Dnr Plan för jämställdhetsintegrering

Transkript

1 Dnr Plan för jämställdhetsintegrering

2 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund och nulägesbeskrivning ISF:s uppgift Tidigare jämställdhetsarbete och nulägesbeskrivning Processen för framtagande av planen för jämställdhetsintegrering Utvecklingsbehov Jämställdhetsintegrering i ISF:s verksamhet Granskningsverksamheten Genomförda aktiviteter Behovsanalys Planerade aktiviteter Styrprocesser Genomförda aktiviteter Behovsanalys Planerade aktiviteter Kunskapshöjande åtgärder Genomförda aktiviteter Behovsanalys Planerade aktiviteter Kommunikation Genomförda aktiviteter Behovsanalys Planerade aktiviteter Genomförande Organisering och styrning Kompetensförsörjning Samverkan Uppföljning och utvärdering Hållbarhet och lärande Utvecklingsarbetets förutsättningar Mål- och aktivitetslista

3 1 Sammanfattning Denna plan beskriver ISF:s åtgärder för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Planen är ett svar på det uppdrag som ISF har fått i regleringsbrevet för 2016 att redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. ISF:s uppgift är att ta fram besluts- och kunskapsunderlag inom socialförsäkringsområdet som kan ligga till grund för politiska beslut eller för de granskade myndigheternas styrning. Det innebär att ISF framför allt kan bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen genom att på olika sätt belysa hur socialförsäkringen fungerar för kvinnor och män samt analysera vad eventuella skillnader beror på och vad man kan göra åt dem. Utifrån ISF:s uppgift har myndigheten valt att formulera det övergripande målet för jämställdhetsarbetet enligt följande. ISF bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen genom att i de besluts- och kunskapsunderlag som myndigheten tar fram identifiera och synliggöra de jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet och lämna förslag om vad man kan göra åt problemen. Baserat på de analyser som har gjorts under arbetet med att ta fram denna plan har fyra områden identifierats där det finns ett tydligt utvecklingsbehov för att integrera ett jämställdhetsperspektiv: tydligare fokus på frågorna i tillsyns- och granskningsverksamheten, utveckling av myndighetens styrprocesser, ökad kunskap i organisationen samt översyn av ISF:s kommunikation. I planen redovisas ett antal aktiviteter inom dessa fyra områden som syftar till att skapa förutsättningar för att ISF ska synliggöra jämställdhetsproblem på socialförsäkringsområdet och lämna förslag om vad man kan göra åt dessa. 3

4 2 Bakgrund och nulägesbeskrivning ISF har i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Planen ska beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras i myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Planen ska också innehålla identifierade utvecklingsbehov och mål samt aktiviteter som myndigheten avser att vidta och genomföra åren Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och Denna plan beskriver ISF:s åtgärder för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Med jämställhetsintegrering avses normalt (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 1 Planen berör däremot inte det arbete som ISF i egenskap av arbetsgivare ska bedriva enligt diskrimineringslagen (2008:567) för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön. 2.1 ISF:s uppgift ISF har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Det är främst den verksamhet som bedrivs av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten (i de delar som inte står under Finansinspektionens tillsyn) och Skatteverket (i de delar som avser beslut om pensionsgrundande inkomst) som ISF ska granska och utöva tillsyn över, men ISF får också granska verksamheter som gränsar till socialförsäkringsområdet och samverkansinsatser med anknytning till socialförsäkringsområdet. ISF ska löpande redovisa resultatet av sin tillsyn och granskning till regeringen. Det sker normalt genom rapporter där myndigheten redovisar sina iakttagelser och bedömningar och ofta även lämnar rekommendationer till granskningsobjekten eller regeringen. Cirka hälften av myndighetens resurser läggs på regeringsuppdrag och hälften på egeninitierade tillsyns- 1 Europarådet (1998): Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology and presentation of good practices. Final report of activities of the Group of specialists on mainstreaming (EG-S-MS), s

5 och granskningsprojekt. I början av varje år ska ISF också i en granskningsplan ange den huvudsakliga inriktningen som myndighetens tillsyn och granskning ska ha under det kommande året. ISF:s uppgift är att ta fram besluts- och kunskapsunderlag inom socialförsäkringsområdet som kan ligga till grund för politiska beslut eller för de granskade myndigheternas styrning. ISF har däremot inte några styrmedel för att se till att myndighetens rekommendationer följs. 2.2 Tidigare jämställdhetsarbete och nulägesbeskrivning ISF har på uppdrag av regeringen i ett antal granskningar särskilt analyserat skillnader mellan kvinnor och män. ISF har även genomfört egeninitierade granskningar där skillnader mellan kvinnor och män har analyserats särskilt och det är vanligt att ISF i sina rapporter redogör för skillnader mellan kvinnor och män i olika avseenden. De analyser som har haft ett särskilt jämställdhetsfokus har fokuserat på frågor om kvinnors och mäns nyttjande av försäkringen, om handläggningen av försäkringen är lika för kvinnor och män och om utformningen av försäkringen är ändamålsenlig för kvinnor och för män. Granskningar med ett uttalat jämställdhetsperspektiv har genomförts eller pågår inom områdena ekonomisk trygghet vid sjukdom, ekonomisk trygghet för familjer och barn och inom pensionsområdet. Jämställdhetsperspektivet har också funnits med i granskningar inom området ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning. I ISF:s årliga rapport för 2015 nämns ordet kvinnor 8 gånger, män 6 gånger, och de könsneutrala orden försäkrade 27 gånger, personer 38 gånger och hen 6 gånger. Den årliga rapporten är på 83 sidor. Detta indikerar att ISF kan bli betydligt bättre på att uppmärksamma jämställdhetsperspektivet i sin uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. 2.3 Processen för framtagande av planen för jämställdhetsintegrering Arbetet med att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering inleddes i samband med att en företrädare för Nationella sekretariatet för genusforskning träffade ledningsgruppen i april Arbetet har därefter letts av en arbetsgrupp (JIM-gruppen) som består av tre personer. För att få kraft i och markera vikten av arbetet har gruppen satts samman av personer som är medlemmar i myndighetens ledningsgrupp. Dessa har deltagit i de två heldagsutbildningar som Nationella sekretariatet för genusforskning har hållit i maj och juni Ett strategiskt övervägande som ligger till grund för myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering är att hela myndigheten behöver involveras i arbetet redan i ett tidigt skede. ISF:s medarbetare består till stor del av kvalificerade utredare och analytiker. En förutsättning för att jämställdhetsfrågorna ska få genomslag i myndighetens tillsyns- och 5

6 granskningsarbete är att det finns ett engagemang hos alla medarbetare för att bidra i arbetet med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Under våren och hösten 2016 har därför flera seminarier genomförts med alla medarbetare för att höja medvetandenivån om jämställdhetsfrågor i stort samt påbörja en inventering i kärnverksamheten av vilka jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet och diskutera hur ISF kan bidra till att öka jämställdheten (se vidare avsnitt 3.1.1). Seminarierna har letts av JIM-gruppen. JIM-gruppen har också fört en dialog med företrädare för den administrativa enheten och ledningsgruppen för att identifiera behov av andra åtgärder som krävs för att jämställdhetsperspektivet ska kunna integreras i hela verksamheten. Baserat på detta arbete har JIM-gruppen tagit fram ett förslag till plan. Förslaget har diskuterats av ledningsgruppen vid flera tillfällen. Planen har därefter fastställts av generaldirektören. 2.4 Utvecklingsbehov ISF har goda förutsättningar att bidra till de jämställdhetspolitiska målen genom att ta fram ytterligare besluts- och kunskapsunderlag om vilka jämställdhetsproblem som finns inom socialförsäkringsområdet och hur dessa kan åtgärdas. Detta förutsätter att ISF anlägger ett tydligt jämställdhetsfokus i sin tillsyns- och granskningsverksamhet. För att åstadkomma detta behöver ISF bredda och fördjupa sitt analysarbete inom området. Även myndighetens interna styrprocesser behöver ses över för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i styrningen av verksamheten, inte minst vid prioriteringen av gransknings- och tillsynsprojekt. Även om nivån överlag är ganska god krävs en generell höjning av kunskapsnivån om jämställdhetsfrågor i organisationen. Myndighetens kommunikation påverkar hur jämställdhetsperspektivet kommer till uttryck och det finns därför anledning att också se över den. Baserat på de analyser som har gjorts under arbetet med planen har sammanfattningsvis fyra områden identifierats där det finns ett tydligt utvecklingsbehov för att integrera ett jämställdhetsperspektiv: tydligare fokus på frågorna i tillsyns- och granskningsverksamheten, utveckling av myndighetens styrprocesser, ökad kunskap i organisationen samt översyn av ISF:s kommunikation. 6

7 3 Jämställdhetsintegrering i ISF:s verksamhet ISF:s uppgift skiljer sig från många andra myndigheters genom att myndighetens arbete uteslutande är att ta fram besluts- och kunskapsunderlag. ISF verkar därmed genom regeringen och de myndigheter som är föremål för ISF:s granskning, snarare än direkt gentemot medborgarna. Det innebär att ISF framför allt kan bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen genom att på olika sätt belysa hur socialförsäkringen fungerar för kvinnor och män samt analysera vad eventuella skillnader beror på och vad man kan göra åt dem. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Detta delmål har brutits ner i fyra delmål. De av regeringens jämställdhetspolitiska delmål som ISF har bäst förutsättningar att kunna bidra till att uppnå är i första hand delmålet om ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män samt delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. ISF bör även i viss utsträckning kunna bidrag till att uppnå delmålen om en jämn fördelning av makt och inflytande och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utifrån ISF:s uppdrag har myndigheten valt att formulera det övergripande målet för jämställdhetsarbetet enligt följande. ISF bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen genom att i de besluts- och kunskapsunderlag som myndigheten tar fram identifiera och synliggöra de jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet och lämna förslag om vad man kan göra åt problemen. I det följande redovisas resultatet av den analys som ISF har gjort av vilka förändringar som behöver genomföras för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i hela myndighetens verksamhet. 3.1 Granskningsverksamheten Socialförsäkringsområdet omfattar många olika förmåner och styrs av ett komplext regelverk. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män i nyttjandet av socialförsäkringarna, även om variationen är stor mellan olika förmåner. Det finns också stora variationer inom gruppen kvinnor och gruppen män i nyttjandet av socialförsäkringen. Dessa skillnader i nyttjande har sannolikt flera olika förklaringar, som dessutom kan variera mellan förmånerna. Det kan också finnas jämställdhetsproblem utan att det finns några skillnader i nyttjandet av försäkringen mellan kvinnor och män. 7

8 I vissa fall kan de skillnader som finns mellan kvinnor och män eller mellan olika grupper av kvinnor och män bero på hur handläggning och beslutsfattande hos de beslutande myndigheterna fungerar. ISF har till exempel i tidigare granskningar av Försäkringskassans handläggning av sjukpenning, som är en förmån som nyttjas av fler kvinnor än män, konstaterat att kvinnor i högre utsträckning får del av vissa utredningsinsatser från Försäkringskassan. Myndigheternas information kan vidare vara mer eller mindre väl anpassad till kvinnors respektive mäns behov. Skillnaderna kan också ha sin grund i de handläggande myndigheternas styrning. I fallet med sjukpenning kan det till exempel finnas faktorer i Försäkringskassans styrning av hur utredningar av arbetsförmåga ska göras som bidrar till att kvinnor nyttjar sjukförsäkringen i högre utsträckning än män. Ibland kan regelverkets utformning bidra till att skapa en ojämställdhet mellan kvinnor och män. Som exempel på detta kan nämnas förmånen vårdbidrag, som bland annat syftar till att ge viss ekonomisk kompensation till föräldrar som behöver ta hand om ett barn med funktionsnedsättning. Bidraget är dock inte konstruerat så att det ersätter ett faktiskt inkomstbortfall, utan ersättningsbeloppet är schabloniserat beroende på barnets vårdbehov. Eftersom män oftare har högre inkomster än kvinnor kan konstruktionen bidra till att förmånen i högre utsträckning nyttjas av kvinnor än av män. I andra fall kan det handla om att försäkringens utformning i sig gynnar kvinnor i högre utsträckning än män eller vice versa. Om män till exempel i högre utsträckning föredrar bilar som transportmedel kan konstruktionen av en förmån som bilstödet bidra till en ojämställdhet mellan könen. Ett annat exempel är att om kvinnor i högre utsträckning ansvarar för omvårdnad av anhöriga än män kan en förmån som närståendepenning bidra till att upprätthålla en omjämställd fördelning av det obetalda hemarbetet. Socialförsäkringarna påverkas vidare i hög grad av hur andra system fungerar, vilket kan bidra till att förstärka eller kompensera för de observerade skillnaderna mellan kvinnor och män. Det kan till exempel handla om att det finns skillnader i hur läkare bedömer arbetsförmågan för kvinnor och män vilket kan påverka nyttjandet av sjukförsäkringen. Det kan också handla om att det finns skillnader i hur hälso- och sjukvården diagnosticerar flickor och pojkar med funktonshinder vilket kan påverka möjligheten att få funktionshindersförmåner. Arbetsmarknaden ser vidare olika ut för kvinnor och män vilket kan påverka vilken pension som kvinnor respektive män får eller vilka arbetsskador de drabbas av och vilken ersättning de då får. På alla dessa områden kan ISF bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen genom att identifiera problemområden och analysera vad eventuella jämställdhetsproblem beror på och vad man skulle kunna göra för att komma till rätta med dem. Skillnaderna i nyttjande kan också bero på till exempel olika risken för att få medfödda sjukdomar. Sådana skillnader går i normalfallet inte att jämna ut, men även i dessa fall kan ISF bidra med att ta fram besluts- och kunskapsunderlag. Det är samtidigt viktigt att ISF klargör när skillnader mellan kvinnor och män utgör ett jämställdhetsproblem och när de inte gör det. ISF kan även bidra till att belysa skillnader som finns inom grupperna kvinnor respektive män som till 8

9 exempel kan hänga samman med socioekonomisk status, utbildningsbakgrund, yrke, eller bostadsort Genomförda aktiviteter Under våren 2016 genomfördes ett seminarium med hela myndigheten där ledningen och medarbetarna diskuterade vilka jämställdhetsproblem som finns inom socialförsäkringsområdet och vad ISF skulle kunna göra för att bidra till att komma till rätta med dem. Baserat på denna probleminventering har sedan flera mindre arbetsseminarier genomförts under hösten 2016 för att fördjupa problembeskrivningen och diskussionen av vad ISF kan bidra med. Vid seminarierna har medarbetare med särskilda kunskaper inom de ämnesområden som har diskuterats deltagit. Arbetsseminarierna har också syftat till att identifiera konkreta granskningsfrågor som kan utgöra underlag för kommande granskningsprojekt med fokus på jämställdhetsfrågor. Vidare har företrädare för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten bjudits in att hålla seminarier för samtliga medarbetare för att presentera hur dessa myndigheter arbetar med jämställdhetsintegrering. Eftersom både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, precis som ISF, arbetar med socialförsäkringsfrågor är det mycket värdefullt att ta del av vilka jämställdhetsproblem dessa myndigheter har identifierat och vilka åtgärder de har valt att genomföra Behovsanalys Det finns redan i dag ett jämställdhetsperspektiv i många av myndighetens rapporter genom att statistik redovisas könsuppdelat. Ett mindre antal rapporter har också mer tydligt haft fokus på att specifikt analysera skillnader mellan kvinnor och män. Jämställdhetsperspektivet behöver dock generellt stärkas i de granskningar och studier som ISF genomför. Ett jämställdhetsperspektiv bör också vara i fokus i fler granskningar, även om det inte heller framöver kommer att vara aktuellt att genomföra jämställdhetsanalyser i alla granskningar som ISF gör. Genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i relevanta frågor kan ISF fördjupa analyserna av hur olika förhållanden påverkar kvinnor och män även i till synes könsneutrala sammanhang. ISF behöver fortsätta inventeringen av vilka de stora jämställdhetsproblemen är på socialförsäkringsområdet och identifiera områden där ytterligare kunskap om skillnader mellan könen behöver tas fram. ISF behöver också utveckla verktyg för att stödja arbetet med jämställdhetsanalyser i granskningsprojekten Planerade aktiviteter ISF avser att fortsätta arbetet med att kartlägga vilka jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet som grund för att kunna identifiera eventuella ytterligare mål och aktiviteter. För att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag i ISF:s tillsyns- och granskningsverksamhet bedömer myndigheten att det tydligt måste framgå i myndighetens styrdokument att det alltid ska övervägas om det finns 9

10 några centrala jämställdhetsfrågor, och i så fall vilka, som ska belysas i granskningsprojekten. Det ska också tydliggöras att i de fall jämställdhetsperspektivet inte behandlas i en granskning ska detta motiveras. Det finns även behov av att utveckla ett metodstöd för genomförande av jämställdhetsanalyser i gransknings- och tillsynsarbetet. För att arbetet med jämställdhetsanalyser ska få tillräckligt genomslag i praktiken och för att skapa en hållbarhet över tid bedömer ISF även att det behöver finnas tillräcklig kunskap om jämställdhetsfrågor hos alla medarbetare inom granskningsverksamheten, men också tillräckligt många personer på myndigheten med särskilda kunskaper om jämställdhetsfrågor. För att uppnå detta behöver ytterligare kunskapshöjande åtgärder vidtas (se vidare avsnitt 3.3). En samordnare med ansvar att hålla samman arbetet med jämställdhetsintegrering ska också utses och ges möjlighet att knyta till sig personer vid myndigheten som har ett särskilt intresse för och kunskaper om jämställdhetsfrågor. En sådan grupp ska fungera både som stöd och inspiratörer för resten av verksamheten (se vidare avsnitt 4.1). Avsikten är att dessa åtgärder ska leda till att ISF startar fler tillsyns- och granskningsprojekt än i dag med ett tydligt jämställdhetsperspektiv under åren , vilka i sin tur i förlängningen ska bidra till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. 3.2 Styrprocesser ISF har nyligen inlett ett brett arbete för att utveckla bland annat myndighetens mål och strategi samt interna processer. Det innebär att det finns goda förutsättningar för att integrera jämställdhetsperspektivet i utvecklingsarbetet och därmed i styrningen av hela verksamheten Genomförda aktiviteter JIM-arbetsgruppen har, tillsammans med företrädare för den administrativa enheten, gjort en översiktlig genomgång av de mest centrala styrdokumenten för att identifiera behov av förändringar eller av fortsatt genomlysning Behovsanalys För att jämställdhetsperspektivet ska kunna finnas med i hela verksamheten måste det också integreras i den interna styrningen. Detta förutsätter att ansvaret för jämställdhetsfrågorna är tydligt fördelat i organisationen. För att få genomslag i tillsyns- och granskningsverksamheten behöver jämställdhetsperspektivet vidare finnas med vid diskussioner om myndighetens strategiska inriktning och i verksamhetsplaneringsprocessen. Det är också viktigt att det tydliggörs hur jämställdhetsperspektivet ska förhålla sig till de prioriteringsgrunder som styr vilka granskningar som myndigheten genomför. Hittills har det inte genomförts något arbete för att följa upp hur ISF arbetar med jämställdhetsfrågor mer specifikt. För att det ska vara möjligt att bedöma vilka effekter arbetet får är det därför viktigt att myndigheten kan följa upp de aktiviteter som genomförs. Uppföljning och redovisning av 10

11 jämställdhetsarbetet bör integreras i den övriga uppföljning och redovisning som myndigheten gör. ISF ser även att det finns skäl att mer systematiskt gå igenom myndighetens övriga styrande dokument för att undersöka om det finns behov av justeringar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. Det gäller inte minst myndighetens arbete med remissvar Planerade aktiviteter ISF avser att tydliggöra hur ansvaret för jämställdhetsintegrering i verksamheten ska fördelas i myndighetens arbetsordning. Under hösten 2016 och början av våren 2017 kommer myndigheten att arbeta med att ta fram tydligare mål för verksamheten och utveckla en verksamhetsstrategi. Jämställdhetsperspektivet ska vara en del av det arbetet. Jämställdhetsperspektivet ska också tas med i anvisningarna för myndighetens verksamhetsplanering och i verksamhetsplanen. ISF ska även utveckla en ordning för att följa upp i vilken utsträckning jämställdhetsperspektivet har beaktats i genomförda granskningsprojekt. Ledningsgruppen kommer återkommande att diskutera hur jämställdhetsperspektivet integreras i granskningsverksamheten, vilket bland annat syftar till att följa hur arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöper (se vidare avsnitt 3.3.3). Resultatet av jämställdhetsintegreringsarbetet ska vidare redovisas i myndighetens årsredovisning och även i den årliga rapport som myndigheten ska lämna till regeringen varje år. ISF:s rutiner för handläggning av remisser ska ses över så att det tydligt framgår att ISF ska anlägga ett jämställdhetsperspektiv vid hanteringen av remissvar. Övriga styr- och stöddokument ska också ses över för att identifiera eventuella behov av att införa ett jämställdhetsperspektiv. 3.3 Kunskapshöjande åtgärder Genomförda aktiviteter För att introducera medarbetarna i jämställdhetsintegreringsarbetet har ISF:s generaldirektör hållit ett seminarium för samtliga medarbetare på temat Sverige 2016 hur jämställda är vi? i maj Seminariet fokuserade på de jämställdhetsproblem som finns inom arbetsmarknadsområdet och baserades till stor del på hennes erfarenheter från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Därutöver har de seminarier som har genomförts under 2016 (se avsnitt ovan) för att identifiera jämställdhetsproblemen på socialförsäkringsområdet haft en kunskapshöjande och medvetandegörande effekt. I oktober 2016 har också en medarbetare från Nationella sekretariatet för genusforskning genomfört en utbildning för samtliga medarbetare vid myndigheten. 11

12 3.3.2 Behovsanalys En integrering av jämställdhetsperspektivet i verksamheten ställer höga krav på kunskap hos myndighetens medarbetare om jämställdhet samt om hur jämställdhetsproblem kan identifieras och analyseras. Hos vissa medarbetare finns det redan i dag goda kunskaper om dessa frågor. Men för att myndigheten ska kunna nå upp till målet att ISF ska ta fram kunskap och lämna rekommendationer som bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen behöver ytterligare kunskapshöjande åtgärder vidtas Planerade aktiviteter JIM-gruppen ska delta i en nätverksträff för tillsynsmyndigheter som arbetar med jämställdhetsintegrering i november JIM-gruppen kommer därefter att, på lämpligt sätt, förmedla relevant kunskap från träffen till medarbetarna. ISF planerar att låta chefer och medarbetare få göra olika värderingsövningar för att medvetandegöra fördomar. ISF avser också att någon eller några gånger per år bjuda in föreläsare som kan inspirera medarbetarna i jämställdhetsabetet och tillföra myndigheten ny kunskap på området. Jämställdhetsintegreringsarbetet kommer även att tas upp vid introduktionen av nyanställda. Vidare kommer ledningsgruppen att ha regelbundna avstämningar av hur arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i granskningsverksamheten fortskrider, vilket bland annat ska leda till att höja kunskapen och medvetandenivån om jämställdhetsfrågorna. ISF avser också att inleda en dialog med andra myndigheter med liknande uppdrag som ISF, till exempel Tillväxtanalys, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO)om jämställdhetsintegreringsarbetet. Myndigheten kommer också att verka för ett kunskapsutbyte med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. 3.4 Kommunikation Genomförda aktiviteter JIM-gruppen har, tillsammans med företrädare för den administrativa enheten, gjort en översiktlig genomgång av ISF:s externa kommunikation för att identifiera behov av förändringar eller av fortsatt genomlysning. ISF har också lagt ut en presentation av arbetet med jämställdhetsintegrering på myndighetens externa webbplats Behovsanalys ISF presenterar sina rapporter för granskningsobjekten och Regeringskansliet innan publicering genom muntliga föredragningar. När en rapport har överlämnats till regeringen publiceras den på ISF:s webbplats. Media informeras genom ett pressmeddelande och ibland vid en pressträff. ISF erbjuder också ofta granskningsobjekten ytterligare föredragningar. 12

13 Rapporter presenteras även för Socialförsäkringsutskottet, vid konferenser och i andra sammanhang. ISF får vidare brev, e-post och telefonsamtal från allmänheten som vill ställa frågor eller informera om sådant som de upplever fungerar mindre bra med socialförsäkringen. Denna typ av kommunikation med allmänheten utgör dock en mycket liten del av verksamheten. ISF:s sätt att kommunicera bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns anledning att göra en genomlysning av ISF:s webbplats och övriga kommunikation i syfte att förtydliga hur socialförsäkringen fungerar för kvinnor respektive män. Genomlysningen ska också säkerställa att alla oavsett kön ska ha samma förutsättningar att ta till sig informationen. Inom ramen för det utvecklingsarbete som ISF har startat under hösten 2016 (se avsnitt 3.2 ovan) kommer ISF:s utåtriktade kommunikation att ses över i syfte att myndigheten ska nå ut med resultaten av sitt arbete på ett bättre sätt. Som en del i det arbetet ska en kommunikationsstrategi tas fram och ISF:s sätt att kommunicera ses över. Det gäller både webbplatsen och andra kommunikationskanaler. I det sammanhanget finns det också behov av att se över myndighetens skrivregler. Ett jämställdhetsperspektiv behöver finnas med i detta arbete. När det gäller ISF:s kontakter med allmänheten genom brev, e-post och telefonsamtal bedöms de insatser som görs i övrigt inom ramen för denna plan vara tillräckliga för att tillgodose eventuella behov av utveckling för denna typ av kommunikation Planerade aktiviteter ISF avser att genomföra en jämställdhetsanalys av myndighetens externa webbplats. ISF avser också att se över hur myndigheten kommunicerar resultaten av sina granskningar för att undersöka om det finns behov av att göra kommunikationen mer jämställd. 13

14 4 Genomförande 4.1 Organisering och styrning För att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag i myndighetens verksamhet ska alla chefer i organisationen ha ett ansvar för att jämställdhetsfrågorna integreras i den del av verksamheten som de ansvarar för. För att arbetet med jämställdhetsintegrering ska kunna bedrivas med tillräcklig kraft ska det finnas en jämställdhetssamordnare med särskilt ansvar för att samordna arbetet. Jämställdhetssamordnaren kommer att överta det ansvar som nu ligger på JIM-gruppen. Denna person ska också ha ansvar för ytterligare utbildning av chefer och medarbetare samt för att dialogen med såväl andra tillsyns- och utvärderingsmyndigheter som med Försäkringskassans och Pensionsmyndigheten inom jämställdhetsintegreringsområdet. Jämställdhetssamordnaren ska vidare knyta till sig personer som kan fungera som stöd för och ge inspiration till övriga medarbetare. Det finns flera medarbetare vid myndigheten som har både intresse för och hög kompetens om jämställdhetsfrågor. Under 2018 kommer myndigheten att ta ställning till om en jämställdhetssamordnare fortfarande behövs och hur samordningsrollen ska utformas från och med Kompetensförsörjning Under arbetet med handlingsplanen har ett antal kompetenshöjande åtgärder vidtagits som har höjt komptensen generellt hos myndighetens medarbetare. I dag finns också ett antal medarbetare vid myndigheten som har en hög kompetens inom jämställdhetsområdet. Det finns trots detta ett betydande behov av allmänt kompetenshöjande insatser och av att se till att ISF även framöver har ett tillräckligt antal medarbetare med hög kompetens på området. Det senare ställer krav på antingen utbildning av befintliga medarbetare eller krav på kunskaper om jämställdhet vid framtida rekryteringar. Seminarier som rör jämställdhetsfrågor ska anordnas för alla medarbetare minst en gång per termin (se avsnittet ovan). Ansvaret för att detta sker ligger på jämställdhetssamordnaren. Jämställdhetssamordnaren ska också ansvara för att identifiera ytterligare utbildningsinsatser som är lämpliga att genomföra vid myndigheten samt ansvara för introduktionsutbildning om jämställdhet för nyanställda vid myndigheten. 14

15 Den mest centrala kompetenshöjande åtgärden är dock att återföra kunskap från genomförda granskningar med jämställdhetsperspektiv till samtliga medarbetare genom erfarenhetsseminarier. 4.3 Samverkan Mot bakgrund av det uppdrag som ISF har bedömer myndigheten att det inte är aktuellt att samverka med andra aktörer kring de aktiviteter som myndigheten kommer att genomföra som en följd av denna plan. Det finns däremot anledning att ha en dialog och ett erfarenhetsutbyte med andra JIM-myndigheteter som har ett liknande uppdrag som ISF. Det gäller framför allt Brå och Tillväxtanalys, men även till exempel IVO. ISF ser också ett stort värde i att ha ett fortsatt kunskapsutbyte med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten om jämställdhetsproblemen på socialförsäkringsområdet (se avsnitt ovan). 4.4 Uppföljning och utvärdering ISF är fortfarande i början av arbetet med jämställdhetsintegrering och det är ännu inte klart hur arbetet ska följas upp. Många av de aktiviteter som tas upp i denna plan är enkla att följa upp, men ytterligare uppföljning behövs. ISF kommer att utveckla system för att följa upp jämställhetsintegreringen och i samband med det också ta ställning till om det är ändamålsenligt att fastställa mätbara mål och vilka de i så fall ska vara. Jämställdhetssamordnaren ska ansvara för att löpande följa upp hur arbetet fortskrider. Resultatet av jämställdhetsintegreringsarbetet kommer att redovisas i myndighetens årsredovisning och årliga rapport. 4.5 Hållbarhet och lärande Genom att ett jämställdhetsperspektiv integreras i myndighetens organisation och styrning på det sätt som har beskrivits ovan bedöms hållbarheten vara god även på lång sikt. Det kommer dock sannolikt att dröja en period innan jämställdhetsperspektivet har fått fullt genomslag i hela verksamheten och hos medarbetarna. Under en övergångsperiod kommer därför inrättande av funktionen jämställdhetssamordnare att bidra till att jämställdhetsperspektivet successivt förs in och hålls levande i verksamheten. Genom att anordna kontinuerliga utbildnings- och erfarenhetsåterföringsseminarier om jämställdhetsfrågor och att följa upp de åtgärder som genomförs inom ramen för denna plan kommer också ett kontinuerligt lärande att ske i organisationen om jämställdhetsfrågor generellt och mer specifikt om hur ISF kan utveckla sitt analysarbete inom jämställdhetsområdet. 4.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar ISF bedömer att det finns goda förutsättningar att kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet. Det finns ett starkt stöd för arbetet i ledningsgruppen. Detta har bland annat kommit till 15

16 uttryck genom att det är tre medlemmar i ledningsgruppen som fått i uppdrag att inleda arbetet. Det finns också ett stort engagemang för jämställdhetsfrågorna inom hela myndigheten. Många medarbetare har också särskilda kunskaper inom området från tidigare arbete. 16

17 5 Mål- och aktivitetslista I detta kapitel redovisas mål och aktiviteter för de fyra områden som ISF har identifierat som angelägna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i (se vidare avsnitt 2.4 ovan). För varje område redovisas ett effektmål samt ett antal resultatmål. Till varje resultatmål finns vidare en eller flera aktiviteter kopplade. De aktiviteter som finns med är de som har kunnat identifieras i samband med arbetet med att ta fram denna plan. Behov av ytterligare aktiviteter kan framkomma under arbetet med att genomföra planen. De resurser som är kopplade till varje aktivitet tar framför allt sikte på vilka funktioner som kommer att vara ansvariga för att utföra huvuddelen av arbetet, men uppräkningen är inte uttömmande utan ytterligare resurser kan behövas för att genomföra aktiviteterna. 17

18 Granskningsverksamheten Effektmål: I ISF:s granskningar synliggörs de jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet och förslag lämnas om vad som kan göras åt problemen. Resultatmål Aktivitet Tid Resurser I alla projekt som ISF startar övervägs om en jämställdhetsanalys ska genomföras. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i myndighetens projektvägledning och relevanta dokumentmallar så att det tydligt framgår att det alltid ska övervägas om det finns några centrala jämställdhetsfrågor, och i så fall vilka, som ska besvaras i granskningsprojekten. I de fall jämställdhetsperspektivet inte ska behandlas ska detta motiveras. dec 16 apr 17 Arbetsgrupp som har i uppgift att se över de interna processerna Statistik ska redovisas könsuppdelat och eventuella skillnader mellan könen ska analyseras i alla de granskningar där det är möjligt och motiverat. Metodstöd utvecklas för genomförande av jämställdhetsanalyser i gransknings- och tillsynsarbetet: - Jämställdhetseminarier anordnas i uppstartsskedet av några projekt för att diskutera vilka jämställdhetsproblem som kan finnas inom det område som ska granskas och hur projektet skulle kunna arbeta för att analysera dessa. nov 16 maj 17 JIM-gruppen och jämställdhetssamordnaren - Erfarenheterna från uppstartsseminarierna analyseras. april 17 - juni 17 JIM-gruppen och jämställdhetssamordnaren - Stöddokument för jämställdhetsana-lyser tas fram och förankras i organisationen. maj 17 - dec 17 Jämställdhetssamordnaren och ytterligare några medarbetare Erfarenhetsseminarier genomförs i samband med att granskningar avslutas där jämställdhetsfrågor har analyserats för att ta till vara kunskaper. sept 17 - dec 18 Jämställdhetssamordnaren och projektgrupper ISF har en grundläggande bild av vilka jämställdhetsproblem som är aktuella inom de olika delarna av socialförsäkringsområdet och vad myndigheten kan göra för att bidra till att komma till rätta med dem. En analys görs som sammanfattar vad ISF hittills har observerat avseende kvinnors och mäns nyttjande av sjukförsäkringen, om handläggningen av sjukförsäkringen sker på ett jämställt sätt samt om sjukförsäkringens effektivitet och rättsäkerhet för kvinnor och män. Ett fortsatt arbete bedrivs med att kartlägga vilka jämställdhetsproblem som finns på socialförsäkringsområdet för att kunna identifiera ytterligare mål och aktiviteter. okt 16 - dec 16 mars 17 - dec 18 Projektgrupp Jämställdhetssamordnare och projektgrupper 18

19 Styrprocesser Effektmål: Jämställdhetsperspektivet är integrerat i alla styrprocesser. Resultatmål Aktivitet Tid Resurser Jämställdhetsperspektivet beaktas i alla delar av det utvecklingsarbete som myndigheten har startat under hösten Jämställdhetsperspektivet ska tas in i uppdragsbeskrivningarna för de arbetsgrupper som ska arbeta med myndighetens utvecklingsfrågor. nov 16 JIM-gruppen Det är tydligt för hela organisationen att myndigheten i sin verksamhet ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsperspektivet beaktas vid utvecklingen och den interna kommuniceringen av myndighetens mål- och strategidokument och andra dokument som beskriver myndighetens planerade verksamhet. nov 16 - dec 17 Arbetsgrupper som arbetar med det interna utvecklingsarbetet Det finns tydligt utpekat var ansvaret ligger i organisationen för att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i verksamheten. Arbetsordningen justeras så att det tydligt framgår vilka funktioner som mars 17 - sept 17 Chefsjuristen och GD ansvarar för att jämställdhetsfrågor beaktas i verksamheten. En jämställdhetssamordnare utses. mars 17 GD En grupp skapas för att stödja jämställdhetssamordnaren och arbetet med jämställdhetsfrågor i verksamheten i stort. mars 17 - maj 17 Jämställdhetssamordnaren Jämställdhetsperspektivet beaktas i myndighetens verksamhetsplanering Anvisningarna för verksamhetsplaneringen utformas så att det tydligt framgår att jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid val av granskningsprojekt. sept 17 - sept 18 (i viss utsträckning redan sept 16) Adm. Chef Jämställdhetsintegreringsarbetet synliggörs i myndighetens verksamhetsplan och granskningsplan. dec 16 - feb 17 GD Det finns ett system för uppföljning av ISF:s arbete med jämställdhetsintegrering. Ledningsgruppen diskuterar återkommande hur jämställdhetsperspektivet har integrerats i myndighetens verksamhet. Ett system tas fram för att följa upp hur myndigheten arbetar med jämställdhetsfrågor i tillsyns- och granskningsverksamheten och i vilken utsträckning ett jämställdhetsperspektiv har beaktats vid val av granskningsprojekt. Jan 17 - dec 18 jan 17 - dec 17 Ledningsgruppen Ledningsgruppen och jämställdhetssamordnaren Jämställdhetsarbetet följs upp löpande. mars 17 - dec 18 Jämställdhetssamordnaren En beskrivning av resultatet av myndighetens arbete med jämställdhetintegrering tas in i myndighetens årsredovisning och årliga rapport. Feb 17 - feb 18 Adm.chef och GD 19

20 ISF anlägger ett jäm- Remissriktlinjerna arbetas om så att det jan 17 - JIM-gruppen och ställdhetsperspektiv i tydligt framgår att ISF ska anlägga ett dec 17 jämställdhets- hanteringen av sina jämställdhetsperspektiv vid hanteringen samordnaren remissvar. av myndighetens remissvar. Ett jämställdhetsper- Samtliga övriga styr- och stöddokument aug 17 - JIM-gruppen och spektiv är integrerat i ses över för att identifiera var ett dec 17 administrativa myndighetens styr- jämställdhetsperspektiv ska föras in. enheten och stöddokument. Kunskap Effektmål: Kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsanalys vid ISF är god. Resultatmål Aktivitet Tid Resurser Ledningsgruppen har en Ledningsgruppen diskuterar jämställd- nov 16 - Ledningsgruppen djup förståelse för vad hetsfrågor återkommande. dec 18 jämställdhetsintegrering innebär. Cheferna har tillräcklig kunskap för att driva arbetet vidare på myndigheten. Alla medarbetare har Medarbetare utbildas om jämställdhets- förståelse för vad jäm- integrering: ställdhetsintegrering innebär för deras dagliga arbete och har tillräcklig kunskap för att diskutera relevanta frågeställningar ur ett jämställdhetsperspektiv. - Ett seminarium om jämställdhetsintegrering i tillsynverksamhet anordnas - Alla medarbetare får göra olika värderingsövningar för att medvetandegöra fördomar dec 16 Mars - juni 17 JIM-gruppen Jämställdhetssamordnaren - Seminarier om olika jan 17 - Jämställdhets- jämställdhetsaspekter anordnas dec 18 samordnaren återkommande Nyanställda medarbetare utbildas om okt 16 - Jämställdhets- jämställdhetsintegrering: dec 18 samordnaren och - Jämställdhetsintegrering tas upp administrativa i introduktionen av nyanställda enheten ISF samverkar med andra Ett kunskapsutbyte sker med andra mars 17 - Jämställdhets- myndigheter om myndigheter med liknande uppdrag som dec 18 samordnaren jämställdhetsfrågor. ISF om jämställdhetsintegreringsarbetet. Ett kunskapsutbyte sker löpande med okt 16 - Jämställdhets- Försäkringskassan och Pensionsmyndig- dec 18 samordnaren heten om arbetet med jämställdhetsintegrering på socialförsäkringsområdet. 20

21 Kommunikation Effektmål: ISF:s kommunikation är jämställd. Resultatmål Aktivitet Tid Resurser Jämställdhetsperspektivet beaktas i all information på ISF:s webbplats. En jämställdhetsanalys görs av ISF:s externa webbplats i syfte att se till att - det i den information om socialförsäkringen som lämnas på webbplatsen framgår hur denna fungerar för kvinnor respektive män, april 17 - dec 17 Jämställdhetssamordnaren och kommunikationsansvarig - alla oavsett kön ska ha samma förutsättningar att ta till sig informationen. Jämställdhetsperspektivet beaktas i all övrig kommunikation av ISF:s resultat. En jämställdhetsanalys görs av ISF:s kommunikation av resultaten från tillsyns- och granskningsverksamheten i syfte att se till att april 17 - dec 17 Jämställdhetssamordnaren och kommunikationsansvarig - det framgår hur socialförsäkringen fungerar för kvinnor respektive män, - alla oavsett kön ska ha samma förutsättningar att ta till sig informationen. 21