Redovisning av JiM-arbetet

Transkript

1 Redovisning av JiM-arbetet Ett handledningsmaterial till JiM-myndigheter inför redovisning och rapportering

2 Redovisning av JiM-arbetet JiM1 och JiM2 ska enligt uppdrag i regleringsbreven för 2017 lämna en delredovisning av JiM-uppdraget i särskild ordning den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete JiM 3 ska inte lämna in en delredovisning 22 februari 2018 men underlaget kan fungera som ett stöd för hur uppdraget kan redovisas i årsredovisningen. Huvudfokus för redovisningen är att beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete. Det ska framgå hur genomförda aktiviteter har bidragit till att lösa de problem eller utvecklingsområden som identifierats i myndighetens verksamhet. Det vill säga de ojämställdhetsproblem, i samhället eller i den egna myndighetens arbete, som arbetet ska lösa. Redovisningen ska svara på frågan hur det har gått och vad som blev resultatet, samt resonera kring effekter på samhällsnivå. Vid redovisning kan programlogiken som legat till grund för det stöd som vi erbjudit, användas: I slutet av detta underlag presenteras ett exempel på hur redovisningen kan se ut utifrån programlogiken. Form och disposition för redovisningen är upp till respektive myndighet, men de frågor som bör besvaras följer nedan.

3 Vad är problemet? Beskriv det eller de ojämställdhetsproblem som myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering tar sikte på att lösa. Det kan vara ojämställdhetsproblem i samhället som drabbar myndighetens målgrupp och som myndigheten bidrar till att lösa, eller utvecklingsområden som pekats ut i den egna verksamheten där myndigheten jobbat med att avhjälpa ett ojämställt utfall av sin egen verksamhet. Förklara problemets koppling till såväl till myndighetens uppdrag och verksamhet som till de nationella jämställdhetspolitiska målen. o Vilka av de nationella jämställdhetspolitiska delmålen knyter problemet an till och hur? o Hur ser myndighetens handlingsutrymme ut i förhållande till problemet/hur kan myndigheten bidra till en lösning på problemet? o Har problemformuleringen förändrats under uppdragsperioden? Genomförda aktiviteter Redogör för vilka aktiviteter myndigheten har genomfört, men även utfallet och hur aktiviteterna bidragit till att uppfylla myndighetens mål för verksamheten. Beskriv även vilka resurser (tid, personer och pengar) som har avsatts för genomförande av aktiviteterna. Resultat Denna del är den mest centrala delen i redovisningen. Att redogöra för resultat innebär att redovisa hur verksamhetens exempelvis förbättrade arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem, förändrade prioriteringar eller bedömningskriterier har bidragit till att lösa de problem/uppnå de mål som myndigheten har satt upp för utvecklingsarbetet och som även främjar de jämställdhetpolitiska målen. o Vilka förändringar av verksamheten har utvecklingsarbetet resulterat i? o I vilken grad har myndigheten uppfyllt sina resultatmål? Redovisa statistiska förändringar om detta är möjligt eller kvalitativt beskriv vad förändringen har bidragit till. o I vilken grad har myndigheten inte lyckats nå målen och varför? I de fall myndigheten inte kan avgöra om önskat resultat har uppnåtts bör detta kommenteras och en plan för hur detta ska kunna följas upp redovisas.

4 Uppnådd eller förväntad effekt Med effekt avses långsiktiga förändringar som utvecklingsarbetet väntas bidra till för jämställdheten i samhället. Det är inte alltid lätt att se konkreta effekter som dessutom kan knytas till myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering. Om några effekter ännu inte kan konstateras så bör redovisningen innehålla resonemang om vilka effekter som kan förväntas följa av det arbete som gjorts. För myndigheter som har andra myndigheter eller organisationer som målgrupp, kan en effekt vara att dessa aktörer har påverkats att arbeta annorlunda, för att i sin tur bidra till ökad jämställdhet. o Vilka effekter på samhällsnivå kan myndigheten konstatera? o Vilka (ytterligare) effekter på samhällsnivå förväntar sig myndigheten rimligen att arbetet leder till? o På vilka sätt bidrar effekterna till att nå de nationella jämställdhetspolitiska målen? Långsiktighet Slutligen är det dags att lyfta blicken. Redovisningen bör innehålla en diskussion om hur kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet tillvaratagits på myndigheten och hur detta ska komma till användning i framtida arbete. Glöm inte att även inkludera resonemang kring utmaningar, hinder och svårigheter myndigheten har stött på i arbetet. Redovisningen ger möjlighet att återföra erfarenheter till uppdragsgivaren, och ger på så sätt förutsättningar att anpassa, förtydliga och förfina framtida uppdragsskrivningar. o Det övergripande målet för JiM är att jämställdhet ska integreras och vara en ordinarie del av myndigheternas verksamhet, exempelvis i myndigheternas styrprocesser. Först när jämställdheten är en del av det ordinarie arbetet kommer långsiktigt bestående förändring att åstadkommas. Beskriv hur och till vilken grad arbetet på myndigheten lever upp till detta. o Har myndigheten justerat förväntningarna på måluppfyllnad (på både verksamhets- och samhällsnivå) i någon riktning under arbetets gång? o Har arbetet lett till oväntade resultat och sidoeffekter, positiva eller negativa? o Om myndigheten skulle börja om från början med rådande kunskap och erfarenheter, vad skulle gjorts annorlunda?

5 Exempel på redovisning Här följer ett exempel på hur myndighetens arbete kan redovisas utifrån programlogiken, och uppställningen upprepas utifrån varje problem/utvecklingsområde. Formen för redovisningen är upp till myndigheten, men innehållet bör besvara de frågor som följer av programlogiken. Problem/utvecklingsområde Statistiska underlag och analyser visar att XX procent färre kvinnor än män får det ekonomiska bidrag de är berättigade till, och trots att andelen ansökningar från kvinnor är xx och män xx. En närmare granskning visar att orsaken är att kvinnor får mindre tillgång till hjälp än män när de ska ansöka om ekonomiska bidrag och att kvinnors individuella bidragsskäl inte utreds lika hög utsträckning som män. Problemet knyter an till jämställdhetsmålet om ekonomisk jämställdhet. Mål Att både kvinnor och män ska få det bidrag de har rätt till. Aktiviteter En digital checklista och stödmaterial har tagits fram för att ge handläggare stöd till likvärdig bedömning av kvinnors och mäns behov av bidrag, samt hjälp och information till sökanden. Checklistan har arbetats fram i tre workshops á 3 timmar tillsammans med utsedd arbetsgrupp, och med stöd av jämställdhetssamordnare. De nya rutinerna kring användandet av checklistan och stödmaterialet har förankrats i ledningen vid ordinarie ledningsgruppsmöte av ansvarig chef och jämställdhetssamordnare. Berörda handläggare har kompetensutvecklats utifrån nya och utvecklade rutiner, checklista och stödmaterial, vilket är inskrivet i myndighetens verksamhetsplan. Ansvarig för insatsen är berörd chef. Jämställdhetssamordnare står för innehåll i utbildningen. Utbildningsinsatsen motsvarar 3 timmar per tillfälle. Uppföljning Myndigheten följer upp andelen män och kvinnor som söker, utreds, beviljas och avslås kvartalsvis (som del i ordinarie uppföljning). Dessutom följs upp antalet handläggare som ännu ej genomgått kompetensutveckling. Resultatet ligger till grund för fortsatt utveckling och planering. Resultat Andelen kvinnor som utreds är XX och andelen män är XX. Andelen kvinnor som utreds har därmed ökat med XX. Andelen kvinnor som beviljas bidrag är XX och andelen män XX. Andelen kvinnor har därmed ökat med XX. XX andel/antal handläggare har genomgått kompetensutveckling gällande rutiner,

6 checklista och stödmaterial under år xx. Momentet är obligatoriskt, och ingår från och med i år även i introduktonen för nya handläggare. Kompetensutveckling, riktlinjer och checklista är fortfarande inte etablerat hos alla berörda medarbetare då arbetet påbörjades förra året. Effekt Resultatet främjar den ekonomska jämställdheten mellan kvinnor och män genom att en högre andel kvinnor utreds och beviljas bidrag än tidigare. än tidigare XX. På sikt förväntas alla kvinnor och män bedömas likvärdigt och få det bidrag de är berättigade till, vilket i sin tur bidrar till målet om ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Långsiktighet Den kompetens som handläggare behöver för att utföra sitt arbete ligger nu med i den ordinarie introduktionsutbildningen. Uppföljningen är integrerad i ordinarie uppföljning. Årliga utvärderingar av kompetenshöjande insatser innefattar även frågor gällande utveckling av stödmaterial och enkät, samt innehåll i utbildning vilket ligger till grund för justeringar och vidareutveckling under kommande år. Årets arbete har påvisat nödvändighet att även arbeta med extern kommunikation gällande bidrag, så både kvinnor och män bättre känner till sina rättigheter och möjligheter. Detta planeras insatser kring under kommande år, och inkluderas i myndighetens verksamhetsplan. Frågor, funderingar, stöd? Kontakta JiM-stödet. Telefon och epost till medarbetare i stödet finner du här.

7