Slutrapport ARBETSMILJÖ VERKET. RAPPORT Datum

Transkript

1 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning 1 (12) Er beteckning A2013/3396/ ARM Enheten för ekonomi och planering Ulrika Söderman Wramsby, Regeringen arbetsmiljoverket@av.se Arbetsmarknadsdepartementet Slutrapport av uppdraget Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Regeringens uppdrag åt Arbetsmiljöverket enligt beslut Arbetsmarknadsdepartementet ref. A2013 / 4852/ ARM Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

2 ~~~ARBETSMILJÖ VERKET Vår betecknino 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Genomförande... 4 Organisering och styrning... 5 Samverkan... 5 Redovisning av aktiviteter... 5 Mål 1 Jämställdhetsintegrering av planerings- och uppföljningsprocessen... 6 Mål 2 Jämställdhetsintegrering av föreskriftsprocessen... 7 Mål 3 Jämställdhetsintegrering av informationsmaterial om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)... 7 Mål 4 Spridning av våra lärdomar... 8 Mål 5 Ökad kunskap om jämställdhet inom Arbetsmiljöverket Seminarier... 9 Hållbarhet, utveckling och lärande Viktiga slutsatser som Arbetsmiljöverket dragit Stödorganisationen JIM Ekonomisk redovisning... 12

3 .. ~..,_ A R B E T S M I L J Ö VERKET Vår beteckninq 3 (12) Sammanfattning Under 2014 har Arbetsmiljöverket startat och lagt grunden för jämställdhetsintegrering. Uppdraget som vi haft under året innebär att vi bedrivit ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Vi har skapat förutsättningar för ett utvecklingsarbete som kommer ta tid med ambitionen att det ska hålla efter projektets slut. Arbetsmiljöverket har totalt sju styrprocesser och 17 kärnprocesser. Jämställdhetsintegreringens huvudinriktning har varit att arbeta med två av dessa, nämligen styrprocessen för planering och uppföljning och kärnprocessen för föreskrifter. Vi har granskat vår egen verksamhet inom dessa processer och utifrån detta utvecklat våra stöd- och styrdokument. För att kunna införa dessa stöd- och styrdokument har vi genomfört ett stort antal riktade och generella utbildningar. Dessutom har vi jämställdhetsintegrerat vårt informationsmaterial om systematiskt arbetsmiljöarbete. De kunskaper och erfarenheter vi har med oss från regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö har haft stor betydelse för genomförandet av detta uppdrag. De långsiktiga effekterna som vi hoppas att vårt utvecklingsarbete kommer att bidra till är att vi i ett tidigare skede kan se vilka konsekvenser en föreskrift får för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Vi får en bättre balans i hur föreskrifterna är utformade så att arbetsgivarna blir medvetna om risker för både kvinnor och män på arbetsplatserna. Vi tror även att vi får ett utvecklat urval av inspektionsaktiviteter och projekt. För att få jämställdhetsperspektivet att genomsyra samtliga arbetssätt på Arbetsmiljöverket krävs fortsatt styrning, intresse och ständig kunskapshöjning i dessa frågor. Utvecklingen av jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna för den statliga jämställdhetspolitiken. Bakgrund Under 2013 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten ska bedriva ett utvecklingsarbete för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i myndighetens verksamhet. I vårt jämställdhetsintegreringsarbete har

4 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckninq 4 (12) vi fokuserat på två av de jämställdhetspolitiska delmålen, "Ekonomisk jämställdhet" och "Mäns våld mot kvinnor ska upphöra". Handlingsplanen arbetades fram under 2013 med stöd av JIM, Jämställdhet i myndigheter. I framtagandet av handlingsplanen deltog handläggare från samtliga avdelningar på Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets ledningsgrupp arbetade med planen utifrån myndighetens sh'ategiska mål. Handlingsplanen redovisades till regeringen den 12 september 2013 (AV2013/105877). Under 2014 fick Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete enligt den beslutade handlingsplanen (A2013/3396/ ARM). I uppdraget stod det att det skulle redovisas till regeringen senast den 31 mars Redovisningen skulle innehålla en redogörelse för genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt erhållna kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet ska tillvaratas i myndighetens verksamhet efter För genomförandet av utvecklingsarbetet 2014 disponerade vi högst kronor. Genomförande Arbetsmiljöverket valde att genomföra regeringsuppdraget i projektform. I styrgruppen för projektet har representanter från avdelningarna Adminish'ation och analys, Regler samt Inspektion bidragit. Arbetsmiljöverket har totalt sju styrprocesser och 17 kärnprocesser. Jämställdhetsintegreringens huvudinriktning har varit att arbeta med två av dessa, nämligen styrprocesserna för planering och uppföljning samt kärnprocessen för föreskrifter. Vi har även jämställdhetsintegrerat vårt informationsmaterial om systematiskt arbetsmiljöarbete. De utvecklingsområden jämställdhetsintegreringsprojektet arbetat med under 2014 är: ledarutveckling och systematisk samordning anpassade och fördjupade utbildningsinsatser att ta fram metoder och konkreta verktyg för processtöd för ett systematiskt jämställdhetsarbete att påbörja utvecklingen av vårt material om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) på webben spridning av våra lärdomar och erfarenheter att utveckla möjligheter till samverkan med andra myndigheter. Aktiviteterna har till stor del genomförts av medarbetare på Arbetsmiljöverket. Projektgruppen har även haft stöd av externa konsulter med kunskap om genusfrågor och organisation.

5 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckninq 5 (12) Projektet har under 2014 arbetat för att uppfylla två effektmål som identifierades vid projektets början. Vi har ökad kunskap om hur man använder metoder som analyserar beslut och processer ur ett jämställdhetsperspektiv. En större andel av vårt stöd är jämställdhetsintegrerat (exempelvis temasidor på vår webbplats, broschyrer, föreskrifter och svarstjänsten). Projektets effektmål är direkt kopplade till målen i myndighetens strategiska verksamhetsplan. Organisering och styrning Jämställdhetsintegreringsuppdraget har under genomförandet haft behov av att samordna arbetet med myndighetens tillgänglighetsarbete, kvinnors arbetsmiljö, processutvecklingsarbetet och handlingsprogrammet för SAM. För att säkra samordningen har vi haft representanter från dessa områden med i projektet. Arbetet med jämställdhetsintegrering har följts upp i ordinarie uppföljningsarbete tre gånger under Uppdraget har även följts upp genom rapporter till JIM vid två tillfällen. Styrgruppen för projektet har följt upp arbetet vid sex tillfällen under året. Samverkan Samverkan med andra myndigheter har genomförts inom ramen för de nätverksträffar som samordnats via JIM. De externa föreläsare som vi använt oss av kommer från Länsstyrelsen i Östergötland, Kichsaga leadership och Luleå universitet. Den samverkan som vi tror haft mest betydelse för myndighetens kommande jämställdhetsintegreringsarbete var samverkan med myndighetens departementshandläggare, då vi i regleringsbrevet för 2015 fick fortsatt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Redovisning av aktiviteter Nedan finns en redovisning av de fem projektmål som varit styrande i arbetet samt genomförda aktiviteter. Här redovisar vi också vilka resultat och långsiktiga effekter vi hoppas på.

6 ARBETSMILJÖ ~VERKET Vår beteckning 6 (12) Mål 1 Jämställdhetsintegrering av planerings- och uppföljningsprocessen Genom att jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen på Arbetsmiljöverket synliggör vi och följer upp jämställdhetsperspektivet i hela myndighetens arbete. När vi styr mot mål för ökad jämställdhet inom myndigheten får vi en långsiktig och systematisk uppföljning och integrering av jämställdhet. De aktiviteter vi genomfört inom jämställdhetsintegreringen av planerings- och uppföljningsprocessen är: en introduktionsutbildning i jämställdhetsintegrering för chefer en revidering av den strategiska planen med ett jämställdhetsperspektiv en utbildning för planeringssamordnare jämställdhetsintegrering av metodstöd och anvisningar i planeringsprocessen en utbildningsdag i hållbart arbetsliv för samtliga chefer en utbildningsdag för cheferna inom Inspektionsavdelningen i syfte att jämställdhetsintegrera de nationella inspektionsaktiviteterna 2015 en revidering av mallar för projektdirektiv och projektplaner. De resultat vi tycker oss se är en internt ökad kunskap om jämställdhetsfrågorna. I den strategiska planen har vi i våra målformuleringar ersatt ordet intressenter med kvinnor och män. Indikatorerna som vi följer upp dessa mål med har även de blivit könsuppdelade. Detta gör att vi kan följa upp skillnader mellan könen och anpassa våra åtgärder efter dessa. Vi fortsätter att öka kunskapen om jämställdhet bland chefer och medarbetare som arbetar med planering och uppföljning. Som stöd i det fortsatta arbetet finns framtagna mallar, rutiner och metodstöd. De långsiktiga effekterna som vi hoppas på är att genusperspektivet blir ett naturligt inslag i urvalet av inspektionsaktiviteter och projekt, och även hur projekt och inspektionsaktiviteter utformas och följs upp.

7 ._,...,_.. ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckninq 7 (12) Mål 2 Jämställdhetsintegrering av föreskriftsprocessen Genom att vi jämställdhetsintegrerat vårt föreskriftsarbete får vi en långsiktig utveckling av hur och vilka föreskrifter vi prioriterar och förnyar. De aktiviteter vi genomfört inom jämställdhetsintegreringen av föreskriftsprocessen är: en genomlysning av samtliga föreskrifter med frågeställningen" stödjer de mans- eller kvinnodominerad bransch" en workshop med ledningsgruppen för Regelavdelningen en genusgranskning och revidering av utvalda rutiner och stöddokument i föreskriftsarbetet en genusgranskning av tre utvalda föreskrifter en utbildning för samtliga handläggare och chefer på Regelavdelningen i hur man kan jämställdhetsintegrera en föreskrift. Vid genomlysningen av våra föreskrifter kunde vi se att fler föreskrifter är riktade till mansdominerade branscher än till kvinnodominerade branscher. Det resultat vi tycker oss se är utvecklade stöd- och styrdokument till föreskriftsprocessen med genusperspektiv och ökad kunskap bland handläggare på Regelavdelningen om hur ett järnställdhetsperspektiv är relevant i föreskriftsarbetet. De långsiktiga effekterna som vi hoppas att arbetet kommer att bidra till är att vi i ett tidigare skede kan förstå vilka olika konsekvenser en specifik föreskrift kan få för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Förhoppningen är att vi även får en bättre balans i hur föreskrifterna är utformade så att arbetsgivarna blir medvetna om risker för både kvinnor och män på arbetsplatserna. Detta skulle kunna leda till att vi får regler som kan bidra till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Mål 3 Jämställdhetsintegrering av informationsmaterial om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Arbetet syftade till att öka våra handläggares kunskap i att göra genusanalyser samt skapa förutsättningar för fortsatt arbete. Vi har därför analyserat det material som beskriver SAM på vår webbplats. Materialet ska ge arbetsgivare ett stöd i deras arbete för att bidra till en bra arbetsmiljö för både kvinnor och män.

8 ARBETSMILJÖ (i) VERKET Vår beteckninq 8 (12) De aktiviteter vi genomfört inom ramen för målet är: en normkritisk granskning av informationsbroschyrer, vägledningar, presentationsmaterial, webbtexter, webbutbildningar och ett kunskapstest om totalt 140 sidor text 1 en utbildning i normkritisk granskning och slutsatser från genomförd granskning ett reviderat startpaketet för SAM Den normkritiska granskningen visar att vi: ska fortsätta skriva könsneutralt behöver utveckla ett gemensamt sätt för att beskriva jämställdhet inom SAM (endast sex av de 17 material vi har granskat lyfter fram att kvinnor och män kan ha olika villkor på arbetsplatserna) behöver utveckla en jämnare fördelning av kvinnor och män i våra fotografier och illustrationer. behöver ta fram exempel och bilder på medarbetare och arbetsplatser utifrån den kontext vi verkar i behöver utveckla vårt sätt att gestalta kvinnor och män i vårt informationsmaterial. De resultat vi tycker oss se av genomförd granskning och utbildning är en ökad medvetenhet om jämställdhet hos de som arbetar med utvecklingen av SAM, årsredovisningen, budgetunderlaget och Arbetsmiljöverkets webbplats. Samtliga nya filmer om SAM som lanserades i februari 2015 har granskats utifrån ett normkritiskt perspektiv. De långsiktiga effekterna som vi eftersträvar är att våra intressenter får de verktyg de behöver för att uppnå en mer jämställd arbetsmiljö. SAM används inom alla sektorer på arbetsmarknaden och är därför en viktig del i ett jämställt arbetsmiljöarbete. Arbetsgivarna använder vårt SAM-material vilket bidrar till ett hållbart arbetsliv och att de jämställdhetspolitiska målen kan uppnås. Mål 4 Spridning av våra lärdomar JIM har under året arrangerat två större spridningsinsatser för de 18 myndigheter som bedriver utvecklingsarbete inom jämställdhetsintegrering. 1 Normkritik handlar om att synliggöra och förebygga ojämlikhet. Istället för att fokusera på den som bryter mot normer fokuserar normkritiken på vad i strukturerna som riskerar att utestänga eller diskriminera.

9 ARBETSMILJÖ VERKET Vår betecknina 9 (12) Arbetsmiljöverket har tillsammans med övriga myndigheter inom JIM deltagit i konferensen Nordiskt forum. Vi bidrog med våra kunskaper och erfarenheter från regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö genom monterinformation och seminarium. De långsiktiga effekterna som vi hoppas på är att vårt deltagande bidrar till en ökad kunskap om erfarenheterna från regeringsuppdraget kvinnors arbetsmiljö. Mål 5 Ökad kunskap om jämställdhet inom Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har flera olika interna utbildningar. Under 2014 har jämställdhetsintegrering införts i introduktionsutbildningen. Den tillsynsutbildning som påbörjades i januari 2015 har fått i uppdrag att jämställdhetsintegrera samtliga delar inom utbildningen. Både de mer generella delarna och sakområden kommer ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Syftet med utbildningen är att utbilda nya inspektörer, chefer och handläggare i sina nya roller som myndighetsutövare. Seminarier För att öka den interna kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering genomfördes fyra seminarier. Tre av seminarierna filmades och kan ses på Arbetsmiljöverkets intranät. Filmerna kommer att användas för nya och nuvarande medarbetares kompetensutveckling. 1. Tema: jämställdhet, arbetsmarknaden och Arbetsmiljöverket Målgrupp: samtliga medarbetare på Arbetsmiljöverket Syfte: öka kunskapen om varför vi ska arbeta med jämställdhetsfrågor på Arbetsmiljöverket 2. Tema: jämställdhetsintegrering på Arbetsmiljöverket Målgrupp: inspektörer och chefer inom region väst Syfte: öka kunskapen om hur vi kan belysa och hantera jämställdhetsperspektivet i vårt tillsynsarbete 3. Tema: jämställdhet ur ett manligt perspektiv! Målgrupp: samtliga medarbetare på Arbetsmiljöverket Syfte: öka kunskapen om jämställdhet ur ett historiskt perspektiv och vad vi förlorar på bristande jämställdhet 4. Tema: behövs det mer jämställdhet i världens mest jämställda land Målgrupp: samtliga medarbetare på Arbetsmiljöverket

10 ARBETSMILJÖ ~VERKET Vår beteckninq 10 (12) Syfte: öka medvetenheten om hur normer och föreställningar om avvikare påverkar oss alla omedvetet. 5. Tema: jämställd kommunikation Målgrupp: medarbetare på avdelningen för Kommunikation och avdelningen för Administration och analys samt konsulter som vi anlitar inom kommunikation. Syfte: öka kunskapen om hur vi kan kommunicera mer jämställt. Seminarierna hoppas vi leder till en generell kunskapshöjning om jämställdhet hos medarbetare på Arbetsmiljöverket. Genom de generella utbildningarna vi genomfört ökar vi möjligheten för att den styrning mot ökad jämställdhetsintegrering som vi genomfört i vårt planeringsarbete upprätthålls. I vårt arbete med att ta fram texter, ny webbplats och informationsmaterial har vi som ambition att kommunicera mer jämställt och inte upprätthålla stereotyper i vår text- och bildkommunikation. Hållbarhet, utveckling och lärande Genomförandet av jämställdhetsintegreringen fick en sen start vilket medförde att många aktiviteter påbörjades och genomfördes senare än planerat. Det har under uppdragets genomförande varit svårt att få tillgång till interna resurser. Styrgruppen har under genomförandet haft en del personalomsättning vilket också försvårat kontinuitet och styrning. Att skapa förutsättningar för jämställdhetsintegrering tar lång tid. Av avgörande betydelse för genomförande av uppdraget är bland mmat följande erfarenheter från regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Det genusmönster som råder i samhället, det vill säga att mmmen är normen, återfinns även i arbetslivet. Att kvinnors arbeten värderas lägre får till följd att deras arbetsmiljörisker inte synliggörs tillräckligt och därför inte åtgärdas i tillfredsställande hög grad. Ett genusperspektiv behövs därför i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar i väsentlig grad till att kvinnor löper större risk än män att drabbas av belastningsskador. Många arbetsgivare och arbetstagare saknar tillräckliga kunskaper för att förebygga belastningsskador i sin verksamhet. Att jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen var ett bra val av styrprocess då denna process innefattar samtliga delar av Arbetsmiljöverket. En viktig framgång var controllerfunktionens motivation och kunskap i att

11 ARBETSMILJÖ VERKET Vår betecknina 11 (12) arbeta med jämställdhetsintegrering av planeringsprocessen. En ytterligare framgång i utvecklingen av planeringsprocessen var att aktiviteterna kom in i rätt fas av planeringen. I den strategiska planen för 2015 till 2017 fortsätter vi att prioritera jämställdhetsintegrering av våra processer. Under 2015 kommer vi att jämställdhetsintegrera kärnprocesserna analys-, kommunikations- och inspektionsprocessen. Under 2015 arbetar vi även fram ett gemensamt sätt att beskriva jämställdhet inom ramen för SAM. Arbetsmiljöverket har under året bedrivit en större omorganisation vilket medförde att uppdraget inte haft representation från alla avdelningar i projektet. Som nytt uppdrag finns det andra pågående uppdrag att förhålla sig till, många chefer har under året beskrivit en perspektivträngsel, då jämställdhetsfrågorna har varit en av flera frågor som ska genomsyra hela verksamheten. Viktiga slutsatser som Arbetsmiljöverket dragit Det är viktigt med förankring hos chefer för att jämställdhetsfrågorna ska ges prioritet och resurser. Utvecklingsarbete för jämställdhet har störst effekt när det kommer in i rätt fas, att rätta i efterhand har liten effekt. Generella utbildningar i genus som är öppna för alla, lockar betydligt fler kvinnor än män. Det tycks som om jämställdhetsfrågor fortfarande är mer av "kvinnofrågor". Stödorganisationen JIM Arbetsmiljöverket har under uppdraget haft stöd av JIM. JIM har under året genomfört ett antal riktade utbildningar för deltagande myndigheter. Utbildningarna har legat till grund för vårt genomförande av uppdraget och gett oss en kunskapsbas att bygga vidare på. Under året har JIM ordnat ett antal nätverksträffar för samordnare från respektive myndigheter. Nätverksträffarna har varit ett bra forum för samordnare att byta erfarenheter med andra.

12 ~ ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckninq 12 (12) Ekonomisk redovisning Regeringen har för uppdraget låtit Arbetsmiljöverket disponera högst kronor. Arbetsmiljöverket har för uppdraget förbrukat drygt 1 miljon kronor. Tabell 1. Kostnadsöversikt för uppdraget att utveckla jämställdhetsintegrering på Arbetsmiljöverket. Mål 1 Jämställdhetsintegrering av planerings- och uppföljningsprocessen , tkr Mål 2 Jämställdhetsintegrering av föreskriftsprocessen 282 tkr Mål 3 Jämställdhetsintegrering av informationsmaterial om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) tkr Mål 4 Spridning av våra lärdomar 16 tkr -.MifC501azd kii11s!ffip ai11}fi.111-ställdltet in-om-- -- Arbetsmiljöverket Totalt tkr tkr