Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data
|
|
- Leif Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data Svårigheten att få "folk" att förstå att urvalsstorlekarna ibland är för små för att man ska kunna dra generella slutsatser. Dvs diskutera betydelsen av kunskap om konfidensintervall och hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara detta. Hur får vi nog stora dataunderlag för små och medelstora kommuner utan att det kostar för mycket? Kan man kombinera olika underlag, eller kan SKL eller andra större aktörer bistå mindre kommuner med analysstöd? En utmaning är att göra analyser då man har litet svarsunderlag t.ex Hälsa på lika villkor. Vi gjorde ett utökat svarsunderlag vid enkäten Hälsa på lika villkor 2014, men vanligtvis är underlaget väldigt litet. Hur ska man kunna göra analyser av små underlag? Hur ska man förhålla sig till att de förtroendevalda vill se resultat på årsbasis men mycket statistik visar på långsiktiga effekter? Jag är ingen statistiker men att inte dra för stora växlar på ett resultat att tänka på felmarginalen. Kvalitetsgranskning av tillgänglig statistik är en utmaning. Är t.ex. befolkningsenkäter med relativt litet urval och högt bortfall lämpliga som planeringsunderlag? Hur hanterar vi den enkättrötthet som finns i samhället, finns andra användbara källor? Vem driver frågor kring statistik relaterat till skador/olycksfall idag? Tillförlitliga indata viktig, tex svarsfrekvens. Effektivitet gällande resursanvändning. Hur komma runt den återkommande kommentaren att statistik/resultat inte är jämförbar mellan kommuner för statistiken/redovisade uppgifter innehåller så olika saker (äpplen och päron). Hur kan man bedöma om nivån på registerkvaliteten i valet av vilken statistik man ska använda? Bortfallsproblematik i enkätundersökningar. Hur blir kvaliteten på våra resultat när bortfallet ökar? Hur skulle man kunna göra? Alternativa datainsamlingar? Vilken typ av analyser bör man göra? Trenden att svarsfrekvensen sjunker i de flesta enkäterna nationellt, regionalt och lokalt. Hur ska vi då kunna analysera på lokal nivå eller göra analyser på olika delgrupper i befolkningen? Vilka andra alternativ finns
2 3. Visualisering Hur synliggör vi de 'mjuka' frågorna Urval av variabler och nyckeltal. Exempel på slutprodukter och användningsområden - goda exempel Allt är av intresse tror jag. Men att finna pedagogiska sätt att presentera data för allmänhet (och beslutsfattare). Även gärna om hur man kan mäta resultat av åtgärder kontra mål. Hur man kan göra statistiken mer intressant? Lätt att det bara blir staplar i en Power Point presentation. Hur man kan integrera statistiken i fler sammanhang osv? Att kunna förenkla, presentera pedagogiskt, dra slutsatser av ofta väldigt stor mängd källor och material. Kunna sålla. Ex vis för kommuner som inte har tid/resurser att sitta med material. Vad av allt är viktigast av det som finns tillgängligt? Det finns många utmaningar... Den första är väl att börja... Sedan handlar det om att genomföra en bra planeringsprocess och åtgärdsprocess för att analysen ska få ett värde. Först då vet vi om vi har rätt mått för mätningar och om det vi mäter har effekt...
3 4. Tillgång till data/ urval Hur en hittar bra statistik på kommunnivå men även hur en använder statistiken. Jämlikhetsdata i offentlig statistik I uppföljningssystem tillåts sällan att följa alla befintliga indikatorer. I vårt län finns önskemål om att samla sig kring ett mindre antal indikatorer och ett utvecklingsarbete pågår därför kring detta. Några utmaningar i detta är hur vi väljer ett fåtal indikatorer som säger något på länsövergripande nivå och som kan användas för verksamhetsuppföljning på lokal nivå. Vilka indikatorer väljer vi? och hur kan dessa presenteras och kommuniceras på bästa sätt? Jag är intresserad av utmaningen gällande effektiv datainsamling, det finns otroligt många datakällor, vilka är de mest relevanta? Hur gör vi en avgränsning? I övrigt vore det värdefullt med hur vi kan dra slutsatser och skapa rekommendationer utifrån den data som man valt att samla in. " Svårigheten att välja indikatorer bland all mängd som finns i syfte att få en lättbegriplig och lättöverskådlig bild över exempelvis folkhälsoläget samt bestämningsfaktorer. Svårigheten att välja indikatorer ur ett intersektionellt perspektiv för att belysa exempelvis jämlikhet. Det finns så mycket statistik, både internt (inom flera verksamheter) & externt kring både hälsans bestämningsfaktorer & hälsoutfall. Vad ska man välja, så att man själv/mottagaren inte drunknar i all information & så att budskapet man vill förmedla inte försvinner. Trenden är att endast ha resultatmål i kommunala årsredovisningar - Hur ska man förhålla sig till det? Svårt att inte få ha processindikatorer, samtidigt som hälsoutfall inte alltid det bästa då de inte alltid säger något om vårt arbete på kort sikt utan endast på lång sikt.
4 5. och 6. Olika typer av indikatorer Vi har i vår vision och i våra måldokument ambitioner som rör social utjämning och inkludering. Den statistik vi i dagsläget rapporterar in handlar mestadels om antal utlån och besök vilket inte säger så mycket om bibliotekets betydelse för social utjämning och inkludering. Vår utmaning är dels vilka parametrar och metoder vi bör använda vid insamling av statistik och dels hur vi ska säkerställa att effekter vi mäter verkligen har ett samband med våra insatser. Mätbara indikatorer på social hållbarhet - möjligheter & fallgropar Hur omsätter man bäst data till handling på lokal nivå? Hur kan man koppla ihop sociala indikatorer med ekonomiska indikatorer för att visa på det resursslöseri som ojämlikhet och social utsatthet bidrar till? Skillnader mellan processkvalitet, resultatkvalitet, strukturkvalitet, kundkvalitet. Koppling till skola, förskola. Statistik som tydligare belyser kön samt ha samma system för hitta all statistik inkl tidigare år Utarbetning av mätbara indikatorer som är även rätta i anknytning till de politiska målen i budget. Utarbetning av indikatorer för politiska mål som täcker många olika områden, t.ex. indikatorer för mål som är knutna till mänskliga rättigheter i största allmänhet (t.ex. staden ska främja och leva upp till MR). MR täcker som bekant många områden (rätten till bostad, arbete, trygghet från våld etc). Hur skapas indikatorer som täcker så många olika områden och som är relevanta för målet? " En utmaning i analysarbetet är att få tag på bra siffror. Det är många verktyg som vill hjälpa till och göra det så enkelt för användaren, att det är svårt att använda siffrorna på något vettigt sätt. Att mycket data presenteras i procent istället för antal och total, att kostnader görs om till kr/invånare, istället för att låta en själv bestämma vad kostnaden ska relateras till osv. Det kanske är intressantare med kr/anställd eller kr/omsorgstagare eller per något annat, det borde jag kunna välja själv, beroende på de behov jag har just då. Så, finns det någon möjlighet att tanka hem rådata från Kolada istället för era bearbetade siffror? Eller ännu bättre vara en källa till rådata, som vi själva kan hämta och bearbeta som vi har lust och behov av i just det fallet.
5 7. Prognos/trender/ slutsatser På vilket sätt gör man en prognos/vågar titta framåt/trender utifrån befintlig statistik? Hur kan man mäta t ex social hållbarhet under en kortare period då det är långsiktigt arbete som gäller? Mäta och beskriva skillnader i hälsa inom kommunen. Dra slutsatser Är statistiken vi samlar relevant för de frågor vi vill ha svar på? Att värdera olika variabler/indikatorer mot varandra. Vad är ett "godkänt" resultat? En låg stapel kanske ändå utgör ett stort behov. Hur vet vi om den kommunala verksamheten har påverkat samhällsutvecklingen eller om det är andra faktorer i samhället som har påverkat? Hur kan vi dra slutsatser kring detta? Svårigheten att dra slutsatser då lokal data/svarsfrekvens ofta är liten och konfidensintervallen stora och överlappande nu och över tid. Hur får vi samverkan mellan olika områden, olika avdelningar och kan dra övergripande slutsatser? Tolka statistiken och när/om man kan dra några slutsatser ifrån. Vad är bra att se på och vilken statistik kan man jämföra för att få mer ut av analysen vad gäller social hållbarhet, mao vad för statistik korrelerar med varandra vad gäller social hållbarhet? Vilken statistik ska man vara försiktig att tolka och när ska man avstå ifrån att dra slutsatser? Vad bör en analys innehålla för att analysen ska vara av tillräckligt god kvalitet, så att man kan dra slutsatser?
6 8. och 10. Systematik i analysen Utmaningen att integrera analyserna i kvalitetsarbetet och att systematisera arbetet. Det finns många utmaningar... Den första är väl att börja... Sedan handlar det om att genomföra en bra planeringsprocess och åtgärdsprocess för att analysen ska få ett värde. Först då vet vi om vi har rätt mått för mätningar och om det vi mäter har effekt... Jag håller just nu på att ta fram en strategi för social hållbarhet i kommunen och är precis i inledningsstadiet. Till en början ska jag kartlägga nuläget för att sedan ta fram faktorer som är extra angelägna om att jobba med här. Jag tycker det är viktigt att början av kartläggningen och slutprodukten hänger ihop men att de ändå måste särskiljas och presenteras på olika sätt. Jag tycker det är svårt att veta hur en kartläggning av social hållbarhet ska gå till och vill inte bara använda mig av kvantitativ statistik som finns. Jag ser det även som en utmaning att formulera mätmetoder i en framtida strategi då kvantitativa metoder verkar vara djupt rotade i de flestas tankesätt. Kan man kombinera olika underlag, eller kan SKL eller andra större aktörer bistå mindre kommuner med analysstöd? Vad bör en analys innehålla för att analysen ska vara av tillräckligt god kvalitet, så att man kan dra slutsatser? 9. Särskilda metoder Nulägesanalys och GAP-analys Möjligheten att göra olika typer av sambandsanalyser etc. är relativt begränsat gällande offentlig statistik, det behövs bättre detaljnivå på datan. Hur ska kommuner få tillgång till bättre och mer detaljerad data, finns etiskproblematik och dataskyddsproblematik gällande detta. Kommunerna sitter också med en massa data i sina egna verksamhetssystem hur kan man utnyttja detta och vad får man ta fram, vem ska sammanställa osv. Vår utmaning är dels vilka parametrar och metoder vi bör använda vid insamling av statistik och dels hur vi ska säkerställa att effekter vi mäter verkligen har ett samband med våra insatser.
Hur mäter vi jämställdhet?
25. Jämställdhetsbudgetering del 1 Hur mäter vi jämställdhet? Hanna Lundborg, samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Maria Price, kanslichef, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun
Kävlinge kommun 2017-06-09 kontakt@kavlinge.se Dnr 400-2016:6997 efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00
Läs merFunktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet
Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merExempelsamling Logikmodeller
Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig
Läs merHur gör de egentligen?
Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant
Läs merVarför checklista och för vem?
Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas
Läs mer- Bakgrundsuppgifter om förskolorna (kommun, driftsform, totalt antal barn, totalt antal pedagogisk personal)
1 (6) Kvalitetsdeklaration Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten, Skolinspektionens enkät riktad till vårdnadshavare med barn i förskolan samt till pedagogisk personal i förskolan. Undersökningen
Läs merUtvärdering och uppföljning av LLU
Utvärderingssekretariatets verksamhet syftar till att utvärdera de EU-fondsfinansierade program för vilka Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Programmen finansieras av de fyra ESI-fonderna i Sverige
Läs merAnalysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING
Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING Analysstöd ATT VÄRDERA INFORMATION FRÅN UPPFÖLJNING Upplysningar om innehållet: Torkel Wadman, torkel.wadman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting,
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merSystematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling
Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem Center för Skolutveckling Presentationens Upplägg Fritidshemmens uppdrag - LGR 11 Kapitel 4 Genomgång av vad systematiskt kvalitetsarbete är och
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merUndersökningens resultat för enkäten till vårdnadshavare sammanfattas i sex
2017-01-16 1 (5) Kvalitetsdeklaration Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten, Skolinspektionens enkät riktad till vårdnadshavare med barn i förskolan samt till pedagogisk personal i förskolan.
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merNedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015.
1 (5) Kvalitetsdeklaration Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015. 1 Statistikens innehåll 1.1 Statistiska
Läs merKvinnor och män i statistiken 11
Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och
Läs merBrukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information
Dnr NAV/2013:205 2014-03-18 Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information NAV/2013:205 2013-11-25 Arbete och Välfärd Sofie Johansson, utredare Mats Karlsson, utredare Dnr NAV/2013:205
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merKvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST
Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen
Läs merAtt analysera mänskliga rättigheter det görs bäst tillsammans
Att analysera mänskliga rättigheter det görs bäst tillsammans Analys för prioriteringar och beslut som underlag till förändring Vad förändrar vi (åtgärder) Vad vill vi (mål) Vad vet vi (resultat) Analys
Läs mer12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER
12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG 15.45-16.45 ERIK GUSTAF GEIJER 12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merREFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merÖppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och
Läs merRapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012
www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3
Läs merRöster om facket och jobbet
RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merGranska. Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna. (Tyskt ordspråk) Informera.
Handbok Åtgärda Medborgare/brukare Informera Dokumentera Följ upp Åtgärder Beskriv uppdraget Verksamhet Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna.
Läs merKÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning
KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-01-12 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen kontakta: Mia Ledwith, mia.ledwith@skl.se Bakgrund En särskild utvecklingssatsning
Läs merResultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval
Resultat Lupp 16 ett länsövergripande urval Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg Bakgrund Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en webbaserad enkätundersökning framtagen av MUCF
Läs merForskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg
Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det
Läs merVerksamhetsuppföljning SN April, 2018
Verksamhetsuppföljning SN April, 2018 0 Innehållsförteckning Information... 1 Ekonomisk prognos... 2 Köpt vård... 4 Åldergrupper - Antal externa insatser för gruppen 0-17 år, flerårsredovisning... 4 Åldergrupper
Läs merJämställdhetsstatistik 2015 LE0201
BV/BE 2015-06-04 1(9) Jämställdhetsstatistik 2015 LE0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs merBESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun
BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger
Läs merBrukarundersökning. Socialförvaltningens reception. Juni 2006
Brukarundersökning Socialförvaltningens reception 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter
Läs merBarns och ungas hälsa och livsvillkor
Barns och ungas hälsa och livsvillkor Workshop den 17 september 2014 i Göteborg Sammanställning av gruppdiskussion Relevans och kvalitet i olika mätningar Enkäter som genomförs i skolan missar frånvarande
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merBildningsförvaltningens IKT-strategi
Bildningsförvaltningens IKT-strategi 2017-2020 Strategisk agenda Uppdrag: Systemavdelningen stödjer, inspirerar och vägleder skolledare, lärare och övrig personal i deras användande av digitala verktyg
Läs merJubileumssatsningarna. Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12]
Jubileumssatsningarna Linn Annerstedt och Maria Solevid [SOM-rapport nr 2017:12] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2016... 1 Tabell 1a Inställning till påståendet: Göteborg
Läs merArbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015
140506 Arbetsplan för Ängabo enhet avd Månskenet Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Syftet med
Läs merForskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe
Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,
Läs merInternkontrollplan och systematiskt kvalitetsarbete 2017
SKRIVELSE Anders Karlsson 160926 Vårt Dnr: 2015-G033 Kommunens revisorer Miljö- och byggen Internkontrollplan och systematiskt kvalitetsarbete 2017 Bakgrund Kommunfullmäktige har 2005-11-28 antagit ett
Läs merKartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt
Kartläggning av mål och indikatorer för bra matvanor regionalt och lokalt En enkätundersökning genomförd år 2015 Heléne Enghardt Barbieri och Anna Ullman 1 Bakgrund och syfte Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag
Läs merKvalitetsarbete inom GRvux. Verksamhetssystem Alvis
Kvalitetsarbete inom GRvux Verksamhetssystem Alvis SAM 3.0 Kvalitetsgruppen Kvalitetsgruppen - Uppdraget Vuxenutbildningsnätverket enades om stödja, skapa samsyn och - att tillsätta en tjänst under 2014-09-
Läs merBarn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas
Läs merEn ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Läs merUppdrag avseende skolbarns hälsovanor
Regeringsbeslut III:8 2017-02-23 S2017/01227/FS (delvis) Socialdepartementet Folkhälsomyndigheten 171 82 Solna Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor Regeringens beslut Regeringen ger Folkhälsomyndigheten
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Simrishamns kommun
rn ji No, Skolinspektionen Simrishamns kommun efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Simrishamns kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
Läs merMAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn
MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur
Läs merÖrkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018
Örkelljunga kommun Styrkort kommunstyrelsen 2018 Framgångsfaktorer Trygghet Hållbar tillväxt Möjliggöra upplevelser (inom natur, miljö, hälsa, fritid och kultur) Definition Upplevd och statistik trygghet
Läs merOm systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården
Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete
Läs mer26 april 2018 Kompetensförsörjningsdagarna. Djupdykning i regionala analyser
26 april 2018 Kompetensförsörjningsdagarna Djupdykning i regionala analyser Bakgrund Regional analys ett angeläget och aktuellt utvecklingsområde. Erbjudandet om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete
Läs merRapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem
Rapport enkätresultat 2016 Grundskola med förskoleklass och fritidshem Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar.
Läs merVägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken
Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merENKÄTREDOVISNING. Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård. Östergötlands län i jämförelse med riket
ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård Östergötlands län i jämförelse med riket 2012-10-04 1 Bakgrund och syfte Regeringen vill få en bild av hur man i
Läs merMetod för att undersöka effektiviseringsarbete i myndigheter. Richard Shelley Ekonomistyrningsverket
Metod för att undersöka effektiviseringsarbete i myndigheter Richard Shelley Ekonomistyrningsverket 2 3 Var befinner sig myndigheten i sitt effektiviseringsarbete? Metoden ger en struktur för bedömning
Läs merStockholm stad Förskoleundersökning Hälsans Förskola Galaxen
Stockholm stad Förskoleundersökning 2 Hälsans Förskola Galaxen Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år
Läs merÖppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014
Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,
Läs merDel 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning
Läs merSlöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012-2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1
Läs merAnvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014
Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning
Läs merStaten SKL. Rådet för främjande av kommunala analyser
Staten SKL Nya mätresultat Utvecklingsbehov Utredning/genomlysning Uppföljning av aktiviteter Efterfrågan från lokalpolitiken Artikel i lokaltidningen Styrsnurra för utveckling och förbättring Väsentlighetsanalys
Läs merMobil täckning TeliaSonera Sverige AB
Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hushållens boende Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod HE0111 Referenstid 31 december
Läs merSTRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Läs merKartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande
Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav
Läs merLönestatistik för brandingenjörer från Saco Lönesök
Lönestatistik för brandingenjörer från Saco Lönesök Det har kommit önskemål till Brand- och riskhanteringsingenjörernas yrkesförening om lönestatistik för brandingenjörer. Denna statistik har tidigare
Läs merJubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]
Jubileumssatsningarna Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2017... 1 Tabell 2a Inställning till påståendet:
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merILFA. en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete
ILFA en metod för att stärka kommunernas ANDT-förebyggande arbete Produktion: Kommunikation & Samverkan, CAN Design: HeiDesign Tryck: Åtta45 Beställ och ladda ner på www.can.se/publikationer Regeringens
Läs merRegiongemensam elevenkät
UC 150904 Regiongemensam elevenkät LÄGESRAPPORT: TIDPLAN OCH ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE ENKÄTSTRUKTUR OCH FRÅGEINNEHÅLL Jenny Sjöstrand jenny.sjostrand@grkom.se BAKGRUND TILL GEMENSAM ENKÄT Kommunerna
Läs merEkonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merVärnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål
Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2019 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan
Läs merUtvärderingsplan för utbildningsnämnden 2017
2017-02-06 UBN 2017/38 1 (10) Utbildningsnämnden Utvärderingsplan för utbildningsnämnden 2017 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antar utvärderingsplanen för 2017 enligt bilagan till tjänsteskrivelsen.
Läs merKvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Andreas Jönsson Cert. kommunal revisor Kvalitet i förskoleverksamheten Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs mer