Askersund, Kristinehamn, och Karlskoga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Transkript

1 Askersund, Kristinehamn, och Karlskoga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

2 Förord Madeleine Andersson, Kommunchef Askersundskommun Askersund, Karlskoga och Kristinehamns kommun är positiv till att jämställdhetsintegrera organisationen och har vidtagit ett antal åtgärder för att lyckas med det. Vi har innan projektets start antagit CEMR deklarationen och analyserat vilka villkor som ställs på kommunerna/landsting för att nå önskad effekt för att nå de mål som krävs. Syftet med HÅJ har varit att genom genderbudgeting fördela kommunernas resurser mer jämställdsintegrerad. Vilket är strävan för samtliga kommuner långsiktligt. I Askersunds Kommuns Kultur- och fritidsförvaltning har man indirekt ändrat fördelning i budget men även målinriktat arbetar man vidare med budget och strategiska mål ur ett genderbudgetings perspektiv. Karlskogas Samhällsbyggnadsförvaltning arbetar också ständigt med nya lösningar för det de gör inom samhällsbyggnads regi skall vara jämställdhetsintegrerad. Dessa förvaltningar har varit delaktiga under projektets gång och är i dag förebilder för det fortsatta utvecklingsarbetet för en jämställdhets integrerad budget i dessa kommuner. Vi har i Askersunds Kommun satt upp följande mål inför kommande tre åren : Vi ska verka för allas lika värde. All form av diskriminering ska motarbetas. Kommunen arbetar för att uppnå jämställdhet och att mänskliga rättigheter respekteras och efterlevs inom verksamhetens. Jämställdhetsarbetet gäller såväl arbetsgivarperspektivet som medborgarperspektivet. All form av diskriminering ska motarbetas. Kommun arbetar för att jämställdhet skall uppnås som grund står undertecknandet av CEMR deklarationen. Kunskapen om jämställdhetsintegrerad budget skall öka i kommunen. Så behov och prioriteringar samspelar med resursfördelning. Det sker gradvis utifrån att kunskapen ökar inom ekonomikontoret. Vilket kan ses som nästa steg efter HÅJ. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Resultat... 6 Programmål och utfall... 7 Genomförande... 9 Budget Hållbarhet Utbildning och kommunikation Utvärdering och lärdomar Bilagor Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 3

4 Sammanfattning Projektet Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv (förkortat KUB) har bedrivits i samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting, Karlskoga kommun, Kristinehamns kommun och Askersunds kommun. Genomförandet har skett i två omgångar under åren 2012 och Att tillämpa genderbudgeting som strategi för att synliggöra kvinnor och män i kommunala budgetar tillsammans med att låta ordinarie personal genomföra arbetet drevs som ett pilotprojekt under år ett (2012). Erfarenheterna från det första året togs tillvara inför den andra utbildningsomgången som startade i februari Målet har varit att successivt öka organisationernas interna kunskap och förmåga att säkerställa att kommunens resurser fördelas likvärdigt till kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet har några första steg i detta utvecklingsarbete. Projektets syfte har varit att utveckla kunskap och förmåga att tillämpa genderbudgeting som arbetsverktyg. Genomförandet har varit upplagt i följande moment: storföreläsningar, arbetande seminarier, eget kartläggnings- och analysarbete (utvärdering), handledning samt dokumentation. Sammanlagt har 44 deltagare från 16 verksamheter varit med i projektet. Deltagarnas egna kartläggnings- och analysarbetet har löpt parallellt med kunskapandet i föreläsningar och seminarier. Fem steg i kartläggnings- och analysarbetet har identifierats; 1) Att komma igång, 2) Hur kommer man vidare i arbetet, 3) Förberedelse för analys, 4) Analys och 5) Återkoppling till budget. För varje steg har vissa specifika frågor behandlas. Att komma igång handlar om att upptäcka kvinnor och män, flickor och pojkar bakom budgetsiffrorna. Det första steget har lett till livliga diskussioner, erfarenhetsutbyte och att en mängd frågor ställdes. Resurser: För att komma vidare blev behovet av flera kompetenser uppenbart; ekonomisk, utrednings-, verksamhets- och inte minst jämställdhets- och genuskompetens. Mångfalden av kompetenser Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 4

5 behövdes under hela genderbudgeting-processen och inte minst under analysfasen då resultatet av kartläggningen skulle förklaras och diskuteras i relation till en rimlig resursfördelning mellan könen och i relation till jämställdhetsmålen. Som ett sista moment i genderbudgeting görs en form av återkoppling till budgeten. T ex hur budgeten förändras om både kvinnor och män fick lika mycket eller lika lite resurser som det andra könet. Det gemensamma i analysen rör berednings- och beslutsförfarandet innan själva verksamheten tas i anspråk av kunden/brukaren (genom att väljas eller sökas). Förankring, tid och andra resurser, ett tydligt mandat som deltagare samt stöd i utvecklingsarbetet är tillsammans med könsuppdelad statistik och en mångfald kompetenser har identifierade som viktiga förutsättningar för genderbudgeting-arbete. Några kritiska passager uppmärksammades såsom att komma vidare efter det första kartläggningssteget och analysen som dessutom har en extraordinärt bred ansats. Effekter: Lärdomar som dragits under projektet handlar om att arbetet kräver 1) långsiktighet och uthållighet, 2) är komplext och intressant, 3) leder till att jämställdhet oftare och mer sakligt diskuteras på arbetsplatserna, 4) att man stöter på motstånd och 5) att ett glapp ofta finns mellan förväntningar och möjliga resultat. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 5

6 Bakgrund I tidigare HÅJ-projekt påbörjades förankringsarbetet för att arbeta med Genderbudgeting. Karlskoga- och Kristinehamns kommuner tog initiativ till två seminarier för att väcka intresse för metoden hos chefer, politiker och bland ekonomer. Till seminarierna bjöds andra intresserade huvudmän in. Vi är nu fem aktörer som samarbetar om utveckling av Genderbudgeting som metod för att integrera jämställdhet i budget- och uppföljningsarbetet, Karlskoga-, Kristinehamns-, Örebro- och Askersunds kommuner samt Örebro läns landsting. Örebro kommun och Örebro läns landsting är i kraft av sin storlek de dominerande projektdeltagarna och har också fått HÅJ-anslag under nuvarande projektperiod och finansierar därmed sina delar själva i detta projekt. Ansökan avser alltså Karlskoga-, Kristinehamns- och Askersunds kommuner när det gäller finansiering av detta projekt. Under 2012 deltar Karlskoga med samhällsbyggnad, Kristinehamn med miljö o stadsbyggnad, Askersund med kultur och fritidsförvaltningen. Medel som beviljats är kr. Resultat Alla deltagande organisationer har tidigare genomfört JGL-basutbildning för chefer och politiker vilket för Örebro kommun och Örebro läns landsting lett till politiska beslut om att arbeta med jämställdhetsintegrering av budget i sin helhet. Örebro kommun anger i sina övergripande strategier att kunskaperna om jämställdhetsintegrerad budget ska öka i kommunen, så att behov och prioriteringar samspelar med resursfördelning. I landstingets verksam- hetsplan sägs att man ska inleda ett långsiktigt arbete med gender budget-analyser. Ursprungsläget för kommunerna var av olika karaktär men alla hade tecknat under CEMR deklarationen och därmed krav på sig att verkställa den. Idag har kommunerna kommit en bra bit på väg och arbetar med att få till en jämställdhetsintegrerad budget. Målet är den samma men ingången i det utvecklingsarbetat har tagit olika former i kommunerna och landstinget. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 6

7 Programmål och utfall Projekten som startade hade följande mål. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Göra könskonsekvensan alyser av olika budget alternativ Utveckla sätt att beräkna hur resursfördelningen kan göras jämnare mellan - flickor och pojkar i snittet mellan fysisk miljö och könsmedveten pedagogik. Visualisera resursfördelning per kön på kartor i JämGis- System För både mål ett och två undersöka hur budget fördelats på kvinnor respektive män under tre föregående år. Överväga alternativa aktiviteter/arbetssä tt för att fördela resurser jämnare. Att komplettera ordinarie verksamhetsuppföljning med data från dessa könskonsekvensanalys er. Karlskoga o Kristinehamn: Att skapa könsneutrala utemiljöer vid kommunernas förskolor. Askersund 1: Att familjecentralen får fler pappor till den öppna förskolan. Askersund 2:Att familjecentralen får fler pappor som lär sig spädbarnsmassage. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 7

8 Gender budgeting i Kristinehamn 2013 Anne-Marie Wallouch-Förskollärare/genuspedagog, Ami Johansson- Parkchef, Karin Mattsson- Skolekonom Frågeställning och utgångspunkt för Gender budgeting projektet i Kristinehamns kommun 1. Hur är resurserna till förskolornas utemiljöer fördelade utifrån ett genusperspektiv? Resursfördelning när det gäller inköp av lekmaterial och pojkars och flickors användande av lekyta. 2. Vad kännetecknar en utemiljö som gynnar jämställdhet d.v.s. där pojkar och flickor kan dela varandras lekvärldar och skapa sitt genus fritt utan att begränsas av stereotypa könsroller? Vad har vi lärt oss av projektarbetet? Vi har lärt oss att kommunen idag inte har något medvetet jämställdhetsperspektiv i fördelning av resurser. Därför var det svårt att få svar på frågorna vad gäller gender budgeting. Det resulterade i att en ny projektkod har lagts upp. Detta gör att vi i framtiden kan följa resursfördelningen ur ett genusperspektiv vad gäller inköp till den pedagogiska utemiljön. Vi har lärt oss att det finns en skillnad i kostnad mellan pojkars och flickors utelek, där pojkars utelek kostar något mer än flickors. Vi har stött på okunskap och ifrågasättande. Arbetet med gender budgeting har bl.a lett till en interpellation i kommunfullmäktige med frågor om projektet. Inom skolans verksamhet har vi mötts av nyfikenhet och intresse för gender budgeting. Vi tycker att det har varit roligt och lärorikt att jobba med gender budgeting över förvaltningsgränserna. För att få in gender budgeting som en självklar del i resursfördelningen och verksamheten krävs att arbetet synliggörs och ges tid. Vi förväntar oss att projektkoden för inköp av utematerial ska börja användas. Vi ska återkoppla till förskolorna vad vi har kommit fram till i projektet. Utifrån de slutsatser vi har gjort vill vi även utforma en genuskompass, innehållande råd och tips för utformning av genusmedvetna lekplatser utomhus, där pojkars och flickors lekvärldar blandas och lekytan nyttjas fullt ut av båda könen. Lekplatser där alla barn kan leka överallt! Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 8

9 Genomförande De verksamheter som som valdes ut inför 2013 har gjorts under olika förutsättningar. Askersund har haft Familjecentralen med och de upplevde att det var kommunledningen som valde dem och att de själva inte hade någon möjlighet till påverkan. Kristinehamn var en fortsättning från Karlskoga hade planer för ny Lekpark som de ville göra ur ett Genderbudgeting perspektiv vilket de valde själva. Skillnaderna mellan kommunerna var att Askersund och Kristinehamn var med genom kommunlednings initiativ. Karlskoga har hela tiden legat på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Styrgrupp har utgjort av följande: Madeleine Andersson, Kommunchef Askersund Anne Andersson, Ekonomichef Örebro Morgan Persson, Ekonomichef Kristinehamn Stefan Larsson, Kommunchef Karlskoga (Tidigare Samhällsbyggnadschef) Anders Linqvist, Budgetchef Örebro Läns Landsting Projektledning: Siv Ahlstrand, Projektsamordnare Askersund Johanna Ek, Strategisk Planerare Örebro Anna Swift-Johannison, Jämställdhetsstrateg Örebero Läns Landsting Göran Richter, Personalchef Askersund Processledare Berit Sundgren Grinups Projekten: Karlskoga kommun: Samhällsbyggnadsförvaltningen (2012 och 2013)) Askersunds kommun Familjecentralen (2013) Kultur och fritidsförvaltningen (2012) Kristinehamns kommun: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen (2012) Skolförvaltningen (2013) Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 9

10 Projektledningen har haft 5 träffar under året och Styrgruppen endast ett tillfälle. Ytterligare Styrgruppsträff är inplanerad i samband med Resultatkonferensen. Den träffen är till för att diskutera hur samarbetet kan fortsätta för att utveckla och vara stöd för varandra i det fortsatta arbetet. Könsuppdelad statistik finns inom vissa områden bl.a.genom SCB vilket vi har arbetat med under projekets gång. Diskussioner har förts hur Kolada som SKL har kan bidra till utveckling för kommunernas redovisningar. Lokalt tittar ekonomerna på hur man kan genom olika koder kunna ta ut statistik från de system som man har. Procapita som många har är kantigt och behöver utvecklas. Statistiken är viktig och inom vissa förvaltningar har man börjat att arbeta med egna lösningar för att få in data som gör att man kan särskilja kvinnor/män Pojkar/ flickor. Inom Individ och familjeomsorg som använder procapita har det varit svårt att få fram statistik därför har det varit handpåläggning hela tiden för dem. Involvering av brukare har gjorts genom att observationer har genomförts av projektet i Kristinehamn. Budget Ge en överblick över hur er totala budget använts (dvs. såväl extern som er egen finansiering). Det är inte här ni detaljredovisar hur ni använt budgeten, utan det handlar om att ge läsaren en känsla vad olika delar i ett utvecklingsarbete för ökad jämställdhet kan kosta. Exempel: Konstnadsslag Kronor Projektledning (löneutbetalningar) :- Processledning (konsultarvoden) :- Litteratur 1500:- Resor :- Total kostnad: :- Hållbarhet Fortsatta arbetet fortsätter i alla kommuner genom att det är en del i den strategiska planen. En kommun har strateg andra kommuner har ansvaret hos exempelvis hos personalchef som i sin tur har medarbetare som är ansvariga. Kristinehamn har genuspedagoger och även ett jämställdhets kommunalråd Ekonomerna har blivit viktiga personer i Genderbudgeting. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 10

11 Utbildning och kommunikation Projektet Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv har genomförts i följande moment; storföreläsningar, arbetande seminarier, eget kartläggnings- och analysarbete, handledning och dokumentation. De olika momenten beskrivs mer i detalj nedan. Den röda tråden har varit att utveckla kunskap och förmåga att genomföra utvärderingar av budget i ett jämställdhets- och genusperspektiv (det vi kallar eget kartläggnings- och analysarbete) samt lära mer om vad jämställdhetsintegrerad budgetprocess/gender budgeting innebär. Följande kurslitteratur rekommenderades första året: SCB statistiska centralbyrån Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. - Sveriges Kvinnolobby Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Andra året kompletterades listan med följande: - Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting. Gender Budgeting Rapport från projekt Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv år ett. - Lindholm, Kristina (red) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, valda delar. Centralt för projektet kom att bli det praktiska kartläggnings- och analysarbetet i den egna verksamheten. De olika utbildningsinslagen syftade i huvudsak till att stödja det arbetet och öka kunskapen om gender budgeting/jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Storföreläsningar och arbetande seminarier Följande 1 till 1,5 timmes långa s.k. storföreläsningar genomfördes under det första projektåret Inbjudan till föreläsningarna gick ut brett i de samverkande organisationerna och många av dem var välbesökta: En bit av kakan budgetarbete med jämställdhetsperspektiv. (Gertrud Åström 1 och Ingrid Osika 2 ) 1 Gertrud Åström är utredare och konsult i jämställdhetsfrågor och dessutom ordförande i Sverige Kvinnolobby 2 Ingrid Osika är nationalekonom och har i samarbete med nationalekonomen Anna Klerby bl. a genomfört gender budgeting analyserna åt Sveriges Kvinnolobby samt Botkyrka kommun. Hon har vidare i samarbete med Birgitta Evengård m fl. genomfört och publicerat det s.k. Tvättsäcksprojektet (Läkartidningen 2005). Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 11

12 Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. (Lena Johansson 3 ) Hur vet vi att det är jämställdhet vi skapar? (Ann Boman 4 ) Genus och ekonomi i kommunal verklighet effektivitet och risker? (Agneta Stark 5 ) Spridningskonferens om Gender Budget hur blev det? (representanter för styrgruppen, processledare och deltagare) Tanken var att kontinuerligt framöver erbjuda storföreläsningar på temat Gender Budgeting för deltagare, chefer, politiker och andra intresserade. Målet var att de skulle få möjlighet att vidmakthålla och fylla på sina kunskaper inom området. Den planen fullföljdes under det andra året genom att bjuda in till följande tre föreläsningar. Sannolikt nådde inbjudningarna inte riktigt ut som tidigare och föreläsningarna besöktes endast av ett fåtal förutom deltagarna i årets utbildningsomgång: Smart Ekonomi och Gender Budgeting. (Richard Ahl 6 ) Könsuppdelad statistik Vägen från könsuppdelad statistik till presentation och jämställdhetsanalyser. (Lena Johansson 7 ) Presentation av lokala exempel: Jämställdhetsintegrerad budget, Askersunds kommun En rättssäker överförmyndare om strävan mot en likvärdig handläggning, Örebro kommun Placering av unga på institution jämställd resursfördelning?, Örebro kommun Under planeringen av innehållet i föreläsningar och arbetande seminarier år två togs fasta på erfarenheter från projektarbetet och utvärderaren samt önskemål från första årets deltagare; 1) att tidigare i projektet få veta mer om de samverkande organisationernas jämställdhetsfrämjande arbete och 3 Lena Johansson har tidigare bl. a arbetat med jämställdhetsstatistik vid Statistiska centralbyrån, numera konsult. 4 Ann Boman har bl. a lett den statliga utredningen JämStöd som utvecklat metoder och utbildningar för jämställdhetsintegrering. 5 Agneta Stark är docent i företagsekonomi och samhällsdebattör. 6 Richard Ahl på företaget Payoff är civilekonom och har doktorerat inom området etik och processer. Han har deltagit i SKL s projekt Smart Ekonomi i ett samarbete med Borås kommun. 7 Se fotnot 25 Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 12

13 förstå i vilket sammanhang deras arbete bedrevs, 8 2) att få hjälp att ta till sig kurslitteraturen 9 och 3) att få fler exempel på liknande kartläggningaroch analyser man själv skulle göra från konkret verksamhet. 10 Det ledde till att det blev en förbättrad introduktion där samtliga kommuner, landstinget och utvärderande Apel Fou presenterade sig och sitt uppdrag. Till introduktionen bjöds deltagare, deras chefer och andra berörda in. Många vittnade om betydelsen av att chefer och kollegor kände till deltagarnas uppdrag för att öka förståelsen för arbetsinsatsen och fråga efter resultat. Vidare ägnades viss tid vid varje arbetande seminarium åt genomgång av delar av kurslitteraturen. Och som framgår ovan ägnades en storföreläsning åt att tre verksamheter från året innan berättade om de projektarbeten de kartläggningsfasen, ta del av resultat och kunna bidra i analysfasen. Det blev mer så under första året. Då bjöds dessutom politiker och beslutsfattare med mandat att påverka budgetarbetet in vid en förberedd presentation från respektive verksamhet. Initiativet var mycket uppskattat av alla och också inspirerande för deltagarna. Av olika anledningar blev något motsvarande inte av under det andra projektåret. Erfarenheterna av första årets arbetande seminarier summerades som varierande och trevande. Det var ett pionjärprojekt där själva arbetsprocessen successivt vägledde fortsättningen. Ingen tidigare erfarenhet av genderbudgeting på kommunal nivå genomförd av ordinarie personal från olika yrkesgrupper var känd. Det andra året infann sig en ökad säkerhet avseende arbetsprocessens olika delar, vilket sannolikt bidrog till att samtalen och diskussionerna under andra året fokuserade Gender Budgeting-arbetet i högre utsträckning än år ett. Kommunikation med omvärlden Vi har inte varit så aktiva men det har varit en artikel om projektet i Värmlands Tidningen. Alla Deltagande har lagt upp den första rapporten på hemsidorna och även projekten separat i kommunerna. Vi kommer att vid resultatredovisningen göra en presskonferens och det är den 23 januari Vi har tagit fram en rapport för båda åren som skall kunna vara underlag i det kommande utvecklingsarbetet i de berörda kommunerna. 8 Första årets deltagare fick en sådan presentation och redovisning på det sista seminariet vilket ansågs alldeles för sent. 9 Under första året utgick projektledning och processledare ifrån att kursdeltagarna på egen hand tog till sig kurslitteraturen. Det visade sig vara en orealistisk förväntan. 10 Det fanns inte samma tillgång till erfarenheter från motsvarande arbeten under första året. Dock redovisades vid det sista seminariet ett antal jämställdhetskartläggningar med analyser från konkret offentlig verksamhet. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 13

14 Övrig spridning har skett i kommunens informationsmaterial och Karlskoga har lyckats att sprida kunskaper i press bra och då främst med snöplogningen. Utvärdering och lärdomar Projektdeltagarna och processledaren dokumenterar löpande sina resultat till samarbetsorganisationerna. Allt sammanställs i en rapport för de båda årens projekt som är sammanlagt 16 projekt. Delar av den rapporten används i den här redovisningen. ApeL forskning och utveckling genomför en lärande och processinriktad utvärdering med syfte att löpande ge en bild av hur utvecklingsarbetet utvecklas och nyttiggörs. Se bil. Vad har fungerat mindre bra? Styrgruppen har haft svårt att få till tider vilket medfört problem. Kommunledningarna har inte tagit sitt ansvar att efterfråga och följa upp kompetensen som kommit till del i kommunerna fullt ut. Jämställdhetsintegrerade mål bör vara en förutsättning om kommunen skall anse sig som en kommun som har undertecknat CEMR deklarationen. Apels utvärdering visar följande: Insatsen har varit lyckad när det gäller att genomföra kompetensutveckling för deltagarna. Arbetet har bidragit till en ökad medvetenhet och till att nya frågor väckts. Brister i verksamheterna har synliggjordes. Utbildningen har även bidragit till förändrade arbetssätt och verksamhetsutveckling. Däremot har det varit svårt att växla upp den kunskap och kompetens som insatsen bidragit till, det vill säga att gå från ett individuellt till ett organisatoriskt lärande. Svag förankring och bristande ägarskap på flera nivåer är starkt bidragande orsak till dessa svårigheter. Politiker och chefer behöver efterfråga resultat i än högre grad. Utbildningsinsatser leder sällan till önskade effekter i form av tillämpad kompetens och verksamhetsutveckling. Det sker inte per automatik. För detta krävs en positiv, stödjande lärandemiljö på arbetsplatsen. En utmaning blir nu hur deltagarnas nya kunskaper ska komma till användning. Verksamheterna behöver präglas av ett kritiskt granskande och reflekterande förhållningssätt. Erfarenheter i vardagen behöver tas tillvara kontinuerligt och ger underlag till det pågående utvecklingsarbetet. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 14

15 Arbetsplatserna behöver utveckla ett stödsystem för lärande, där ledningen medverkar aktivt. Där det finns naturliga forum för identifiering och analys av de problem som verksamheten har att hantera, liksom för återföring av resultat då nya metoder prövas. I ett sådant stödsystem skulle de medarbetare som nu genomgått dessa utbildningar i gender budget kunna utgöra en viktig resurs. Vi har haft svårt att få till styrgruppens möte och det har inneburit att projektgruppen har tagit ansvar för arbetet under processen. Det kan vara orsak till att förankringen hos kommunledningen inte blivit lika god. Vi har sett både fel och brister vilket vi redovisar i vår rapport och genom den vill vi visa på hur man kan gå vidare i Genderbudgeting arbetet. Rapporten är inte helt klar men kommer att finnas disponibel för SKL till Högnivåträffen. Askersund, Karlskoga och Kristinehamns Kommnn 15

16 Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Ange organisationens namn Askersund, Karlskoga och Kristinehamns kommun Program för hållbar jämställdhet Under 2012 och 2013 har projektet Kunskapsutveckling kring budgetarbete med jämställdhetsperspektiv i samarbete mellan Örebro kommun, Örebro läns landsting, Karlskoga kommun, Kristinehamns kommun och Askersunds kommun. Ett genderbudgeting-projekt där det innovativa har genomförts av ordinarie personal och inte experter och forskare. Projektets syfte var att utveckla kunskap och förmåga att tillämpa genderbudgeting som arbetsverktyg. Genomförandet har gjorts genom storföreläsningar, arbetande seminarier, eget kartläggnings- och analysarbete (utvärdering), handledning samt dokumentation. Insatsen har varit lyckad när det gäller att genomföra kompetensutveckling för deltagarna. Arbetet har bidragit till en ökad medvetenhet och till att nya frågor väckts. Brister i verksamheterna har synliggjordes. Utbildningen har även bidragit till förändrade arbetssätt och verksamhetsutveckling. Däremot har det varit svårt att växla upp den kunskap och kompetens som insatsen bidragit till, det vill säga att gå från ett individuellt till ett organisatoriskt lärande. Svag förankring och bristande ägarskap på flera nivåer är starkt bidragande orsak till dessa svårigheter. Politiker och chefer behöver efterfråga resultat i än högre grad. Upplysningar om innehållet Siv Ahlstrand, siv.ahlstrand@askersund.se Askersund, 2013 Text: Siv Ahlstrand Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Post: plats för postadress Besök: ev. besöksadress Telefon: ev. telefonnummer www-adress