UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG

Transkript

1 Datum Diarienummer L Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn anders.dybjer@regionhalland.se UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2012 HALLANDS SJUKHUS VARBERG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans 2.8 Mål för FoUU Halland 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden Bilagor Bilaga Hallands sjukhus vårdbeställning och ekonomi Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentar till verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal

2 Hallands sjukhus Varberg mål delårsuppföljning 2 1. Sammanfattning Hallands sjukhus (HS) totala resultat (exklusive regionvård) under årets första åtta månader har en fortsatt mycket god tillgänglighet till nybesök och behandling. En ökad total vårdproduktion, både överstigande 2011 års utfall och 2012 års budget inklusive tilläggsbeställning, avseende slutenvård, dagkirurgi/dagsjukvård och övrig öppenvård. HS har i den egna verksamheten (exklusive regionvård) en sjunkande kostnadsökningstakt (bland annat avseende lönekostnader, materialkostnader och läkemedelskostnader), sjunkande kostnader per viktad vårdtjänst, ökad produktivitet och har haft en sjunkande marginalkostnad för vårdproduktion. Kostnadsökningarna i den egna verksamheten har under årets första åtta månader bromsats in trots en fortsatt volymsökning. Samtidigt har kostnaderna för en väsentligen oförändrad patientvolym med behov av högspecialiserad regionvård kraftigt ökat. Prognosen efter augusti bedöms till -140 mnkr varav -52 mnkr för köpt regionvård. En förbättring jämfört med juli på 10 mnkr (kärnverksamheten förbättras 17 mnkr och regionvården försämras 7 mnkr). Åtgärder för ekonomi i balans pågår bland annat genom, fortsatt utveckling av produktions- och kapacitetsplanering, materialförsörjning, läkemedelsanvändning, utökade restriktioner avseende anställningar, rese- och utbildningskostnader och beslut har dessutom tagits för att reducera främst personalkostnader i samband med minskning av vårdplatser och operationskapacitet från och med kommande årsskifte. HS har från årsskiftet en ny organisation med verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det är främst opererande specialiteter, medicin och akut samt kvinnosjukvården som påverkas av denna förändring. Det innebär att inom dessa områden återfinns både Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och Hallands sjukhus Varberg (HSV). HS bygger en uppföljningsmodell som främst stöder VO-nivå och summeras upp till HS. Det innebär att en del uppföljningsparametrar saknas på förvaltningsnivå och kommer att redovisas för HS totalt. Det har arbetats intensivt från slutet av förra året med den nya organisationen för att organisera de nya områdena både ledningsmässigt och samverkansmässigt. Eftersom verksamhetschefsnivån återinförs organisatoriskt, så krävs både lednings- och samverkansgrupper på den här nivån. För HSV:s del har det inneburit att urologkliniken organiseras under Driftnämnden Varberg (DN VBG), medan barnverksamheten flyttats över till Driftnämnden Halmstad (DN HSH). Hela denna förändring av lednings- och samverkansstruktur är genomförd och fungerar. Vårdproduktionen har ökat inom driftnämndens ansvarsområde med 5,0 procent (VVT) jämfört med samma period förra året och är 4,2 procent över budget. Ökningen avser alla prestationsslag. Inflödet till akuten i Varberg är fortsatt ökande (knappt 9 procent fler besök jämfört med 2011). HS fick en tilläggsbeställning för 2012 på 1450 DRG-poäng, denna är efter augusti passerad med nästan 600 poäng.

3 Det höga inflödet har påverkat akut- och medicinkliniken och belastningen har varit så hög att de fackliga organisationerna har lämnat in två anmälningar om arbetsmiljöförhållandena vid medicin- och akutklinikerna. Handlingsplaner och åtgärder håller på att vidtas, men avseende de fysiska arbetsmiljöförhållandena vid akutmottagningen i Varberg kan man konstatera att det behövs åtgärder som ligger utanför DN VBG mandat. Det ekonomiska resultatet efter åtta månader är 17,7 mnkr för HSV. Prognos för helåret på 35 mnkr för HSV varav 15 mnkr avser regionvård. Åtgärder pågår för att reducera den ekonomiska obalansen. 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk fortsatt implementeras samt följas upp och utvärderas. Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på HS tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. - En ny rutin för registrering av patienternas rökvanor i VAS har tagits fram. Implementering pågår. När detta är klart ska mätningar kunna ske. Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. - Frågan om personalens tobaksbruk ska tas upp i utvecklingssamtal. 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Fortsatt hög nivå på tillgängligheten till besök och behandlingar. Identifiera, processorientera och implementera prioriterade vårdprocesser över hela regionen. Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 6 av 8 månader inom 60 dagar, juli och augusti har samma situation som förra året. En av orsakerna är att allt fler patienter väljer att stå kvar på sjukhusets väntelista och avstår vårdgarantin. o Målet nås inte fullt ut. 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSV klarar 6 av 8 månader inom 60 dagar. Även här väljer patienterna att i allt större omfattning att avstå vårdgarantin. o Målet nås inte fullt ut.

4 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. - HSV klarar 75,5 procent inom 4 timmar. Inflödet fortsätter att öka och perioden jan-aug är 9 procent högre än samma period o Målet nås inte. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. - HSV klarar 86 procent inom uppsatt måldatum. o Målet nås. Säkra att patienter (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - HS har ingen mätmetod i VAS för detta. Till årsbokslutet kommer en rapportering att göras som baseras på förändringar genomförda i verksamheterna i syfte att öka återremitteringen till Närsjukvården. o Målet mäts först i årsbokslut. Utveckla processtyrningen av de fastställda cancerprocesserna i Region Halland. - Från och med augusti finns 15 fastställda cancerprocesser, 13 diagnosspecifika, en för palliativ cancervård och en för cancer av okänt ursprung. De senast tillkomna cancerprocesserna är blås- och njurcancer. För merparten finns processbeskrivningar och kvalitetsindikatorer. En redovisning med deltagande av 120 personer, medarbetare, patientföreträdare, chefer och förtroendevalda, genomfördes den 1:a juni. Genom det hittills genomförda utdataprojektet har vi nu validerat mätningarna och kommer att från och med september att skicka månadsrapporter i första hand till cancerteamen och efter fortsatt utvärdering till berörda chefer. Utdata från VAS har en stor potential och rönt uppmärksamhet vid såväl lokala och regionala presentationer. Att ges förutsättningar för en fortsatt utveckling är en avgörande framgångsfaktor. o Målet för årets 8 första månader uppnått, utifrån de aktiviteter som genomförts. Identifiera och processbeskriva minst en regionöverskridande vårdprocess per verksamhetsområde för gemensam processorientering. - Verksamhetsområdena har påbörjat arbete med att identifiera regionöverskridande vårdprocesser: Verksamhetsområde 1 arbetar med direktspår för strokepatienter till trombolys utan att passera akuten. Verksamhetsområde 2, rehabiliteringsmedicinska vårdkedjan. Verksamhetsområde 3, höftprocessen. Verksamhetsområde 4, graviditetsprocessen, vårdkedja görs tillsammans med mödravården. Verksamhetsområde 5, läkemedelsgenomgång på ortopedkliniken för patienter som kommer in på grund av fall. Verksamhetsområde Handikappverksamhet har påbörjat med att identifiera, processorientera och implementera processen för vuxenhabilitering. o Måluppfyllelse kan redovisas i årsbokslutet.

5 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten med fokus på delaktighet ska genomföras inom samtliga verksamheter. Öka möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Förbättringsmål Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och slutenvård. Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Genomföra åtgärder som ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande. - Dessa mål följs genom den nationella patientenkäten (SKL). Under första kvartalet påbörjas ny mätning och resultatredovisning planeras till september men finns ännu ej tillhanda. Målen med att genomföra åtgärder avseende två förbättringsområden samt ökad delaktighet och patientinflytande redovisas i samband med årsbokslut och i Öppna Jämförelser. Under första kvartalet har ett styrkort med ett antal kvalitetsparametrar för förbättrad översikt och ökad transparens för vissa resultat såväl intern i organisationen som externt, tagits fram. Styrkortet används och kommer att utvärderas i november. o Målet redovisas i årsbokslut. 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska vara drivande i att konkretisera vårdkvaliteten och patientsäkerheten genom implementering, uppföljning och utvärdering av processindikatorer. Patientsäkerheten ska förbättras när det gäller vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsanvändningen. Verksamheten ska implementera system för införande och utfasande av behandlingsmetoder utifrån ett vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Verksamhets som inte omfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en processindikator per huvudvårdsprocess. Fastställa cancerprocessens indikatorer.

6 Verksamheten ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Minska risken för läkemedelsrelaterade fel. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. - De övergripande kvalitetsresultat som kan användas för såväl historisk som nationell jämförelse presenteras årligen i den så kallade Öppna jämförelser (SKL) som publiceras under hösten. Mätningar som sker som del i den så kallade patientsäkerhetssatsningen sker vid olika tillfällen under innevarande år. Trycksårsprevalensen mättes senast 6 mars och har rapporterats till SKL men sammanställningen har ännu inte gjorts offentlig. Resultaten för HSH är att 7,8 procent av patienterna hade trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats vid inläggningen. Motsvarande siffra för HSV är 12,2 procent. För hela HS blir siffran 9,7 procent. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse (Regionens patientsäkerhetsberättelse för 2011 bifogas), enligt aktivitetsplan för måluppfyllelse enligt verksamhetsplan Följsamheten till gällande vårdhygienregler mättes under januari-februari och visade följsamhet till basala hygienrutiner var 65 procent och följsamhet till klädregler var 93,7 procent. Arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (APoK) har gett ett uppdrag till Utskotten för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (UPoK) inom varje område att ta fram en handlingsplan för de enheter inom området som har lägst följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Årets 2 första lokala punktprevalensstudier för vårdrelaterade infektioner visar att 8,2 procent av patienterna vid Hallands sjukhus drabbats av en vårdrelaterad infektion. Resultatet för Hallands sjukhus mätning av postoperativa infektioner helår 2011 är nu klar. Under 2011 drabbades 3,9 procent av alla patienter som opererades av en postoperativ infektion. Avseende minskade risker för läkemedelsfel har inom ramen för uppdraget att analysera Öppna jämförelser 2011 ett projekt initierats som innebär läkemedelsgenomgång och avstämning för de patienter som ingår i ortopedklinikernas höftfrakturprocess. Med ledning av de erfarenheter som genereras kommer projektet att kunna expanderas till att omfatta även andra patientgrupper och processer. Från 1/9 gäller nya föreskriftet som innebär att alla patienter 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel ska genomgå läkemedelsgenomgång. För närvarande tas rutinen fram för detta, den avses bli regiongemensam, samt identifieras det tillkommande resursbehov som denna föreskrift medför. Resursen och kapaciteten för fördjupade genomgångar finns för närvarande inte vid HS. - Indikatorer finns definierade inom de 13 cancerprocesser som etablerats genom den strategiska cancerenhetens arbete.

7 - Den nya organisationen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling har etablerats och omfattar en gemensam strategisk styrgrupp (SPoK) och en gemensam arbetsgrupp för Hallands sjukhus (APoK). o Delmål är uppnådda och flera av kvalitetsparametrarna kommer att redovisas i årsbokslut. 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Miljöpåverkan från tjänsteresor, läkemedel och skadliga kemikalier ska minskas. Förbättringsmål Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent. Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent. Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. De flesta resor bokas via Region Hallands bilpool. Bilpoolen startade 2012 och har därför inga jämförbara siffror från tidigare år. Av den anledningen redovisas inte koldioxidutsläppen från tjänsteresor vid denna uppföljning. Bilpoolens införande innebär att möjligheterna att åka miljöbil ökat och därmed möjligheterna att nå målet. Flera skadliga kemikalier har sorterats ut. Men myndigheternas arbete med att klassa kemikalier gör att många av sjukhusets befintliga kemikalier som tidigare inte har klassats som skadliga nu kommer med på listan över skadliga kemikalier. Förändringen i myndigheternas krav innebär att nya mätningar behöver införas och striktare krav gör det svårare att nå målet. Andelen startförpackningar av nyutskrivna läkemedel är 0,4 procent och har inte ökat. Hallands sjukhus Kungsbacka skriver ut flest startförpackningar 0,8 procent men fortfarande är det långt kvar till målet på 5 procent. Målet nås inte. 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska ha tydliga mål och aktiviteter för varje organisatorisk nivå. Arbetsmiljöåtgärder ska genomföras för att klara kraven på certifiering av arbetsmiljöområdet. - Arbetet med att förbereda arbetsmiljöcertifieringen har pågått hela våren och är nu i sin slutfas inför den externa revisionen hösten Kompetensförsörjningen ska säkras så att verksamheten klarar sitt uppdrag.

8 Antalet anställda 31 augusti 2012 på Hallands sjukhus Varberg var vilket är en viss ökning från juli Ökningen beror på bemannings-förstärkningar för att arbeta 2 av 5 helger istället för varannan samt att förbättra arbetsmiljön efter en utredning kring arbetabelastning i förhållande till befintlig bemanning. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster är 55,77 procent för 2012 jämfört med 54,13 procent Detta är låga värden som delvis kan bero på att ej lagstadgad ledighet dragits in och ersatts av lägre tjänstgöringsgrader under en period. Genomsnittsåldern för Hallands sjukhus Varberg tillsvidareanställda personal ligger kring 48 år. Högst medelålder i Varberg har personal inom administration och ledning med 53år och lägst har sjuksköterskorna med 45 år. Sjukfrånvaron ligger efter andra kvartalet 2012 på nivån 4,60 procent, en liten ökning jämfört med andra kvartalet 2011 (4,28 procent). Ökningen kan härledas till de arbetsmiljöproblem som funnits i Varberg och som man arbetat aktivt för att få ordning på. Undersköterskegruppen har högst sjukfrånvaro med 7,24 procent och teknisk personal har lägst med 1,41 procent. Enligt rullande 12 har sjukhuset motsvarande 16,62 årsarbetare som har timanställning i juli Förberedelsearbetet med Arbetsmiljöplan 2013 har påbörjats och kommer att vara klar under hösten. Under 2013 kommer två nya datasystem att införas, LISA för rapportering av arbetsskador och tillbud samt ADATO som är ett system för arbetsinriktad rehabilitering. Förberedelser inför detta har påbörjats. Förbättringsmål Medarbetarnas kännedom/kunskap om verksamhetens mål ska öka. - Ett förbättringsmål för HS 2012 är att samtliga chefer ska gå på den Regiongemensamma utbildningen i målkvalitet. Då denna utbildning nu har dragits in kan HS inte uppfylla detta mål. Kvaliteten i verksamhetsplanerna för respektive verksamhetsområde ska öka genom att tydliggöra mätbara förbättringsmål inom alla för verksamheten relevanta målområden. - Detta mål hanteras av områdena att uppfylla när övergripande mål ska brytas ned på områdesnivå. Tanken var att den regiongemensamma utbildningen ovan skulle ge förutsättningar för att genomföra även detta mål. Andelen medarbetare som upplever Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare ska öka genom att samtliga kliniker ska uppnå ett resultat motsvarande komfortzonen i 2010 års enkät. - En ny Regiongemensam medarbetarenkätsundersökning kommer att genomföras under hösten. I år är det en ny enkät från företaget IC Quality AB vilket innebär att jämförelse med tidigare enkäter inte kan göras.

9 Identifiera och säkra det strategiska bemanningsbehovet ur ett produktions-, kvalitets- och utbildningsperspektiv. - Kompetensuppgifter kommer under hösten att inrapporteras i systemet Personac HR. - Inom kompetensförsörjningen är det främst inom specialistläkarområdet och inom specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor som det är svåraste att rekrytera nya medarbetare. Arbetet med det beslutade målet att säkra kompetensförsörjningen inom strategiska bristområden har startat. 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans En samlad HS-analys av beställning och ekonomi återfinns i bilaga1. Kommentarer till verksamhetsstatistik för HSV återfinns i bilaga Verksamhetstatistik. Vårdproduktion Hallands sjukhus Varberg månad 8 Utfall ack 2011 Utfall ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,4% Antal DRG poäng SV ,3% ,8% Case mix index 0,923 0,940 0,017 1,9% Antal DRG poäng ÖV ,3% ,3% Cytostatika läkem ,3% ,2% 615 Antal Läkarbesök ,9% ,3% Antal sjukv beh ,1% ,0% Viktade vårdtj ,0% ,2% HSV har ett ökat inflöde av patienter till akuten, cirka 9 procent fler besök jämfört med samma period förra året. Remissinflödet är också högt. Inom sluten vård ses en ökning inom kirurgi, ortopedi och medicin, medan antalet förlossningar minskat något jämfört med förra året. DRG-ersatt öppen vård ökar inom främst ortopedisk dagkirurgi och dialyser. Cytostatikapoängen avser endast kostnaden för läkemedel, behandlingen redovisas som DRG-poäng ÖV, och ökningen är mer än 10 procent jämfört mot förra året. Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Resultatet ska vara > eller = 0. - Avvikelsen mot budget efter första kvartalet är -17,7 mnkr. Avvikelsen på regionvården är -7,7 mnkr och kärnverksamheten -10,0 mnkr. Se ytterligare kommentar nedan. o Målet nås inte För att nå en ekonomi i balans ska åtgärder för ökad kostnadskontroll genomföras och kostnadsutvecklingen ska understiga index (2,4 procent).

10 - Kostnadsutvecklingen jämfört med första kvartalet 2011 överstiger index och är 4,3 procent på HS totalt (köpt vård är exkluderad eftersom betalningsansvaret har flyttats till HSS). o Målet nås inte 02 - Sjukhuset i Varberg Resultat (mkr) UTFALL UTFALL Förändr % BU DIFF VS BU HSU-intäkter 722,4 778,5 7,8% 770,5 8,0 Pat.avgifter 13,4 15,1 13,0% 15,4-0,3 Övriga intäkter 24,9 18,1-27,3% 10,0 8,1 Summa intäkter 760,6 811,7 6,7% 795,8 15,9 Bemanningstjänster 2,9 3,6 24,2% 1,0-2,6 Lab 31,5 37,7 19,6% 34,9-2,8 Läkemedel 36,3 32,0-12,0% 38,9 6,9 Personalkostnader 343,6 376,2 9,5% 363,9-12,3 Röntgen 43,3 43,1-0,6% 42,1-1,0 Tjänster & material 110,9 139,6 25,4% 136,5-3,1 Övr material & varor 57,3 61,0 6,5% 51,1-9,9 Summa kostnader I 625,9 693,2 10,7% 668,3-24,8 Avskrivningar 16,6 17,8 7,5% 18,2 0,4 Finanskostnader 3,2 3,0-7,2% 3,0 0,0 Regionvård 81,7 92,8 13,6% 85,0-7,7 Övr kontoklass 7 89,3 33,1-63,0% 31,7-1,4 Summa kostnader II 190,9 146,7-23,1% 138,0-8,7 RESULTAT - 56,1-28,2-10,4-17,7 Intäkterna uppvisar plus efter åtta månader, HSU-intäkterna har en stor post som avser tilläggsersättning för DRG-ersatt öppen och sluten vård på cirka 13,5 mnkr och ett minus på cytostatikapoängen på -5,4 mnkr. Övriga intäkter är flera olika poster, bland annat att HSV har handledning av läkarkandidater från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Kostnadssidans avvikelse är främst inom personal och påverkar fortfarande uppbemanningen av vårdavdelningarna, men även OB-kostnader som en konsekvens av detta och inom läkargrupperna ökad jourverksamhet. Avvikelsen inom övrigt material och varor (konto 51-59) avser främst en ökning som är relaterad till högre produktion, bland annat implantat och övrigt sjukvårdsmaterial. Röntgenkostnaderna minskar (2011 års siffror påverkas av urologin som flyttat in från HSH och Barn som flyttat ut till HSH), rensat för denna förändring sjunker röntgenkostnaderna med cirka 5,5 procent, vilket är något mindre än den aviserade prissänkningen. Det förklaras till största delen av en ökad volym vård, liksom ökningen inom laboratorieverksamheten.

11 Regionvården avviker med 7,7 mnkr mot budget. Se ytterligare kommentarer i bilaga 1. Förbättringsmål Öka styrning och förbättra analys, åtgärder och prognos genom månatliga uppföljningsmöten och rapporter på respektive chefsnivå. - Standardrapporter för uppföljning månadsvis på sjukhus, verksamhetsområde och kliniknivå är klar och används. o Målet nås Förbättra uppföljning av personalkostnader för varje chefsnivå för att tidigt kunna vidta åtgärder och utarbeta åtgärdsplaner vid obalanser. - En veckorapport som visar förändring i antal anställda har tagits fram och följs upp varje vecka. o Målet nås 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden I hälso- och sjukvårdstyrelsen fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2012 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan ges en statusrapport för de uppdrag som omfattar stora delar av verksamheten. Övriga uppdrag pågår och följer aktuell plan. Bilda en länsklinik inom barnsjukvården samt fullfölja uppdraget om ökad ambitionsnivå i norra Halland Uppdraget pågår och statusrapport är lämnad till driftnämnderna i mars månad. Vårdplatserna på HSV diskuteras med utgångspunkt att samordna bemanningen med intilliggande avdelning. Bemanningen på vårdavdelningen kommer att vara klar sommaren 2012 efter avslutad uppdragsutbildning för barnsjuksköterskor i samverkan med Högskolan i Halmstad. Läkarjourlinjen fungerar sedan september 2011 med stöd av inköpt stafettlinje och kommer att drivas helt i egen regi från och med våren Ursprunglig kostnadskalkyl gjordes utifrån 2010 års kostnadsläge och omfattade inte alla delar i satsningen. Dialog pågår kring fortsatt finansiering utifrån ny kostnadskalkyl för att uppdraget ska kunna slutföras och för att barnsjukvården vid Hallands sjukhus ska kunna bedrivas med en hög kvalitet och patientsäkerhet. Fullfölja och utvärdera pilotprojektet Framtidens cancervård kring en integrerad sjukhusövergripande cancerrehabilitering Under första kvartalet 2012 har det av socialdepartementet finansierade projektet med att bygga upp en sjukhusövergripande cancerrehabilitering övergått i full drift. Under januari till februari har pilotverksamheten på medicinkliniken utvärderats. Dessa erfarenheter har tillsammans med feedback från cancerrehabiliteringsteam, referensgrupper (patienter, närstående, sjuksköterskor samt rehabpersonal) utgjort basen i planeringen av utbildningsinsatser.

12 I syfte att marknadsföra projektet och utbildningsinsatsen Baskurs integrerad cancerrehabilitering anordnades en mässa kring cancerrehabilitering som i första hand riktade sig till chefer och beslutsfattare. Många samarbetspartners som SKL, RCC Syd, RCC Väst och Region Hallands strategiska cancerenhet medverkade och mässan fick mycket gott genomslag i media. I och med första kurstillfället blev resurser som cancerrehabiliteringsteamet, CARE-journalanteckning i VAS etc. tillgängliga sjukhusövergripande. Förbereda verksamheten för Vårdval Halland+ Arbetet med att förbereda verksamheterna inför start av VVH+ påbörjades 2011, genom bildandet av en arbetsgrupp. Arbetet har under 2012 utvecklats vidare genom att en styrgrupp bildats med uppdrag att leda arbetet. Styrgruppen har identifierat frågor som måste beaktas inom Hallands sjukhus inför införandet av VVH+. Detta i syfte att säkra den verksamhet som fortsatt kommer att tillhöra Hallands sjukhus uppdrag och för att patienter inte ska komma i kläm under omställningsperioden. Fullfölja pågående AT-läkarsatsning Hallands sjukhus har fått ett utökat uppdrag avseende AT-läkare, vilket innebär en ökning av antalet med 40 procent. Utökningen påbörjades våren 2011 då 24 AT-läkare rekryterades inför hösten 2011, istället för 17. Därefter har lika många rekryterats varje halvår. Det innebär att vi nu har 96 AT-läkare i tjänst, 52 vid Hallands sjukhus Halmstad och 44 vid Hallands sjukhus Varberg. Tillgången av AT-läkare har genom detta avsevärt förbättrats för verksamheten, men har i vissa fall lett till svårighet att ordna placering på akutmottagning vilket är viktigt ur utbildningshänseende. Fler handledare har fått engageras i verksamheten och uppdragen har utökats för de övergripande AT-studierektorerna med 5-10 procent. Sammanfattningsvis har utökningen gått bra, men krävt nya resurser genom ökat behov av handledning, grupphandledning, administration, rekryteringsprocess och ökad belastning på AT-läkarcheferna. Gemensam urologisk klinik HSH och HSV Projektet gemensam urologklinik med sina 3 delprojekt, gemensam klinik i VAS, resurs och bemanning samt processer som påbörjades 2011 är överlämnat till, nytillträdd verksamhetschef (VC) för urologkliniken. Arbetet fortlöper enligt plan. Gemensam utvecklingsdag har genomförts under februari och ännu en planeras under oktober. En klinikledning är startad liksom samverkansgrupp. Flertal olika samordnande aktiviteter mellan HSH och HSV är igång. Säkra att relevanta patienter registreras i Senior Alert och svenska Palliativregistret Senior Alert

13 Registeringar i Senior Alert pågår sedan 2011 och flera utbildningsinsatser har genomförts i samband med breddinförandet Under årets första tre månader har 2005 riskbedömningar gjorts på patienter äldre än 75 år, vilka är inmatade i registret. Förutom dessa har cirka 450 riskbedömningar gjorts på patienter under 75 år åtgärder har registrerats och av vilka 1502 har följts upp under vårdtiden. Diskussion pågår för att säkra överrapporteringen av regitreringarna i Senior Alert till mottagande vårdgivare i samband med utskrivning från sjukhus. Arbete pågår också för användning av utdatan från registret som stöd i förbättringsarbetet inom Hallands sjukhus. Svenska Palliativregistret Ett omfattande arbete pågår och av totalt 33 vårdavdelningar har 22 startat upp sin registrering. Läkargrupper har informerats. Ordet brytpunktsamtal, är inlagt i VAS som ett sökord i journaltyp för samtliga läkare inom specialistsjukvården sedan mitten av februari. Styrgruppen för palliativ vård är involverad och kommer att sätta mål för den sjukhusövergripande kvalitetsutvecklingen utifrån registreringens resultat. Projektledaren ingår i Regionens styrgrupp för införandet av Palliativregistret. Varberg den 27 september 2012 Bo-Gunnar Åkesson Driftnämndens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef

14 Hallands sjukhus bilaga 1 Vårdbeställning och ekonomi delår 2 1. Inledning - sammanfattning Det har genomförts stora förändringar i styrmodellen för Hallands sjukhus HS)2012, vilket påverkar på olika sätt. Ansvaret för vårdgaranti är överfört till HSS och jämförelsen med förra året påverkas genom att kostnaderna för vårdgaranti inte finns med i år. Sammantaget för HS kan följande konstateras; Vårdproduktion Avsevärt högre vårdproduktion jämfört med 2011 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård (både akut och elektiv). Högre vårdproduktion än budget och uppdrag 2012 (inkl tilläggsbeställning) i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård. Ekonomi Sjunkande kostnadsökningstakt i den egna kärnverksamheten. Kraftigt ökande kostnader för köpt högspecialiserad vård. Ökad produktivitet. Sjunkande kostnad/vårdtjänst. Sjunkande marginalkostnader för ökad vårdproduktion. Resultat Förbättrat ekonomiskt resultat i den egna kärnverksamheten, från -105 mnkr till -88 mnkr. Ökade kostnader för regionvård, helårsprognos på 52 mnkr mot budget. Total helårsprognos förbättras nu från -150 mnkr till -140 mnkr. HS har en budgeterad vårdvolym att hålla med tre mätperioder för jan-maj, jun-okt och nov-dec. HS fick en tilläggsbeställning för helåret efter första mätperioden på 750 p slutenvård och 700 p DRG-ersatt öppenvård. Merproduktionen efter åtta månader är över tilläggsbeställningen, som baserades på hela år 2012, och HS behöver därför göra en framställan om tilläggsbeställning.

15 Driftnämnderna har skickat in en begäran om ersättning för regionvård för perioden januari-juli. Svar i frågan har inte kommit. Detta kan komma att påverka hur resultatet blir vid eventuell differens mot budget. 2. Vårdbeställning Hallands sjukhus månad 8 Utfall ack 2011 Utfall ack 2012 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen ,0% Antal DRG poäng SV ,2% ,8% Case mix index 0,952 0,963 0,011 1,1% Antal DRG poäng ÖV ,5% ,6% Cytostatika läkem ,6% ,6% Antal Läkarbesök ,3% ,9% Antal sjukv beh ,8% ,4% Utprovade hörapparater ,9% ,2% Viktade vårdtjänster ,6% ,6% Vårdproduktionen mätt som viktade vårdtjänster ökar med 3,6% mot periodens budget och med 3,6% mot förra året. Inflödet till akutmottagningarna fortsätter att öka jämfört med förra året, ca 10% eller fler besök i år. Trenden med ökning på akutmottagningarna återfinns på i stort sett alla sjukhus i landet. DRG-ersatt slutenvård ökar främst inom kirurgi och medicin, där utfallet påverkas av det ökade akuta inflödet. Den nedgång som fanns inom medicinkliniken på HSH under våren har vänt och utfallet är över budget. HSH har under sommaren haft extremt hög vårdvolym både mätt i antal DRG-poäng och antal vårdstillfällen. Kvinnosjukvårdens minskning, framförallt på HSV, har också vänt och antalet förlossningar under sommaren har varit högt. Ökningen inom DRG-ersatt öppen vård påverkas av bättre produktionsplanering och en bättre kapacitet totalt sett inom HS opererande specialiteter. Kapaciteten i Kungsbacka förstärktes med fler operatörer från förra hösten, vilket avspeglas i fler dagkirurgiska operationer. Ökningen är störst inom medicinklinikerna, som har en kraftig ökning av antal dialyser, och inom ortopedi. Åtgärder: Driftnämnderna begärde tilläggsbeställning för perioden januari-maj. Beslutet blev en ökning av DRG-poäng i slutenvård med 750 p och i DRG-ersatt öppenvård 700 p, där beslutet om tilläggsbeställning avser hela 2012 (inte mätperioden januari-maj). Utvecklingen under sommaren har lett till att merproduktionen passerat dessa årsvärden med nästan 600 p, med störst ökning inom sluten vård. HS behöver därför göra ytterligare en framställan om tilläggsbeställning efter sommarens höga vårdvolymer. Fördelning per förvaltning:

16 Viktade vårdtjänster HSH HSV HSK Summa Utfall Utfall Differens utfall % 3,0% 5,0% 2,6% 3,6% Budget period Differens budget % 4,2% 4,2% 0,2% 3,6% DRG-poäng SV och ÖV HSH HSV HSK Summa Utfall Utfall Differens utfall % 3,7% 5,6% 8,7% 4,7% Budget period Diff budget antal Differens budget % 6,8% 5,6% 14,5% 6,6% Cytostatikapoäng Budgetmässigt avviker antalet utförda cytostatikapoäng kraftigt, -455 p. Det beror på att prislistan korrigerats inför 2012 där patentutgångar och bättre upphandlingar lett till lägre kostnader för cytostatika. Jämförelse av kostnadsutfall på cytostatika och debiterade poäng är i stort sett i balans. Analysen av 2011 visar att utfallet gav ett överskott på 17 mnkr. Prislistan för 2012 är baserad på de nya upphandlingarna och fastställdes senare än budgeten för cytostatikapoäng, därför uppstår den här differensen. Detta får konsekvenser eftersom en del av åtgärdsplanerna för 2011 skulle innebära besparingar på läkemedelsområdet med bättre upphandlingar. Eftersom kopplingen kostnad och intäkt för cytostatikapoäng är 1 till 1, så innebär en lägre kostnad för läkemedel direkt en lägre intäkt. 3. Ekonomi Hallands sjukhus inklusive VO5 Medicinsk diagnostik Resultatet för Hallands sjukhus (HS) efter 8 månader 2012 uppgår till -85,1 mnkr. Budgeterat resultat efter 8 månader är -1,6 mnkr. Resultatet efter åtta månader innebär alltså en avvikelse mot budgeterat resultat på -83,5 mnkr. För helåret 2012 beräknas ett resultat på -140 mnkr, en förbättring med 10 mnkr jämfört med juli månad. Förbättring inom kärnverksamheten från -105 mnkr till -88 och försämring av regionvården från -45 mnkr till -52 mnkr. Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 är 4,3 % (externa kostnader exkl köpt vård). Det är främst personal, material och hjälpmedel som avviker. Målet att hålla kostnadsutvecklingen lägre än index 2,4% nås allts inte. Årets resultatutveckling för HS jämfört mot budget och föregående år presenteras i diagram nedan, där även årsprognos redovisas.

17 50,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 50,0 100,0 150,0 200,0 Resultat ack 2011 Resultat ack 2012 Budget ack 2012 Resultatprognos 2012 Linjär (Resultat ack 2012) Merproduktionen som ligger över tilläggsbeställningen (knappt 600 p) är inte fakturerad. Värdet räknat med en ersättning på 50% uppgår till 11 mnkr. Hallands Sjukhus Resultat (mkr) UTFALL UTFALL Förändr % BU DIFF VS BU HSU-intäkter 2 126, ,9 5,5% 2 232,7 10,2 Pat.avgifter 47,9 53,4 11,5% 57,1-3,7 Övriga intäkter 543,1 517,4-4,7% 490,8 26,6 Summa intäkter 2 717, ,7 3,5% 2 780,6 33,1 Bemanningstjänster 20,8 12,9-38,1% 6,7-6,2 Lab 107,8 114,6 6,3% 104,7-9,9 Läkemedel 104,6 99,0-5,4% 108,7 9,7 Personalkostnader 1 318, ,6 5,9% 1 377,2-19,4 Röntgen 100,2 92,5-7,6% 91,6-0,9 Tjänster & material 496,8 544,6 9,6% 520,4-24,2 Övr material & varor 194,5 201,0 3,4% 169,9-31,2 Summa kostnader I 2 342, ,2 5,1% 2 379,2-82,0 Avskrivningar 69,3 65,8-5,1% 65,1-0,7 Finanskostnader 12,0 10,2-14,7% 10,4 0,2 Regionvård 244,9 284,9 16,3% 250,1-34,8 Övr kontoklass 7 150,6 76,7-49,0% 77,5 0,7 Summa kostnader II 476,8 437,6-8,2% 403,0-34,6 RESULTAT - 102,1-85,1-1,6-83,5

18 Intäkter: Avvikelsen mot budget för HSU-intäkter består av en ökning tilläggsbeställningen och en minskning på grund av lägre debitering av cytostatikapoäng. Patientavgifter följer ökningen av egenavgiften i öppen vård, avvikelsen mot budget dels en eftersläpning av debitering och en liten övervärdering av budgetuppräkningen. Övriga intäkter går ner jämfört med förra året som en konsekvens av sänkta röntgenpriser Personalkostnader och bemanningstjänster: Ökningen för personalkostnaderna är inte lika kraftig som under 2011 och en stor del är relaterat till nya uppdrag (AT-läkare, Handikappverksamheten, specialistläkare i Kungsbacka och barnsatsningen) som i stort sett är fullt bemannade i år. Där finns även kostnader för arbetsmiljöåtgärder i Varberg som en delförklaring till ökningen. Sommarmånaderna har varit något dyrare i år än förra året, delvis som en konsekvens av stora evenemang med förstärkta jourlinjer, men även utifrån det tryck som varit på vården och den vårdvolym som utförts under sommaren. Förhållandet är det omvända för bemanningstjänsterna, där utfallet är betydligt lägre i år än förra året. En viss kostnadsökning märks inom barnsjukvården omhändertagandet av akut sjuka barn i Varberg. De anställda barnläkarna kommer successivt att bemanna denna akutlinje och reducera behovet av hyrläkare. Ögonkliniken har också haft bemanningstjänster som avvecklats under året. Läkemedel, konto 50: Från årsskiftet har HS en ny distributör av läkemedel (Apoteket Farmaci för piller Apoteket Produktion för främst cytostatika) och det har varit en del inkörningsproblem för att administrativa rutiner ska fungera. Det nya leveransavtalet innebär att HS kommer att betala nettopriser istället för att begära in återbäring i efterskott. Under 2012 kommer det att vara en blandning av netto- och bruttopriser, med rabatter från 2011 som påverkar. Det påverkar även hur rullande 12 utvecklas eftersom rabatterna betalades ut i två omgångar i augusti och december. Totalt sett är utvecklingen inom läkemedelsområdet positiv. Övrigt material och varor, konto 51-59: Dels är det en produktionsrelaterad ökning med högre kostnader för bland annat implantat, på drygt 2 mnkr, dels är det en fortsatt ökning av hjälpmedel (framför allt medicinsktekniska som exempelvis andningshjälpmedel) där antalet utprovade hjälpmedel ökat kraftigt de senaste åren. Tjänster och material, konto 6 och 7: Differensen mellan åren beror på kontoändring från Övrigt konto 7 till tjänster och material, posten är neutral. Avvikelsen mot budget återfinns främst sjukhusgemensamt

19 HSH där bland annat en budgetpost med återbäring från Regionservice (tidigare års återbäring uteblir i år) och kostnader för datalicenser och konsulter är de största posterna. Regionvård: Avvikelsen mot budget är -34,8 mnkr. Den utveckling som startade under hösten förra året, med ett fåtal patienter med kostsam vård, fortsätter även under HS lämnade en kompletterande rapport om orsakerna efter juli månad, där de största orsakerna till ökningen av kostnader presenterades - få, men dyra vårdtillfällen både från SU och SUS. En annan faktor som påverkat är bytet av DRG-grupperare, där regionvården blir dyrare och valfrihetsvården något billigare. Som en konsekvens av ovanstående har HS lämnat in en begäran om budgetförstärkning. Detta kan komma att påverka hur resultatet blir vid eventuell differens mot budget. Antalet utfärdade regionvårdsremisser har minskat jämfört med samma period förra året se tabell nedan; Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Totalt Det finns en viss eftersläpning, framförallt av patienter som söker via valfrihet, som övergår till regionvård under vårdtillfället på SU. Där begär SU remiss i efterskott. Rullande 12: Kostnadsutvecklingen mätt med R12 har en minskande takt under 2012, den uppgång som är i augusti påverkas av en stor rabatt för läkemedel som kom i augusti Trots att kurvan viker av neråt under 2012, så skulle lutningen vara betydligt kraftigare för att nå en ekonomi i balans.

20 108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% Kostnadsutv externa kostnader HS (exkl HSK allt, kto 52, 70 72) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Kostnadsökning i % jämfört med 2011: För att jämföra kostnadsutvecklingen exkluderas interna (både förvaltningsinterna och landstingsinterna kostnader, då det har skett en del förändringar av motparter mm). Externa kostnader innebär majoriteten av kostnader och för att få en relevant jämförelse exkluderas köpt vård (ansvaret för vårdgaranti har flyttats till HSS) och hjälpmedel. 110,0% 108,0% 106,0% 104,0% 102,0% 100,0% 98,0% 96,0% 94,0% 92,0% Kostnadsökning jfrt samma period året innan, ack extern kostnad exkl hjm och köpt vård (HSH och HSV) Index 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnadsutvecklingen för HS med dessa avgränsningar är 4,3% ackumulerat jämfört med Utvecklingen under året är betydligt bättre än 2011, men målet att ökningstakten ska ligga under index nås inte. Ökningen i augusti påverkas av rabatter för läkemedel som bokfördes i augusti förra året.

21 De här siffrorna visar procentuell ökning mot föregående år, 2011 mäts alltså mot 2010, vilket var ett år med låg ökningstakt. Takten är dämpad under 2012, men är fortsatt för hög. Marginalkostnad januari-augusti: Marginalkostnaden för merproduktionen har diskuterats och beräknats tillsammans med Regionkontoret. Modellen som använts är budget mot utfall för både viktade vårdtjänster och ekonomi, där marginalkostnaden beräknas på budgetdifferenserna för bägge posterna och den ingående obalansen räknas bort. Marginalkostnaden med dessa bedömningar och avgränsningar för januari-augusti är ca 30% av DRG-ersättningen. Prognos: Prognosen med ovanstående förutsättningar bedöms till -140 mnkr (där regionvården står för -52 mnkr) och fördelas på respektive förvaltningsområde enligt nedan: Förvaltning Avvikelse budget efter aug Prognos helår Prognos exkl regionvård HSH -61, HSH Med diagnostik -0, HSV -17, HSK -3, Summa -83, Uppdragen: Slutenvård, mottagningsverksamhet och dagkirurgi Volymutvecklingen under perioden januari-augusti är hög både i förhållande till budget såväl som mot föregående år. Främst är detta styrt av ett ökat inflöde av remisser och besök till akutmottagningarna, där antalet besök efter augusti ökat mer än 10% jämfört med förra året och fortsätter att öka. Ökningen inom sluten vård är hög, antalet vårdtillfällen är 3% fler än 2011 och DRGpoäng 4,8%. Ökningen är störst i Varberg under våren och i Halmstad under sommaren. En kapacitetsökning i Kungsbacka, som inleddes förra året, och bättre bemanning av operatörer i Varberg, har gett en ökning inom DRG-ersatt öppen vård med 7,5% i jämförelse till förra året. Även dialysverksamheten ökar kraftigt. Inom öppen vård ökar både läkarbesök och sjukvårdande behandling med 2-3%.

22 Avvikelsen mot budget uttryckt i DRG-poäng är poäng i sluten vård och 735 poäng i öppen vård. HS har fått en tilläggsbeställning för 2012 på 750 poäng SV och 700 poäng ÖV. Det här innebär att HS passerat taket för tilläggsbeställning i sluten vård med 572 poäng (med 50% ersättning ett värde på ca 11 mnkr som inte är debiterade). Ekonomiskt uppvisar det samlade uppdraget ett ackumulerat underskott på -52,0 mnkr och en prognos på ca -80,0 mkr. Cytostatika Intäkterna avviker mot budget med -17 mnkr. Kostnaden för cytostatikaläkemedel är i stort sett i balans med intäkten, vilket innebär att uppdraget resultatmässigt är i balans. Orsaken till avvikelsen beror helt på att prislistan korrigerats ner. Antal behandlingar har ökat med drygt 1 % jämfört med samma period förra året. Abonnemangsersatt vård, regionvård Avvikelsen mot budget är -34,8 mnkr. Första halvårets problem med bristfälliga underlag från regionsjukhusen har i stort sett blivit utredda och analyserade. Det finns en kostnadsökning som har relevanta förklaringar, dels att förändringen av DRGgrupperare har inneburit en kostnadsökning och att ett fåtal patienter med kostsam vård varit fler i år jämfört med samma period förra året. Nämnderna har lämnat in en begäran om budgetförstärkning för detta. Utvecklingen från 2009 enligt tabell nedan. År Jan-Aug Ökn % ,3% ,5% ,3% Medicinsk diagnostik Resultatet är negativt, -0,9 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Det är en stor förändring jämfört med 2011 då verksamheterna uppvisade stora plusresultat. En kraftig prissänkning på röntgenklinikerna har påverkat utfallet. Forskning, utveckling och utbildning Resultatet för FoUU är minus 0,6 mnkr efter augusti månad. Specialisttandvård Resultatet för Specialisttandvården är positivt, 0,5 mnkr mot periodiserad budget. Ett orosmoln är införande av VAS tandvård, som kan innebära både ökade kostnader och en minskad produktion under införandet.

23 Mödrahälsovård / Ungdomsmottagning Verksamheten har en något ökad volym jämfört med förra året, främst sjukvårdande behandlingar inom mödrahälsovården. Resultatet är positivt, 3,1 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Handikappverksamhet Totalt sett uppvisar verksamheten ett positivt resultat på 1,1 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Utprovning av hörapparater har ökat kraftigt, men med i stort sett samma kostnad som en följd av bra upphandlingar och bibehållen väldigt hög tillgänglighet. Investeringar: Investeringstakten för HS har varit låg för årets åtta månader, totalt har 48,8 mnkr bokförts. Dessa fördelas per förvaltning enligt följande: HSH FO O1 Utfall jan-aug Reinvestering PCI 8,3 Re- och nyinvestering datorer 2,0 Spol- och diskdesinfektorer 1,2 Uppgradering patientövervakning 1,0 Multispotlaser ögon 0,8 C-båge 0,7 Utrustning för bakre segmentskirurgi ögon 0,6 Utbyte parkeringsmätare 0,6 Möbler 0,5 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - barn 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Övriga 5, SUMMA 21,7

24 Utfall jan-aug HSH FO O7 Uppgradering 4 st CT-apparater 3,8 Mammografisystem 2,9 Provsättningsrobot Mikrobiologen 1,6 Utbyte skelettlab 2 Fbg 1,5 2 st blodpåscentrifuger Klinisk kemi 0,6 Kylfack bårhuset Vbg 0,6 Uppgradering Carestream RIS/PACS-arkiv 0,4 Anläggning för avjoniserat vatten Klinisk kemi 0,3 Flytt/avslutning bentäthetsmätare BMF 0,3 Utbyte 2 st mikrotomer Patologen 0,3 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - Klinisk kemi 0,3 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - rtg 0,2 Reinvestering datorer totalt FO 07 0,2 Övriga 2, SUMMA 15,7 Utfall jan-aug HSV Utrustning i samband med ombyggnation BB 2,3 Utbyte telemetriutrustning medicinklin 0,9 Möbler totalt HSV 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - kirurgklin 0,5 Coloskop kirurgklin 0,4 Servo ventilator IVA 0,4 Re-/nyinvestering datorer 0,4 Ureteroskop 0,3 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Övriga 2, SUMMA 8,9

25 Utfall jan-aug HSK Endoskopidiskmaskin op 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland MHV 0,4 Reinvestering datorer 0,3 Spol- och diskdesinfektorer 0,2 Övriga 1, SUMMA 2,5 TOTALSUMMA HS 48,8 Prognos för helåret bedöms till totalt 90 mnkr för HS. Uppdelat per FO blir det HSH FO 01 30,0 mnkr, HSH FO 07 34,0 mnkr, HSV 20,0 mnkr och HSK 6,0 mnkr. 4. Åtgärder för ekonomi i balans HS har under flera år arbetat med produktionsplanering. Det arbetet har kompletterats med ett projekt om kapacitetsplanering på mer detaljerad nivå. Arbetet pågår. Beslutade åtgärder för ekonomi i balans före maj; Effektiviseringar i verksamheten Materialförsörjningsprojekt 15 mnkr 25 mnkr Beslutade åtgärder i driftnämnderna i maj månad; Reduktion av vårdplatser HSH/HSV Färre jourlinjer Avveckling verksamheter i Falkenberg 11 mnkr 2,8 mnkr 16,2 mnkr Som en konsekvens av ovanstående förslag beslutade driftnämnderna om anställningsstopp samt utbildnings- och reserestriktioner.

26 5. Trender Ökningstakt lön R12, HS, start ,0% 108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% Läkemedel, R12, start Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Rabatter ger nedgångarna. Kommer att öka i augusti.

27 Sjukvårdsartiklar, R12, start Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Regionvård, utfall per månad och R12 medel / mån Utf R12