Återrapportering jämställdhetsintegrering

Transkript

1 Maria Hillerbrand Återrapportering jämställdhetsintegrering Datum Regeringen Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Diarienummer Ert diarienummer U2013/5520/SF 1 (9) Återrapportering jämställdhetsintegrering Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Genomförandet ska ske i enlighet med Centrala studiestödsnämndens plan för jämställdhetsintegrering (U2013/5520/SF). Nedan redogörs för på vilket sätt och med vilka resultat CSN har genomfört arbetet med jämställdhetsintegrering under En ekonomisk redogörelse för uppdraget under budgetåret presenteras och dessutom beskrivs på vilket sätt inhämtade kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet ska tillvaratas i myndighetens verksamhet efter Sammanfattning Syftet med det arbete CSN har bedrivit under året, som ska resultera i ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete, har varit att säkerställa att både kvinnors och mäns behov och intressen tillvaratas och beaktas i myndighetens verksamhet. CSN gjorde, då arbetet med jämställdhetsintegrering påbörjades, bedömningen att myndigheten i det inledande skedet av arbetet behövde lägga mycket kraft på utbildning, kartläggning och analys. Fokusområden för året har varit ärendehantering och kundservice, två bärande delar av CSN:s kärnverksamhet. Samtliga kontorsledningsgrupper i landet har under första delen av året deltagit i halvdagslånga seminarier kring genus och jämställdhet. Därigenom har myndigheten lagt en bra grund för ökad kompetens och medvetenhet hos chefer och medarbetare. Under 2014 har CSN erbjudit två utbildningsdagar i jämställt bemötande för samtliga gruppchefer inom de tre produktionsavdelningarna. Gruppcheferna har efter den första utbildningsdagen använt sig av metoden medlyssning för att ge CSN en bild av hur bemötandet på myndigheten ser ut, och för att samla in statistik om bland annat samtalslängd fördelat på kön. Totalt har ungefär samtal medlyssnats, vilket har gett ett bra underlag för analys av bemötandet. Resultatet från kartläggningen har visat att ungefär dubbelt så många kvinnor som män ringde till CSN under den undersökta perioden. Den genomsnittliga samtalstiden var något längre för de män som ringde än för motsvarande kvinnor. Anledningen till att resultaten ser ut på detta vis är i dagsläget inte känd, men resultaten kan användas som en grund för ytterligare analys. Gruppcheferna Postadress Telefon Telefax Webbadress

2 2 (9) kommer under 2015 att fortsätta arbeta med medlyssning med fokus på jämställt bemötande. I detta arbete kommer resultaten från 2014 års arbete att tillvaratas. En analys av ett antal av CSN:s interna webbutbildningar har genomförts. Såväl bild som text har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. Övergripande kan sägas att CSN:s webbutbildningar håller en hög kvalitet inom det granskade området. Rekommendationer att använda vid revidering av befintliga utbildningar och då nya ska produceras, har tagits fram. Fyrahundra ärenden som rör studerande som hänvisat till särskilda skäl vid ansökan om studiemedel har analyserats ur ett kvalitativt perspektiv. Syftet har varit att kartlägga de olika typer av skäl som män och kvinnor hänvisar till. Syftet har också varit att studera skillnaderna mellan hur kvinnor och män beskriver sina skäl och att avgöra om män och kvinnor får en likvärdig bedömning av sina ärenden. Av analysen har framkommit att den vanligaste orsaken till uteblivna studieresultat är egen sjukdom, hos såväl kvinnor som män. Det förekommer skillnader i bedömningarna av kvinnors och mäns beskrivna skäl till bristande studieresultat, men det är svårt att bevisa att dessa skillnader beror på just kundens kön. De resultat som framkommit av analysen kommer att omhändertas då myndighetens kommande handlingsplan för jämställdhetsintegrering arbetas fram. De aktiviteter som 2014 genomförts inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering har gett CSN ett underlag för det fortsatta arbetet. De kartläggningar och analyser som gjorts har visat att CSN i stora delar bedriver en verksamhet som tillvaratar både kvinnors och mäns behov och intressen. Flera av områdena behöver dock studeras och analyseras ytterligare för att långsiktiga slutsatser ska kunna dras. Myndigheten kommer under 2015 och framåt att arbeta vidare med aktiviteter som gör att CSN kan bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås. Mål och aktiviteter 2014 CSN fattade i september 2013 beslut om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för myndigheten. I samband med detta satte myndigheten upp ett jämställdhetsmål med tre delmål. CSN:s jämställdhetsmål CSN:s verksamhet ska vara utformad på ett sätt som bidrar till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. CSN ska ha en jämställd kundservice CSN ska ha en jämställd ärendehantering CSN ska uppfattas som en jämställd myndighet i våra digitala kanaler Jämställdhetsmålen ska ses som långsiktiga, visionära mål vars uppfyllelse inte kan mätas på samma sätt som kvantitativa mål. Indikatorer för att målen uppfylls är att aktiviteter

3 3 (9) beslutade i handlingsplanen genomförs. Under 2014 har samtliga planerade aktiviteter för året genomförts. Genomförda aktiviteter Utbildning, kartläggning och analys 1. Inkludering av CSN:s jämställdhetsmål och ett jämställt synsätt i arbetet med myndighetens verksamhetsplan. CSN:s processledare i jämställdhetsintegrering och jämställdhetssamordnare har under arbetet med planeringsförutsättningarna för 2015 fått möjlighet att lämna synpunkter och förslag på skrivningar med fokus på jämställdhet innan beslut fattats. Ett av förslagen, som är ett förtydligande om att myndigheten i sin uppföljning och analys bör beakta ett könsperspektiv, har omhändertagits i planeringsförutsättningarna. I verksamhetsplanen för 2015 har myndighetens jämställdhetsmål inkluderats i ordinarie processer. I såväl de kvalitetsuppföljningar som kundundersökningar som CSN ska genomföra under 2015 har frågor som inkluderar ett jämställdhetsperspektiv adderats. I CSN:s uppföljningssystem har en parameter för kön lagts tills. Detta innebär att myndigheten kan följa upp exempelvis handläggningstider för män respektive kvinnor. Sammantaget har ledningens arbete under 2014 bestått av att lägga grunden för ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt under Under 2015 kommer arbetet med att jämställdhetsintegrera myndighetens styrdokument utökas så att det omfattar även andra dokument än verksamhetsplanen. 2. Information om jämställdhetsintegrering för samtliga chefer. Samtliga chefer på CSN har under början av 2014 fått information om myndighetens handlingsplan, dess innehåll och aktiviteter, samt om strategin jämställdhetsintegrering. Informationsinsatsen genomfördes i form av halvdagsseminarier för samtliga ledningsgrupper på de lokala kontoren, samt för cheferna på IT-avdelningen. Även medarbetare på HR-avdelningen och ledningsstaben gavs möjlighet att delta. Seminarierna innehöll, förutom information om handlingsplanen och strategin jämställdhetsintegrering, en introduktion till genus och jämställdhet, information om Sveriges jämställdhetspolitik och mänskliga rättigheter. Seminariet mottogs väl och gav en bra grund för cheferna inför det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. 3. Jämställdhetssäkring av CSN:s webbutbildningar. CSN tillhandahåller ett hundratal interna, webbaserade utbildningar för sina medarbetare. De flesta av dem är utbildningar som rör sakområden som studiemedel eller återbetalning. Det finns också utbildningar som är obligatoriska för myndighetens samtliga medarbetare; exempelvis säkerhetsutbildning och miljöutbildning.

4 4 (9) Under 2014 har 13 av de tillgängliga utbildningarna valts ut för analys. Urvalet har gjorts utifrån sakområde, antal besökare och utbildningens längd. Dessutom har ett par obligatoriska utbildningar valts ut. Såväl text som bilder har analyserats. Analysen visade att utbildningarna på en övergripande nivå håller en hög kvalitet inom det granskade området. Vissa avvikelser har noterats, dock ingen som är av så allvarlig art att den kräver omedelbar åtgärd. Rekommendationer att använda vid framtagandet av nya utbildningar har sammanställts. 4. Genomförande av två dagars processutbildning i jämställt bemötande. Medlyssning med fokus på jämställt bemötande. CSN bedriver sedan 2009 ett kvalitetsarbete som avser kundbemötande, i form av medlyssning. Gruppcheferna på varje produktionskontor lyssnar regelbundet med sina medarbetare i ordinarie telefonarbete. Inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering har detta arbete utvecklats, så att gruppcheferna i medlyssningssituationen kan lägga fokus vid det jämställda bemötandet. Som förberedelse inför medlyssning i jämställt bemötande har samtliga gruppchefer erbjudits en utbildningsdag. Dagen innehöll teoretiska delar om jämställdhet, jämlikhet, genus, normkritik, jämställdhetspolitik och mänskliga rättigheter. De teoretiska passen varvades med värderingsövningar och diskussioner. Gruppcheferna har efter den första utbildningsdagen genomfört sin första medlyssning med jämställdhetsfokus. Vid medlyssningen har cheferna använt en tidigare framtagen mall för ändamålet, i vissa delar reviderad för att fånga upp frågor som rör ett jämställt bemötande. Samtliga samtal som medlyssnades har dokumenterats i nämnda mall. Samanställningen av de medlyssnade samtalen omfattar cirka samtal. Av dessa samtal utgör samtal från kvinnor ungefär två tredjedelar. Resultatet från sammanställningen visar att samtalslängden i snitt är något längre för de män som ringer CSN är för de kvinnor som ringer; den genomsnittliga samtalstiden för män är 3 minuter och 54 sekunder och för kvinnor 3 minuter och 47 sekunder. Vid ytterligare nedbrytning av resultatet har vi sett att de längsta samtalen är de då både handläggare och kund är man, med en genomsnittlig samtalstid på 4 minuter och 23 sekunder. De kortaste samtalen ser vi i de fall då handläggaren är kvinna och kunden man, då den genomsnittliga samtalstiden är 3 minuter och 37 sekunder. Någon djupare analys av orsakerna till dessa skillnader har inte gjorts, men i och med att arbetet med medlyssning ur ett jämställdhetsperspektiv fortsätter under 2015 kommer myndigheten att kunna tillvarata resultatet och utifrån detta utveckla både metod och frågeställningar.

5 5 (9) Efter det att medlyssningen genomförts och materialet sammanställts genomfördes en andra utbildningsdag för gruppcheferna. Där presenterades och diskuterades resultatet och cheferna utbytte erfarenheter kring medlyssningssituationen. Utbildningsdagarna har gett gruppcheferna viktiga kunskaper inför det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering och det statistiska underlaget har gett myndigheten en översiktlig bild av hur bemötandet på CSN ser ut. För att erfarenheter, kunskaper och resultat ska kunna tillvaratas på bästa sätt kommer myndigheten att omhänderta detta område då en ny handlingsplan för jämställdhetsintegrering tas fram. 5. Identifiering av avvikelser mellan könen i befintlig statistik. CSN har tillgång till en stor mängd könsuppdelad statistik. För att myndigheten ska kunna använda denna statistik på ett optimalt sätt behöver avvikelser mellan könen identifieras och analyseras. Under 2014 har myndigheten sammanställt en förteckning över statistik där skillnader mellan könen uppmärksammats. Eventuella orsaker till skillnaderna har noterats, liksom om en mer omfattande analys av avvikelsen kan vara intressant. De områden som är lämpliga för fortsatt analys omhändertas i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. 6. Analys av ärenden som avser bedömning vid otillräckliga studieresultat, ur ett jämställdhetsperspektiv. Under 2013 fick fler män än kvinnor avslag på sin ansökan om studiemedel på grund av otillräckliga studieresultat. Fler kvinnor än män fick bifall på sin ansökan efter att ha hänvisat till särskilda skäl vid otillräckliga studieresultat. För att kunna uppskatta om mäns och kvinnors ärenden bedöms på ett likvärdigt sätt genomfördes under 2014 en närstudie av 400 ärenden där de studerande hänvisat till särskilda skäl. I studien analyserades 100 ärenden för kvinnor som fått avslag på sin ansökan trots hänvisning till särskilda skäl, 100 ärenden för kvinnor som fått bifall på sin ansökan efter att ha hänvisat till särskilda skäl, 100 ärenden där män fått avslag trots att de angivit särskilda skäl samt 100 ärenden där män fått bifall med hänvisning till särskilda skäl. Ärenden valdes ut slumpmässigt av CSN:s Utvärderings- och statistikkontor. Bland de ärenden vi studerat är skälen man hänvisar till, till stor del desamma oavsett studentens kön. Fler kvinnor än män hänvisar till egen sjukdom, medan männen är något överrepresenterade bland andra orsaker och då framför allt när det gäller avslag på övriga grunder. I stort sett ser mäns och kvinnors beskrivning av personliga skäl lika ut. Dock har noterats att kvinnors beskrivningar generellt sett är längre och mer utförliga, medan mäns är mer kortfattade och något mindre personliga. De studerande männen verkar inte ha fått sämre förutsättningar för att få nya studiemedel, de mer kortfattade underlagen till trots.

6 6 (9) Stora skillnader mellan bedömningarna har uppmärksammats. Ett ärende där det finns starka skäl av dignitet kan, på grund av att intyg saknas, avslås av en handläggare samtidigt som ett ärende där skälen är svaga eller underlaget bristfälligt bifalls av en annan handläggare. Sannolikt är detta ett utslag av skillnader mellan handläggare när det gäller noggrannhet, kompetens och erfarenhet. Kanske visar det också på att vi bedömer ärenden olika beroende på om den studerande är en man eller kvinna. Skillnader när det gäller bedömningar har observerats mellan studerande män och kvinnor, men också inom grupperna män och kvinnor. Den sammantagna uppfattningen är att ärenden som rör män oftare bifallits trots kortfattade underlag eller svaga skäl, men utifrån ovanstående diskussion är det svårt att bevisa att det är just kundens kön som avgör utfallet. I den analys som gjorts har flera intressanta skillnader i bedömningen av särskilda skäl noterats. För att kunna dra mer långtgående slutsatser av skillnaderna behöver djupare analyser göras. I arbetet med kommande handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer CSN att fatta beslut om vilka aktiviteter som behöver genomföras för att ytterligare resultat ska kunna presenteras. 7. Framtagande av könsuppdelad statistik över ärenden som rör otillräckliga studieresultat. I samband med arbetet kring analys av ärenden som rör otillräckliga studieresultat har CSN:s utvärderings- och statistikkontor börjat ta fram könsuppdelad statistik för ärenden där de studerande hänvisat till särskilda skäl. 8. Föredragning av förslag till checklista inför beredning och vid beslutsfattande. På initiativ av CSN:s processledare i jämställdhetsintegrering har en checklista att använda inför beredning och vid beslutsfattande tagits fram. Checklistan har föredragits i central samverkan med berörda personalorganisationer och ett utdrag ur den har inlemmats i den nya rutin för interna styrdokument som myndigheten tagit fram. Externa utbildningar och omvärldsbevakning 9. Deltagande i myndighetsgemensam utbildning för controllers. 10. Deltagande i utbildning Jämställd kommunikation i statliga myndigheter. 11. Deltagande i två utvecklingsdagar på temat Systematiskt och lärandestyrt förbättringsarbete. 12. Deltagande i workshop om jämställt bemötande. 13. Närvaro vid seminarier, föreläsningar, utställningar m.m. vid Nordiskt Forum. 14. Närvaro vid seminarier, föreläsningar och dylikt under Almedalsveckan.

7 7 (9) Medarbetare från olika delar av CSN har under 2014 deltagit i utbildningar som anordnats av Nationella sekretariatet för genusforskning. Deltagandet har gjort att kunskap och medvetenhet har ökat och spridits inom myndighetens olika avdelningar. Dessutom har de personer som arbetar med jämställdhetsintegrering på heltid deltagit i aktiviteter som ökat den egna kompetensen och gett ökad inblick i vad som händer inom jämställdhetsområdet. Spridningsinsatser 15. Föreläsning inom ramen för workshop i jämställt bemötande. 16. Deltagande i samtal vid Jämställdhetskalaset, Almedalen. 17. Deltagande i paneldebatt vid Nordiskt Forum. CSN har under 2014 deltagit i olika spridningsinsatser, vilket bidragit till att såväl myndigheter som andra aktörer och privatpersoner kunnat ta del av reflektioner och resultat från arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheter. Övrigt 18. Bildande av referens- och samverkansgrupp för jämställdhet RESA Under 2014 har CSN bildat en referens- och samverkansgrupp för jämställdhet. Gruppen består av en representant från varje avdelning inom myndigheten, samt en representant vardera från de två personalorganisationer som finns representerade inom CSN. Arbetet med gruppen har letts av myndighetens jämställdhetssamordnare tillsammans med processledaren för jämställdhetsintegrering. Gruppen har träffats vid två tillfällen under året och har dessutom haft regelbundna möten via videokonferens. Syftet med gruppen är att sprida information om myndighetens arbete med jämställdhet till samtliga delar av organisationen och att samtidigt kunna använda medlemmarnas olika kunskaper och erfarenheter från de olika verksamhetsområdena så att arbetet med jämställdhetsintegrering blir väl förankrat i hela myndigheten.

8 8 (9) Ekonomisk redovisning För genomförandet av utvecklingsarbetet har CSN av regeringen fått ett anslag om kronor. Anslaget har utnyttjats i sin helhet och myndigheten har utöver anslaget använt ,73 kronor ur ordinarie budget för att kunna genomföra beslutade aktiviteter. Övervägande delen av kostnaderna utgörs av lön och sociala avgifter för en tidsbegränsad anställning av en processledare i jämställdhetsintegrering. Resor är en annan post som utgör en stor del av kostnaderna. Denna utgiftspost blev större än beräknat då myndigheten gjorde ett strategiskt val att genomföra inledande utbildningar för chefer på flera orter i landet i stället för, som planerat, med hjälp av videokonferens. Utdrag ur CSN:s ekonomisystem: Utfall 2014 Ktogrp Ktogrp (T) Objekt 2 Objekt 2 (T) Belopp 401 Löner och arvoden Jämställdhet 1 075, Löner och arvoden till korttids- och årsvikarier Jämställdhet , Traktamenten vid tjänsteresa Jämställdhet , Bilersättningar Jämställdhet 885, Lagstadgade arbetsgivaravgifter Jämställdhet , Premier avtalsförsäkringar Jämställdhet , KÅPAN Jämställdhet , Avgifter utvecklingsrådet Jämställdhet 1 366, Kursavgifter externa kurser Jämställdhet 4 950, Interna kurser Jämställdhet , Personalrepresentation Jämställdhet 169, Resor Jämställdhet , Tryckning publikationer och pappersvaror Jämställdhet 6 867,90 Kostnader ,73 Bidrag ,00 Tot kostnad ,73 Budget ,00

9 9 (9) Hur kunskaper och erfarenheter tillvaratas efter 2014 CSN har under 2014 arbetat framför allt med utbildning, kartläggning och analys. Detta för att lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Resultaten från de kartläggningar och analyser som gjorts under året kommer att utgöra basen för det fortsatta arbetet inom området. Av CSN:s verksamhetsplan för 2015 framgår att gruppcheferna inom de tre produktionsavdelningarna ska fortsätta sitt arbete med medlyssning med fokus på jämställt bemötande. Syftet med medlyssningen är att medarbetarna ska lära av varandra, att stärka kompetensen och att bidra till ökad kvalitet och enhetlighet i kundmötet. Den referens- och samverkansgrupp för jämställdhet (RESA) som bildats på CSN under 2014 kommer att fortsätta sitt arbete under 2015 och framåt. Gruppen kan användas för att sprida information om arbetet med jämställdhetsintegrering, men också för att inhämta kunskaper och erfarenheter från samtliga verksamhetsdelar. En förankring i alla delar av myndighetens verksamhet bäddar för ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete. CSN har i regleringsbrevet för 2015 fått i uppdrag att ta fram en ny handlingsplan för jämställdhetsintegrering för åren Det är i denna handlingsplan som nya mål och aktiviteter inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering formuleras.