Maj Program för kvalitetsutveckling inom Barn och utbildning

Transkript

1 Maj 2007 Program för kvalitetsutveckling inom Barn och utbildning

2 1.0 Styrning och ledning Förskolans och skolans nationella uppdrag (Utdrag ur skollag och läroplaner) Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. (Skollagen 1 kap. 2 ) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö98). Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv, värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. (Lpo 94) Kommunal styrning och ledning Piteå kommun har en övergripande kvalitetspolicy som säger att kvalitet och effektivitet ska vara grundläggande begrepp i kommunens verksamhet och arbete. De viktigaste kvalitetsfaktorerna ska vara tillgänglighet, kompetens och delaktighet. Barn- och utbildningsnämnden är politiskt vald och styr mot mål. Nämnden ställer tydliga krav på verksamheten genom mål, uppföljning och utvärdering. Alla nämnder har ett gemensamt ansvar för kommunens totala ekonomi. I årsredovisningen ska kommunstyrelsen göra bedömning om kommunen uppnår en god ekonomisk hushållning, som grund för sin bedömning finns bland annat nämndernas ställningstagande hur väl ekonomiska och kvalitativa mål uppfylls. Förvaltningsledningen har ett ansvar för att målen nås i all verksamhet inom Barn och utbildning. Rektor/Förskolechef är chef för personalen i förskola/skola och har som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå fastställda mål. Rektor/Förskolechef har också ansvar för att årligen utvärdera målen. Grad av måluppfyllelse ska anges i kvalitetsredovisningen. All personal inom Barn och utbildning är insatta i och tar ett aktivt ansvar för att ett ständigt pågående kvalitetsarbete pågår mot uppsatta mål. 2

3 Kvalitetsarbete en viktig ledningsfråga Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) 1 Varje kommun och skola skall årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. 3 Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Likabehandlingsplan skall årligen utvärderas Kärnan i vår verksamhet är det dagliga mötet mellan barn/ elever och vuxna. I det ögonblick mötet sker, formas vår verksamhet. Kvalitetsarbetet skall medverka till att det dagliga mötet i förskola och skola blir så bra och givande som möjligt. Arbetet ska främja dialog om verksamheterna mellan personal, barn/elever och föräldrar Ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på mål, planering, uppföljning/utvärdering, kvalitetsredovisning och utvecklingsarbete ska leda till att barn/elever får helhetsperspektiv på sin utbildning. Kvalitetsarbetet ska bidra till att utifrån redovisade resultat, utveckla arbetssätt och arbetsformer för en ökad måluppfyllelse. Styrning och ledning sker på tre nivåer, med tre olika syften n Kommunövergripande Vad får Piteborna för pengarna? n Förvaltningsnivån Behov av generell utveckling. Kontroll för att uppfylla statens krav n Enhetsnivån - Verksamhetsutveckling Utvecklingsområden för systematiskt kvalitetsarbete Vidareutveckla kvalitetsarbetet, vad avser att analysera och återkoppla resultat, så att resultaten utgör grunden för fortsatt utvecklingsarbete, såväl på skol- som individnivå. Vidareutveckla arbetet kring kunskap och bedömning, för att nå en likvärdig betygssättning Utveckla nyckeltal/verksamhetsmått som ger en god bild av de resultat som uppnås 3

4 2.0 Utvärdering, uppföljning Varje rektorsområde har i uppgift att årligen följa upp och utvärdera verksamheten, utifrån nationella och lokala mål, och redovisa resultaten i en kvalitetsredovisning. Utifrån kvalitetsredovisning och årsredovisning, upprättar nämnden årligen en plan för fördjupade uppföljningar och utvärderingar som ska genomföras. Utvärdering av våra verksamheter sker på olika nivåer: Förvaltningsövergripande Rektorsområde Arbetslaget och den enskilde pedagogen Syftet med utvärdering kan variera men bygger på att få kunskap om verksamheterna och kan ske ur två olika perspektiv. Inifrånperspektiv Utvärdering/självvärdering (pedagogisk dokumentation) som görs av professionen/verksamheten och är en del i det aktiva kvalitetsarbetet i syfte att främja utveckling av den egna verksamheten. I utvärderingen kan även framkomma resultat som härrör sig till t.ex. förutsättningar att nå uppsatta mål, att uppsatta mål är otydliga och svåra att tolka etc. Sådana resultat bör lämnas till ansvariga utanför den egna verksamheten, utifrånperspektivet. Utifrånperspektiv Denna utvärdering sker av personer utanför den egna verksamheten och syftet kan vara såväl att få underlag för kommande beslut som kontroll av måluppfyllelse eller kontroll av uppdraget. I denna utvärdering kan det framkomma resultat som härrör sig till enskilda verksamheter och bör överlämnas till dem som möjliga idéer till att främja utveckling ur ett inifrånperspektiv. 4

5 Kontinuerlig uppföljning av ekonomi och kvalitet Kundundersökningar Kvalitetsenkät elever Personligt elever Kommunbarometern, föräldrar (udda år) (jämna år) (jämna år) Resultatundersökningar sett ur ett kundperspektiv Läsutvecklingsschema (årligen) Statistik t.ex. betyg, nationella prov (årligen) Uppföljning BUS projektet (2006 och 2007) Kvalitetsredovisning/rektorsområde (1/9 årligen) Volymundersökningar Elevstatistik Placeringar i fsk, fritidshem Närvaro i fsk och fritidshem Frisknärvaro/Sjukfrånvaro (två gånger per år) (två gånger per år) (feb och okt) (kvartalsvis) Ekonomi Månadsbokslut (feb, mars, juni,sep,okt,nov) Koppling kvalitet och ekonomi Kommunal kvalitetsredovsining Tertialbokslut Årsredovisning (okt/nov) (april, augusti) (jan) 5

6 HUR KAN VI I PITEÅ KOMMUN TILLSAMMANS UTVECKLA EN BRA FÖRSKOLA/SKOLA? All personal i förskolan/skolan skall bidra till att målen uppfylls. De som arbetar i förskolan/skolan har stor frihet att i samarbete med elever och föräldrar organisera och lägga upp arbetet samt att välja arbetssätt och arbetsformer. Ansvaret att utveckla och förbättra undervisningen ligger på den enskilda förskolan/skolan. Riksdag och regering har ett övergripande ansvar för förskolans och skolans resultat och utveckling samt ställer krav på uppföljning och utvärdering. En sådan uppföljning och utvärdering skall ske på alla nivåer i skolsystemen. Resultaten från uppföljningarna/utvärderingarna skall vara en källa till förnyelse och utveckling och ligga till grund för nya beslut om hur målen skall nås i ännu högre grad. Verksamhetsplan visar Övergripande mål och nyckeltal. Redovisas i Årsredovisning och tertialbokslut. Kommunen Barn- och utbildningsplan visar - Hur förskole- skolverksamheten skall gestaltas och utvecklas - Hur nationella mål skall uppfyllas - Vad som ska utvärderas - Kvalitets redovisning Lokal arbetsplan visar - Hur mål i Barn- och utbildningsplanen skall förverkligas Rektor/personal/elev/ föräldrar/skolråd - Åtgärder på förskole/skolnivå för att nå nationella och kommunala mål - När, hur utvärdering ska ske - Kvalitets redovisning Personal Planering för undervisningen för spåret klassen/gruppen visar - Värdegrunden i varje ämne - Mål i varje ämne - Arbetssätt - Elevmedverkan - När och hur utvärdering ska ske Individuell planering Elev/föräldrar /personal - Individuell utvecklings/studieplan - Elevens egen planering - Utvecklingssamtal - Åtgärdsprogram - När och hur utvärdering ska ske 6

7 3.0 Våra gemensamma dokument i kvalitetsarbetet Lokal Arbetsplan (LAP) Kvalitetsredovisning Dokumenten ska vara ett stöd i kretsloppet för att nå ständiga förbättringar utifrån de givna ramar som finns. Statliga styrdokument t.ex. läroplaner, lagar, kursplaner m.m. Lokala styrdokument antagna av Kommunfullmäktige Barn och utbildningsnämnden Barn /elevers och föräldrars behov. KVALITETSREDOVISNING - ska redovisa - Förutsättningar/strukturkvalitet - Arbetet/processkvalitet - Resultatkvalitet Samt de åtgärder som ska vidtas för högre måluppfyllelse, det avsnittet kan för de skolor som önskar utgöra lokal arbetsplan 7

8 Kvalitetsredovisning Vad ska våra dokument innehålla? Kvalitetsredovisningen beskriver såväl rektorsområdets nuläge, som grad av måluppfyllelse samt åtgärder för att nå målen i högre grad. Redovisningen ska upprättas enligt mall för kvalitetsredovisning och beskriva de verksamhetsformer som respektive rektorsområde har Kvalitetsredovisningen skall skickas till respektive områdeschef senast 1.9 varje år. Syftet är att uppnå ett ständigt pågående utvecklingsarbete enligt följande modell; Var är vi? Nuläge Hur når vi dit? Planering, dokumentation Vart ska vi? Statliga, kommunala, lokala mål Lokal Arbetsplan Kan utgöras av framtidsavsnitt i Kvalitetsredovisning Arbetsplanen ska visa varje enhets utvecklingsområden och innehålla Verksamhetsidé Elevinflytande (enligt statliga styrdokument) Utvecklingsområden som beskrivs i - Mål - Åtgärder för att nå målen - Hur uppföljning/utvärdering ska ske Arbetsplanen ska revideras årligen utifrån kvalitetsredovisningen och skickas in till respektive områdeschef senast 30.9 varje år. 8

9 4.0 Rutiner för återkoppling av kvalitetsredovisning på olika nivåer Arbetslag Skolråd Rektor/ Rektorsteam Områdeschef Bun / förvaltning Kommunstyrelse Kommunfullmäktige

10 5.0 Mall för kvalitetsredovisning 1.0 Förutsättningar, verksamhetsbeskrivning Beskriv målen i er lokala arbetsplan samt hur de arbetats fram och förankrats Beskriv kortfattat områdets organisation, antal enheter, personal, antal elever, kösituationen, pedagogiska förutsättningar, ekonomi m.m. 2.0 Processer A/ Styrning och ledning Beskriv skolans/förskolans besluts och informations processer. Beskriv era processer för att ta reda på barn/elever och föräldrars behov. Beskriv ert system för ett kontinuerligt kvalitetsarbete. Beskriv din roll som ledare i ovanstående punkter. B/ Personalutveckling Beskriv hur ni arbetar med kompetensutveckling. Beskriv hur ni arbetar med arbetsmiljöfrågor och internkontroll. Beskriv hur ni introducerar ny personal (bl.a. mentor) C/ Mål och Resultat Beskriv varje strategiskt område var för sig enligt följande struktur - Barn och unga vår framtid - Utbildning, näringsliv och näringsliv - Demokrati och öppenhet - Livsmiljö 1. Processer (Hur ni gått tillväga för att nå målen?) 2. Resultat (Hur blev det? Hur har ni följt upp/utvärderat?) (Se checklista för kvalitetsredovisning) 3. Grad av måluppfyllelse för varje mål i Bu planen Följande skala har används vid bedömningen av måluppfyllelsen: 1. Målet ej uppfyllt 2. Målet uppfyllt i ganska hög grad. 3. Målet uppfyllt i hög grad. 4. Målet helt uppfyllt. 3.0 Sammanfattande analys och reflektion Gör en sammanfattande analys av rektorsområdets utveckling. Analysen bör bland annat innehålla ert arbete med att nå ett helhetsperspektiv ur barn/elevers perspektiv. 4. Analys (Varför det gick som det gick?) 5. Åtgärder (Hur går ni vidare för att nå målen i högre grad?)

11 Resultat Kom ihåg att alla resultat inte behöver vara färska. Använd resultat från tidigare år som känns relevanta, jämför gärna resultat över tid. Ni underlättar arbetet med kvalitetsredovisningen om ni inför varje år gör en planering över vilka utvärderingar som ni ska genomföra. Tänk på att välja ut både kvalitativa och kvantitativa resultat: Kvalitativa resultat kan beskrivas genom omfattning (t.ex. två av fem arbetslag) eller frekvens(t.ex. dagligen, varje vecka). Kvantitativa resultat kan med fördel redovisas över tid, det vill säga flera års resultat med jämförande värden (t.ex. subjektiva mått eller genom att i procent jämföra betygsresultat, med andra skolor, med rikssnitt, med kommungruppen) Analys Analysera den samlade bilden av resultat som kommer fram i olika underlag, och bedöm dem i relation till nationella och lokala mål. Varför gick det som det gick? Analysen kan ha sin utgångspunkt i de tre kvalitetsperspektiven; - Strukturkvalitet (förutsättningar) - Processkvalitet (Det dagliga arbetet) - Resultatkvalitet Åtgärder När ni väljer åtgärder kan ni använda er av följande matris när ni funderar utifrån den analys ni gjort: Åtgärda genast Bevara - utveckla Åtgärda på sikt Håll ett öga på Fokusera på de resultat ni uppnått. Analysera och skriv åtgärder som är tidsbestämda och konkreta. Beskriv hur ni ska gå vidare för att uppfylla målen i högre grad. Här kan ni även ange åtgärder för att bevara eller utveckla goda resultat ni nått. 11