Metod för att undersöka effektiviseringsarbete i myndigheter. Richard Shelley Ekonomistyrningsverket
|
|
- Lars-Erik Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metod för att undersöka effektiviseringsarbete i myndigheter Richard Shelley Ekonomistyrningsverket
2 2
3 3
4 Var befinner sig myndigheten i sitt effektiviseringsarbete? Metoden ger en struktur för bedömning av effektiviseringsarbete. 1. Hur långt har myndigheten kommit i olika delar. 2. Kommunicera och visualisera resultaten av effektiviseringsarbetet. 4
5 Skalbarhet Anpassa metoden efter behoven 5
6 Konceptet som metoden är grundad i Fokusområden (det som ska undersökas) Utvecklingstänk, (stadier, nivåer) 6
7 Nivå 1 Medvetande Nivå 2 Identifiering Nivå 3 Upprättande Nivå 4 Genomföran de Nivå 5 Genomföran dereflekterande Nivå 6 Utveckling Resurser Processer Prestationer Effekter Kvalitet Kompetens Omvärldsbevakning 7
8 Frågeställningar Undersökningsfrågor för att analysera arbetet. Dessa frågor ska kunna besvaras med ja, delvis eller nej. Exempel: Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med resurshushållningen? : Ja (grönt), Delvis (gult), Nej, (ofärgat) 8
9 Hur metoden ska användas Steg 1: Att få fram en ungefärlig (helhets)bild Steg 2: Fördjupning, att få fram en detaljerad bild 9
10 Steg 1: Att få fram en ungefärlig (helhets)bild 10
11 Steg 1: Att få fram en ungefärlig (helhets)bild 11
12 Steg 1: Hur resultaten ska visualiseras Färgläggning av matrisen Börja med fokusområde för fokusområde 12
13 Steg 1: Hur resultaten ska visualiseras Sammanför sedan allt i den stora matrisen 13
14 Steg 2: Fördjupning, att få fram en detaljerad bild 14
15 Anpassning och utveckling Grundkonceptet i den framtagna metoden kan anpassas efter de behov som finns. T.ex. kan man använda nivåerna som ett stöd i annat arbete. Frågeställningarna som har tagits fram kan anpassas. Metoden utvecklas, en kompletterande metod utarbetas som ska hjälpa att sortera olika steg/faser. 15
16 Kontakt: 16
17 Richard Shelley
18 Metod för att undersöka effektiviseringsarbete- Arbetsförmedlingen Lisa Löwgren Håkan Martinsson
19 Valda områden Intern styrning och kontroll Årsredovisning
20 Erfarenheter och fortsatt arbete Bra metod Vissa fokusområden mer reglerade än andra ur ett ÅR perspektiv, prestationer och kompetens Utfallet kan variera med bedömning av kraven, delarhelhet. Finns exempel från nivåer längre fram Möjliga användningsområden VP arbetet och för uppföljning av vår strategisk plan samt som självskattningsmetod inom ISK.
21 När man vill få fram en detaljerad bild Vid vissa tillfällen vill man få fram en detaljerad bild över effektiviseringsarbetet. Då kommer det krävas en djupare undersökning. Det kommer behöva göras intervjuer med anställda som har olika befattningar i myndigheten samt större inläsning på dokumentation. Förutom årsredovisningen ska man läsa andra interna dokument, som strategidokument, revisionsrapporter och externa granskningar om dessa finns. Undersöka avdelningar inom myndigheten Den detaljerade undersökningen kan användas vid de tillfällen när man vill få fram hur en specifik avdelning inom myndigheten jobbar med de sju fokusområden eller hur flera avdelningar jobbar med de sju fokusområden. Man kan också välja att undersöka hur avdelningarna jobbar med ett eller två fokusområden. Vad man vill undersöka kan myndigheten bestämma. En detaljerad helhetsbild En större undersökning kan inbegripa alla avdelningar för att sedan sammanfatta resultaten och på sådant sätt få fram en detaljerad helhetsbild. Om det är så att den första övergripande analysen visade att arbetet med resurshushållningen låg på lägre nivåer kan man då specifikt undersöka detta område och hur de olika avdelningarna jobbar med detta. På sådant sätt får man fram en detaljerad helhetsbild. Frågeställningar Frågeställningarna kommer också att vara fler och merparten inledas med finns det... och nu ska man leta mer explicit efter de operationaliserade nivåbeskrivningarna i varje fokusområde. Mallen Om det uppstår frågetecken kring beskrivning av övergripande nivån och den operationaliserade nivån, var informationen kan hittas, vem ska intervjuas kan då informationen hittas i mallen. Vid genomförandet kan man använda både checklistan och mallen.
22 Här nedan är exempel på mallen kopplat till frågeställningen finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med resurshushållningen? Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Myndigheten är medveten och erkänner behovet av att börja arbete med effektivisering kring resurshushållning, men det finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Undersökningsfråga 1. Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med resurshushållningen? 1. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning. Lämpliga intervjupersoner Personer med övergripande ansvar för verksamheten, exempelvis GDstab, verksamhetscontrollers.
23 En detaljerad matris När det gäller den detaljerade undersökningen kommer också matrisen att ändra karaktär. Rutorna delas in efter antal frågeställningar och det blir en mer detaljerad färgläggning. Här nedan visas ett exempel: Fokusområden Nivå 1: Medvetande Nivå 2: Identifiering Nivå 3: Upprättande resurser Medveten och erkänner behovet Strategier och metoder identifieras Upprättad dokumentation Operationalisering av mål Metodbeskrivning Matrisen visar då att myndigheten är delvis på nivå 3, det finns upprättad dokumentation, men det finns ingen operationalisering av mål och det har inte gjorts en analys av valda metoder. Sammanfattningsvis, den detaljerade undersökningen innehåller: Checklistan med frågeställningar. Mall. En detaljerad matris. Följande checklista ska användas vid den detaljerade undersökningen: resurser Nivå 1: Medvetande 1. Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med resurshushållningen? Nivå 2: Identifiering 2. Identifieras resurshushållningsmål
24 och metoder för att arbeta med resurshushållning? Nivå 3: Upprättande 3. Finns upprättad dokumentation som berör hur myndigheten jobbar med resurshushållning? 4. Innehåller dokumentation resursmål av något slag, operationalisering av dessa mål? 5. Finns det beskrivet vilka metoder som ska användas? Nivå 4 Genomförande 6. Har arbetet börjat genomföras? 7. Genomförs arbetet enligt instruktionerna? 8. Beaktas målen och metoderna i arbetet? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 9. Finns utvärdering/reflektering kring resultat som arbetet med resurshushållning lett till? Nivå 6: Utveckling 10. Finns tecken på att myndigheten har uppnått kostnadseffektivitet i form av minskade kostnader och samma verksamhet eller mer av verksamheten för samma kostnader? 11. Nämns något om utveckling av metoderna? 12. Finns sammanlänkning till andra fokusområden?
25 13. Till vilka andra fokusområden sammanlänkas det? processer Nivå 1: Medvetande 14. Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med processer? 15. Vilka processer finns det ett medvetande om? Nivå 2: Identifiering 16. Identifieras strategier för processförbättring? 17. Vilka aktiviteter är det som beaktas, enkla eller också komplicerade? Nivå 3: Upprättande 18. Finns upprättad dokumentation som berör hur myndigheten jobbar med sina processer? 19. Vilka processer beaktas? 20. Innehåller dokumentation operationalisering av något slag, exempelvis hur rimligt att en aktivitet tar tid och kostar? 21. Beaktar processåtgärderna rättsäkerhet och kvalitet? Nivå 4: Genomförande 22. Har arbetet börjat genomföras? 23. Vilka processer beaktas? 24. Beaktas målen och metoderna i
26 arbetet? 25. Beaktas rättsäkerhet och kvalitet? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 26. Finns utvärdering/reflektering kring arbetet med processer? 27. Vilka processer beaktas? Nivå 6: Utveckling 28. Finns tecken på att myndigheten har uppnått kostnadseffektivitet utifrån processarbetet? 29. Finns tecken på att myndigheten har uppnått måluppfyllelse utifrån processarbetet? 30. Beaktas rättsäkerhet och kvalitet beaktas? 31. Vilka processer beaktas? 32. Nämns något om utveckling av metoderna? 33. Finns sammanlänkning till andra fokusområden? 34. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? prestationer Nivå 1: Medvetande 35. Finns ett medvetande om att myndigheten ska redovisa och kommentera hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet?
27 36. Finns ett medvetande om att myndigheten ska göra en tolkning av uppdraget? 37. Finns ett medvetande om att myndigheten måste göra ett urval och kommentera detta? Nivå 2: Identifiering 38. Identifieras metoder för att kunna redovisa hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 39. Finns en koppling till myndighetens instruktion? 40. Identifieras urval och kommenteras detta? Nivå 3: Upprättande 41. Finns definierade metoder för redovisning av hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 42. Finns det bedömningsgrunder? 43. Har man gjort en tolkning av instruktionen? 44. Har myndigheten börjat definiera och kommentera urvalet? Nivå 4: Genomförande 45. Genomförs arbetet utifrån metoder som redovisar hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 46. Används bedömningsgrunder?
28 47. Finns en koppling till myndighetes instruktion? 48. Kommenteras urvalet av prestationer? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 49. Finns det ett reflekterande synsätt kring redovisning av prestationerna? Nivå 6: Utveckling 50. Finns det beskrivet en utveckling av prestationsarbetet? 51. Finns sammanlänkningar till andra fokusområden? 52. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? effekter Nivå 1: Medvetande 53. Finns ett medvetande om att myndigheten ska börja arbeta med att undersöka effekter som den skapar ute i samhället? Nivå 2: Identifiering 54. Identifierar myndigheten metoder för att börja arbete med effektmätning? 55. Vilka effekter vill myndigheten undersöka? Nivå 3: Upprättande 56. Finns metoder för att undersöka
29 effekter? 57. Är metoderna baserade på bedömningsgrunder? 58. Vilka effekter kommer att undersökas? Nivå 4: Genomförande 59. Finns det beskrivet att myndigheten har börjat undersöka effekter? 60. Är undersökningen av effekter baserat på bedömningsgrunder? 61. Vilka effekter har undersökts? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 62. Reflekterar myndigheten över undersökningen av effekter? Nivå 6: Utveckling 63. Utvecklar myndigheten sin verksamhet genom effektmätning? 64. Är det sammanlänkat till de andra fokusområdena? 65. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? kvalitet Nivå 1: Medvetande 66. Finns ett medvetande om att myndigheten måste arbeta med kvalitetssäkringen av det den gör? Nivå 2: Identifiering 67. Identifierar myndigheten metoder för kvalitetssäkringen som indikatorer
30 och kriterier? 68. Identifieras aktörer som ska ges inflytande? 69. Vilka fokusområden kommer kvalitetssäkringen att beakta? Nivå 3: Upprättande 70. Finns kvalitetsindikatorer och kriterier? 71. Är de mätbara och uppföljningsbara? 72. Finns aktörer som ges inflytande över kvalitetsbedömningen? 73. Vilka fokusområden kommer kvalitetssäkringen att beakta? Nivå 4: Genomförande 74. Genomförs kvalitetssäkringsarbetet? 75. Genomförs det genom bedömningsgrunder? 76. Kontrollerar aktörer kvalitetssäkringen? 77. Vilka aktörer? 78. Vilka fokusområden beaktas i kvalitetssäkringen? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 79. Reflekterar myndigheten över kvalitetssäkringen? Nivå 6: Utveckling 80. Har myndigheten visat tecken på
31 effektivitet i form av att en verksamhet utförs till lägre kostnad med oförändrad kvalitet, eller att det blir bättre kvalitet till samma kostnad? 81. Beaktar kvalitetssäkringen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet? 82. Utvecklas metoderna? 83. Är kvalitetsarbete sammanlänkat till de andra fokusområdena? 84. Vilka områden? kompetens Nivå 1: Medvetande 85. Finns ett medvetande om att myndigheten behöver utveckla och arbeta med personalens kompetens? Nivå 2: Identifiering 86. Identifierar myndigheten sätt att jobba med kompetensutveckling? Nivå 3: Upprättande 87. Finns det upprättade metoder för kompetensutveckling? Nivå 4: Genomförande 88. Genomför myndigheten arbetet med kompetensutveckling? 89. Finns erfarenhetsöverföring? 90. Finns det bedömningsgrunder? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 91. Reflekterar myndigheten över
32 kompetensutvecklingsarbetet? 92. Reflekterar myndigheten över erfarenhetsöverföring? Nivå 6: Utveckling 93. Är kompetensutveckling integrerad i arbetet? 94. Utvecklas metoderna? 95. Finns en sammanlänkning till andra fokusområden? 96. Vilka områden? omvärldsbevakning Nivå 1: Medvetande 97. Finns det ett medvetande om att börja jobba med omvärldsbevakning? Nivå 2: Identifiering 98. Identifieras metoderna för omvärldsbevakning? Nivå 3: Upprättande 99. Finns det definierade metoder för omvärldsbevakning? Nivå 4: Genomförande 100. Har arbetet med omvärldsbevakning genomförts? 101. Utgår det från bedömningsgrunder? Nivå 5: Genomförande-reflekterande 102. Finns reflektion kring
33 omvärldsbevakning? Nivå 6: Utveckling 103. Är omvärldbevakning integrerad i verksamheten? 104. Används informationen för utveckling och beredskap? 105. Utvecklas metoderna? 106. Finns sammanlänkning till andra fokusområden? 107. Vilka områden? Till denna checklista finns en mall som ska fungera som vägledning. Här är hela mallen:
34 Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Myndigheten är medveten och erkänner behovet av att börja arbete med effektivisering kring resurshushållning, men det finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Undersökningsfråga 1. Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med resurshushållningen? 1. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning. Lämpliga intervjupersoner Personer med övergripande ansvar för verksamheten, exempelvis GDstab, verksamhetscontrollers.
35 Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Strategier och metoder identifieras Målen för resurshushållning identifieras eller är identifierade. Metoder som exempelvis bedömningsgrunder identifieras. Undersökningsfråga 2. Identifieras resurshushållningsmål och metoder för att arbeta med resurshushållning? 2. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, interna dokument, interna PM. Lämpliga intervjupersoner Personer med övergripande ansvar för verksamheten, exempelvis GDstab, verksamhetscontrollers.
36 Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Det kan utrycka sig i att det finns dokumentation som standarder, mätetal med mera. Strategier/metoder är definierade. Upprättad dokumentation, Operationalisering, Metodbeskrivning Det finns någon form av mätetal för att undersöka arbetet med resurshushållningen. Det finns instruktioner. Det finns också någon form av beskrivning av metoder. Undersökningsfrågor 3. Finns upprättad dokumentation som berör hur myndigheten jobbar med resurshushållning? 4. Innehåller dokumentation resursmål av något slag, operationalisering av dessa mål? 5. Finns det beskrivet vilka metoder som ska användas? 3. Ja, delvis, nej 4. Ja, delvis, nej 5. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningen och/eller andra dokument som interna strategidokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetscontrollers.
37 Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet genomförs och är baserat på de framtagna instruktionerna. Målen beaktas, metoder beaktas. Underökningsfrågor 6. Har arbetet börjat genomföras? 7. Genomförs arbetet enligt instruktionerna? 8. Beaktas målen och metoderna i arbetet? 6. Ja, delvis, nej 7. Ja, delvis, nej 8. Ja, delvis, nej Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningen och/eller andra dokument. Information kan hämtas från externa rapporter som granskning av verksamheten. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetscontrollers. Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Arbetet genomförs och utvärderas Någon form av utvärdering har gjorts angående arbetet med resurshushållning. Metoderna utvärderas. Myndigheten har kunnat visa på effekterna av vad metoderna har lett till. Det finns ett reflekterande synsätt. Undersökningsfrågor 9. Finns utvärdering/reflektering kring resultat som arbetet med
38 resurshushållning lett till? 9. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, andra dokument. Här kan också externa rapporter undersökas som revisionsrapporter. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetscontrollers
39 Fokusområde resurser (resurshushållning) Med resurser avses ekonomiska medel som anslag, bidrag med mera. Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Uppnåendet av kostnadseffektivitet. Metoderna utvecklas. Sammanlänkning till andra fokusområden Arbetet med resurshushållning har lett till kostnadseffektivitet i form av att myndigheten har minskat kostnader och har samma verksamhet eller att myndigheten har får ut mer av verksamheten för samma kostnader. Arbetet med metoderna utvecklas. Det finns sammanlänkning. Undersökningsfrågor 10. Finns tecken på att myndigheten har uppnått kostnadseffektivitet i form av minskade kostnader och samma verksamhet eller mer av verksamheten för samma kostnader? 11. Nämns något om utveckling av metoderna? 12. Finns sammanlänkning till andra fokusområden? 13. Till vilka andra fokusområden sammanlänkas det? 10. Ja, delvis, nej. 11. Ja, delvis, nej. 12. Ja, delvis, nej. 13. Kommentar Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, andra dokument. Kan vara värt att gå tillbaka och läsa tidigare årsredovisningar för att jämföra. Externa rapporter. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetscontrollers
40 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Myndigheten är medveten och erkänner behovet av att påbörja effektiviseringsarbete med sina processer/aktiviteter. Dock finns ingen struktur/organisering kring det arbetet. Undersökningsfrågor 14. Finns ett medvetande och erkännande av effektiviseringsarbetet med processer? 15. Vilka processer finns det ett medvetande om? 14. Ja, delvis, nej. 15. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
41 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna Strategier och metoder identifieras Någon form av målsättning finns kring aktiviteterna, myndigheten identifierar hur aktiviteterna kan utvecklas. Undersökningsfrågor 16. Identifieras strategier för processförbättring? 17. Vilka aktiviteter är det som beaktas, enkla eller också komplicerade? 16. Ja, delvis, nej. 17. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, interna dokument, intervjuer. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
42 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Strategier och metoder är definierade. Operationalisering. Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Det finns någon form av strategi för myndigheternas processer. Det finns också definierade metoder. Undersökningsfrågor 18. Finns upprättad dokumentation som berör hur myndigheten jobbar med sina processer? 19. Vilka processer beaktas? 20. Innehåller dokumentation målsättning av något slag, exempelvis hur rimligt att en aktivitet tar tid och kostar? 21. Beaktar processåtgärderna rättsäkerhet och kvalitet? 18. Ja, delvis, nej. 19. Besvaras med en kommentar. 20. Ja, delvis, nej. 21. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, interna dokument, intervjuer. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
43 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet genomförs, strategier och metoder beaktas. Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Processerna styrs med till exempel bedömningsgrunder och utifrån mål. Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Undersökningsfrågor 22. Har arbetet börjat genomföras? 23. Vilka processer beaktas? 24. Beaktas målen och metoderna i arbetet? 25. Beaktas rättsäkerhet och kvalitet? 22. Ja, delvis, nej. 23. Besvaras med en kommentar. 24. Ja, delvis, nej. 25. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, interna dokument, intervjuer. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
44 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Arbetet genomförs och utvärderas Myndigheten reflekterar/utvärderar arbetet med processer. Metoderna utvärderas. Undersökningsfrågor 26. Finns utvärdering/reflektering kring arbetet med processer? 27. Vilka processer beaktas? 26. Ja, delvis, nej. 27. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, andra dokument. Här kan också externa rapporter undersökas. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
45 Fokusområde processer (aktiviteter) Med processer menas en myndighets olika aktiviteter Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Kostnadseffektivitet. Måluppfyllelse. Rättsäkerhet och kvalitet beaktas. Metoderna utvecklas. Sammanlänkning till andra fokusområden. Myndigheternas arbete med processer har lett till kostnadseffektivitet utan att rättsäkerheten och kvaliteten påverkats. Det finns någon form av sammanlänkning till andra fokusområden. Undersökningsfrågor 28. Finns tecken på att myndigheten har uppnått kostnadseffektivitet utifrån processarbetet? 29. Finns tecken på att myndigheten har uppnått måluppfyllelse utifrån processarbetet? 30. Beaktas rättsäkerhet och kvalitet beaktas? 31. Vilka processer beaktas? 32. Nämns något om utveckling av metoderna? 33. Finns sammanlänkning till andra fokusområden? 34. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? 28. Ja, delvis, nej. 29. Ja, delvis, nej. 30. Ja, delvis, nej. 31. Besvaras med en kommentar. 32. Ja, delvis, nej. 33. Ja, delvis, nej. 34. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, andra dokument. Kan vara värt att gå tillbaka och läsa tidigare årsredovisningar för att jämföra. Externa rapporter. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, verksamhetsutvecklare, enhetschefer, avdelningschefer, personal.
46 26/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet om prestationsutveckling, uppdragstolkning, prestationsurval Myndigheten är medveten om att den ska redovisa och kommentera hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet men informationen är bristfällig. Det saknas en beskrivning av tolkning av uppdraget och motivering till urvalet. Undersökningsfrågor 35. Finns ett medvetande om att myndigheten ska redovisa och kommentera hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 36. Finns ett medvetande om att myndigheten ska göra en tolkning av uppdraget? 37. Finns ett medvetande om att myndigheten måste göra ett urval och kommentera detta? 35. Ja, delvis, nej. 36. Ja, delvis, nej. 37. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisning, andra dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
47 27/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Metoder identifieras, prestationsurval och uppdragstolkning identifieras Myndigheten identifierar metoder för att kunna redovisa hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet. Myndigheter identifierar vilka urval som ska göras och kommenterar detta. Urvalet har en koppling till myndighetens instruktion. Undersökningsfrågor 38. Identifieras metoder för att kunna redovisa hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 39. Finns en koppling till myndighetens instruktion? 40. Identifieras urval och kommenteras detta? 38. Ja, delvis, nej. 39. Ja, delvis, nej. 40. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
48 28/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Till exempel finns en genomarbetad dokumentation som berör viktiga delar som organisationen har att jobba med. Metoder är definierade, urvalet definierat, tolkning definierat. Bedömningsgrunder finns Det finns definierade metoder för redovisning av hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet. Dessa metoder har någon form av bedömningsgrunder. Myndigheten har definierat urvalet och kommenterar detta. Urvalet har en koppling till myndighetens instruktion. Undersökningsfrågor 41. Finns definierade metoder för redovisning av hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 42. Finns det bedömningsgrunder? 43. Har man gjort en tolkning av instruktionen? 44. Har myndigheten börjat definiera och kommentera urvalet? 41. Ja, delvis, nej. 42. Ja, delvis, nej. 43. Ja, delvis, nej 44. Ja, delvis, nej Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
49 29/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet genomförs baserat på metoder, urvalet kommenteras, tolkning kommenteras. Bedömningsgrunder beaktas Myndigheten genomför arbetet med redovisning av prestationer utifrån metoder som undersöker hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet. Det finns ett urval som kommenteras och är kopplat till myndighetens instruktion. Undersökningsfrågor 45. Genomförs arbetet utifrån metoder som redovisar hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet? 46. Används bedömningsgrunder? 47. Finns en koppling till myndighetes instruktion? 48. Kommenteras urvalet av prestationer? 45. Ja, delvis, nej. 46. Ja, delvis, nej. 47. Ja, delvis, nej 48. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
50 30/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Arbetet genomförs och utvärderas. Det finns resultat som kommenteras Myndigheten reflekterar över redovisning av hur prestationerna har utvecklats när det gäller volym, intäkter, kostnader och kvalitet. Myndigheten har också kunnat visa på vissa effektiviseringsresultat utifrån sitt arbete. Undersökningsfrågor 49. Finns det ett reflekterande synsätt kring redovisning av prestationerna? 49. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
51 31/69 Fokusområde prestationer Med prestationer menas det som direkt lämnar myndigheter Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Metoderna utvecklas. Sammanlänkningar till andra fokusområden. Arbetet med prestationer är kostnadseffektivt och uppfyller mål. Arbetet med förfining av metoderna pågår. Det finns sammanlänkningar till andra fokusområden. Undersökningsfrågor 50. Finns det beskrivet en utveckling av prestationsarbetet? 51. Finns sammanlänkningar till andra fokusområden? 52. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? 50. Ja, delvis, nej. 51. Ja, delvis, nej. 52. Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument, myndighetens instruktion, regleringsbrev, externa rapporter. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
52 32/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Myndigheten är medveten om att den måste börja arbete med effekter, som till exempel effektmätning, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Undersökningsfråga 53. Finns ett medvetande om att myndigheten ska börja arbeta med att undersöka effekter som den skapar ute i samhället? 53. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
53 33/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Metoder identifieras Myndigheten identifierar metoder, exempelvis operationaliserar mål, tar fram indikatorer för att börja undersöka effekter. Undersökningsfrågor 54. Identifierar myndigheten metoder för att börja arbete med effektmätning? 55. Vilka effekter vill myndigheten undersöka? 54. Ja, delvis, nej. 55. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
54 34/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Metoder är definierade, bedömningsgrunder finns Metoder för att undersöka effekter är definierade. Exempelvis är mål operationaliserade och det finns bedömningsgrunder. Undersökningsfrågor 56. Finns metoder för att undersöka effekter? 57. Är metoderna baserade på bedömningsgrunder? 58. Vilka effekter kommer att undersökas? 56. Ja, delvis, nej. 57. Ja, delvis, nej. 58. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
55 35/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet genomförs baserat på metoder Myndigheten har börjat undersöka effekter. Undersökningen är baserad på bedömningsgrunder. Undersökningsfrågor 59. Finns det beskrivet att myndigheten har börjat undersöka effekter? 60. Är undersökningen av effekter baserat på bedömningsgrunder? 61. Vilka effekter har undersökts? 59. Ja, delvis, nej. 60. Ja, delvis, nej. 61. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
56 36/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Arbetet genomförs och utvärderas. Det finns resultat som kommenteras Myndigheten reflekterar över undersökningen av effekter. Det finns material som kommenteras. Undersökningsfråga 62. Reflekterar myndigheten över undersökningen av effekter? 62. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
57 37/69 Fokusområde effekter Med effekter menas yttre förhållanden som myndighetens arbete lett till Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Verksamheten utvecklas genom effektmätning. Metoderna utvecklas. Informationen används för att utveckla verksamheten, sammanlänkning till andra fokusområden. Undersökningsfrågor 63. Utvecklar myndigheten sin verksamhet genom effektmätning? 64. Är det sammanlänkat till de andra fokusområdena? 65. Till vilka andra områden är det sammanlänkat? 63. Ja, delvis, nej. 64. Ja, delvis, nej. 65. Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, mellanchefer, personal.
58 38/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Myndigheten är medveten om att den måste arbeta med kvalitet och kvalitetsäkringen, men ännu finns ingen organisering kring arbetet. Undersökningsfrågor 66. Finns ett medvetande om att myndigheten måste arbeta med kvalitetssäkringen av det den gör? 66. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
59 39/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Identifiering av metoder och aktörer Myndigheten identifierar metoder för kvalitetssäkringen som kvalitetsindikatorer och kriterier. Myndigheten identifierar också aktörer som ska ges inflytande över kvalitetsbedömningen. Undersökningsfrågor 67. Identifierar myndigheten metoder för kvalitetssäkringen som indikatorer och kriterier? 68. Identifieras aktörer som ska ges inflytande? 69. Vilka fokusområden kommer kvalitetssäkringen att beakta? 67. Ja, delvis, nej. 68. Ja, delvis, nej. 69. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete, kvalitetsindex och liknande. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
60 40/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Metoderna är upprättade. Kvalitetsindikatorer och kriterier finns. De är mätbara och uppföljningsbara. Aktörer har inflytande. Myndigheten har upprättad kvalitetssäkringen som kvalitetsindikatorer och kriterier. Det finns aktörer som ges inflytande över kvalitetsbedömningen. Undersökningsfrågor 70. Finns kvalitetsindikatorer och kriterier? 71. Är de mätbara och uppföljningsbara? 72. Finns aktörer som ges inflytande över kvalitetsbedömningen? 73. Vilka fokusområden kommer kvalitetssäkringen att beakta? 70. Ja, delvis, nej. 71. Ja, delvis, nej. 72. Ja, delvis, nej. 73. Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete, kvalitetsindex och liknande. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
61 41/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet genomförs och är baserat på bedömningsgrunder. Aktörer kontrollerar kvalitetssäkringen Myndigheten genomför kvalitetssäkringen genom kvalitetsindikatorer och bedömningar. Kvalitetssäkringen kontrolleras av aktörer. Undersökningsfrågor 74. Genomförs kvalitetssäkringsarbetet? 75. Genomförs det genom bedömningsgrunder? 76. Kontrollerar aktörer kvalitetssäkringen? 77. Vilka aktörer? 78. Vilka fokusområden beaktas i kvalitetssäkringen? 74. Ja, delvis, nej. 75. Ja, delvis, nej. 76. Ja, delvis, nej. 77. Besvaras med en kommentar. 78. Besvaras med en kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete, kvalitetsindex och liknande. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal.
62 42/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Reflektering över arbetet Myndigheten reflekterar över kvalitetssäkringen, metoder utvärderas, aktörernas synpunkter beaktas och reflekteras. Det finns resultat som kommenteras. Undersökningsfrågor 79. Reflekterar myndigheten över kvalitetssäkringen? 79. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete, kvalitetsindex och liknande. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal.
63 43/69 Fokusområde kvalitet Med kvalitet menas egenskaper hos något objekt Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Effektivitet. Strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet beaktas. Metoderna utvecklas. Sammanlänkningar till andra fokusområden Verksamheten utförs till lägre kostnad med oförändrad kvalitet, eller att det blir bättre kvalitet till samma kostnad. Myndighetens kvalitetssäkring berör strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Kvalitetsarbete är sammanlänkat till de andra fokusområdena. Metoderna utvecklas. Undersökningsfrågor 80. Har myndigheten visat tecken på effektivitet i form av att en verksamhet utförs till lägre kostnad med oförändrad kvalitet, eller att det blir bättre kvalitet till samma kostnad? 81. Beaktar kvalitetssäkringen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet? 82. Utvecklas metoderna? 83. Är kvalitetsarbete sammanlänkat till de andra fokusområdena? 84. Vilka områden? 80. Ja, delvis, nej. 81. Ja, delvis, nej. 82. Ja, delvis, nej. 83. Ja, delvis, nej. 84. Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kvalitetsarbete, kvalitetsindex och liknande. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal.
64 44/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Medvetenhet finns om att myndigheten behöver utveckla och arbeta med personalens kompetens, men det saknas beskrivning av vilka metoder och hur man går tillväga. Undersökningsfråga 85. Finns ett medvetande om att myndigheten behöver utveckla och arbeta med personalens kompetens? 85. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, personalansvariga.
65 45/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Myndigheten identifierar sätt att jobba med kompetensutveckling Det kan handla om kompetenshöjande insatser, utbildningar med mera. Undersökningsfråga 86. Identifierar myndigheten sätt att jobba med kompetensutveckling? 86. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, personalansvariga.
66 46/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Upprättade metoder som utbildningar med mera Det finns upprättade metoder för kompetensutveckling för personalen. Det har gjorts en analys av metoderna. Undersökningsfrågor 87. Finns det upprättade metoder för kompetensutveckling? 87. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, personalansvariga.
67 47/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Kompetensutvecklingsarbete genomförs. Det finns erfarenhetsöverföring. Det finns bedömningsgrunder Myndigheten genomför kompetensutvecklingsarbete bland personalen som till exempel utbildningar. Undersökningsfrågor 88. Genomför myndigheten arbetet med kompetensutveckling? 89. Finns erfarenhetsöverföring? 90. Finns det bedömningsgrunder? 88. Ja, delvis, nej. 89. Ja, delvis, nej. 90. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal, fack.
68 48/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Reflektering kring kompetensutveckling och erfarenhetsöverföring Myndigheten genomför kompetensutveckling och reflekterar över resultatet. Undersökningsfrågor 91. Reflekterar myndigheten över kompetensutvecklingsarbetet? 92. Reflekterar myndigheten över erfarenhetsöverföring? 91. Ja, delvis, nej. 92. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal, fack.
69 49/69 Fokusområde kompetens Med kompetens menas utveckling av de anställdas kompetens Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Lärande organisation, kompetensutveckling integrerad i arbete, Metoderna utvecklas. Sammanlänkning till andra fokusområden Undersökningsfrågor 93. Är kompetensutveckling integrerad i arbetet? 94. Utvecklas metoderna? 95. Finns en sammanlänkning till andra fokusområden? 96. Vilka områden? 93. Ja, delvis, nej. 94. Ja, delvis, nej. 95. Ja, delvis, nej. 96. Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument som berör kompetensarbete. Medarbetarundersökningar. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer, personal, fack.
70 50/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 1: Medvetande Myndigheten är medveten om att det måste till effektiviseringsinsatser, men ännu finns ingen strukturering/organisering kring arbetet. Medveten och erkänner behovet Det finns ett medvetande om att börja jobba med omvärldsbevakning. Men ingen organisering finns kring det arbetet. Undersökningsfråga 97. Finns det ett medvetande om att börja jobba med omvärldsbevakning? 97. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
71 51/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 2: Identifiering Myndigheten identifierar metoder för effektiviseringsinsatser, en viss strukturering/organisering sker som kan uttrycka sig i dokumentation om hur man ska genomföra insatserna. Metoder identifieras Metoder för omvärldsbevakning identifieras. Bedömningsgrunder tas fram. Undersökningsfråga 98. Identifieras metoderna för omvärldsbevakning? 98. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab.
72 52/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 3: Upprättande Myndigheten har strukturerat/organiserat effektiviseringsinsatser. Metoder är definierade Undersökningsfrågor 99. Finns det definierade metoder för omvärldsbevakning? 99. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer.
73 53/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 4: Genomförande Myndigheten genomför effektiviseringsarbetet baserat på den upprättade dokumentationen. Arbetet med omvärldsbevakning genomförs. Det finns bedömningsgrunder Undersökningsfrågor 100. Har arbetet med omvärldsbevakning genomförts? 101. Utgår det från bedömningsgrunder? 100. Ja, delvis, nej Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer.
74 54/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 5: Genomförande-reflekterande Myndigheten har börjat undersöka effekter av effektiviseringsarbetet, metoderna utvärderas. I detta steg har myndigheten också kunnat visa på effektiviseringsresultat. Reflektion kring omvärldsbevakning. Information från omvärldsbevakning används i verksamheten. Metoder utvärderas. Undersökningsfrågor 102. Finns reflektion kring omvärldsbevakning? 102. Ja, delvis, nej. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer.
75 55/69 Fokusområde omvärldsbevakning Med omvärldsbevakning menas att hålla koll på skeenden utanför och ha beredskap Nivå 6: Utveckling Myndigheten har visat att den uppnår kostnadseffektivitet och måluppfyllelse genom sina metoder. Arbetet utvecklas och förfinas. Omvärldsbevakning är en integrerad del i verksamheten. Informationen används för utveckling och beredskap. Metoderna utvecklas. Sammanlänkning till andra fokusområden Undersökningsfrågor 103. Är omvärldbevakning integrerad i verksamheten? 104. Används informationen för utveckling och beredskap? 105. Utvecklas metoderna? 106. Finns sammanlänkning till andra fokusområden? 107. Vilka områden? 103. Ja, delvis, nej Ja, delvis, nej Ja, delvis, nej Ja, delvis, nej Kommentar. Dokument där informationen kan hittas Årsredovisningar, interna dokument. Lämpliga intervjupersoner GD-stab, avdelningschefer. Här nedan är den detaljerade matrisen som färgläggs. Man färglägger först fokusområde var för sig för att sedan färglägga hela matrisen.
76 56/69 Fokusområden Nivå 1: Medvetande Nivå 2: Identifiering Nivå 3: Upprättande Nivå 4: Genomförande Nivå 5: Genomförandereflekterande Nivå 6: Utveckling resurser Medveten och erkänner behovet Strategier och metoder identifieras Upprättad dokumentation Arbetet genomförs Arbetet genomförs och utvärderas. Uppnåendet av kostnadseffektivitet Operationalisering Instruktionerna beaktas Metoderna utvecklas Metodbeskrivning Sammanlänkning till andra fokusområden Kommentar:
77 57/69 Fokusområden Nivå 1: Medvetande Nivå 2: Identifiering Nivå 3: Upprättande Nivå 4: Genomförande Nivå 5: Genomförandereflekterande Nivå 6: Utveckling Arbete mer processer Medveten och erkänner behovet Strategier, metoder identifieras Strategier, metoder är definierade Arbetet genomförs Arbetet genomförs och utvärderas processer har lett till kostnads-effektivitet Enkla processer processer har lett till måluppfyllelse Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Operationalisering Målen, metoderna beaktas Utveckling av metoderna Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Rättsäkerhet och kvalitet beaktas Sammanlänkning till andra fokusområden Kommentar:
Spår 5 Hur mäter man effektivitet och effektivisering? Moderator: Pia Heyman, ESV
Spår 5 Hur mäter man effektivitet och effektivisering? Moderator: Pia Heyman, ESV Effektivisering i statsförvaltningen Jolanta Feliga, ESV Tydliga krav på effektivitet hög effektivitet eftersträvas god
Läs mer22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014
22. Prioritera uppföljning och analys! KOMMEK 2014 Peter Lönn Vice stadsdirektör i Göteborgs stad Sven-Martin Åkesson Konsult inom ledning och styrning Andreas Brandin Affärsområdeschef på Stratsys Malin
Läs merIntern styrning och kontroll belastning eller tillgång? Ett försök till utvecklingsarbete inom Linnéuniversitetet
Till SUHF administratörskonferens Handläggare: Per Sundström och Susanne Lindberg, universitetsledningens kansli Intern styrning och kontroll belastning eller tillgång? Ett försök till utvecklingsarbete
Läs merRiktlinjer för styrkortens hantering
Riktlinjer för styrkortens hantering KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Styrkortet... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Vision... 3 1.3 Strategier... 3 1.4 Framgångsfaktorer... 4 1.5
Läs merUniversitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete
Universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete Självvärdering Lärosäte: [Ange namn på lärosätet] Reg.nr: UKÄ:s granskningar fokuserar på att granska om lärosätenas kvalitetssäkringsarbete,
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merFramgångsfaktorer för en bra uppföljning. Lisa Stöpfgeshoff Lantmäteriet
Framgångsfaktorer för en bra uppföljning Lisa Stöpfgeshoff Lantmäteriet Delaktighet Integrerat Sammanhållet 2 Processen för planering och uppföljning Genomföra strategisk och operativ planering Följa upp
Läs merUtbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning?
Utbildningskvalitet hur följer vi upp och utvärderar vuxenutbildning? Jonas Österberg, Kvalitetscontroller/Processledare, Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg Stad Vuxenutbildningen i Göteborg Sfi, Komvux
Läs merUppföljning av genomförda granskningar från 2007
Revisionsrapport Uppföljning av genomförda granskningar från 2007 Februari 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning Inledning...3 Granskning av tekniska nämndens styrning, uppföljning och kontroll...4 Granskning
Läs merFöreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet
BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med
Läs merRedovisning av JiM-arbetet
2017-10-30 Redovisning av JiM-arbetet Ett handledningsmaterial till JiM-myndigheter inför redovisning och rapportering Redovisning av JiM-arbetet JiM1 och JiM2 ska enligt uppdrag i regleringsbreven för
Läs merRevisionsrapport. Marknadsföring. Skellefteå City Airport AB. Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman
Revisionsrapport Marknadsföring Skellefteå City Airport AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga
Läs merGranskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat
Läs merRevisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010
Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet
Läs merStyrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick
2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen
Läs merGranskning av effektivitet vid Läkemedelsverket Granskning av arbetet med värdeflödesanalyser
Granskning av effektivitet vid Läkemedelsverket Granskning av arbetet med värdeflödesanalyser Susanne Andersson 2017-11-28 Nätverk för statliga internrevisorer, ESV Disposition Kort om Läkemedelsverket
Läs merEkonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merVässa och förbered lönedialogen
Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för
Läs merAnita Ahlman Enhetschef Vuxnas lärande / rektor för upphandlad vuxenutbildning 0300-834583, anita.ahlman@kungsbacka.se
Det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet beskriver det systematiska kvalitetsarbetet i Kungsbacka kommun och innehåller information om både processen och metoden i gransknings- och uppföljningsarbetet
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merGranskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Läs merRiktlinjer för internrevisionen vid Sida
Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering
Läs merRevisionsrapport Ledningssystemet Stratsys
www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning
Läs merAnsvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merRevisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.
Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod
Läs merUtveckla förskolan i linje med läroplansmålen
Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen Planering, uppföljning, analys och utvärdering som underlag för utvecklingsåtgärder Stockholm den 20 september 2017 Inger Fält 1 17-09-19 Innehåll ò Tolkning
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.
Läs merIntern styrning och kontroll i Riksbanken 2013
Rapport ISK 2013 DATUM: 201-01-21 AVDELNING: STA/RIE HANDLÄGGARE: Urban Örtberg HANTERINGSKLASS B E G R Ä N S A D SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 00 00 Fax +6 8
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (11) 2012-10-12 Kommentarmaterial till stöd för förskolechef i arbetet med STOCKHOLMS STADS KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLA 2013 BAKGRUND Stockholms
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merBarn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Läs merRevisionsrapport. Socialstyrelsens årsredovisning Sammanfattning. Socialstyrelsen Stockholm
Revisionsrapport Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Datum Dnr 2010-03-24 32-2009-0498 Socialstyrelsens årsredovisning 2009 Riksrevisionen har granskat Socialstyrelsens årsredovisning, daterad 2010-02-17.
Läs merAnsvarsutövande Barn- & Utbildningsnämn den
www.pwc.se Revisionsrapport Johan Lidström Ansvarsutövande Barn- & Utbildningsnämn den Sundsvalls Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merMetodbeskrivning förskola
1 (9) Metodbeskrivning förskola Allmänna förutsättningar för utvärderingen Kvalitetsutvärderingen omfattar följande fyra utvärderingsområden: 1. Kunskaper, utveckling och lärande 2. Arbetsmiljö och delaktighet
Läs merGranskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll
Landstingets revisorer 2017-03-28 Rev/17010 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2016 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna
Läs merRevisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Läs merRiktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Regeringen Regeringsbeslut 60 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska
Läs merRevisionsrapport av Valnämnden
REVISIONSRAPPORT 1(7) KR 2014/ 0003 Christer Lordh, revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av Valnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Nämndens ansvarsområde... 3 3 Resultat och bedömning av dokumentstudier
Läs merRiktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för Verksamhetsstöd vid Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för Verksamhetsstöd vid Högskolan i Borås Målgrupp för styrdokumentet Anställda inom Verksamhetsstöd Publicerad Högskolans styrdokument
Läs merRevisionsplan för Linnéuniversitetet 2015
Ärende 11 Universitetsstyrelsen Datum: 2015-02-19 Dnr: 2015/32-1.2 Föredragande: Carina Rydstedt Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 1. Inledning Internrevisionen vid Linnéuniversitetet bedrivs enligt
Läs merStyrdokument för Hammarö kommun
Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merVälkommen! Vänligen, placera er enligt på lappar angiven placering.
Välkommen! Vänligen, placera er enligt på lappar angiven placering. Dialogträff för myndighetshandläggare och samordnare Karin Bengtsson, Mikael Almén, projektsamordnare 3 september 2015 Syftet med utvecklingsprogrammet
Läs merGranskning av kommunens hantering av policy och styrdokument
Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merNej. Arbetsgång i en processförbättring. Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete. Föranalysens resultat:
Arbetsgång i en processförbättring Signaler från Kund, VP, medarbetare eller på andra sätt om att ett förbättringsarbete behövs Processägare beslutar att inleda ett förbättringsarbete och utser processledare
Läs merLönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare
Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken
Läs merImplementeringen av fullmäktiges måldokument och dess påverkan i styrningen Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Carl-Åke Elmersjö Mars 2013 Implementeringen av fullmäktiges måldokument och dess påverkan i styrningen Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merExtern kommunikation
Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning
Läs merGranskningsredogörelse Fastighetsunderhåll
www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merMaj Program för kvalitetsutveckling inom Barn och utbildning
Maj 2007 Program för kvalitetsutveckling inom Barn och utbildning 2007-2009 1.0 Styrning och ledning Förskolans och skolans nationella uppdrag (Utdrag ur skollag och läroplaner) Utbildningen ska ge eleverna
Läs mer1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer
Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merPLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Läs merGranskning av delårsrapport 2014:2
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merRevisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik
Läs merRiktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram
Riktlinjer för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbetet på civilingenjörs /arkitekt- och masterprogram Ärende Beskrivning av kriterier för godkänt/icke godkänt betyg på examensarbete på civilingenjörs-
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merVad menar vi med ett innovationssystem?
Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan
Läs merNationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Läs merRevisionsrapport. Statens maritima museers årsredovisning 2009
Revisionsrapport Statens maritima museer Box 27131 102 52 STOCKHOLM Datum Dnr 2010-03-22 32-2009-0711 Statens maritima museers årsredovisning 2009 Riksrevisionen har granskat Statens maritima museers (SMM:s)
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merFörskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017
Förskoleavdelningen Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten,
Läs merPOLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun
POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248.
Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping,
Läs merInternrevisionsförordning (2006:1228)
Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som
Läs merProjektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370
Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580
Läs merReflektioner från Enheten Forskning och utvärdering. - Angående Rambölls slututvärdering av Ung komp.
Reflektioner från Enheten Forskning och - Angående Rambölls slut av Ung komp. Af 00009_2.0_(2017-10-11, AF5000) Arbetsförmedlingen Författare: Johan Egebark och Gülay Özcan Datum: 2018-03-06 Diarienummer:
Läs merInternrevisionens revisionsplan 2008
Internrevisionens revisionsplan 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Riskbedömning och hantering av risk... 2 1.2 Råd och stöd... 2 2 Internrevisionens riskanalys... 2 3 Förslag på internrevisionens
Läs merMissiv Dok.bet. PID131548
PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad
Läs merBasgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden 2015
Basgranskning av byggnadsoch miljöskyddsnämnden 2015 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 1(8) KR-2015/0014 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:a revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av byggnads-
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)
2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Solna kommun kontakt@solna.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Augustendals förskola, Solna kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen genomför under
Läs merVILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?
MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade
Läs merÅrsrapport för avtalsåret
1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom Vux8 och Vux10 Årsrapport för avtalsåret 2013-2014 Nu kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och
Läs merVägen till framgång? Är det den vi kör på, eller. Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket
Vägen till framgång? Är det den vi kör på, eller Magnus Gunnarsson Ekonomistyrningsverket Vi tar fram kunskap Kunskap utredningar Idéer erfarenhetsutbyte Principer utveckling i samverkan Metoder informationsutbyte
Läs merSystematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling
Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem Center för Skolutveckling Presentationens Upplägg Fritidshemmens uppdrag - LGR 11 Kapitel 4 Genomgång av vad systematiskt kvalitetsarbete är och
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merEnhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice
Östersunds kommuns kvalitetspris Återföringsrapport 2008-10-03 Enhetens namn: Östersunds Städ och Hemservice Sammanfattande bedömning Östersunds Städ och Hemservice arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling
Läs merÖvergripande ansvarsutövande år 2013
Övergripande ansvarsutövande år 2013 Kommun: Styrelse: Skellefteå kommun Kommunstyrelsen Uppdrag från kommunfullmäktige 1 Reglemente Fastställt: 2012-12-11 Är reglementet aktuellt? 2 Budget Innehåller
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun
Kävlinge kommun 2017-06-09 kontakt@kavlinge.se Dnr 400-2016:6997 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00
Läs merPraktikrapport. Dokumentation och redogörelse från min praktik på Ekonomistyrningsverket VT Karolin Persson
Praktikrapport Dokumentation och redogörelse från min praktik på Ekonomistyrningsverket VT 2012 Innehållsförteckning Allmänna data om praktiken... 2 Ekonomistyrningsverkets organisation och uppgifter...
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merUtmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data
Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data Svårigheten att få "folk" att förstå att urvalsstorlekarna ibland är för små för att man ska kunna dra generella slutsatser. Dvs diskutera
Läs merRapport av inspektion från Gröndals förskoleområde, april 2009
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLEAVDELNINGEN SID 1 (5) 2009-08-17 Handläggare: Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508 22 064 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Rapport av
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merSlutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831
Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831
Läs merVägledning om avtalsförvaltning. Nassira El Kadaoui, Therese Hellman och Helena Öhman
Vägledning om avtalsförvaltning Nassira El Kadaoui, Therese Hellman och Helena Öhman Vägledning för avtalsförvaltning Fokus på att skapa en tydlig struktur och process för vad som kan ingå i arbetet med
Läs merUppföljning av revisionsgranskningar genomförda år 2013
Uppföljning av revisionsgranskningar genomförda år 2013 Kävlinge kommun 12 mars 2015 Linus Aldefors Bakgrund, syfte, metod och avgränsningar Bakgrund Uppföljning är ett av nyckelmomenten i revisorernas
Läs merRevisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.
Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...
Läs merChecklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Läs mer