Lokal verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Edvardslundsskolan Datum 1 (41) Lokal verksamhetsberättelse 2014 Edvardslundsskolan årskurs F-6

2 Sammanfattning Vi har under 2014 uppfyllt de flesta av de åtaganden vi haft under året. Kunskapsresultatet är på samma nivå som tidigare år. Flickornas resultat är 9 % högre än pojkarnas (16 ämnen). Kärnämnena har en måluppfyllelse runt 90 %. Simundervisningen har gett bättre resultat än förra året. Utvecklingsarbetet har varit inriktat på bedömnings- och planeringsförmåga. Under våren har det varit fokus på matte och under hösten läsförståelse. Elevernas upplevelse av trygghet ligger stabilt runt 90 % med en variation på några procent mellan olika år, för fritids är resultatet några procent högre. 2 (41) Vi har följt elevernas upplevelse av delaktighet men ännu inte fått genomslag av vårt arbete då vi inte sett några stora skillnader i resultatet. Ledningsorganisationen har stärkts med 60 % biträdande rektor. Vi har upplevt att det blir allt svårare att rekrytera behörig personal, särskilt som vikarier. Vi har haft fler inflyttade elever än tidigare och elevantalet på skolan har ökat.

3 Inledning 3 (41) Edvardslundsskolan är en grundskola med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 6. På skolan fanns i slutet av året 365 elever och 48 medarbetare inklusive 4 trainees. På skolan finns 2 fritidshem för åk F-3 och öppen fritidsverksamhet för åk 4-6. Verksamhetens viktigare målgrupp är elever och deras målsmän. Det viktigaste uppdraget är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och trygghet i form av att utveckla kompetens, organisation och kvalitetsarbete. Skolan bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom processen att tillgodose behovet av utbildning. Inom skola och fritidshem pågår verksamhet som ska säkerställa måluppfyllelse i förhållande till skollag och läroplan för våra elever när de så småningom som lämnar årskurs 9. Arbetet med ökad måluppfyllelse pågår med fokus på kontinuerliga uppföljningar, tekniska hjälpmedel, individuellt stöd och tidiga insatser. Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå målen. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i yrkeslivet och förutsättning för delaktighet i samhället. Vid årsskiftet 2015 förändrades organisationen i Eskilstuna gällande gemensamma resurser (stödcentrum, mångkulturella enheten). Det får både praktisk och ekonomisk betydelse för skolan. Grundskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen. Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla grundskolor i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som fördelar resurser och organiserar verksamheten. Kommunfullmäktige fastställer en årsplan med mål för kommunkoncernens verksamheter. Utifrån denna sätter Torshälla stads nämnd åtaganden och mål för grundskolorna som finns i förvaltningen i en nämndövergripande verksamhetsplan. Varje skola gör en lokal verksamhetsplan med lokala åtaganden som beskriver vad göra för att nå de kommunala och statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar skolan även aktiviteter som beskriver hur arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Uppföljning av skolans lokala åtagande och aktiviteter för Edvardslundsskolan årskurs F-6, beskrivs nedan i enhetens lokala verksamhetsberättelse för 2014.

4 Hållbar utveckling 4 (41) Verksamhetsprocesser: Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Processmål: ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(en attraktiv stad) (KS, SBN, TSN) Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år Torshälla stads nämnds samtliga verksamheter ska under 2014 genomföra minst två kommunikationsinsatser för att öka möjligheten till insyn, inflytande och dialog för att öka förtroendet En modern organisation behöver ha god tillgänglighet. Kommuninvånarnas möjlighet till insyn, inflytande och dialog ska utvecklas och förändras så att förtroendet för den kommunala verksamheten stärks. Bilden av kommunens arbete hos allmänheten är oftast lägre än den hos brukare, elever eller kunder. Ett aktivt kommunikationsarbete bidrar till att öka förtroendet för verksamheterna, att förbättra möjligheterna till dialog och inflytande samt bidrar till en ökad stolthet för den egna verksamheten och orten. Ökad tillgänglighet och kunskap om vår verksamhet Genom fler informationsinsatser kan vi utveckla bilden av våra insatser och verksamhet Kommentar Resultat: Våra målsmän har goda möjligheter att hålla sig informerade om verksamheten. Ett ex är hur målsmännen på skolenkäten (åk 2 och 5) värderar hur man känner till målen i undervisningen till 3,4 (max 4) jämfört med kommunens resultat på 3,17 och jag känner till i vilka forum jag kan framföra mina åsikter; 3,52 jfr kommunen 3,42). Vårt öppna hus hade många deltagare bland blivande F-klass. Drop in-fika med information på fritids är populärt Analys: Vi använder hemsidan frekvent och försöket med talande veckobrev är spännande. Föräldrar utan IT-möjligheter får info i pappersformat. Det är fortfarande oklart med rutiner för föräldramöten Slutsats: Vi behöver definiera vilka föräldramöten som ska genomföras: i övrigt håller arbetet för ytterligare läsår Fritidshemmen på Edvardslundsskolan ska under 2014 utveckla sitt informationsarbete till hemmen Eleverna på fritidshemmen värderar verksamheten på fritids till 3,54 och föräldrarna 2,99. En orsak till skillnaden kan vara vilken information föräldrarna har av verksamheten. Kommentar Resultat: Vi bedömer att informationen till målsmännen blivit bättre. De värderar i år (februari) helheten till 3,2 (2, ). Skillnaden mellan elevers och målsmännens resultat har minskat till 0,18 (0, ).

5 5 (41) Även skattkammaren har nu planscher med läroplansmålen och en digital fotoram för att visa dagens verksamhet för besökande. Analys: Vi behöver ständigt utveckla våra informationskanaler men det arbetet behöver inte prioriteras kommande år Slutsats: Vi behöver vara fortsatt medvetna om vikten av god information men att inga förändringar av kanaler behöver ske när väl Guldgruvans instragram-blogg fungerar. Edvardslundsskolan genomför två öppna hus under 2014 Vi genomför öppet hus både VT och HT där vi på ett otvunget sätt erbjuder befintliga och intresserade nya elever/målsmän att träffa personal och se vår verksamhet. Under öppet hus finns en förslagslåda i entrén Resultat: Vi har beslutat att inte genomföra ett "allmän" öppet hus på VT, Vi har däremot haft öppet hus för årskurs 3 och 6 som genomfört nationella prov. Vi har haft ett öppet möte för föräldrar på temat saäker på nätet med drygt 20 deltagare. Vårt öppna hus i november var mycket välbesökt och uppskattat. Särskilt förskoleklassen fick ta emot många presumtiva elever målsmän med stor nyfikenhet. Analys: Vi har bedömt att det är för mycket som händer under maj och att det därför inte varit fruktbart med ett "öppet hus". Vi har också haft alla IUP-samtal under våren. Höstens öppet hus har två syften; att visa skolan för presumtivt nya elever och att visa terminens arbete för befintliga. Stämningen under kvällen var mycket god och det var många som gav sig god tid att ta del av elevernas arbete. Upplägget fungerade väl. Slutsats: Vi har uppdragit till våra förstelärare att titta över våra föräldramöten och öppna hus med syfte att dels göra vår verksamhet känd och dels öka kontaktytorna med hemmen inför kommande läsår Utveckla informationen på hemsidan Idag lägger föräldrar prenumerationer på sin klass hemsida. Den information som läggs in på övergripande nivåer skapar ingen "pling" i deras brevlådor. Vi behöver hitta en rutin för detta, ett nyhetsbrev per månad som läggs ut på varje klass hemsida? Kommentar Resultat: Plinget i brevlådan är infört på generell nivå. Frekvensen av nyhetsbreven varierar fortfarande mellan verksamheterna. En klass lägger ut sina veckobrev i filmat format. Analys: Vi har utvecklat info-arbetet och underlättat för hemmen att ta del Behovet har styrt och bedömts olika i olika årskurser. Slutsats: Vår information via veckobrev/månadsbrev tillgodoser dagens behov Drop in-fika på Guldgruvan Vi möter föräldrar på ett otvunget sätt och kan diskutera olika frågor Kommentar Resultat: En stor andel av målsmännen deltog. Särskilt mellan 15 och 16. På väggarna och på stationer redovisades läroplanens uppdrag och exempel från verksamheten Analys: Att på ett otvunget sätt visa verksamheten ger ett bra resultat; det är lätt att få gensvar. Vi är stolta över kopplingen mellan läroplan och verksamhet som vi tydliggjorde. Slutsats: Vi ska fortsätta med formatet Blogg för Guldgruvan En blogg har startats för att beskriva verksamheten för inte minst målsmän. Under året ska vi se till att alla känner till den. Det skulle kunna ske genom utskick men också genom information på skolans utvecklingssamtal...(carro)

6 6 (41) Kommentar Resultat: Bloggen har använts regelbundet tom augusti; därefter planerades övergång till instagram vilket ej har startat. Informationen om bloggen har ökat på flera olika sätt via infotavlor och tv-skärm. Antalet enskilda besökare sen jan13-juni 14 är Tidigare analys (juni) föreslog att eleverna själva vara med och skriva men det har ej genomförts Analys: För att öka besök på bloggen av målsmän föreslogs att eleverna själva deltar i skrivandet. Instagram är ett mer använt media och därför lättare att använda. Av olika orsaker (personalförändringar) har starten inte prioriterats. När den startar är det viktigt med en informationsinsats runt den nya bloggen Slutsats: Att utveckla en ny blogg via instagram flyttas med till kommande år. Utvärdera nuvarande informationssystem Vi utvärderar nuvarande informationssystem och inför eventuellt ett alternativ eller utveckling av nuvarande system Kommentar Resultat: Vi har gått igenom våra olika kanaler och upplever att de är funktionella. För att skapa mer elevdelaktighet planeras att starta information på Guldgruvan via instagram: det är inte klart. Analys: Slutsats: Månadsbrev på Fritids Fritids lägger ut ett info-brev varje månad och anslår det även på informationstavlor (Jenny, Carro) Kommentar Resultat: Månadsbrev skrivs på båda fritidshemmen (med undantag ngn månad). Brevet sätts även upp på info-tavlor. Analys: På Skattkammaren hämtar/lämnar målsmännen oftare och tar därför del av nyhetsbreven på ett mer självklart sätt via infotavlor. Övriga kan (förväntas) ta del via prenumeration på hemsidan. Slutsats: Vi bör skicka första veckobrevet analogt med uppmaning att prenumerera. I stället för att anslå veckobrevet kanske vi kan anslå en uppmaning att ta del av veckobrevet?? Vi bör förbättra informationen vid in/överskolningar. Bildspel om verksamheten på fritids Vi visar aktuella bilder från verksamheten på vår bildskärm i korridoren som ett underlag för föräldrar att veta mer/fråga om verksamheten (Carro) Kommentar Resultat: Bilder läggs ut regelbundet och vi ser att elever/målsmän ofta stannar och samtalar om dem-. From aug finns även en digital fororam på Skattkammaren Analys: Arbetet med att sköta informationen är meningsfullt. Vi når på ett enkelt sätt ut med vad som händer på fritids. Tyvärr når vi inte dem som inte hämtar/lämnar.. Barnen uppskattar att få vara fotografer och delaktigheten är stor Slutsats: Arbetet ska fortsätta och vi köper in ett system till Skattkammaren

7 7 (41) Processmål: Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10 % årligen. (KS, AMN) Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter. Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka. Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser som rör individen. Edvardslundsskolan utvecklar under året rutiner för samarbetet mellan skola/hem En god kontakt mellan skola och målsmän och målsmän emellan ökar förutsättningarna för att nå måluppfyllelse Kommentar Resultat: Vi har diskuterat och försökt utveckla arbetet inom befintliga ramar. En översyn av innehållet av föräldramötena har initierats. På skolenkätens frågor om samarbeteskola hem (åk 2,5) finns en liten förbättring (3,53-3,59) från föregående år. Kommunsnittet var 3,49. Målsmän till pojkar anger något högre värde än flickornas (3,63-3,56) och åk 5 något högre än åk 2 (3,7-3,53). Analys: Det är svårt att se någon avgörande skillnad bland enkätsvaren och svarsfrekvensen är knappt 38 %. Vi gläder oss ändå åt förbättringen. Slutsats: Arbetet behöver fortsätta. Under hösten ses föräldramötena över (förstelärarna) Skolan bjuder in till minst ett föräldramöte per årskurs och termin Vi lägger en plan för innehåll för skolans föräldramöten; ex säkerhet på internet i åk 4, drogförebyggande i åk 6.. Kommentar Resultat: Det har funnits möten gällande särskilda saker som deltagande i Comeniusprojektet. Vi har också haft ett allmänt möte om säkerhet på internet. Några klasser har tyckt det räckt med vårens utvecklingssamtal och veckobreven Analys: Det upplevs allt svårare att få ett aktivt deltagande i möten. Det måste kännas värdefullt, det räcker inte med att träffas. Slutsats: För att skapa innehållsrika möten uppdras åt förstelärarna att under hösten göra en plan för skolans föräldramöten. Skolan bjuder in till två husråd för klassrepresentanter per termin På husråd möts föräldrarnas representanter, andra intresserade målsmän och skolledning med personalrepresentanter och diskuterar aktuella frågor på skolan Kommentar Resultat: VI har haft två möten under våren, utöver stående informationspunkter finns varje gång ett tema, de har under våren varit skolenkäten resp. höstens organisation. I runda tal har 8-10

8 klassrepresentanter varit med. De yngre åren har högst deltagande Analys: De som deltar i husrådet uttrycker att det är bra former och innehåll. Det vi upplever svårast är att förankra representationen via klassernas föräldramöten som genomförs mer sällan än husråden. Det är ändå ett värdefullt forum för skolan där frågor kan lyftas och få rådets synpunkter. Slutsats: Att tillsvidare fortsätta i nuvarande form Edvardslundsskolan genomför två öppna hus under 2014 Vi genomför öppet hus både VT och HT där vi på ett otvunget sätt erbjuder befintliga och intresserade nya elever/målsmän att träffa personal och se vår verksamhet. Under öppet hus finns en förslagslåda i entrén 8 (41) Resultat: Vi har beslutat att inte genomföra ett "allmän" öppet hus på VT, Vi har däremot haft öppet hus för årskurs 3 och 6 som genomfört nationella prov. Vi har haft ett öppet möte för föräldrar på temat säker på nätet med drygt 20 deltagare. Vårt öppna hus i november var mycket välbesökt och uppskattat. Särskilt förskoleklassen fick ta emot många presumtiva elever målsmän med stor nyfikenhet. Analys: Vi har bedömt att det är för mycket som händer under maj och att det därför inte varit fruktbart med ett "öppet hus". Vi har också haft alla IUP-samtal under våren. Höstens öppet hus har två syften; att visa skolan för presumtivt nya elever och att visa terminens arbete för befintliga. Stämningen under kvällen var mycket god och det var många som gav sig god tid att ta del av elevernas arbete. Upplägget fungerade väl. Slutsats: Vi har uppdragit till våra förstelärare att titta över våra föräldramöten och öppna hus med syfte att dels göra vår verksamhet känd och dels öka kontaktytorna med hemmen inför kommande läsår Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag) Minst en aktivitet genomförs på fritids i syfte att öka elevernas delaktighet Delaktighet är en demokratisk nödvändighet och rättighet. Den har också bärighet på elevernas måluppfyllelse. Åtagandet innebär att skolan/fritids skapar en ny aktivitet eller utvecklar en redan etablerad process så att elevernas upplevelse av delaktiget ökar VT 2113 upplevde 40 % av eleverna i åk 3-6 att de kunde vara med att påverka "hur vi arbetar i skolan" alltid eller oftast Kommentar Resultat: Vi hart genomfört många aktiviteter för att stimulera elevers delaktighet på fritids. Under hösten har vi även startat en fritidsutbildning som syftar till att utveckla verksamheten på flera plan. Den upplevda delaktigheten på fritids mäts i februari (skolenkät 2, 5 och 8) och vi kan därför inte bedöma effekten fullt ut nu. Analys: Eleverna har inom bestämda om än ganska vida ramar stora möjligheter att vara delaktiga. Flera nya möjligheter har införts. Vi talar också oftare om hur och på vilket sätt. Slutsats: Fortsatt medvetet arbete inom området. Möta politiker Under 2013 fick elevrådet möta ansvarig på Torshälla fastighets AB och bl.a. föra fram sina önskemål runt skolgården. Under 2014 bjuds politiker från nämnden in för att fortsätta diskussionen. Kommentar

9 Resultat: Elevrådet har gjort en skrivelse om staket runt fotbollsplanerna och tillsammans lämnat det till nämnden via Christina Klang Analys: Eleverna har getts tillfälle att följa ett ärendes gång även om svar ännu inte kommit Slutsats: Formatet på förvaltning i Torshälla möjliggör att ge bra bilder av demokratiska spelregler Val av aktivitet på fritids Varje månad hålls ett fritidsråd där eleverna kan diskutera olika aktiviteter. En förslagslåda sätts upp så att eleverna kan påverka planeringen mellan två fritidsråd. Kommentar (41) Resultat: Skattkammaren (F-1) har genomfört fritidsråd där förslag på aktiviteter lämnats. Båda fritidshemmen har förslagslådor. På Guldgruvan lämnar åk 2-3 förslag i en aktivitetspärm. På Skattkammaren finns en aktivitetstavla där barnen kan se vilka aktiviteter som är valbara. Flera valbara aktiviteter har tillförts för åk 2-3; Ebelingmuseets verkstad; valbar idrott på Torsharg; medhjälp vid mellis Analys: Det är svårt att organisera fritidsråd i stora grupper. Eleven känner sig inte delaktig. Orken och engagemanget tryter. Därför fångar vi på Guldgruvan synpunkter i form av förslagslådor och samtal. På Skattkammaren har fritidsrådet genomförts med många genomförda förslag som följd. Slutsats: Eleverna upplever större delaktighet om det finns en lyhördhet i vardagen. Samtidigt börjar fritidsrådet för F-1 fungera och kommer att behållas Dagläger på Mälarvik En ide om läger har lett fram till att vi planerar ett dagläger för Guldgruvans fritids v 24 Kommentar Resultat: Genom detta miljöombyte fick barnen mycket utevistelse som ledde till nya kompis-relationer då 2:or och 3:or lekte mer med varandra (gemenskap). Vi har haft möjlighet att erbjuda andra aktiviteter och upplevelser som t.ex. bad och fiske. Detta blev också som en avslutning för 3:orna på fritids då vi bjöd in de till en grillkväll, tillsammans med föräldrar. Analys: Med en bra planering, positiva pedagoger och positiva föräldrar har vi lyckats skapa en guldvecka ute på Mälarvik. Hjälp med öppningar och stängningar av skattkammaren var till stor hjälp för oss, samt hjälp av den öppna verksamheten med de barn som gick på fotbollsskolan. Abonnerad buss var väldigt bra, mycket tid sparades. Slutsats: Detta är något som vi vill ska återkomma varje år. Kanske kan de blivande tvåorna och den öppna verksamheten komma ut och hälsa på någon dag. Verksamhetsprocesser: Skapa förutsättningar för allmänna val Processmål: Öka valdeltagandet för ungdomar samt för det 10 bostadsområden med lägst valdeltagande. (KS) Genomföra informationsinsatser och aktiviteter samt demokrativecka i syfte att öka valdeltagande bland ungdomar och i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande. (KS, TSN, VN, AMF, BUN, KFN) 2014 är det valår och processmålet för mandatperioden är att öka valdeltagande hos ungdomar samt öka valdeltagande i de valdistrikt som hade lägst valdeltagande vid 2010 års val. Inför valet 2010 genomfördes en rad insatser för ökat valdeltagande i de

10 10 (41) valdistrikt i Eskilstuna som hade lågt valdeltagande. I dessa valdistrikt ökade valdeltaganden med mellan 3-10 %. Inga insatser genomfördes i Torshälla 2010 och valdeltagandet var lågt. Erfarenheter från forskning visar att insatser riktade mot särskilt prioriterade grupper är mer effektiva än allmänna informationsinsatser. Forskning visar också att valdeltagande påverkas positivt av metoder som innebär sociala möten med enskilda väljare. Det är dock viktigt att insatserna inte får negativa effekter som förstärker upplevelser av utanförskap. Lägre valdeltagande ökar sannolikheten för att det blir större skillnader mellan grupper i samhället enligt professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet, som är ledande svensk valforskare. Han menar att valen är det viktigaste instrumentet och hälsoindikatorn för demokratin. Därför är det viktigt att genomföra insatser som medför ökad kunskap om vikten om att rösta för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Inför valet 2014 genomförs i alla årskurser en utbildningsinsats mot en förståelse för demokratins villkor och funktion Insatsen planeras utifrån elevernas ålder och förförståelse med syftet att förstå vikten av att delta i och bidra att bygga "det goda samhället". Utgångspunkter kan vara miniatyrsamhället "klassen". Kommentar Resultat: Vi har nått goda resultat gällande förståelse och begreppsbildning Analys: Det var lyckat att lägga ett gemensamt tema i anslutning till en så medial händelse; Åk 1-3 hade stor hjälp av gemensam planering. Arbetet inkluderade många förmågor och ämnen Slutsats: Det är värdefullt att använda medias dragkraft Undervisning om val 2014 Alla årskurser planerar (LPP) ett arbetsområde (kort eller långt) och genomför det inför val Kommentar Resultat: Alla årskurser har genomfört detta på sin nivå. Många elever har genomfört val i lekfulla former. Eleverna har ökat sin förståelse för valet som process men också lärt sig nya begrepp. Analys: Det är ett bra tillfälle att diskutera demokrati och dess värden när det är en så stor bild i media och omgivning. Slutsats: Det har varit hög måluppfyllelse. Förvaltning/Område: Skolan och Ung fritid ska bidra till att eleverna/ungdomar utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Det är därför viktigt att skolan och ung fritid ger elever/ungdomar möjlighet att förstå hur beslut kan påverkas och samhällsutveckling kan drivas inom ramen för de demokratiska processerna.

11 11 (41) Utveckla elevernas förståelse för och möjlighet till reellt inflytande Riktigt inflytande för elever sker genom en god dialog i klassrummet. Utöver det behöver vi också ett formellt system där eleverna kan driva sina frågor. Den här punkten handlar om att skolan har ett formellt system och klassråd-elevråd, husråd för föräldrar samt fritidsråd och att de fungerar i alla led. Systemet är en bild över samhällets olika nivåer och ökar elevernas förståelse för det. Kommentar Resultat: Resultat från enkäter finns på aktivitetsnivån. Vår bedömning är att det här är ett område som diskuteras allt mer och är under utveckling. Vårt elevråd har varit mer aktivt än på flera år och har bland annat uppvaktat nämnden med en skrivelse. Under hösten har de också haft möjlighet att vara remissorgan inför kommande matsedel. Analys: Steget från att uppmärksamma ett område till resultat i en elevenkät kan vara långt. Därför krävs uthållighet. Vi behöver också hjälpa eleverna med att få syn på de tillfällen som de har ett reellt inflytande. Slutsats: Vi behöver fortsätta lyfta frågan om elevinflytande både i lärarrum och klassrum Levande elevdemokrati Riktigt inflytande för elever sker genom en god dialog i klassrummet. Utöver det behöver vi också ett formellt system där eleverna kan driva sina frågor. Den här punkten handlar om att skolan har ett formellt system och klassråd-elevråd, husråd för föräldrar samt fritidsråd och att de fungerar i alla led. Systemet är en bild över samhällets olika nivåer och ökar elevernas förståelse för det. Kommentar Resultat: Våra klasser har klassråd och elevrådet träffas regelbundet. Utbytet mellan klassråd och skolråd fungerar. På skolenkäten ger eleverna värdet 3.15 (max 4) mot kommunsnittet Flickor ger värdet 3.18 och pojkarna På elevrådet har många frågor tagits upp som inköp av bollar och leksaker till raster, regler på fotbollsplanen och hur vi har det tillsammans. När vi frågade om elevernas (åk 4-6) syn på undervisningen var möjligheten att påverka undervisningen den punkten som fick lägst värde jämfört med mål och feedback. Analys: Vi tror att eleverna inte alltid vet hur mycket de påverkar. De utvärderingar vi gör ligger som grund för nästa arbetsområde men det kan vara svårt att uppfatta. Det är ändå ett område som vi måste fortsätta utveckla. Slutsats: Vi behöver bli bättre på att visa på när elevernas synpunkter tas till vara, och utveckla våra former för elevinflytande Val av aktivitet på fritids Varje månad hålls ett fritidsråd där eleverna kan diskutera olika aktiviteter. En förslagslåda sätts upp så att eleverna kan påverka planeringen mellan två fritidsråd. Kommentar Resultat: Skattkammaren (F-1) har genomfört fritidsråd där förslag på aktiviteter lämnats. Båda fritidshemmen har förslagslådor. På Guldgruvan lämnar åk 2-3 förslag i en aktivitetspärm. På Skattkammaren finns en aktivitetstavla där barnen kan se vilka aktiviteter som är valbara. Flera valbara aktiviteter har tillförts för åk 2-3; Ebelingmuseets verkstad; valbar idrott på Torsharg; medhjälp vid mellis Analys: Det är svårt att organisera fritidsråd i stora grupper. Eleven känner sig inte delaktig. Orken och engagemanget tryter. Därför fångar vi på Guldgruvan synpunkter i form av förslagslådor och samtal. På Skattkammaren har fritidsrådet genomförts med många genomförda förslag som följd. Slutsats: Eleverna upplever större delaktighet om det finns en lyhördhet i vardagen. Samtidigt börjar fritidsrådet för F-1 fungera och kommer att behållas

12 Verksamhetsprocesser: Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola 12 (41) Processmål: Meritmedelvärde ska öka (BUN, TSN) Flickor och pojkar i årskurs 6-9 i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2014 erbjudas minst fyra insatser utöver ordinarie timplan i syfte att öka måluppfyllelsen Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Förvaltning/Område: Erbjuda insatser utöver timplanen för högre måluppfyllelse Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Konkretisering: - Inom ramen det hälsofrämjande arbetet för äldre, utveckla samarbete med pensionärer kring läxläsning för barnen i grundskolans åk Alla elever i åk 3-9 ska erbjudas läxhjälp i genomsnitt 2 ggr/vecka. - Alla elever i åk 4-9 som ej kan simma, ska erbjudas extra simundervisning efter skoltid. Nuläge: Betygsresultaten för vårterminen 2013 visade på följande måluppfyllelse i andel elever som når mål i 16 ämnen: Åk 6: 88% Åk 7: 84,5% Åk 8: 80% Åk 9: 77,4% Åtagandet är överflyttat från verksamhetsplan 2013 och aktiviteter pågår. Redan under vårterminen 2013 erbjöds lovskola under samtliga lov. Det anordnades även kvällsskola under maj månad. Störst intresse från eleverna för att delta hade kvällskolan vilken även gav störst påverkan på måluppfyllelsen. I augusti 2103 riskerade totalt 76 elever i åk 4-9 i Torshälla skolor att inte nå målen i

13 idrott och hälsa till följd av bristande kunskaper i simning. 13 (41) Specifika åtgärder har genomförts för att öka andelen elever som kan simma. Strategierna för ökad simkunnighet kommer att fortsätta utvecklas under läsåret tillsammans med Eskilstuna Bad AB och barn- och utbildningsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning genomförs i samband med verksamhetsberättelse 2013, delår 1 och 2, 2014 och vid ledningsgrupperna under 2014 samt verksamhetsberättelse Edvardslundsskolan (med fritids) erbjuder minst två aktiviteter utöver timplan i syfte att öka måluppfyllelsen Alla elever har inte samma förutsättningar. Vi behöver erbjuda läxhjälp på olika sätt, hitta nya former för detta och utveckla rutinerna för att nå måluppfyllelse i till exempel simning. Resultat: Vi har flera aktiviteter utanför timplanen; vi har genomfört mer matte i åk 1-3 fortare än tidsplanen; vi har läxläsning och extra simträning Analys: Det är svårt att värdera enstaka insatser i ett komplext sammanhang men vi har allt fler elever på läxläsningen. Den extra simträning som erbjudits ger resultat för de elever som deltar. Det verkar viktigt att den sker så fort som möjligt efter avslutat grundkurs. Steget att komma igång kan annars bli långt. Vi har snart nått dit så att elever kan erbjuda extra simträning terminen efter grundkursen. Slutsats: Vi behåller läxhjälpen med stöd av "de äldre" och fortsätter erbjuda extra simträning när möjlighet ges. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot nya in-elever. Läxhjälp Elever som har behov av läxhjälp erbjuds det via speciallärare i åk 4-6 samt av klaslärare i åk 1-3. Kommentar Resultat: Varje vecka finns ett tillfäller för elever ur åk 4-6 att få läxhjälp. Åk två och tre har haft "extratid" för elever som behöver stöd 30 min varje vecka. Vi har haft tema läxor på ett husråd under förra hösten och kommit fram till att de flesta läxorna som ges är av typen repetition eller "nöta in" och ska inte kräva expertkunskap av målsmän. Ett försök med information via U-tube (flippat klassrum) har gjorts. Skriftliga instruktioner finns i flera klasser. Analys: Det är många elever på läxhjälpen; några efter överenskommelse med målsmän och lärare, andra av eget intresse. Läxornas vara eller ej diskuteras då och. Skolan upplever att det vore svårt att ta över all lästräning, glos- och tabellträning som görs hemma. I många av de länder vi jämförs med i bl.a. Pisaundersökningen förekommer än mer läxläsning. Slutsats: Läxhjälpen behövs som stöd till elever som inte har tid eller lugn och ro hemma.. Vi behöver troligen utöka med en lärare under "läxläsningen". En eller flera "äldre" hjälper till i skolans läxläsning Kommentar Resultat: Vi har annonserat i Torshälla runt och fått två svar. De deltar nu i verksamheten och berikar den. Analys: Det finns flera värden i detta; elever får mer hjälp; generationsgränser överskrids mm. Slutsats: Vi hoppas att verksamheten fortsätter med detta stöd Extra simundervisning erbjuds elever som inte klarat målet Dels följer elever med nuvarande åk 3, dels har vi använt lediga tider utanför ord. simundervisning. Kommentar

14 14 (41) Resultat: 79 % av elever i åk tre blev godkända efter vårens undervisning. Samtidigt har 20 av fyrorna erbjudits extra simundervisning; några av dem har avböjt och 12 blev godkända. Ca 90 % blir godkända efter höstens undervisning Ett stort arbete har gjorts av Torshälla, BoU och badhuset för att utveckla formerna för undervisningens Analys: Resultatet har förbättrats år efter år och håller nu en bra nivå. Vi tror att det arbete som gjorts; både på skolan i och i nätverket bidrar till detta Slutsats: Vi fortsätter att leta tider för extra träning och för att följa upp dem som ännu inte är godkända. Processmål: Elevhälsan utvecklas genom bättre samverkan mellan elevhälsans olika kompetenser. (BUN) Minst fyra insatser ska påbörjas under 2014 för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga, flickor och pojkar, i Torshälla. Val av insatser ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Under året görs en utvärdering av elevhälsan på Edvardslundsskolan med syfte att hitta nya former och arbetssätt för att ytterligare stärka arbetet med elever i behov. Gökstensskolan har infört ett system av konsultationssamtal byggt på en idé från Kolsva (?). Vi kanske kan lära av det. Kommentar Resultat: Kontakterna mellan förvaltningarna har utvecklats de senaste åren. I princip fungerar formerna tillfredsställande. Vi behöver styra mer mot förebyggande åtgärder. På ett övergripande plan kan vi uppleva att det saknas kompetens/resurser att möta elever med flera eller tunga diagnoser. Den enskilda verksamheten kan få dra ett stort lass Analys: Formatet för våra EHT är bra. Vi har ökat utbytet mellan AFE och skolan. Kommunen ändrar under året sin prissättning och formen för resursskolorna, kan komma att påverka detta Slutsats: Följa förändringen av vilka fria nyttigheter som finns och anpassa verksamheten därefter. I ett Torshällaperspektiv se över vilka kompetenser som behövs framöver.

15 Studiebesök på Göksten ej utfört 15 (41) Edvardslundsskolan arbetar (i samarbete med Göksten och AFE) fram en årligen återkommande insats för att fortbilda personal och informera brukarna om det stöd, och de resurser som finns för familjer. Vi utgår från boken Våga se, våga fråga, våga agera Kommentar Resultat: Den utbildningsinsats som gjorts var värdefull och breven är utdelade Analys: Det är givande att ibland djupdyka i ett område och höja kunskap och medvetenhet. Att alla familjer får samma information skapar också ökad kunskap och likvärdighet. Slutsats: Att införa utskick och personalinformation/fortbildning till årshjulet. Utvärdering av Elevhälsans arbete görs på sista stora EHT under VT På stort EHT deltar speciallärare, kurator, skolsköterska, rektor, ungdomsvägledare, psykolog och socialtjänst. Kommentar Resultat: Deltagarna i EHT är i stort nöjda med formerna. Det vore bra om vi kan jobba mer förebyggande och möten med AFE och familjer kan med fördel hållas utanför skolan. Analys: En del förebyggande arbete har startats men behöver utvecklas. Vi lär också känna varandra bättre och bättre vilket ger större möjligheter. Slutsats: Att ta upp hur vi kan utveckla arbetet i början av HT Personalfortbildning och brev till våra familjer Boksamtal i arbetslag, film med diskussion på APT och brev till hemmen Kommentar Resultat: Arbetet i personalgruppen har gjorts under VT: brev till föräldrar har deltats ut under aug. Analys: Vi har fångat upp fler familjer tidigare och hoppas det leder till bättre resultat. Medvetenheten om hur elever har det har ökat Slutsats: Vi fortsätter det planerade arbetet, och lägger till en utbildning med externa föreläsare via Marita (kurator) vartannat år. Processmål: 8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Genomföra insatser för att stärka, uppmuntra och stimulera flickor och pojkar från förskoleklass till årskurs tre till läsning. (KS, BUN, TSN, KFN) Under året görs en insats på Edvardlundsskolan (med fritids) med syfte att öka pojkars och flickors läsning Läsförmågan har en avgörande betydelse för studieresultat. Läsningen av skönlitteratur minskar till förmån för IKT-bunden läsning. Skolan behöver hitta vägar att ytterligare stärka läsprocessen. Kanske kan skapande skola hjälpa till..

16 16 (41) Kommentar Resultat: Många insatser är genomföra och bedöms påverka resultatet positivt. En läsande klass är värdefull och många andra bäckar hjälper oss vidare Analys: Det här ett område dör vi ständigt jobbar och letar vilka vägar som är bäst. Vi har inte haft någon mätning som verifierar våra bedömningar. I det läsprojekt som startats i E-tuna planerar vi som bäst hur vi ska kunna följa resultatet. Slutsats: Åtagandet fortsätter inom ramen för läsprojektet. Inspirerande bokpratare En förebild (ex känd idrottsman) talar om läsupplevelser Kommentar Resultat: Vi har inte träffat idrottsmän men väl författar som under hösten träffat alla elever i åk F-4 Analys: Besöken har inspirerat såväl elever som personal Slutsats: Det har varit värdefullt men skulle vara spännande att se hur "kända" personer kan inspirera och påverka eleverna... Lyssna på ljudböcker på fritids Vi lyssnar regelbundet på ljudböcker under mellis på fritids Kommentar Resultat: På mellis lyssnar fritids på sagor och vi bedömer att intresset för sagor därigenom ökar. I förskoleklassen tränas språklig medvetenhet med väldigt höga resultat under året. Biblioteket besöks regelbundet liksom högläsning. Många barn läser före åk 1. Samarbetet med skolan har utvecklats så att det finns sagolyssnande på luncher för flera årskurser och fritids har tyst läsning innan skolstart på morgonen. Analys: Det är svårt att analysera vilka åtgärder som leder till vilket resultat, mycket hänger ihop. Ändå måste våra väldigt goda resultat på förskoleklassens test "hur låter orden" bero på det gedigna arbete som bedrivs. Sagolyssnandet bidrar även till att skapa en mysig stund under mellis. Slutsats: Vi fortsätter arbete på inslagen väg och förskoleklassens personal deltar i skolans satsning på "en läsande klass". Fritids följer upp skolans teman..eleverna kan hitta böcker och material som kopplar till det arbete man håller på med i skolan. Kommentar Resultat: Vi har haft inslag inom det här området men inte fullföljt det. Elevers önskemål att arbeta vidare eller frågor inom ett område tillvaratas. I åk 1 börjar samarbetet ta fart och på Skattkammaren används mer och mer samma material på skola och på fritids. Analys: Det är svårt att administrera fram den här utvecklingen och blir till stor del beroende på den enskilda personalens idéer och drivkraft. Slutsats: Värdefullt men drunknar lätt i vardagen

17 En läsande klass 17 (41) En läsande klass är ett arbetsmaterial och arbetssätt som utvecklar läsförståelsen. Det bottnar i aktuell forskning och är beprövat. Det har ett starkt stöd i skolsverige. Vi startar ett lanseringsarbete och börjar använda materialet i alla klasser Kommentar Resultat: En läsande klass har startat i alla årskurser F-6. Vi har ett möte/månad för att utvärdera och planera. Strategierna börjar landa hos många elever. Analys: Ett handfast och lättillgängligt material ger goda förutsättningar: Stöd i form av processledare och möten behövs Slutsats: Vi fortsätter med innehåll och form under 2015 Processmål: ska minst 85 % av elever ha betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. (BUN, TSN) Den ogiltiga frånvaron på skolan ska följas upp och minskar under året Det finns ett tydligt samband mellan närvaro och måluppfyllelse varför frågan är angelägen Kommentar Resultat: Vårt system börjar nu ge underlag för att följa upp frånvaron. Den ogiltiga frånvaron är låg; Analys: Vi har beslutat följa upp även giltig frånvaro på ett mer strukturerat sätt och vi sak anmäla stor ogiltig frånvaro till huvudman för att stärka helhetsbilden i Torshälla Slutsats: Vi behöver fortsätta bevaka området och arbeta med våra nya rutiner. Uppföljning av frånvaro Varje månad tas statistik ut ur skola 24, till en början med stöd av IT-pedagog, men under HT av läraren själv. Sammanställning redovisas i Stratsys i samband med delår 2 och verksamhetsberättelse Kommentar Resultat: Vårt arbete runt rutiner för frånvaro börjar sätta sig. Uppföljningsarbetet utgår från rapporter från enskilda lärare enligt den frånvartorutin som antagits. De första rapporterna har kommit in. Analys: Nu finns rutiner och kunskap att använda systemet fullt ut Slutsats: Vi ändrar frånvaroanmälan så att föräldrar lägger in själva i systemet efter nyår.

18 18 (41) Processmål: Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN) Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen (BUN, TSN) Alla lärare på Edvardslundsskolan utvärderar ständigt sin undervisning i syfte att utveckla den. Två gånger per termin görs en större utvärdering. Hur vi planerar och genomför undervisningen är parallellt med bemötandet den faktor som har störst genomslag på elevernas resultat av de vi själva kan påverka. Att öka medvetenheten om vad i undervisning som gör skillnad och hur vi kan förändra den är av centralt för skolan Åtagandet följs upp genom att mäta elevernas måluppfyllelse i varje ämne samt en analys av den utvärderingen av undervisningen som genomförts Kommentar Resultat: Våra utvärderingar har blivit bättre och bättre i syftet att hitta de faktorer i undervisningen vi kan förbättra. Den mall som nu används anses stödja arbetet. Analys: Trots att utvärderingarna utvecklas vill vi nå ännu längre och hitta ändå fler "kritiska punkter", - såna som gör skillnad och ger god avkastning på ett förändringsarbete. Därför behöver den här punkten fortsätta finnas kvar i våra planer. Slutsats: Vi fortätter använda den mall vi tagit fram och lyfter åter syftet med utvärderingen. Våra förstelärare får driva frågan Andelen elever som har prognosen godkänt i alla ämnen skall öka varje termin Kommentar Resultat: Vi har samma resultat som föregående år sett över hela skolan (se aktivitetsnivån). Åk 6 har en högre meritpoäng än föregående år och något högre andel godkända elever, i det fallet är åtagandet uppnått. Skillnaden mellan pojkar och flickor kvarstår. Analys: Vi bedömer att det utveklingsarbete som pågår på sikt gör skillnad. Organisatoriskt har vi år 4 föräldralediga lärare och en haft en del skiften inom speciallärargruppen. Det finns en oro för framtida rekryteringar då antal sökande per tjänst minskar. Vi har ändå lyckats väl med flera viktiga rekryteringar. Slutsats Vi fortsätter på inslagen väg; att ständigt utvärdera och förbättra undervisningen. Vi behöver också skapa mer tid för detta arbete genom att strukturera och prioritera bland lärarnas uppgifter. Matematikundervisningen ska utvecklas Lärarna ska öka sina kunskaper om vad som är god undervisning En förändring av undervisningen ska kunna beskrivas/definieras av läraren. Eleverna ska nå flera mål än tidigare Samarbetet med Göksten ska skapa förutsättningar för en mer likvärdig undervisning och bedömning i Torshälla Kommentar Resultat: Matematiklyftet var en gedigen och uppskattad utbildning Deltagande lärare berättar i utvärderingar om att de förändrat arbetssättet i flera avseenden i en riktning som av forskningen beskrivs ge resultat. Flera anför också att en hel del var generella kunskaper som går att applicera på fler ämnen. Ett annat resultat var att likvärdigheten inom skolan och inom Torshälla gällande undervisning och bedömning anses ökat. Resultat på elevnivå är dels svårare att följa men tar också tid att slå igenom Analys: Förutsättningarna att eleverna ska nå målen har ökat när kunskaper ökar hos lärarna. Slutsats: Att ge andra ämnen utrymme. Att ta med sättet att lägga upp utvecklingsarbete och de kunskaper som går att generalisera till andra ämnen.

19 Meritvärdet för åk 6 (ht) är högre än föregående års sexor och antalet godkända på minst samma nivå Föregående år var meritvärdet 142,5 under hösten och 85 % var godkända i alla ämnen 19 (41) Kommentar Resultat: Höstens meritvärde (12-13 ämnen) är 160 jämfört med Andelen godkända i alla ämnen är 81 % (80%) Analys: Vi har under åren lagt stort fokus på att utmana våra elever att nå högre mål och är glada att meritvärdet ökar. I åk se har det arbete varit särskilt utvecklat. Slutsats: Sättet att planera och bedöma undervisningen kan vara en vägledning för fortsatt utveckling på skolan. Större utvärdering av ett genomfört arbetsområde görs i mars, juni, oktober och december Kommentar Resultat: Utvärderingarna är genomförda. I mars gav vår lärarcoach Lennart skriftlig feedback och i juni och anordnandes en kollegial handledning runt dem. Vi upplever att utvärderingarna utvecklas med tiden och fångar mer och mer av kärnpunkterna i undervisningen och därigenom bidrar till ett förbättrat resultat. Analys: VI ser mer och mer fokus på de faktorer som lärarna själva kan påverka och det är ett av syftena med utvärderingen. Vi uppfattar också att många anser att det är väl använd tid. Slutsats: Vi fortsätter under ht på inslagen väg. LPP-skrivandet utvecklas inom F-1 Stöd av bitr. rektor och/eller 1:e lärare Kommentar Resultat: F-klass har skrivit en LPP av årets temaarbete. Åk 1 har kommit igång med sitt skrivande och har haft nytta av det. Analys: Det har blivit enklare att utvärdera elevernas resultat och arbetsområdet som helhet med hjälp av LPP. Bedömningarna blir säkrare. Slutsats: Arbetet har kommit igång och fortsätter under ht. Utökat samarbete Samarbetsformer mellan lärare och arbetslag ökar så att många lärare kan begränsa de ämnen de undervisar i Samarabetet handlar också om att utveckla arbetsformer som skapar grogrund för en kontinuerlig formativ feedback. Resultat: Det är upp till arbetslaget att styra samarbetsformer och ämnesfördelning. Fördelningen har ökat under året. Analys: Vi bedömer att kvaliteten ökar när man kan koncentrera sig på färre ämnen, det är också värdefullt för eleverna att få möta olika vuxna: variationen ökar. Det ger också större möjlighet att bedriva ämnesutveckling när inte alla lärare måste vara med på allt. Vi har upplevt en risk att elever faller mellan stolar när ämnet hamnar i fokus. Slutsats: Arbetet bör fortsätta. Vi behöver planera ped. samtal för de olika grupperna. Planera det centrala innehållet Läroplanens centrala innehåll är fördelat mellan åk 1-3. Det behöver utvärderas och även fördelas inom 4-6

20 Resultat: Fler ämnen är klara för åk 4-6 (SO/NO), men arbete kvarstår. Vi bedömer att arbetet förenklar för lärare och att kvalitén därigenom ökar. 20 (41) Analys: Det har varit stort fokus på matematik de senaste åren och tiden för övrigt utvecklingsarbete därför begränsad. Detta förändras under ht. Vi har också fått förstelärare som kan vara drivande i detta arbete. Slutsats: Att fortsätta arbetet redan under terminsstarten. Vi behöver också delge varandra våra LPP:er (planeringar) och uppgifter som förenklar bedömningen. Till en viss del har detta startat, en samling av texter och bedömda uppgifter börjar byggas upp. fortsatt mätning en ggr/termin och fortsatt fokus på resultatet Kommentar Resultat: Resultatet är samma som föregående år sett över hela skolan 79 % får godkänt i alla ämnen (exkl. de elever som är nyanlända under hösten, 77 % inkl. dem), pojkar 74,2 % och flickor 84% För åk 6 är resultatet 81 % (79 %); Meritvärdet är 160p. (endast 12 resp. 13 ämnen under hösten) Föregående år var värdet 142. Omräknat med samma snittpoäng skulle meritvärdet för alla ämnen vara 201 poäng jämfört med 182 poäng De ämnen som har minst måluppfyllelse är Hi 84 %, Sv 87 % (87 % 2013) Ma 89 % (89 %) och En 91 % (94 %) Analys: Vi har tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Ändå läggs absolut mest resurser på pojkarna; en enkel analys av kostnader för särskilt stöd; egen dator och elevassistenter visar att pojkarna får i runda tal 75 % av dessa medel. Vi bedömer att vi lyckas i många kompensatoriska avseenden då vi har bättre resultat i många teoretiska ämnen än i svenskan. I de ämnena kan IT-stöd; muntlig undervisning och anpassade uppgifter göra att elever som inte har full läsförmåga ändå får ett bra resultat. VI ser också att motivationen är en stark faktor och att många av eleverna som saknar betyg också har en lägre drivkraft. Slutsats: Det görs ett väldigt stort arbete runt de elever som inte når godkänt, och det fortsätter under Vi hoppas att lässatsningen; en läsande klass och vårt pedagogiska utvecklingsarbete i stort bidrar till detta. Vi utöver det inga nya åtgärder utan fortsätter vårt att systematiskt arbeta med förbättringar. Uppföljning av antal elever/årskurs som når målen för simundervisningen Kommentar Resultat: Vi har klart bättre resultat än tidigare och börjar hinna ikapp med de elever i åk 4-6 som inte varit godkända. Analys: Det har varit ett gediget arbete som lett fram till resultatet. Vår idrottslärare har följt med årets åk tre och samtidigt kunnat undervisa äldre elever Slutsats: Vi har en modell som håller för fler år Mattelyftet Lärare som undervisar i matematik deltar tillsammans med Gökstensskolan i skolverkets matematiksatsning. Kommentar Resultat: Matematiklyftet har varit uppskattat. Alla deltagande lärare uppskattar att eleverna genom lyftet når längre än tidigare (79 % i någon mån längre och 29 % längre). Alla lärare upplever att likvärdigheten ökat. (43 % i hög grad). Analys: Vi har tidigare genomfört ett matematikprojekt på "egen hand". Lyftets struktur och material hjälpte oss att komma längre. Att arbeta tillsammans med Göksten har också upplevts värdefullt. Slutsats: Efter tre år av matematikutveckling får andra ämnen ta över utrymmet. Det finns ett intresse att hålla kvar strukturen och gruppen i matte då det finns fler moduler inom matematiklyftet. Det får i så fall ske på lärarnas egna initiativ