blev det dock tydligt att arbetet var mer omfattande än beräknat, vilket har lett till att vissa delar i arbetet kommer ordinarie verksamhet arbeta vidare med under När andra omgången av Jämnare kommun kom igång i början av 2012, diskuterades det om en extern utvärdering skulle genomföras för att utvärdera om aktiviteterna var rätt för att nå målen. Men pga. sen start prioriterades istället att fokusera på implementeringen av utvecklingsarbetet, därför har två workshops genomförts för att diskutera hållbarhet och implementeringen av arbetet i ordinarie verksamhet. Den första workshopen hölls av Joyn Service Lycksele kommun 13

14 Design och Klabböle konsult och utgick från kreativ metod. Temat för workshopen var framtidens jämställdhetsarbete och politiker, chefer och medarbetare från förvaltningarna deltog. Resultatet från workshopen var bland annat diskussioner om vad som krävs för ett bra jämställdhetsarbete och hur jämställdhetsarbetet blir konkret i ordinarie verksamhet. Resultatet har använts när jämställdhetsarbetets hållbarhet diskuterats samt när strukturer och rutiner för jämställdhetsarbetet utarbetats. Den andra workshopen hölls av Klabböle konsult och vände sig till jämställdhetsgruppen. Resultat från workshopen är en strategisk plan för gruppens arbete under Interna styrkor som har bidragit till att uppnå målen i Jämnare kommun är dels att det finns ett forum och en plattform för att diskutera jämställdhet. Dvs. det finns en vilja att arbeta med frågan. Nätverket inom SKL har spelat en viktig roll och varit ett stort stöd genom diskussion med SKL och andra kommuner. Även högnivågruppen inom SKL har varit viktig, då det har gett mandat till arbetet och engagemang till den högsta ledningen som deltagit på träffarna. Trots att aktiviteterna har skett i nära anslutning till ordinarie verksamhet är en svaghet att arbetet ibland setts som något tillfälligt, särskilt eftersom en projektledare varit anställd. Fördelar med en projektledare enbart för arbetet är att implementering och hållbarhet diskuterats och tagits hänsyn till från dag ett. Yttre omständigheter som tyvärr påverkat arbetet är kommunens ekonomi. Lycksele kommun befinner sig i en ekonomisk kris, vilket har lett till att en del av engagemanget och fokus för jämställdhetsarbetet har minskat och ekonomin har lagt en slöja över arbetet. Det har lett till svårigheter att optimistiskt diskutera framtiden. Överlag har utvecklingsarbetet varit väldigt lyckat och Lycksele har kommit en bra bit på vägen för jämställdhetsintegrerade verksamheter. Utmaningen för kommunen är att det goda arbetet som genomförts inte stannar upp, utan fortsätter utan externa resurser. Jämställdhet fungerar inte av sig själv, utan är något som vi gör tillsammans! Bilagor Bilaga 1 Lycksele en beskrivning Bilaga 2 Lycksele i siffror Bilaga 3 Uppföljning Checklista för jämställda beslut Bilaga 4 Jämställdhetsanalys Lycksele kommuns investeringsbudget Bilaga 5 Jämställdhetsanalys Biståndsbedömning hemtjänst Lycksele kommun 14

15 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Lycksele kommun Lycksele kommun har sedan 2009 bedrivit utvecklingsarbetet Jämnare Kommun. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att initiera och arbeta med jämställdhetsintegrering i de kommunala verksamheterna. Arbetet har skett inom tre områden; jämställdhetsintegrera kommunens styr- och ledningssystem, jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget samt jämställd biståndsbedömning. Utvecklingsarbetet har varit framgångsrikt och idag har jämställdhetsarbetet en naturlig plats i ordinarie verksamhet. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Marie Öhlund, marie.ohlund@lycksele.se Lycksele kommun, 2013 Text: Malin Hedlund Post: Lycksele Besök: Storgatan 22 Telefon: