Lokal verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 F - 6 Gö Datum 1 (35) Lokal verksamhetsberättelse 2014 Gökstensskolan årskurs F-6

2 Sammanfattning 2 (35) Gökstensskolan F-6 uppfyller nämndens åtagande genom att arbeta konsekvent och tydligt med väl beprövade och forskningsgrundade metoder både för att utveckla undervisingen och bedömningen, öka måluppfyllelsen och öka delaktigheten hos både elever och föräldrar. Genom att under året starta upp en fritidsfortbildning med mycket kompetenta utbildare skapar vi en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla fritidshemmets stödjande funktion. Under året har vi arbetat målinriktat med att minska all frånvaro och vi ser att på individnivå har vi lyckats väl. En utmaning är att lyckas få alla elever godkända i simundervisningen men det är något vi arbetar vidare med under Under valåret 2014 arbetades det i alla årskurser med politik och demokrati på ett mycket lustfyllt och engagerat sätt. Våra EL-projekt har också varit både lustfyllda och engagerande.

3 Inledning Grundskolan är målstyrd. Det betyder att de politiker som valts av medborgarna anger övergripande mål och ger en budget som ska användas för att nå målen. 3 (35) Riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i alla grundskolor i landet. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna som fördelar resurser och organiserar verksamheten. Kommunfullmäktige fastställer en årsplan med mål för kommunkoncernens verksamheter. Utifrån denna sätter Torshälla stads nämnd åtaganden och mål för grundskolorna som finns i förvaltningen i en nämndövergripande verksamhetsplan. Varje skola gör en lokal verksamhetsplan med lokala åtaganden som beskriver vad göra för att nå de kommunala och statliga målen. Till de lokala åtagandena kopplar skolan även aktiviteter som beskriver hur arbetet ska genomföras för att leda till måluppfyllelse. Uppföljning av skolans lokala åtagande och aktiviteter för Gökstensskolans årskurs F-6, beskrivs nedan i enhetens lokala verksamhetsberättelse för Gökstensskolan är en grundskola med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 9, uppdelad på två enheter. På skolan finns ca 630 elever och 75 medarbetare. På skolan finns två fritidshem och en verksamhet med öppen fritidsverksamhet för barn i åldern år. Verksamhetens viktigare målgrupp är elever och deras målsmän. Det viktigaste uppdraget är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och trygghet i form av kompetens, organisation och kvalitetsarbete. Skolan bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom processen att tillgodose behovet av utbildning. Inom skola och fritidshem pågår verksamhet som ska säkerställa måluppfyllelse i förhållande till skollag och läroplan för våra elever när de så småningom som lämnar årskurs 9. Arbetet med ökad måluppfyllelse pågår med fokus på kontinuerliga uppföljningar, tekniska hjälpmedel, individuellt stöd och tidiga insatser. Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå målen. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i samhället och yrkeslivet. Skolan har de senaste åren genomfört en rad med förändringar som till exempel ny läroplan, ny skollag, införandet av lärarlegitimation, nytt betygssystem och betyg från åk 6. Skolorna i Eskilstuna har under de senaste åren satsat på en utbildning (PIM praktiskt IT och mediakompetens) av alla pedagoger med syfte att öka datoranvändandet i undervisningen och datortillgången för såväl elever som personal har ökat. På vår enhet fortsätter vi att öka antalet IKT-verktyg i undervisningen. Från och med 2013 har det införts införs nytt system för resursfördelning till skolorna som utgår från en elevmätning varje månad, och ersättningen utbetalas utifrån aktuella elevantal. Arbetet under 2014 har fokuserat på att fortsätta utveckla arbetet gällande lärarnas bedömarkompetens samt att kunna vara mer flexibla i vår resursanvändning. Vi har även arbetat med Entreprenöriellt lärande och elevdelaktighet.

4 Hållbar utveckling 4 (35) Verksamhetsprocesser: Skapa möjligheter till insyn, dialog och inflytande Processmål: ska 45 % av invånarna vara nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare.(en attraktiv stad) (KS, SBN, TSN) Visar hur väl demokratin fungerar. Nivån för indikatorn ska öka till 42 procent för både kvinnor och män under år 2012, att jämföras med 41 procent för kvinnor och 38 procent för män år Torshälla stads nämnds samtliga verksamheter ska under 2014 genomföra minst två kommunikationsinsatser för att öka möjligheten till insyn, inflytande och dialog för att öka förtroendet En modern organisation behöver ha god tillgänglighet. Kommuninvånarnas möjlighet till insyn, inflytande och dialog ska utvecklas och förändras så att förtroendet för den kommunala verksamheten stärks. Bilden av kommunens arbete hos allmänheten är oftast lägre än den hos brukare, elever eller kunder. Ett aktivt kommunikationsarbete bidrar till att öka förtroendet för verksamheterna, att förbättra möjligheterna till dialog och inflytande samt bidrar till en ökad stolthet för den egna verksamheten och orten. Fritidshemmet på Gökstensskolan ska utveckla sitt informationsarbete till hemmen Vi ser en skillnad i elevernas och föräldrarna uppfattning vad gäller trygghet och trivsel och fritidshemmet som helhet i den brukarenkät som genomfördes under Vårt mål är att öka föräldrarnas upplevelse av fritidshemmet på dessa områden. Resultat Andelen elever som besöker den Öppna verksamheten har ökat markant (från 10 till 40 sålda kort) under höstterminen. En orsak till detta kan vara att Öppna verksamheten alltid finns med i skolledingens informationsblad till hemmen Gökstensnytt, pedagogerna har informerat om verksamheten i klasserna samt att information inför lov m.m. alltid finns på hemsidan. Vad gäller trygghet och trivsel ligger vi högre är kommunens genomsnitt på barnens alla svar medan vi ligger lägre resultatmässigt vad gäller föräldrarnas svar, Bland annat saknar man ett forum för att lyfta sina åsikter. Fritids var tydligt delaktiga på Öppet hus kvällen och där elevernas egna citat och arbeten fanns med som en viktig del. På Stora fritids (åk 2-3) har man gjort i ordning en Pedagogisk vägg där aktuella bilder och texter från verksamheten som man förälder kan se och ta del av vid till exempel hämtning. Antalet deltagare på husrådet har ökat under hösten. Där förs en öppen dialog om aktuella frågor som berör verksamheten. Analys Hemsidan och den pedagogiska väggen är lättillgängliga och aktuella men det kräver att föräldrarna själva är aktiva och har tid att ta del av det som finns där. Många föräldrar är stressade när de hämtar sina barn vilket betyder att det behöver finnas flera vägar till information. Att hitta nya kanaler för att informera på ett tydligt och lättillgängligt sätt är ett pågående jobb. Då antalet deltagare ökat på husrådet och även fritids har diskuterats där upplever vi dock att det finns ett fungerande forum men att vi behöver kommunicera mer kring upplägget för dessa träffar.

5 5 (35) Mer lättillgänglig information Resultat: Vi har en fritidsfolder som berättar om verksamheten och vi synliggör vad som sker i verksamheten på intern TV, anslag i hallen och i månadsbrev. Den öppna verksamheten finns med i Gökstensnytt. Enligt enkätsvaren som redovisades i februari är föräldrarna mer nöjda med samarbetet mellan fritids och hem än tidigare. Analys: Vi använder intern TV :n mer och synliggöra verksamheten mer i Gökstensnytt. Det var ett lågt antal föräldrar (25%) som svarade på enkäten vilket gör att den inte är helt tillförlitlig. Slutsats: Vi fortsätter att hitta vägar för att synliggöra och föra en dialog med vårdnadshavare kring fritidsverksamheten. Att särskilja fritids under Öppet hus kan vara ett sätt. Genom att diskutera fritids på utvecklingssamtalen kan vi både ge och få värdefull information om fritids. Fritids delaktiga vid öppet hus Resultat: Under Öppet hus kvällen fanns en speciell plats där fritidsverksamheten synliggjordes både ur ett barn-och verksamhetsperspektiv. Den var strategisk utplacerad så att alla som kom in såg den. Det var lättillgänglig och bred information. En pedagog var på plats för att svara på frågor. Analys: Ett uppskattat och roligt sätt att visa på verksamhetens kvalitéer. Bra att det var bemannat. Slutsats: Något vi fortsätter med nästa år. Processmål: Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10% årligen. (KS, AMN) Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter. Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka. Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser som rör individen. Utveckla forum för ökat brukarinflytande Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser som rör individen. Samtliga enheter ska ha forum för brukares delaktighet och inflytande. Utveckla dialogen med föräldrar och elever kring verksamheten Enligt läroplanen ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Genom att

6 efterfråga elevers och föräldrars tänkande i viktiga frågor skapar vi möjlighet för brukarna att ha inflytande på verksamheten (Fritidshem) Resultat: På husråd och i många andra sammanhang möter vi föräldrarna och deras tankar kring vår verksamhet. Analys: Genom att föra och bejaka en öppen dialog och ta till vara på och beakta de erfarenheter och tankar alla olika intressenter lyfter fram utvecklar vi vår verksamhet. Slutsats: Vi fortsätter arbetet med att hitta fungerande forum för dialog. (F - 6 ) Resultat: På husråd och i många andra sammanhang möter vi föräldrarna och deras tankar kring vår verksamhet. Under det senaste året har elevrepresentanter från elverådet 7-9 deltagit och beskrivit deras bild av hur verksamheten fungerar. Då föräldrar tagit kontakt med skolan angående aktuella frågor har de bjudits in till dialogmöte. Analys: Genom att föra och bejaka en öppen dialog och ta till vara på och beakta de erfarenheter och tankar alla olika intressenter lyfter fram utvecklar vi vår verksamhet. Att få ta del av föräldrars perspektiv på och uppfattning om vår verksamhet berikar oss och ger oss goda förutsättningar att gå vidare i vårt utvecklingsarbete. Slutsats: Vi fortsätter arbetet med att hitta fungerande forum för dialog. 6 (35) Husråd två gånger per termin Vid husråden diskuterar vi aktuella och övergripande frågor där föräldrars åsikter och tankar kommer fram. Alla är välkomna att delta. Inbjudan och minnesanteckningar finns tillgängliga på hemsidan. Resultat: Bra diskussioner men generellt lågt antal föräldrar på våra möten. Dock ser vi en ökning under hösten. Vid mötet i oktober var andelen föräldrar högre och frågorna många kring gatorna runt skolan och skolmaten. Mötet i december var åter ganska lågt men vi har representation från de flesta klasser. Elevrådet 7-9 har deltagit och gett sin bild av skolans arbete och vardag. Analys: Guppen är egentligen inte representativ eftersom de är så få men kan fungera som ett bollplank och förmedlare av frågeställningar som berör föräldrar på skolan. Eftersom antalet deltagare har varierat utifrån aktuella frågor tänker vi att det är ett forum som man utnyttjar när man har behov av det. Viktigt med god återkoppling. Slutsats: Vi vill ha ett ökat antal deltagare för att få in fler perspektiv i våra dialoger men vi upplever att den diskussion som förs är relevant och givande. Kanske att några av de yngre elevråden också skulle kunna delta vid något tillfälle. Elevråden har en aktiv roll i framtagandet av policydokument och andra viktiga frågor Resultat: Elevråd på de olika arbetslagen har genomförts regelbundet. Eleverna har haft möjlighet att lyfta frågor som är aktuella i i klassen. Eleverna på F-3 har inte alltid varit så förberedda inför mötet. Resultat: Elevråden har deltagit i framtagandet av ordningsregeler och även diskuterat trygghetsfrågor. Analys: Viktigt är att barnen får respons på sina tankar och att de får information om vad som händer med deras tankar. Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag) Minst en aktivitet genomförs på skolan och en på fritids i syfte att öka elevernas delatighet Vi strävar efter att eleverna är delaktiga i skolarbetets planering och utformning i så stor grad som

7 möjligt. Utifrån läroplanen ska skolan främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Enligt den enkätundersökning som gjordes höst och vår 2013 ökar andelen elever i åk 4-9 som upplever att de är med och planerar skolarbetet. Denna utveckling strävar vi efter att fortsätta. 7 (35) Resultat: Arbetet pågår med att göra eleverna delaktiga i planeringen av verksamheten. Eleverna har varit delaktiga i framtagandet av ordningsregler och ska fortsätta diskussionen kring dessa och klassrumsreglerna. Övriga aktiviteter arbetar vi vidare med. (Fritidshem) Resultat: De forum vi använder oss av, elevråd, matråd och fritidsråd fungerar bra under hösten. Analys: De forum vi använder behöver vara tydliga och lyftas fram i verksamheten för att synliggöra elevernas möjlighet att påverka och vara delaktiga. Slutsats: Vi fortsätter arbetet framåt. Elevråd genomförs regelbundet Elevernas åsikter har en tydlig roll på skolan och regelbundna möten i de olika åldersgrupperna ger möjlighet för alla att komma till tals. Resultat: Elevråd på de olika arbetslagen har genomförts regelbundet. Eleverna har haft möjlighet att lyfta frågor som är aktuella i i klassen. Eleverna på F-3 har inte alltid varit så förberedda inför mötet. Elevråden upplever att de inte får respons på sina frågor från skolledningen. Analys: Till nästa läsår behöver F-3 prioritera tid för att elevrådsrepresentanter att fånga in vilka frågor som ska lyftas på elevrådet. För att höja status på elevrådet bör rektor delta minst en gång per termin. För att få en bra struktur vill arbetslag 4-6 hitta en gemensam dagordningsmall som alla klasser använder sig av. Slutsats: till nästa år får vi ge eleverna förutsättningar för att vara väl förberedda inför elverådsmötena. Matråd genomförs regelbundet Datum och tid finns i kalendariet och råden är uppdelade på de olika åldersgrupperna för att eleverna ska ha goda förutsättningar att komma till tals om det som känns angeläget för dem. Resultat: Under våren hade vi några matråd men under hösten har de varit mer strukturerad och verkligen fullt ett syfte. Vid sista träffen gick vi igenom kommande vårs matsedel för att eleverna skulle ha möjlighet att påverka hur den ska se ut. Kostenheten har även lyssnat på inkomna åsikter på ett bra och tydligt sätt vilket har lett till förändringar i vardagen. Analys: Viktigt med tydlig återkoppling på barnens tankar och att de får möjlighet att gå tillbaka till klasserna med bra förklaringar och egen förstålse. Slutsats: vi fortsätter med regelbundna matråd och ev. utvecklar det med smak-tillfällen då vi ska introducera nya maträtter. Regelbundna Fritidsmöten Regelbundna möten i de olika åldersgrupperna genomförs där elevernas tankar och önskemål kommer fram. erna som erbjuds ska utvärderas och utgå från dessa möten. Resultat: Under våren var det svårt att organisera fritidsmöten då det har varit stora grupper men under hösten har det fungerat. Enligt fritidsenkäten svarar eleverna jämfört med övriga kommunen mer positivt vad gäller ansvar och inflytande samtidigt som det är den enda delen som sjunkit något (-0,02) jämfört med förra årets resultat. Analys: Som komplement till möten kan man ha en lista där eleverna skriver upp vad de önskar göra. Det som bestäms på rådet ska eleverna förmedla på mellis-samlingen. Slutsats: Vi fortsätter att utveckla detta.

8 Verksamhetsprocesser: Skapa förutsättningar för allmänna val 8 (35) Processmål: Öka valdeltagandet för ungdomar samt för det 10 bostadsområden med lägst valdeltagande. (KS) Genomföra informationsinsatser och aktiviteter samt demokrativecka i syfte att öka valdeltagande bland ungdomar och i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande. (KS, TSN, VN, AMF, BUN, KFN) 2014 är det valår och processmålet för mandatperioden är att öka valdeltagande hos ungdomar samt öka valdeltagande i de valdistrikt som hade lägst valdeltagande vid 2010 års val. Inför valet 2010 genomfördes en rad insatser för ökat valdeltagande i de valdistrikt i Eskilstuna som hade lågt valdeltagande. I dessa valdistrikt ökade valdeltaganden med mellan 3-10 %. Inga insatser genomfördes i Torshälla 2010 och valdeltagandet var lågt. Erfarenheter från forskning visar att insatser riktade mot särskilt prioriterade grupper är mer effektiva än allmänna informationsinsatser. Forskning visar också att valdeltagande påverkas positivt av metoder som innebär sociala möten med enskilda väljare. Det är dock viktigt att insatserna inte får negativa effekter som förstärker upplevelser av utanförskap. Lägre valdeltagande ökar sannolikheten för att det blir större skillnader mellan grupper i samhället enligt professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet, som är ledande svensk valforskare. Han menar att valen är det viktigaste instrumentet och hälsoindikatorn för demokratin. Därför är det viktigt att genomföra insatser som medför ökad kunskap om vikten om att rösta för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Skolan och Ung fritid ska bidra till att eleverna/ungdomar utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Det är därför viktigt att skolan och ung fritid ger elever/ungdomar möjlighet att förstå hur beslut kan påverkas och samhällsutveckling kan drivas inom ramen för de demokratiska processerna. Elevers kunskaper om demokratifrågor ska öka Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Resultat: Alla klasser har arbetat med valet 2014 och har fått stor inblick i demokrati och i samhällfrågor. Eleverna har fått faktakunskaper, gjort filmer, skapat partier och de har debatterat. Analys: De har utvecklat social kompentens och kunskaper utanför skolan. Vi upplever att eleverna har tyckt om arbetsområdet och att de har blivit mer politiskt intresserade och medveten om sina val

9 orsaker och konsekvenser. Slutsats: Arbeta med demokrati när det är aktuellt ger en intresse! 9 (35) Undervisning om val 2014 i alla årskurser Resultat: Alla klasser i mellanstadiet har arbetat med valet 2014 och har fått stor inblick i demokrati och i samhällfrågor. Eleverna har fått faktakunskaper, gjort filmer, skapat partier och de har debatterat. Analys: De har utvecklat social kompentens och kunskaper utanför skolan. Vi upplever att eleverna har tyckt om arbetsområdet och att de har blivit mer politiskt intresserade och medveten om sina val orsaker och konsekvenser. Slutsats: Arbeta med demokrati när det är aktuellt ger en intresse! Verksamhetsprocesser: Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Processmål: Meritmedelvärde ska öka (BUN, TSN) Flickor och pojkar i årskurs 6-9 i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2014 erbjudas minst fyra insatser utöver ordinarie timplan i syfte att öka måluppfyllelsen Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Erbjuda insatser utöver timplanen för högre måluppfyllelse Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Konkretisering: - Inom ramen det hälsofrämjande arbetet för äldre, utveckla samarbete med pensionärer kring läxläsning för barnen i grundskolans åk Alla elever i åk 3-9 ska erbjudas läxhjälp i genomsnitt 2 ggr/vecka. - Alla elever i åk 4-9 som ej kan simma, ska erbjudas extra simundervisning efter skoltid.

10 10 (35) Nuläge: Betygsresultaten för vårterminen 2013 visade på följande måluppfyllelse i andel elever som når mål i 16 ämnen: Åk 6: 88% Åk 7: 84,5% Åk 8: 80% Åk 9: 77,4% Åtagandet är överflyttat från verksamhetsplan 2013 och aktiviteter pågår. Redan under vårterminen 2013 erbjöds lovskola under samtliga lov. Det anordnades även kvällsskola under maj månad. Störst intresse från eleverna för att delta hade kvällskolan vilken även gav störst påverkan på måluppfyllelsen. I augusti 2103 riskerade totalt 76 elever i åk 4-9 i Torshälla skolor att inte nå målen i idrott och hälsa till följd av bristande kunskaper i simning. Specifika åtgärder har genomförts för att öka andelen elever som kan simma. Strategierna för ökad simkunnighet kommer att fortsätta utvecklas under läsåret tillsammans med Eskilstuna Bad AB och barn- och utbildningsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning genomförs i samband med verksamhetsberättelse 2013, delår 1 och 2, 2014 och vid ledningsgrupperna under 2014 samt verksamhetsberättelse Skolan och fritids erbjuder minst två aktiviteter utöver timplan i syfte att öka måluppfyllelse Resultat: Läxhjälpen erbjuds på 4-6 vid två tillfällen/vecka efter skoltid och för åk 2-3 har läxhjälp på fritids en gång i veckan. Då vi har pensionerade pedagoger till hjälp blir det ett extra resurstillskott. Analys: Deltagandet är relativt högt och många elever uttrycker att de tycker att det fungerar bra. Slutsats: Vi fortsätter med denna organisation Resultat: Läxhjälpen erbjuds efter skoltid en gång i veckan uppdelat på 2-3, 4-5 och åk 6. Då vi har pensionerade pedagoger till hjälp blir det ett extra resurstillskott. En elev i åk 6 har åkt med på simundervisning för åk 7-9 efter skoltid under hela året. På fritids har man erbjudit sagostunder och eleverna har kunnat vara i idrottshallen vid 1-2 tillfällen i veckan. Analys: Deltagandet är relativt högt och många elever uttrycker att de tycker att det fungerar bra. Slutsats: Vi fortsätter med denna organisation. För simundervisning åk 3-5 kommer det också att organiseras möjlighet att åka efter skoltid. Läxhjälp på fritids/ öppna verksamheten Resultat: På 4-6 har Läxhjälpen legat utanför Öppna verksamheten. Pensionärerna har varit en god tillgång med sitt engagemang och värme. Vi ser att elever som är motiverade har gått framåt tack vare läxhjälpen. Under hösten har eleverna erbjudits läxhjälp för åk 4-5 på fritidsgården en gång i veckan och för åk 6 en gång i veckan i sina lokaler. I båda sammanhangen har det varit behöriga, kända pedagoger på

11 11 (35) plats. Simträningen startade under hösten 13 och senare under våren 14. Flera elever klarar sig men veroende på tiden missar de andra viktiga ämnen om det krockar med ordinarie lektioner. Analys: Genom att stödja eleverna med läxhjälpen ger vi goda förutsättningar för att lyckas med läxorna. Om det ökar måluppfyllelsen kan vi inte veta. Vi tycker att flera elever nu gör läxorna i större omfattning, speciellt de elever som inte har stödet hemma och de som behöver extra färdighetsträning. Träning ger färdighet samt att fler elever känner sig trygga till att göra läxorna på fritidsgården på grund av att Andreas är i klasserna åk 4-5 under veckorna. Slutsats: Att ge goda förutsättningar för ett väl fungerande Läxhjälp är något vi har som målsättning även i framtiden och det goda samarbetet med pensionärerna ger dubbla effekter och något vi värnar extra om! Vi fortsätter på våren med samma organisation som vi gjort under hösten. Simundervisning för elever i åk 4-9 som ännu inte nått målet Resultat: Flera av de barn som inte nått målen i ordinarie simundervisning har följt med under våren antingen med åk 3 eller efter skoltid. Vid terminsslut var det 4 i åk 4, 1 i åk 5 och 4 i åk 6 som ännu ej nått målen i simning. Även under hösten följde elever i åk 4 och 5 med åk 3 när det fanns utrymme i gruppen. Även det ledde till att några fler klarade målet. I slutet av höstterminen 2014 var det 1 elev i åk 6, 2 elever i åk 5 och 8 elever i åk 4 och 6 elever i åk 3 som ännu inte klarat målet att simma. Analys: Vi ser att det är viktigt att erbjuda de yngre barnen (åk 4-6) bra tillfällen till simundervisning då det är svårare att motivera dem när de blir äldre. Slutsats: Vi fortsätter att prioritera detta. Vi förstärkte personaltätheten under hösten är det två vuxna som åker med för att skapa trygghet och stabilitet. Vi planerar även för vårens stödundervisning för de som då ännu inte visat simkunnighet. Processmål: Elevhälsan utvecklas genom bättre samverkan mellan elevhälsans olika kompetenser. (BUN) Minst fyra insatser ska påbörjas under 2014 för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga, flickor och pojkar, i Torshälla. Val av insatser ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser.

12 Utveckla främjande och förebyggande strukturer och arbetssätt 12 (35) Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Några områden som är särskilt viktiga för att utveckla en god hälsa är: Inflytande och delaktighet En meningsfull fritid Trivsel i förskola/skolan Goda nätverk En god boendemiljö God ekonomi i familjen Hälsosamma levnadsvanor Konkretisering: Alla barn och unga i Torshälla ska uppleva att de har möjligheterna att själva kunna ha makten i sina egna liv och forma sin framtid. Det finns drygt 1780 barn och unga i åldern 0-17 år bosatta i Torshälla. Nuläge: I Torshälla lever drygt 16,9% av barn i åldern 0-17 år i hem med ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 302 barn. 68% (205) av dessa 302 barn lever med ensamstående föräldrar vilket representerar 62 av de totalt 80 hushåll med barn i snitt/månad som får ekonomiskt bistånd varje månad. X% av barn i hem med ekonomiskt bistånd omfattas även av andra insatser från socialtjänsten. Kostnader för barn- och ungdomsvård är höga även om det bara omfattar ett fåtal barn/unga. I resultatet från liv och hälsa ung 2011 uppgav 78% av flickorna och 90% av pojkarna i årskurs 7 och 9 att de mådde bra rent allmänt. Andelen flickor i åk 9 som uppgav att de mått dåligt under minst 2 veckor var 51% och andelen pojkar var 10%. Även andra tecken som oro (F13%/P5%), stress (F30%/P22%), och huvudvärk (F25%/P5%), mer än en gång/vecka, var relativt ofta förekommande och vanligare hos flickor än hos pojkar. Samma undersökning visar att 78% av flickorna och 90% av pojkarna i åk 9 trivs med sin fritid, och 89% av flickorna och 97% av pojkarna uppger att de trivs bra med livet som helhet.

13 13 (35) I elevenkäten från 2013 visar resultatet 3,1 på en 4-gradigs skala avseende ansvar och inflytande i grundskolan. Barnen i förskolan svarar 2.49 på en 3-gradig skala på frågan om de får vara med och bestämma vad de ska göra. Barnen i förskolan svarar 2,77 på en 3-gradig skala på frågan om hur roligt det är att vara på förskolan och 2,83 på frågan om hur roligt de tycker det är att lära sig nya saker. Det man upplever som roligt upplevs sannolikt som meningsfullt, vilket är en viktig faktor för fortsatt hälsa och utveckling. De senaste åren har andel 15-timmars barn i förskolan, men beslut om utökad tid utifrån barnets behov ökat. (skollagen kap 8 7) Uppföljning: Arbetet kommer att följas upp inom ramen för nämndens uppföljningsprocess samt på ledningsgrupper för berörda verksamheter. Som underlag för uppföljningen 2014 kommer även resultat från 2014 års barn- och elevenkäter att användas, resultat från liv- och hälsa ung 2014 samt besöksstatistik och resultat från KEKS från Ung fritid. Arbetet kommer även att planeras, genomföra och följas upp inom ramen för Trygga Torshälla. Elevhälsoteamet fortsätter att utveckla det förebyggande arbetet Vi jobbar vidare för att utveckla formen för EHT arbetssätt med konsultation, samverkan med socialtjänst, familjevägledare och andra samarbetspartners för att så tidigt som möjligt sätta in rätt insatser för att stödja elevernas utveckling på bästa sätt. Resultat: På elevhälsan sker månadsvis uppföljning av elevers närvaro - detta har gjort att vi tidigare kan uppmärksamma och följa upp enskilda elever och även se om det finns mönster på gruppnivå. En utvärdering av konsultativa arbetssättet har skett i början av Elevers upplevelse av delaktighet ska öka under året i skolan och på fritids Resultat: Genom olika aktiviteter så som aktivitettavla, barnsamtal, fritidsråd m.m. lyfter vi fram barnens tankar och önskemål- Vad gäller elevernas upplevelse av inflytande är vårt resultat från våren 2014 högre än det kommunala genomsnittet bland eleverna i åk 2 och fritids medan åk 5 ligger något lägre. Gökstensdagen och det fortsatta arbetet har varit en viktig del för att skapa deltaktighet och trygghet. På fritids visas elevers arbete upp på dokumentationsväggen och deras tankar synliggjordes på Öppet hus. Analys: Att öka delaktigheten är ännu en pågående process där det både handlar om att skapa situationen där elevernas tankar efterfrågas men även synliggöra de beslut som fattas där elevernas tankar har beaktats. Vi motverkar frånvaro utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 Nuläge: Gökstensskolan 1-9 har minskat den ogiltiga frånvaron från 26% vårterminen 2013 till 16% höstterminen Kommentar Resultat: 14% av alla elever i åk 1-6 har en frånvaro (främst anmäld) under läsåret på mer än 15%. Under året har vi följt upp de elever som har mer än fyra frånvaro tillfällen eller sammanlagt 10 dagar och vi ser att vårt arbete har gett effekter på individnivå. Analys: Det är positivt att vi kan genom att lyfta vikten av att vara i skolan stödja hemmet i att få barnen till skolan. Vi upplever att vi har haft en god dialog med de inblandade barnen och deras föräldrar och tror att det långsiktigt kan stävja frånvaro och öka måluppfyllelsen

14 Slutsats: Vi fortsätter med det arbete som vi har påbörjat. 14 (35) Regelbundna nätverksträffar med Ifo, skolpsykolog och familjevägledare Resultat: Vi har haft gemensamma träffar en gång i månaden. Under hösten delade vi på oss så att först träffade 7-9 socialtjänsten och därefter F-6. Det var bra utifrån sekretessen och tidsutrymmet. Utvärderingen visar att upplevelsen är att det varit givande med den nära kontakten och att det varit bra att ha möjligheten att lyfta frågor i ett tiidgt stadium. Något som kom fram vid utvärderingen och som vi måste ta fasta på är att inte diskutera redan pågående fall. Det ska göras i andra forum. Under hösten besökte socialtjänsten ett APT och berättade om sitt uppdrag och hur vi kan länka samman. Analys: Det var bra att dela upp sig F-6 för sig och 7-9 för sig. Mer tidseffektivt och korrekt. Mötet mellan skola och socialtjänsten var ett uppskattat inslag som vi kommer att fortsätta med. Slutsats: Vi fortsätter så som vi arbetat under hösten. Vi kommer även att bjuda in lärare till konsultation vid dessa träffar. Konsultation används aktivt Resultat: Ungefär hälften av medarbetarna på F-6 har använt sig av konsultation. Upplevelsen är att det är positivt men att vissa frågor vill man ändå ta genast med den det berör, t.ex. specialpedagog. Några har sett tidpunkten för konsultationen som ett hinder. Analys: Vi behöver utveckla formen för konsultation så att det fungerar bra och det känns relevant för alla att använda sig av konsultationen. Slutsats: EHT tar med sig frågan till höstens första träff Regelbundna fritidsmöten Regelbundna möten i de olika åldersgrupperna genomförs där elevernas tankar och önskemål kommer fram. erna som erbjuds ska utvärderas och utgå från dessa möten. Lovplanering utifrån elevernas önskemål Personalen samtalar med de elever som ska vara på fritids under lovet ang vad de vill göra dessa dagar Resultat: Eleverna har fått välja utifrån de aktiviteter som erbjuds. Informationen kommer upp i god tid och man skriver upp sig på Whiteboarden, Analys: Lovveckorna har upplevts lugna men med möjlighet att tillgodose alla behov. Slutsats: Vi fortsätter med detta koncept. stavla En aktivitetstavla som synliggör vilka aktiviter som är aktuella sätts upp och barnen kan skriva sina namn vid de aktiviter som de vill delta i. Resultat: tavlan har främst använts inför och under loven Analys: stavlan har varit ett stöd för struktur och tydlighet i verksamheten. Slutsats: Vi kan fortsätta utveckla användandet av aktivitetstavlan. Klassråd Resultat: Klassråd genomförs regelbundet i alla klasser. Analys: Klassrådet är viktigt för att eleverna ska få fram sina åsikter och synpunkter till förändring och att de känner sig delaktiga och kan påverka. Vi skulle kanske ha ett gemensamt protokoll som är liknade det man har på elevrådet? Slutsats: Viktigt för demokratin! Gökstensandan (El-projekt) EL-projekt som är ett förebyggande värdegrundarbete som alla klasser på skolan ska ta del av. Resultat: Den 16/9 startade vi upp ett projekt som sträckt sig över hösten och inkluderat alla klasser från fklass-åk 8. Klasserna har arbetat tillsammans runt olika uppgifter och uppdrag. Resultatet visades upp på Öppet hus i november, Analys: Vi upplever att mötena mellan yngre och äldre har bidragit till ökad trygghet. Vi har sett andra sidor hos vissa elever, de tar ansvar på ett annat sätt. Än så länge tycker vi att projektet Gökstensandan har varit bra och givande för elever och oss. Vi ser en tydlig koppling mellan de aktiviter som genomförts och det som framkom i trygghetsvandringen förra året. Slutsats: Trygghet först, kunskap sen, d.v.s. för att kunna lära sig måste man känna sig trygg i

15 15 (35) undervisningssituationen. Processmål: 8. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3 och betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Genomföra insatser för att stärka, uppmuntra och stimulera flickor och pojkar från förskoleklass till årskurs tre till läsning. (KS, BUN, TSN, KFN) Utifrån läroplanen ska skolan stimulera eleverna till läsning. Undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Genom samarbete med bibliotek och inom ramen för skapande skola vill vi birika elvernas positiva upplevelse av litteratur och läsning (Gökstensskolan) Resultat Genom olika metoder inom klassens ram så som Maketemetoden, läsprojekt och Bravkod stödjer vi elever i deras läsutveckling. Vi ser att hos många av de elever som ingått i läsprojekt under läsåret har en tydlig ökning av läshastighet ökat. Vi har fått fler datorer i åk 4-6. Vi upplever att fler elever läser skönlitterära böcker Under hösten har tre pedagoger utbildats i konceptet Bravkod som är en strukturerad metod att öka läshastighet vilket vi sett goda resultat av. I slutet av året har vi köpt in böcker, kuddar och bokhyllor för att öka läslusten. Eleverna har varit delaktiga genom att de fått önska vilka titlar som ska köpas in i klassuppsättningar. Analys: Vi måste fortsätta att prioritera dessa resurskrävande aktiviteter då vi ser att det ökar både lusten att läsa och läshastigheten. En särskild satsning på de yngre åldrarna för att underlätta den fortsatt utveckling är både realistisk och nödvändig. Skolan behöver bättre IT-utrustning för att kunna bedriva en bra undervisning av detta slag. Roligt att så många killar tycker om att läsa några klasser. Slutsats: Arbetet fortsätter med att stimulera elever till att läsa mer och varför det är viktigt. Vi ser fram emot den kommunala Lässatsningen som ger oss både resurser och förutsättningar att fokusera på den lustfyllda och viktiga läsningen. All personal får utbildning i Maketemetoden Resultat: All personal har deltagit i denna utbildning Analys: Det var ett uppskattat inslag och fungerade bra i grupperna som provat på det. Slutsats: Lärarna på de yngre åldrarna ställer sig positiva till en fortsättning. Fklass får extra stöd i att arbeta med Maketemetoden Resultat: Veronica Grönte deltog i arbetet med klassen i fklass, åk 1 och åk 4. Det var uppskattat och fungerade väl. Även pedagoger från åk 1, 2 och 3 deltog i en work shop kring Maketemetoden. Maketemetoden ses som en framgångsfaktor då elever som tidigare har haft svårt att bygga upp en berättelse fått mer struktur i sitt berättande med hjälp av metoden. Analys: Maketemetoden är en lättillgänglig och lustfylld metod som fungerar väl med de yngre åldrarna. Slutsats: Flera av lärarna kan tänka sig en fortsättning. Pedagogerna använder sig av metoden: Att skriva sig till läsning

16 Resultat: Fklass bloggar varje vecka. Analys: Skolan behöver bättre IT-utrustning för att kunna bedriva en bra undervisning av detta slag. Vi har fått fler datorer i åk 4-6. Vi upplever att fler elever läser skönlitterära böcker. Roligt att så många killar tycker om att läsa några klasser. Slutsats: Arbetet fortsätter med att stimulera elever till att läsa mer och varför det är viktigt. Eleverna besöker biblioteket Resultat: Eleverna på F-3 och fritids besöker regelbundet biblioteket. Eleverna i åk 4 har haft författarbesök och åk 5 bokprat på biblioteket. Analys: Det är en uppskattad aktivitet som väcker och stärker barnens lust att läsa Slutsats: Vi fortsätter det goda samarbetet med biblioteket Läsaktivitet på fritids Varje dag erbjuds läsaktiviter på fritids (högläsning alt. individuell läsning) 16 (35) Resultat: Varje vecka erbjuds en organiserad sagostunden. Denna har utvecklats under våren. Böcker finns alltid tillgängligt i verksamheten Analys: Det är viktigt att som pedagog vara lyhörd och följsam för elevernas önskemål och intressen. Till nästa läsår kommer vi att använda oss av bibliotekets lokal i fritidsverksamheten. Vi kommer även inreda en fritidslokal för främst åk 1 där det ska vara lugnt och man kan spela spel och läsa böcker. Slutsats: Denna aktivitet kan fortsätta utvecklas under året. Andra läsestunder finns också kvar. Processmål: ska minst 85 % av elever ha betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. (BUN, TSN) Den ogiltiga frånvaron ska minska Frånvaron är högst bland de äldre åldrarna, men det finns ett fåtal elever med hög frånvaro även i årskurs F-6. Nuläge: Gökstensskolan har minskat den ogiltiga frånvaron från 26% våren 2013 till 16% hösten Resultat: Under våren hade totalt 6 elever i åk 1-5 som hade frånvaro på mer än 20,0%. Av de som hade hög frånvaro under våren har 5 av dem en minskad frånvaro under hösten. Under hösten är antalet elever som har frånvaro på mer än 20% till 7 st. Två av eleverna som idag har mer än 20% frånvaro hade lägre under våren. Det är ett väldigt litet antal elever på F-6 som har ogiltig frånvaro. Dessa följer vi upp tillsammans med hemmet omedelbart och med tydlighet. Då vi ser ett samband mellan tidigare giltig frånvaro med senare skolk jobbar vi hårt för att tidigt fånga upp de elever som visar dessa tendenser. När vi uppmärksammar att någon elev har hög eller ökande frånvaro lyfter vi det med föräldrarna. Om det inte sker någon förändring eller av annan orsak samlas vi till möte för att diskutera dels vilka orsaker det finns till frånvaron men även hur vi kan stödja barnet så att dess kunskapsinhämtning inte drabbas av frånvaron. Analys: I de fall vi har arbetat kring frånvaron ser vi en klar förändring i frånvaro direkt efter att vi uppmärksammat denna företeelse. Viktigt är att inte skuldbelägga någon utan att påtala vikten av närvaro i skolan och se möjligheter för att denna ska ökas och kompenseras.

17 Slutsats: Vi fortsätter med detta arbete då vi ser positiva effekter i de flesta fall. (F - 6 Gö) 17 (35) Sammanställa ogiltig frånvaro på enhetsnivå en gång/termin. Resultat: Vi gör detta men det är så få barn och tillfällen som detta gäller på 1-6 vilket innebär att när det händer agerar vi kraftfullt genast. Genom skola 24 får föräldrarna genast återkoppling på ev. frånvaro. Analys: Med en god och tät kontakt med föräldrar får vi detta att fungera och stävjar fortsatt ogiltig frånvaro effektivt. Slutsats: Vi fortsätter arbetet. Vi motverkar frånvaro utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 Nuläge: Gökstensskolan har minskat den ogiltiga frånvaron från 26% vårterminen 2013 till 16% höstterminen Resultat: 14% av alla elever i åk 1-6 har en frånvaro (främst anmäld) under läsåret 2013/2014 på mer än 15%. Under året har vi följt upp de elever som har mer än fyra frånvaro tillfällen eller sammanlagt 10 dagar och vi ser att vårt arbete har gett effekter på individnivå. Analys: Det är positivt att vi kan genom att lyfta vikten av att vara i skolan stödja hemmet i att få barnen till skolan. Vi upplever att vi har haft en god dialog med de inblandade barnen och deras föräldrar och tror att det långsiktigt kan stävja frånvaro och öka måluppfyllelsen Slutsats: Vi fortsätter med det arbete som vi har påbörjat. Processmål: Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN) Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen (BUN, TSN) Alla elever på Gökstensskolan ska uppleva att målen är tydliga och att de får en god återkoppling på sin prestation. Det finns mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Formativ bedömning synliggör lärandet som pågår både för eleverna och för läraren. Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevens lärande. (Skolverket, forskning i klassrummet, 2013) Värdet på antal elever som upplever detta ska öka jämfört med hösten Under 2013 genomfördes en enkät kring undervisning både höst och vår. Den visade på hösten att 84% av alla elever i åk 4-6 upplever att de alltid/oftast får god återkoppling. Motsvarande siffror för 7-9 var 72. Båda värdena var en ökning jämfört med våren och vi förväntar oss att de ska fortsätta öka. Resultat: Flertalet planerade aktiviteter pågår - de pedagogiska forumen har startat, diskussionerna om hur vi utvecklar vårt ämnesövergripande arbete har landat i att vi ska ha tre större projekt - ett/år i de olika årskurserna. Utformning av förstelärarnas uppdrag pågår och utvecklas. Framtagandet av visionsdokumentet har kommit till steget diskussion med alla på skolan. Ma lyftet har varit en givande med tidskrävande insats som gjort att andra lärarträffar fått till vis del stått åt sidan. Dock ser man att detta är ett arbetssätt som gynnar undervisningens utveckling och vi ser att det bidragit till en bättre matematikundervisning. Vid klasskonferenserna under vecka 12 och 13 kan vi konstatera att de flesta elever klarar kunskapskraven bra - till viss del med hjälp av insatser inom klassens ram. Med de få som vi ser riskerar att inte nå målen genomför vi pedagogiska utredningar och upprättar ÅP vid behov. Spec.pedgaog är alltid involverad i denna process. En del av arbetet för att nå hög måluppfyllelse är arbetet med att tidigt uppmärksamma och minska frånvaro samt hitta individuella lösningar för att stödja de som har hög frånvaro.

18 Resultat vid vårterminens slut: 18 (35) Åk 6 88,5% av alla elever (Flickor 93,8 % och pojkar 82,8%) har godkänt i 16 ämnen. Meritvärdet var i genomsnitt 213,5 p (Flickor 223,7 och pojkar 201,8) Måluppfyllelsen vt 2014 Åk 1 100% Åk 2 96,5% (Flickor 100% och pojkar 93%) Åk 3 68% (Flickor: 77 % Pojkar 67%) 6 av de 28 elever saknar endast måluppfyllese i idrott/simning Åk 4 75,9% (Flickor 75 % Pojkar 76%) 2 av de 29 eleverna saknar endast måluppfyllese i idrott/simning Åk 5 88,3% (Flickor 93% Pojkar 83%) Betygsresultat hösten 2014 Åk 6 92% av våra 61 elever fick betyg i alla ämnen (12 st) de undervisats i. Det genomsnittliga meritvärdet var 152 poäng/12 ämnen. 8% (5 st) av våra elever fick ett eller flera F. En av dessa elever är nyanländ och har anpassad studiegång. 10 elever (16,4 %) har ett eller flera A i sitt första betyg. Det är ingen stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat: Flickor har i genomsnittligt meritvärde på 152,3 poäng medan pojkarna har 151, 7 poäng. Måluppfyllelse åk 1-5 ht 2014 Åk 1 98% Åk 2 100% Åk 3 79% (simning och Sv) Åk 4 75% ((simning främst) Åk 5 76% (simning m.m.) Analys: Genom att använda våra resurser flexibelt och hitta olika individuella lösningar inom klassens ram har vi lyckats stödja många barn i deras utveckling. Genom att fortsätta att mötas och diskutera pedagogiska frågor i strukturerad form (pedagogiska forum och liknande Ma lyftet) kan vi fortsätta utveckla vår undervisning. Lärarna som undervisar i åk 4-6 genomgår en fortbildning som handlar om betyg och bedömning. För att öka vår måluppfyllelse behöver vi arbeta mycket med simundervisningen. Ökad användning av IKT som verktyg i undervisningen Resultat: Under läsåret har vi inhandlat 20 datorer och kompletterat med fler ipads. Användandet har därmed ökat. Den IKT-utbildning bland lärarna har också påverkar användandet av projektorer och annat material. I och med EL-projekten men även i annan undervisning har IKT använts som verktyg. Analys: För att vi ska kunna använda IKT fullt ut behöver vi fler datorer och ipads. Det behöver främst utökas på de yngre åldrarna och i spec. undervisningen för att det ska vara lättillgängligt och ett gott alternativ. Om man behöver gå runt och låna och hämta på olika ställen blir det inte av att man använder sig av IKT som en regelbunden och självklar del av undervisningen. Slutsats: Vi behöver utöka antalet IKT-enheter. Under våren ska vi utveckla arbetet med IUP och skriftliga omdömen 1-5. Utveckla den formativa bedömningen och lärares lärande med tillfällen till att mötas och diskutera kring sin undervisning utifrån bedömning, LPP och lärande. Pedagogiska forum, ämnesträffar andra tillfällen? IUP, skriftligt omdöme, utvecklingssamtal skolverkets mallar Resultat: Vi har kommit överens med Edvarslund om att under läsåret 14/15 använda oss av Skolverkets mall för SIUP och utvärdera den efter läsårets slut. Coachningsamtal Resultat: Lärarna på de yngre åldrarna genomför coachningssamtal vid flera tillfällen under terminen. Dels får de direkt återkoppling på det nyligen genomförda arbetet men de tränas även i att bli delaktiga i sin egen kunskapsbild och förbereds på att hålla i sitt eget utvecklingssamtal. Analys: Att kunna coacha på ett bra sätt kräver tid och planering. Eftersom vi veta att snabb och individuell återkoppling på sitt arbete leder till högre måluppfyllelse är detta något vi prioriterar. Slutsats: Arbetet med formen och organisationen kring coachningssamtal fortsätter.

19 19 (35) Uppföljning av antal elever/årskurs som når målen för simundervisningen Resultat: Hösten 2014 Antal elever som ännu inte nått målet i simning Åk 3: 6 st ÅK 4: 8 st Åk 5: 2 st Åk 6: 1 st Under hösten har åk 3 haft simundervisning. Det är fler som har klarat att simma 200 meter vid avslutet än tidigare, 79%. Av hela klassen är det 93 % som är godkända på 25 meter simning vilket är betyder att de har tekniken men behöver träna på orken. Simundervisningens förtydligade struktur (LPP) tillsammans med den resursförstärkning (oftast har två pedagoger från skolan åkt med) som vi gjort kan vara bidragande orsaker till detta. De elever i åk 4 och 5 som ännu inte klarat målet har haft möjlighet att åka med de senaste gångerna och därmed fått ytterligare träning. Flera av eleverna i åk 5 som tidigare inte nått målen har under dessa gånger lyckats med det. En elev i åk 6 har åkt med 7-9 efter skolan för att träna vidare. Analys: De elever som inte når målen har olika situationer som innebär att det inte är helt lätt att nå dessa mål. Vi jobbar för att hitta både individuella lösningar och på gruppnivå och vi ser att det är viktigt att dessa lösningar kommer så tidigt som möjligt då det är lättare att möta barnen. Slutsats: Att ge god förutsättningar att klara simningen på 200 meter är både resurskrävande och en organisatorisk fråga. Vi har en plan för vårens särskilda stöd för detta men samtidigt ser vi att eleverna då missar annan viktig undervisning som vi behöver se över hur vi tar igen. Pedagogiska forum för all personal vid tre tillfällen under våren Resultat: Matte-lyftet som genomfördes under 2013/2014 var ett pedagogiskt forum för undervisande lärare i matematik vilket innebar att få av lärarna på 1-6 har kunnat delta i de skolgemensamma forumen under våren. Under hösten har vi haft pedagogiska träffar och pedagogiska forum som har haft olika teman. Bland annat har Gökstensskolan och Edvardslundskolan träffats för att diskutera hur man arbetar med läsande klass. Analys: Att träffas för att diskutera pedagogiska frågor är givande på flera plan. Det kräver dock en struktur som gör att det känns givande och meningsfullt. Slutsats: Vi fortsätter att mötas för att diskutera aktuella frågor. Till våren kommer fokus ligga på bedömning kopplat till nationella proven. Rektor genomgår rektorsutbildningen och utvecklar det pedagogiska ledarskapet Utifrån den utvärdering som gjorde juni 2013 kännetecknas skolan till stor del av att rektor utför arbetsuppgifter som har med pedagogiks ledning att göra. Målet är att detta kriterium ska helt känneteckna skolan. Resultat: Rektor genomför studierna som planerat och har gjort en plan för sin egen utveckling. Enligt den enkät som genomfördes på arbetslagsnivå upplever pedagogerna att rektor arbetar med pedagogiska frågor till stor del men man upplever även att det är svårt att svara på frågan då man inte riktigt vet vad rektor ägnar sin tid åt Enhälligt tycker man dock att rektor skapar förutsättningar för utvecklingsarbete och till stor del tydliggör skolans uppdrag. Det man upplever har påbörjats och det finns vissa kännetecken av är rektors besök i verksamheten samt kommunikation kring denna. Analys: Att synliggöra rektors uppdrag kan man göra på flera sätt och det finns ett värde i att veta vad som sker på ledningsnivå och varför man kanske inte alltid får tag på rektor. Genom att göra klassrumsbesök och där möta både elever och lärare får rektor både förståelse för och inblick i de vardagliga skeendena. Genom dessa besök kan rektor även ge återkoppling och se möjligheter till utvecklingsmöjligheter i verksamheten. Slutsats: För att kunna genomföra klassrumsbesök med tydlig återkoppling måste tid prioriteras framför annat. Idag har ledningsfunktionen inte möjlighet att fullt ut besöka klassrummen på det vis som beskrivs i texten ovan då arbetstiden övervägande går till annat. Försteläraruppdraget Med hjälp av förstelärare förstärka det vi vill utveckla på Gökstensskolan. Vi har redan identifierade områden, men arbetslagen får lämna förslag på VAD som är behovet i varje arbetslag för att få med alla aspekter. Detta underlag ligger till grunden för den kommande rekryteringen av nya förstelärare. Resultat: Under hösten har vi haft några gemensamma träffar och en uppstart. Vi har läst två böcker och diskuterat hur vi kan använda oss av dem i praktiken. Analys: Vårt arbete måste fortsätta att ta form. Slutsats: Vi är ännu inte framme i denna fråga.

20 20 (35) Ta fram ett visions- strategiskt dokument för Gökstensskolan Resultat: Arbetet pågår Genomföra regelbundna avstämningar kring schema och resurser som underlag för omfördelning/omprioritering Resultat: Vi använder oss av våra resurser på ett eftertänksamt sätt och vi ställer om utifrån individuella och gruppers behov. Arbetslagen reflekterar över hur det ser ut och hur man kan möta behoven för att varje elev ska få det som är bäst för hen. Analys: Detta är ett förhållningssätt och tankesätt som vi måste använda oss av och påminna oss om. Slutsats: Upplevelsen är att vi är snabba och innovativa att hitta lösningar när vi får akuta behov men vi behöver även bli bättre på att göra det mer förebyggande. Kartläggning av nuläget och framtagande av utbildningsbehov IKT-gruppen på skolan tar fram en nulägesanalys och kartläggning av utbildningsbehovet 21/1 Resultat: Undervisande lärare i åk 1-6 har haft work shop kring IKT i undervisningen och antalet datorer och ipads har ökat men vi behöver fortfarande utöka detta. Analys: Antalet datorer, eller avsaknaden av tillräckligt många datorer hindrar oss från att använda IKT som verktyg fullt ut. Slutsats: Vi skulle behöva ett stort tillskott av pengar för att kunna använda oss av IKT på ett modernt sätt. Utbildning i smartboard, skola 24 etc Vi har regelbundna inventeringar och omfördelningar av resurser. Vi analyserar goda exempel från undervisningen tillsammans med bl.a. ämneslärare. Resultat: Vid tre tillfällen under hösten genomfördes IKT- work shop med Lotta Fröjdfeldt. Analys: Det är stor spridning vad gäller kunskap och behov. Lotta är en stor tillgång som kan anpassa utifrån behoven. Slutsats: Vi fortsätter att erbjuda work shops skräddarsydda utifrån behovet. Alla flickor och pojkar i Torshälla stads nämnd skolor ska kunna läsa, skriva räkna på åldersadekvat nivå i årskurs 1 En kommungemensam språkutvecklingsplan är framtagen. Syftet med språkutvecklingsplanen är att skapa ett gemensam språkutvecklande arbetssätt för all verksamhet i förskola, grundskola och gymnasieskola inom Eskilstuna kommun. Detta innebär bland annat att skapa ett undersökande förhållningssätt och en nyfikenhet på vad vi gör och vilken betydelse det har för barn/elevers lärande. På sikt ska detta leda till en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. Fortsatt utveckla ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt på alla enheter. Utgångspunkten för det systematiskaspråkutvecklande arbetet är att språk är en social företeelse som utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Det innebär en funktionell språksyn där språket är vår bas för inlärning. Språkutveckling är därmed av central betydelse för barns/elevers kunskapsutveckling i alla skolformer och inom alla ämnen. Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. (uttal, grammatiska