1. Arbetet med jämställdhetsintegrering hittills och identifierat utvecklingsbehov

Transkript

1 Datum Vår beteckning Sid A R B E T S M I Ö :_r()b1e:: %g (13) V E R K E T Enheten för avdelningsledning administration och analys Ida Hermansson, arbetsmi1joverket@av.se A2014/4479/ARM A2014/4486 /sv (delvis) Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Arbetsmiljöverket Arbetet med jämställdhetsintegrering hittills och identifierat utvecklingsbehov Arbetsmiljöverkets långsiktiga mål för samhällsnytta är att skapa förutsättningar för att färre kvinnor och män, flickor och pojkar, dör, skadas och drabbas av ohälsa i arbetetl. Genom tidigare regeringsuppdrag ( ) om jämställdhetsintegrering har grunden lagts för jämställdhetsintegrering på Arbetsmiljöverket. Det finns en vilja och ett engagemang bland många medarbetare att jämställdhetsintegrera vår verksamhet. Samtidigt kan Vissa brister identifieras, både gällande förståelse och kunskap om vad jämställdhetsintegrering innebär - och vilka "vinster" som kan uppnås både för våra intressenter och i verksamheten. Förankring och kompetensutveckling är viktigt och behöver fortgå. Kunskaperna måste vara införlivade i den egna organisationen för att kunna föras vidare? Vi behöver vidareutveckla metoder och verktyg för att jämställdhet ska genomsyra våra beslut och Vårt arbete på alla nivåer, samt fortsätta att ta tillvara och sprida våra lärdomar och erfarenheter, både bland våra intressenter och internt. Från regeringsuppdraget om Kvinnors arbetsmiljö finns intressanta erfarenheter om jämställdhet från bland annat inspektionsverksamheten. 'Se Strategisk plan (Dnr 2015/027543), s. 3 2 Se SOU 2005:66, s. 252 Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se - Webbplats: Organisationsnummer:

2 Datum Vår beteckning Sid " A R B E TSM I LJ Ö / (13) l 2014 års projektdirektiv ingick jämställdhetsintegrering av: 0 Planerings- och uppföljningsprocessen (styrprocess) o Föreskriftsprocessen (kärnprocess) o Informationsmaterial om SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt 0 Spridning av lärdomar och ökad kunskap om jämställdhet inom Arbetsmiljöverket. Erfarenheter från arbetet med jämställdhetsintegrering av föreskriftsprocessen visar bland annat vikten av att ha ett jämställdhetsperspektiv redan i urvalsprocessen. Då fattas beslut om nya föreskrifter och sammanslagning och uppdatering av befintliga föreskrifter. Det blev också tydligt hur viktigt det är att synkronisera järnställdhetsintegreringen med verksamhetsplaneringen för att integreringen ska bli en naturlig del i verksamheten och inte ett sidospår. Vi bedömer att möjligheten att uppnå hållbara effekter i vårt jämställdhetsintegreringsarbete har ökat genom att jämställdhetsintegreringen tydligt lyfts fram i vår strategiska plan och att vi har fått fortsatta regeringsuppdrag under 2015 avseende jämställdhetsintegrering och kvinnors arbetsmiljö. I den strategiska planen står det bland annat följande: "Vi integrerarjämställdhet, " tillgänglighet och miljö i styrprocesserna under perioden "Vi fortsätter jänzstdlldhetsintegrera odra processer med fokus pd inspektions- och analysprocesserna samt extern kommunikation" "l metodstödet tydliggör vi har vi integrerar jéimstl'1'lldi1ets, tillgänglighets- och miljöfrågor" Vi ska kanna nzdta och beskriva effekterna både kvinnor och man, flickor och pojkar, i arbetslivet" Fokus är på styrprocesserna och kärnprocesserna för analys, inspektion och extern kommunikation. Vi behöver synliggöra när, var, hur och i vilken grad vi genom jämställdhetsintegrering av dessa processer kan bidra till att skapa en bra arbetsmiljö för kvinnor och män, flickor och pojkar. Den interna dialogen inför framtagandet av denna plan, se avsnitt 6, visar att det generellt, inom myndigheten, finns en positiv inställning till jämställdhetsintegrering av verksamheten. Det finns samtidigt en önskan att öka förståelsen för hur jämställdhetsintegreringen ska gå till i olika delar av vår verksamhet. Här finns ett fortsatt behov av stöd och kompetensutveckling internt. Chefernas roll som nyckelpersoner och viktiga kulturbärare

3 Datum Vår beteckning A R B E T S MI LJ ö /019658?(13) understryks. Det behövs en tydlig styrning från ledningen och chefer för att skapa en delaktighet och ett engagemang bland myndighetens medarbetare. Då Arbetsmiljöverket står inför stora nyrekryteringar finns möjligheten att vid rekrytering se genuskunskap som en merit. Att fortsätta jämställdhetsintegreringen av Vår introduktionsutbildning och våra tillsynsutbildningar är ett bra sätt att skapa förståelse för kopplingen mellan jämställdhet och Vårt uppdrag. Flera avdelningar lyfter också vikten av att få en överblick och ökad förståelse för hur våra olika uppdrag som har beröringspunkter hänger ihop, till exempel jämställdhetsintegrering och kvinnors arbetsmiljö samt regeringsuppdraget att förverkliga regeringens funktionshinderpolitik Viktigt är också att vi hämtar inspiration och drar lärdomar av goda exempel från andra organisationer när vi utvecklar våra metoder och verktyg. 2. Handlingsplan Handlingsplanen ger ramarna för jämställdhetsintegreringen under perioden 2015 (kv 4) Handlingsplanen är underlag till verksamhetsplaneringen. Vår ambition i verkställandet av handlingsplanen är att arbeta systematiskt och verksövergripande för att i så stor utsträckning som möjligt kunna lära och dra nytta av varandras erfarenheter. När vi ökar vår medvetenhet och vår kompetens skapar vi bättre förutsättningar för att identifiera de områden där vi behöver göra de största insatserna. l den strategiska planen för är Eflektutvdrdering en av generaldirektörens prioriteringar och ett arbete pågår med att utveckla effektutvärderingar. Inom ramen för detta arbete kommer vi att formulera uppföljningsbara effekter för jämställdhetsintegreringen. Dessa ska förtydliga hur vårt arbete med att jämställdhetsintegrera våra styr- och kärnprocesser kopplas till vårt samhällsuppdrag och de jämställdhetspolitiska målen.

4 KARBETSMILJÖ Datum Vår beteckning Sid 2015/ (13) Utvecklingsområden Styrprocesser Kärnprocesser fokus på med - Inspektionsprocessen Analysprocessen -Extern kommunikation Syfte och förväntat resultat Ändamålsenligt arbetssätt för jämställdhetsintegrering som säkrar samordning med tillgänglighetsoch miljöperspektiven Jämställdhetsintegrerade styroch kärnprocesser* Resultat som är utvärderingsbart och jämförbart Möjliga åtgärder att vidta (Kv 4) Följa upp resultat och effekter från tidigare uppdrag -bla. i syfte att lära av erfarenheter Identifiera vilka aktiviteter, beslut eller urval i processerna som bedöms ha störst påverkan på våra externa intressenter ur ett jämställdhetsperspektiv Ta fram och analysera relevant könsuppdelad statistik Genusgranska språk och bilder i externa dokument och rapporter T» r Utvärdera hur vi bemöter intressenter beroende på kön inom t ex svarstjänsten mp r Utveckla våra modeller och metoder för verksamhetsutveckling med ett genusperspektiv Vid behov ta fram förslag o - - pa processrevidermgar, besluta och införa Utveckla erfarenhetsutbyte med andra "inspekterande myndigheter"

5 JARBETSMILJÖ Datum Vår beteckning Sid 2015/ (13) Dra lärdomar av internationella erfarenheter Formulera effekter, utvärdera och analysera resultat av arbetet med handlingsplanen Medvetenhet kompetensutveckling och Ökat medvetande och en hållbar kompetens om jämställdhetsintegrering hos chefer, nyckelpersoner och medarbetare Ta fram en kompetensutvecklingsplan och genomföra planen Vidareutveckla och integrera jämställdhet i introduktionsutbildningen för nyanställda Vidareutveckla och integrera jämställdhet i tillsynsutbildning m Utveckla en "verktygslåda" "metodbank" och en Ta fram förslag på och införa ändamålsenlig stödfunktion för jämställdhet och mångfald (inkl. tillgänglighet) m Kommunikation, kunskapsutbyte nätverkande och Arbetsmiljöverkets erfarenheter från jämställdhetsintegrering och kvinnors arbetsmiljö kommunicerade är i Ta fram kommunikationsplan genomföra kommunikationsinsatser (externt Nätverka och intemt) och samverka med andra myndigheter och r u?*

6 Datum Vår beteckning i" A R B E T S MI LJ ö /019658?(13) olika kanaler som externt och jämställdhetsintegrerar internt Utveckla Kunskap och erfarenhetsutbytet med "-""":""'_""""""' erfarenheter andra "inspekterande inhämtade från myndigheter" andra aktörer Samla och förmedla goda exempel ' Dra lärdomar av internationella erfarenheter i * Därefter vidareutveckling i det ordinarie processarbetet 3 Arbetsmiljöverkets uppdrag och kopplingen till de jämställdhetspolitiska målen 3.1 Uppdrag Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Vi bedriver vårt arbete genom att utfärda juridiskt bindande föreskrifter, inspektera arbetsställen och sprida information. l den Strategiska planen uttrycks verksamhetsidén på följande sätt: "Vi arbetar för allas rätt till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Vi och vårt arbete speglar samhällets mångfald. Vi driver på, för att det på varje arbetsplats ska finnas ett aktivt arbetsmiljöarbete, där alla kan och vill bidra. Vi samverkar brett och motiverar till ett ökat engagemang för arbetsmiljöfrågorna. Genom analys, regler, kommunikation och inspektion främjar vi ett hållbart arbetsliv. Vi utvecklas hela tiden för att möta samhällets och arbetslivets förändringar. Vår värdegrund vägleder oss i vårt arbete. Vi är trovärdiga, kommunikativa och offensiva." 3 3Se Strategisk plan , s. 3 (Dnr 2015/027543)

7 Datum Vår beteckning Sid A R B E TS M I LJ ö / (13) V E R K E T 3.2 Kopp/ingen till de jémstélldhetspolitiska målen Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål beslutade riksdagen om fyra delmålf* Nedan resonerar vi kring hur delmålen kan kopplas till Arbetsmiljöverkets uppdrag och vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Koppling till delmål ett - Jämn fördelning av makt och inflytande: Jämställdhetspolitiken syftar till att förändra maktförhållandena mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden. Inom arbetslivet saknar kvinnor oftare än män möjlighet att påverka sin arbetssituation. Att kunna påverka sin arbetssituation är en nyckelfaktor för att undvika allvarlig stress och kvinnor är överrepresenterade när det gäller stressrelaterade arbetsskador. \/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter' har mycket stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden. l arbetet med nya föreskrifter är det viktigt att alla inblandade parter har ett jämställdhetsperspektizø och tillräckliga kunskaper inom området. Föreskrifterna kan bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet onz de är framtagna med ett genusperspektiv. v/ Genom att jänzställdhetsintegrera våra inspektioner kan vi bidra till att synliggöra och problematisera genusperspektivets betydelse för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Koppling till delmål två -Ekonomisk jämställdhet: Kvinnor som grupp tjänar mindre än män som grupp. På arbetsplatser har kvinnor oftare en högre sjukfrånvaro än män. Deltidsarbete är dessutom vanligare bland kvinnor och fler kvinnor än män har en otrygg ställning på arbetsmarknaden. v/ Vårt nzål är att minska riskerna ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsnziljön ur ett helhetsperspektiv. En god arbetsnziljö bidrar till att både kvinnor och nzän orkar arbeta fram till pensionering. En god arbetsmiljö omfattar också jänzställdliet. Forskning visar att i en icke jämställd organisation är det större risk för konflikter, trakasserier och (hög) personalomsättning. En jämställd arbetsplats leder däremot till en mer kreativ nziljö, bättre hälsa och ökad produktivitetê En god arbetsmiljö kan således bidra till ett livslångt arbetsliv där skador och ohälsa undviks. För både kvinnor och män skapas förutsättningar för en god ekonomi under både arbetsliv och pension. 4 Se Makt attfornza sanzhället och sitt eget liv - nya mål ijänzställdlietspolitiken, Prop. 2005/ 06:155. 5Se Under lappen - genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s. 14, Arbetsmiljöverket.

8 Datum Vår beteckning A R B E T S MI LJ Ö / åidas) V E R K E T Koppling till delmål tre -Iänznfördelnirzg av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Kvinnor tar generellt ett större ansvar för det obetalda arbetet, det som utförs i hemmet, och tar ut merparten av föräldrapenningen. Detta bidrar till att kvinnor i många fall får sämre löneutveckling med en svagare ställning på arbetsmarknaden. På längre sikt påverkar det pensionen negativt. Att många kvinnor har ett yrkesarbete på heltid och samtidigt tar ett större ansvar för det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet, kan leda till stressrelaterade sjukdomar. Sådana sjukdomar är vanligare bland kvinnor än bland män. En forskarrapport publicerad inom ramen för den pågående Jämställdhetsutredningen (Dir. 2014:55) visar att det obetalda hem- och omsorgsarbetet inte är jämnt fördelat mellan män och kvinnor och att det fortfarande är kvinnor som utför merparten av detta arbete? Detta får givetvis betydelse för vilket handlingsutrymme kvinnor kan ta sig på arbetsmarknaden och på arbetsplatserna. Det är därför viktigt att lyfta och problematisera betydelsen det har för kvinnors villkor och hälsa i arbetslivet, att kvinnor inte bara utför en stor del av det "offentliga" (yrkes)arbetet utan också av det "privata" oavlönade arbetet. s/ Våra kanskapssammanstdllningar och vår könsnppdelade statistik kan bidra till att synliggöra och skapa en större förståelse kring mekanismer bakom den ojämna fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Koppling till delmål fyra -Mans våld mot kvinnor ska upphöra: Målet har koppling till Arbetsmiljöverkets uppdrag när det gäller det arbetsrelaterade våldet som är ett växande problem. Det drabbar främst yrkeskategorier där många kvinnor arbetar. En kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket visar att ökningen av det fysiska våldet i Sverige har varit större för kvinnor än för män under de senaste decennierna? Likaså visar vår egen statistik att det för både kvinnor och män är en statistiskt säkerställd ökning av andelen som är utsatta för våld eller hot om våld i arbetet sett till hela perioden Det är dock vanligare att kvinnor blir utsatta för våld eller hot om våld i arbetet, och det är också betydligt vanligare att kvinnor (särskilt yngre) utsätts för trakasserier på grund av kön än män.9 En kunskapssammanställning om hot och våld mot personal inom vård och omsorg visar att en hög arbetsbelastning och bristande tid för 6 Se Stanfors, Maria: Dclirzål 3: Det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Underlag till himställdlzetszitrednirzgen LI2014:06, s Se Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3 s. 9-11, Arbetsmiljöverket. 3 Se Arbetsmiljön 2013, Arbetsmiljöstatistisk rapport 2014:3, s. 11, Arbetsmiljöverket. 9 Se Ibid, s

9 Datum Vår beteckning Sid ' A R B E T S MILJ Ö / (13) omvårdnad av patienterna riskerar att öka förekomsten av hot och våld. Att den svenska arbetsmarknaden är (starkt) könssegregerad anges som en förklaring till kvinnors utsatthet att drabbas av arbetsrelaterat våld. ~/ Våra krav påförebyggande åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) och krav på systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01) kan nzotverka fysiskt och psykiskt våld. Exempelvis kan konkreta krav såsom skilda omkläilningsrunz, rätt skyddsutrustning och arbetskläder bidra till att skydda den kroppsliga integriteten. v/ Arbetsmiljöverkets föreskrifter har nzycket stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden. larbetet med nyaföresknftei' är det viktigt att alla inblandade har ett jämställdhetsperspektiv och tillräckliga kunskaper inom onzrådet. Föreskrifterna kan bidra till att öka jämställdheten i arbetslivet om de har ett genusperspektiv. 3.3 Övriga närliggande uppdrag på myndigheten Förutom jämställdhetsintegrering, se bilaga 1, ska bl.a. följande uppdrag prioriteras enligt regleringsbrevet för 2015: Särskilda förebyggande insatser inom kvinnodominerade sektorer Under 2015 ska Arbetsmiljöverket vidareutveckla det arbete som initierades 2011 om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Uppdraget innefattar att omhänderta erfarenheterna från projektet Enligt regleringsbrevet ska insatserna i första hand riktas till kvinnodominerade sektorer, men ska användas för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda inom dessa sektorer, både kvinnor och män. Det finns många gemensamma nämnare mellan detta uppdrag och jämställdhetsintegreringsarbetet och klara synergieffekter kan uppnås genom en nära samverkan. En löpande dialog finns redan etablerad mellan projektledarna för jämställdhetsintegrering och kvinnors arbetsmiljö och gemensamma kunskapshöjande aktiviteter har påbörjats. Ãterkopplingen har hittills varit positiv. l ändringen av regleringsbrevet för 2015 (25 juni 2015) kompletterades det med följande uppdrag åt myndigheten: O Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 s. 5, Arbetsmiljöverket. 1' Se Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3, s. 11, Arbetsmiljöverket samt Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16, s. 6, Arbetsmiljöverket

10 Datum Vår betecknina A R B E TS MI LJ ö / (13) Analys av dödsolyckor ur ett genusperspektiv Under 2015 och 2016 ska Arbetsmiljöverket analysera dödsolyckorna inom de sektorer och yrken där män dominerar. I uppdraget ingår att analysera olyckorna ur ett genusperspektiv samt att "belysa hur föreställningar om kön ges betydelse i arbetslivet." Myndigheten ska ta fram metoder för hur man kan arbeta förebyggande mot olycksfall och dödsolyckor med hjälp av ett genusperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Därtill ingår att ta fram kunskapssammanställningar, sprida information och genomföra kompetenshöjande aktiviteter av intern och extern karaktär. Projektet för jämställdhetsintegrering kommer följa detta arbete i syfte att se om, och i så fall när och hur, samverkan eller samordning är lämplig. 4 Ansvar och styrning Generaldirektören och verksledningsgruppen är ytterst ansvariga för att handlingsplanen genomförs och följs upp. En lyckad jämställdhetsintegrering av myndighetens verksamhet kräver en tydlig styrning samt att relevanta resurser avsätts för handlingsplanens genomförande i alla olika steg. Avdelningschefen för Administration och analys är ägare för projektet för jämställdhetsintegrering och har ett särskilt ansvar att rapportera till ledningen om handlingsplanens genomförande. Vi avser att tillsätta en styrgrupp där projektägaren och processägarna för styrprocesserna, inspektions- och analysprocesserna samt processen för externa kommunikation ingår. Det närmare ansvaret för implementeringen av handlingsplanen kommer att framgå av varje års verksamhetsplan. Uppföljning sker via vår interna uppföljningsprocess samt i enlighet med skrivning i regleringsbrevet för Att vidareutveckla vår verksamhet till att bli en ännu mer "lärande organisation" är en framgångsfaktor för att kunna förbättra och utveckla arbetet med detta uppdrag. 5 Stöd, samordning och arbetssätt Till stöd i genomförandet av uppdraget finns en projektgrupp med en projektledare (alternativt i ett senare skede av genomförandet en samordnare) och projektmedlemmar från samtliga avdelningar. Projektledaren rapporter löpande till projektets ägare. Projektmedlemmarna representerar myndighetens olika avdelningar och har till uppgift att vara

11 Datum Vår beteckning ARBETSMILJÖ zmwnm 2mwm%% 30$ 0 en länk mellan projektet och sina respektive avdelningar 0 vara ett stöd i genomförandet av jämställdhetsintegrering inom myndigheten 0 spridare av kunskap och goda exempel såväl internt som externt. I Litformniitgen av det stöd projektet avser att bistå med kommer hänsyn bland annat tas till hur samordning kan göras med tillgänglighetsområdet. Arbetsmiljöverket har ett regeringsuppdrag att förverkliga regeringens funktionshinderspolitik där vi har ett samlat ansvar för arbetsmiljöområdet. I uppdraget ingår att tillgänglighet ska vara en integrerad del av vår verksamhet från 2016 och framåt. Samordning av erfarenhetsutbyte kommer att bli en del i det fortsatta arbetet med våra processer, i våra projektarbeten, på chefs- och personalmöten, på arbetskonferenser och inom utbildningsinsatser och kompetensutveckling. Metodstöd och arbetssätt för hur jämställdhet integreras i myndighetens processer utvecklades till viss del redan under 2014 se avsnitt 1. Dessa metodstöd och arbetssätt behöver vidareutvecklas och förankras hos såväl ledningen som ute i organisationen för att möjliggöra en effektiv jämställdhetsintegrering av vår verksamhet. Ledning och chefer ska styra verksamheten på ett sätt som uppmuntrar användningen av metoder och arbetssätt för jämställdhetsintegrering. Målet är att cheferna ska kunna vara behjälpliga, ge råd och inspiration till sina medarbetare i detta arbete. För att vara trovärdiga i vårt arbete gentemot våra intressenter måste vår interna kompetens motsvara de krav vi ställer externt på våra intressenter. Samverkan och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter som arbetar med jämställdhetsintegrering sker bland annat genom nätverksträffar under ledning av Nationella sekretariatet för genusforskning. Arbetsmiljöverket avser att fortsätta delta i dessa träffar. Tillsammans med Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Skolinspektionen har Arbetsmiljöverket tagit initiativ till, och genomfört, ett första nätverksmöte. 6 Arbetssätt att ta fram handlingsplanen Handlingsplanen har tagits fram genom en intern konsultativ process. Projektledaren har fört dialog med samtliga avdelningars ledningsgrupper eller avdelningschefer samt haft avstämningar med flertalet av projektets medlemmar. Resultat och erfarenheter från jämställdhetsintegreringsprojektet 2014 och från projektet kvinnors arbetsmiljö har också fungerat som viktig input till handlingsplanen. Projektledaren har utifrån detta arbetat fram ett förslag till

12 Datum Vår beteckning " A R B E T S M I LJ ö / (13) V E R K E T handlingsplan. Samtliga avdelningar har genom gemensamberedning haft möjlighet att inkomma med synpunkter på förslaget. Därefter har förslaget reviderats inför veckoberedningsmöte. Gd-beslut togs på veckoberedningsmöte Risker och hot Ett antal risker och hot fanns med i handlingsplanen från Dessa bedöms vara aktuella även för det fortsatta jämställdhetsintegreringsarbetet. Några nya risker och hot har också identifierats. 0 Svag intern förankring o Svag intern styrning och uppföljning 0 Otydlighet i avsatta resurser och otydlig ansvarsfördelning 0 Förvirring kring mål, aktiviteter och resultat 0 Ingen/ ogenomtänkt kommunikation mot våra intressenter och internt. 0 Vi har kommit olika långt i arbetet med våra respektive processer 0 Otydligt vad jämställdhetsintegrering innebär i praktiken för myndigheten 0 Kraftigt ökade anslag och stora nyrekryteringar som kan göra att jämställdhetsintegreringen nedprioriteras Ambitionen är att en riskanalys ska genomföras i samband med verksamhetsplaneringen för 2016 och utifrån framtagen handlingsplan. De som deltagit Detta ärande har beslutats av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem. l den slutliga handläggningen har även avdelningschefen Anna Fogelberg Wik. F' redragande har varit lda Hermansson. (år /y Z96}, x /\ \,Q/' Erna e mm-ekenhem Ida Her i ansson Bilaga 1. Utdrag ur Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Arbetsmiljöverket Kopia till Socialdepartementet

13 yarbetsmiljö Datum Vår beteckning Sid / (13) Bilagal Utdrag ur Regleringsbrev 2015 Utvecklingsarbeteförjämstülldhetsintegrerirzg Med Litgångspunkti tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering ska Arbetsmiljöverket redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser att fortsätta arbetet med jämstålldhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Av planen ska framgå väntade resultat samt Vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som kan finnas. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska redovisas den 1 oktober 2015 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet med kopia till Socialdepartementet). Myndigheten ska lämna en separat avrapportering i samband med årsredovisningen för 2017 och då beskriva resultatet av genomfört arbete Redovisning av åtgärder och resultat ska ske årligen i myndighetens årsredovisning.