Större företags trafiksäkerhetskrav. resor och transporter

Transkript

1 NTR - Nordiska Trafiksäkerhetsrådet Större företags trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter Best Practice år 2002 och 2003 Danmark Finland Norge Sverige

2 Dokumentinformation Titel Större företags krav på fordon, resor och transporter i Danmark, Finland, Norge och Sverige Best practice år 2002 och 2003 Serie nr Trivector rapport 2005:7 Författare Beställare Johan Lindberg, Trivector Traffic Karin Modig, Trivector Traffic Liselott Söderström, Trivector Traffic Leif Linderholm, Trivector Traffic NTR, Nordiska trafiksäkerhetsrådet Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Arbetsmaterial Beställaren Rapportutkast Beställaren Rapportutkast Beställaren Rapport Beställaren Slutrapport Beställaren Trivector Traffic AB Barnhusgatan 16, 5 tr Stockholm Tel Fax

3 Förord Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en undersökning om trafiksäkerhetsarbetet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NTR är en paraplyorganisation för Rådet for Større Færdselssikkerhed, Danmark, Trygg Trafikk, Norge, Trafikskyddet, Finland, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, Sverige, Umferdarstofa, Island, och Radid Fyri Ferdslutrygd, Färöarna. NTR:s undersökning har skett i form av omfattande enkäter och berör fyra sakområden: polisens trafikövervakning, gatuutformning i kommuner med mer än invånare samt privata företags och statliga myndigheters trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Resultatet av arbetet har redovisats och diskuterats vid ett nordiskt seminarium i Riksdagshuset i Stockholm den 7-8 februari Efter seminariet har fyra separata rapporter av undersökningen färdigställts. I denna rapport redovisas privata företags trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Trivector Traffic AB har haft i uppdrag att utarbeta, samordna, genomföra och utvärdera enkäterna, inom respektive sakområde. Enkäterna har planerats och genomförts under år 2004 i nära samarbete med NTR, som bl a svarat för nationella kontakter och samråd. NTR har representerats av Thelma Kaare Nielsen (DK), Rolf Gabrielsson (FIN), Leif A Ellevset och Gustav Smedal (NOR) samt Thomas Carlson (SWE). Från Trivector Traffic AB har följande personer medverkat i uppdraget: tekn dr Leif Linderholm (uppdragsansvarig), civ ing Johan Lindberg (projektledare), fil mag Karin Modig, civ ing Liselott Söderström samt civ ing Emma Morin. NTR vill särskilt tacka Temagruppen för trafiksäkerhet i Nordiska Ministerrådet och svenska Vägverkets Skyltfonden, utan vars stöd vi inte kunnat genomföra undersökningen. Det är vår ambition att vi inom de närmaste åren ska genomföra en serie undersökningar på samma tema och det är vår förhoppning att vi därmed bidrar till att ytterligare stärka trafiksäkerhetsarbetet i Norden. Stockholm maj 2005 Matti Järvinen Ordförande i Nordiska Trafiksäkerhetsrådet

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Metod Syfte Resultat Flera parallella studier Inkomna svar Svarsfrekvens Vilka har svarat? Utgångsläget Trafiksäkerhetsläget Arbetets inriktning Arbetssätt Insatser för ökad trafiksäkerhet år Krav på inköp eller leasing av fordon Krav på upphandlade gods- och persontransporter Krav på anställdas tjänsteresor och transporter i egen regi Värderingar av trafiksäkerhet Villkor för att kunna ställa krav Skäl till att ställa krav på fordon, resor och transporter Skäl till att inte ställa krav på fordon, resor och transporter Interna och externa krav och dess påverkan på trafiksäkerheten Best practice Studerade nyckeltal Trafiksäkerhetskrav vid inköp av fordon Trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och persontransporter Trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och transporter i egen regi Systematiskt arbetssätt Slutsatser Benchmarking för ökad trafiksäkerhet Bäst i norden! Slutsatser från workshop Nästa steg Bilaga 1 Enkät om Privata företags trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter på väg

6

7 1. Sammanfattning Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en skriftlig enkät om privata företags trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enkäten genomfördes samtidigt i alla länder under oktober och november Enkäten skickades ut till en handplockad grupp med företag i berörda länder. Svarsfrekvensen uppgick till totalt 39 %. Det finns ett tydligt stöd hos de företag som svarat på enkäten när det gäller att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter som en del i arbetet med företagets miljö- och kvalitetsarbete. 11 av 14 företag som har upphandlat eller leasat motorfordon under år har ställt trafiksäkerhetskrav på fordonen. Det vanligaste kravet rör fordonens aktiva säkerhet. Hit hör bl.a. bromssystem, antispinn och andra köregenskaper. Även krav på handsfree för mobiltelefoner förekommer. Krav har även ställts på fordonens passiva säkerhet krocksäkerheten. EuroNCAP:s klassificeringssystem verkar dock inte tillämpas i någon särskilt stor utsträckning. Samtliga företag som ställt trafiksäkerhetskrav har utsett någon person inom företaget med ansvar att följa upp de trafiksäkerhetskrav. Nio av företagen uppger att de har en rutin för hur dessa krav skall följas upp. 7 av 9 företag som har upphandlat gods- och persontransporter under år har ställt trafiksäkerhetskrav på transporterna. De vanligast förekommande kraven rör kör- och vilotider och nykterhet/drogfrihet. Även krav som rör rätt hastighet, lastsäkring och överlast är förhållandevis vanliga. Det vanligaste sättet för företagen att tillse att deras krav efterlevs är genom samråd med transportutförarna, men även utbildning/information är vanligt. Däremot är det förhållandevis få företag som anger att man har infört ny teknik för att stödja transportutförarna att följa uppställda krav. Samtliga berörda företag har utsett en person inom företaget med ansvar att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling av gods- och persontransporter. Sex företag anger att de har en rutin för hur kraven ska följas upp. 8 av 12 företag ställer trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och/eller transporter i egen regi. De främsta krav som ställs rör nyktra/drogfria förare, kör- och vilotider samt bilbälte. Även krav på rätt hastighet och lastsäkring av gods är tämligen vanligt förekommande. För att stödja de anställda att följa uppställda krav är information och utbildning den vanligaste insatsen bland de företag som svarat. Men flera företag verkar även prova andra sätt att stödja sina medarbetare, bl a genom att införa ny teknik och nya belöningssystem för att uppmuntra ett rätt beteende. 5 företag anger att det finns en person inom företaget som har ansvar för att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställs på tjänsteresor och/eller vägtransporter i egen regi. 4 företag anger att det finns en rutin för hur dessa krav skall följas upp och hur avvikelser skall hanteras. 1

8 Enligt de företag som svarat är några av de viktigaste skälen till att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon resor och transporter följande. Att värna de anställdas hälsa och säkerhet Att företagen ser det som en naturlig följd av det systematiska arbete med miljö- och kvalitetskrav som man bedriver Att företagen anser att det allmänna trafiksäkerhetsläget gör att de vill ta sin del av ansvaret Att företagen vill föregå med gott exempel gentemot kunder/allmänhet genom att följa trafikreglerna 2

9 2. Inledning 2.1 Bakgrund Det goda exemplets makt De personskador som sker inom vägtransportsystemet är ett av det moderna samhällets största folkhälsoproblem. Varje år dödas ca 1,3 miljoner människor i vägtrafiken. Otaligt många fler skadas. Röda Korset definierar trafikskadorna som en global katastrof och om 15 år beräknas de bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För 15 år sedan var trafiken den nionde vanligaste dödsorsaken i världen. Det finns en ökad efterfrågan på Best practice goda exempel inom trafiksäkerhetsområdet. De nordiska länderna hör redan i dag till de länder som har den högsta trafiksäkerheten i världen. Det gör att det bör finnas många goda exempel inom norden som kan exporteras och på så sätt bidra till en bättre trafiksäkerhet globalt. En ny säkerhetskultur Men även om de nordiska länderna generellt sett är bra på trafiksäkerhet, finns stora variationer såväl mellan länderna som mellan kommuner, myndigheter, polis och företag inom länderna. Ytterst handlar det om vilken säkerhetskultur som präglar de olika organisationerna. Det handlar både om den kunskap man har i dessa frågor och om vilken prioritet säkerhetsarbetet ges. I dag finns en växande insikt om att vi, trots en ökande trafik, kan åstadkomma ett säkrare vägtransportsystem genom kvalitetssäkring av bl.a. produkter, tjänster och vägmiljöer. Ett annorlunda seminarium En inventering har genomförts av Best practice i norden inom flera olika sakområden. Inventeringen utgjorde ett underlag för ett nordiskt seminarium om trafiksäkerhet den 7-8 februari Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) 1 var arrangör. Avsikten med seminariet var inte att jämföra olyckstal mellan länderna. Inte heller att jämföra de nordiska trafikanternas attityder, beteenden eller tillkortakommanden. Den här gången lyftes de goda exemplen fram: I företagen, i kommunerna, hos de statliga myndigheterna och hos polisen. Goda exempel på ett ledarskap som genom kloka beslut och bra planering skapar de bästa förutsättningarna för anställda och andra trafikanter. Det ledarskap som innebär att olika trafikantgrupper kan erbjudas en betydligt lägre risknivå i vägtrafiken, trots människans sårbarhet 1 Det Nordiska Trafiksäkerhetsrådet (NTR) består av följande organisationer: Rådet for Større Færdselssikkerhed (DK), Trygg Trafikk (NOR), Trafikskyddet (FIN), Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF (SWE), Umferdarstofa (IS) och Radid Fyri Ferdslutrygd (FO). 3

10 och dokumenterade förmåga att göra misstag i trafiken. I seminariet pekades på möjligheten till ständiga förbättringar genom möjligheten av att lära av varandra. 2.2 Metod Det nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har genomfört en skriftlig enkät om privata företags trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter i Danmark, Finland, Norge och Sverige (se bilaga 1). Enkäten genomfördes samtidigt i alla länder under oktober och november Enkäten skickades ut till en handplockad grupp med företag i berörda länder. Enkäterna var översatta till respektive språk, med undantag för Norge där den svenskspråkiga enkäten användes. Enkäterna berörde i princip följande frågor: Bakgrundsfakta Mål, policys m.m. som rör trafiksäkerhet Systematiskt arbetssätt Värdering av trafiksäkerhet Ledningens prioriteringar Jämförbara nyckeltal Påminnelser har skett genom att NTR:s nationella organisationer har tagit en personlig kontaktat dem som inte svarat under utsatt tid. I flera fall har fler än en påminnelse skett. Antalet personliga kontakter och antalet påminnelser har varierat mellan länderna. Vissa frågor i enkäten har krävt extra arbete och samordning hos respondenterna, men förhoppningen är att de själva får användning för de uppgifter som samlas in i deras arbete med ekonomi-, kvalitets-, miljö-, arbetsmiljö- och hälsofrågor. 2.3 Syfte Syftet med undersökningen är dels att visa på goda exempel i norden, dels att ge underlag för att kunna skapa en ökad efterfrågan på trafiksäkerhet i de nordiska länderna. 2.4 Resultat Resultatet av enkäten redovisas i denna rapport. Urvalet av respondenter har inte varit slumpmässigt utan riktat. Det är viktigt att observera att samtliga analyser och slutsatser som dras endast gäller de respondenter som har svarat på enkäten. Detta är särskilt viktigt att beakta vid jämförelser där det framgår vilka som uppvisar bra respektive mindre bra resultat. Det kan mycket väl finnas aktörer som både är bättre och sämre än de som redovisas i denna rapport bland dem som valt att inte svara. Angivelsen Okänd förekommer i något fall (kapitel 7). Detta anges när identiteten inte kunnat fastställas på den respondent som svarat. 4

11 Vidare bör noteras att endast två år har studerats (2002 och 2003). Det gör att de slutsatser som dras utifrån inkomna svar endast rör de år som frågorna har avsett. Dessutom kan svarsfrekvensen vara betydligt lägre för vissa frågor än för enkäten som helhet. De andelar som redovisas är beräknade på dem som besvarat respektive fråga. Vid beräkning av olika nyckeltal/kvoter krävs att respondenten har besvarat minst två frågor. Då undersökningen är genomförd i fyra nordiska länder kan vissa frågor ha tolkats på lite olika sätt på grund av skilda betydelser för vissa ord, olika översättningar av vissa ord eller helt enkelt därför att frågan har varit otydlig. Osäkerheten i de uppgifter som redovisas påverkas även av svarsfrekvensen för varje enskild fråga. I flera fall relateras olika uppgifter till varandra (bl a genom att beräkna olika kvoter). Om flera av dessa uppgifter är osäkra av ovan nämnda skäl, blir kvoten eller motsvarande än mer osäker. Sammantaget gör detta att man bör tolka delar av materialet med viss försiktighet. Det bör påtalas att de jämförelser som redovisas i denna rapport inte är de enda möjliga sätten att göra jämförelser. Andra sätt att jämföra berörda aktörers insatser och resultat kan vara viktiga underlag för att få en samlad och rättvis bild av verkligheten. Vidare finns det en rad olika förklaringar till de resultat som redovisas i denna rapport, förklaringar som grundar sig på att de olika aktörerna kan ha skilda förutsättningar för sin verksamhet. Resultatet redovisades och diskuterades vid en nordisk konferens om trafiksäkerhet den 7-8 februari 2005 i Stockholm. 2.5 Flera parallella studier Förutom den studie som redovisas i denna rapport har liknande studier samtidigt genomförs kring olika trafiksäkerhetsfrågor i Danmark, Finland, Norge och Sverige: Polisens trafikövervakning, gators utformning i kommuner med mer än invånare samt myndigheters trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Dessa studier redovisas i separata rapporter. 5

12 6

13 3. Inkomna svar I detta kapitel ges en generell information om inkomna svar i syfte att möjliggöra tolkningar av resultatet. 3.1 Svarsfrekvens Urval Urvalet för enkäten består av ett begränsat och riktat urval av i huvudsak större företag som beställer och/eller själva svarar för vägtransporter av olika slag. Svarsfrekvens Nedan redovisas svarsfrekvens per land. Tabell 3. 1 Svarsfrekvens Land Urval Antal svar Andel svar Danmark % Finland % Norge % Sverige % Totalt % Det begränsade och riktade urvalet gör, tillsammans med en i flera fall låg svarsfrekvens, gör att inga som helst generella slutsatser går att dra kring privata företags krav på fordon, resor och transporter. Däremot kan man uttala sig om förhållandena hos de företag som besvarat enkäten. Detta kan i flera fall räcka så syftet med enkäten är att identifiera Best practice utifrån vissa kriterier. Svarsfrekvens per fråga Under varje diagram och tabell anges det antal svar som inkommit på den aktuella frågan, angivet som n=. Vissa frågor har större bortfall än andra. Det hänger ofta samman med hur pass komplicerad frågan är att besvara. Vissa uppgifter i rapporten förutsätter att respondenten har svarat på två eller fler frågor. Även detta kan leda till ett större bortfall för vissa nyckeltal och andra uppgifter. 7

14 3.2 Vilka har svarat? Då det är så pass få företag som tillfrågats och svarat, analyseras alla företag tillsamman, oavsett i vilket land de verkar. Antal fast anställda inom samtliga företagsdelar inom landet Procent Figur >1000 Antal fast anställda på företagen n=15 Av ovanstående figur framgår att nästan tre fjärdedelar av de företag som besvarat enkäten har mer än 1000 anställda. 8

15 4. Utgångsläget I detta kapitel beskrivs utgångsläget för de företag som svarat på enkäten med avseende på bl.a. arbetets inriktning och systematik 4.1 Trafiksäkerhetsläget Norden utgör redan Best Practice De nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige hör - tillsammans med Nederländerna och Storbritannien - till de mest trafiksäkra länderna i Europa. Därmed finns fog för att påstå att Norden generellt sett kan anses utgöra Best Practice när det gäller insatser för en hög trafiksäkerhet. Detta motsäger dock inte det faktum att det tas en hel del goda initiativ i länder som har ett sämre utgångsläge från trafiksäkerhetssynpunkt DK FIN NOR Antal döda/ inv i EU SWE Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Luxemb Nederl Portugal Spanien Storbr. Tyskland Österrike Figur 4.1 Antal dödade per invånare i EU år Källa: IRTAD Totalt ligger genomsnittet för angivna EU-länder samt Norge på ca 10,5 döda per invånare. Motsvarande siffra är ca 9,4 för Australien, ca 9,6 för Kanada och ca 7,9 för Japan. Trafiksäkerhetsläget i norden Nedan redovisas antalet döda personer per invånare i Danmark, Finland, Norge och Sverige under år Materialet visar på vissa skillnader mellan länderna. Totalt sett har Sverige lägst antal dödade per invånare, följt av Norge, Finland och Danmark i en fallande skala. Danmark har ungefär en tredjedel fler dödade per invånare än vad Sverige har. Ser man till antalet dödade gående och cyklister har Danmark 2,5 gånger och Finland nästan två gånger fler dödade per invånare än vad 9

16 Norge och Sverige har. En förklaring till detta kan vara att andelen cyklister är lägre i Sverige och Norge än i Danmark. Detta är sannolikt inte någon förklaring till de höga siffrorna för Finland. Antal döda / invånare Gående/cyklist/moped Bil MC DK FIN NOR SWE Figur 4.2 Antal trafikdödade per invånare för olika trafikantgrupper år 2003 Om man relaterar antalet trafikdödade till antal registrerade fordon, ligger Sverige, Norge och Finland bäst till med ett lågt antal döda bilister per bilar. Danmark däremot ligger förhållandevis högt - 11,5 döda bilister per bilar. Motsvarande siffra för Norge är 8. Antal döda bilister/ bilar 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 DK FIN NOR SWE Figur 4.3 Antal trafikdödade bilister per bilar år 2003 Andelen döda i olika trafikantgrupper skiljer sig också åt mellan länderna. I Danmark står gående, cyklister och mopedister för över 30 % av totalt antal döda i trafiken. I Sverige är andelen knappt 19 %. 10

17 Andel döda per trafikantgrupp av samtliga döda Procent MC Bil GCM 0 DK FIN NOR SWE Figur 4.4 Antal döda per trafikantgrupp av samtliga döda år 2003 [MC = Motorcykel, GCM = Gång, Cykel, Moped] Sammanfattningsvis kan konstateras att risken att trafikdödas är störst i Danmark. Norge och Sverige har lägst antal trafikdödade per invånare, både totalt sett och uppdelat på olika trafikantgrupper. Skillnaderna mellan länderna är störst vad gäller antalet trafikdödade fotgängare och cyklister. 4.2 Arbetets inriktning Mål och riktlinjer Finns det idag någon policy som innefattar trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och/eller transporter? Procent Ja Nej Figur 4.5 Policy för trafiksäkerhetskrav n=15 11

18 Bland de 11 företag som svarat att det finns en policy svarar 8 företag att den avser hela företaget och 1 att den avser en del av företaget medan 2 företag inte har svarat på denna delfråga. De fyra företag som svarat att det inte finns någon policy svarar att det heller inte pågår något arbete med att ta fram en sådan policy. Företagsledningens prioriteringar Värderingen av nedanstående påståenden har gjorts en chef eller annan person som företaget utsett. Om man antar att detta ger en sann bild av ledningens uppfattning hos de företag som svarat, kan följande slutsatser dras. Tabell 4.1 Ledningens prioriteringar. Medelvärde av svar på skalan 1-5. Den högsta ledningen tycker att det är viktigt att Medelbetyg Arbeta med miljö- och/eller kvalitetsfrågor på ett systematiskt 4,5 sätt Arbeta med arbetsmiljöfrågor på ett systematiskt sätt 4,5 Arbeta med trafiksäkerhet som en del av företagets miljö- och 4,2 kvalitetsarbete Arbeta med trafiksäkerhet som en del av företagets arbetsmiljöarbete 4,2 Ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och vägtransporter 4,1 som företaget upphandlar Ställa interna trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och vägtransporter i egen regi 4,2 Ställa externa trafiksäkerhetskrav på fordon och vägtransporter 4,1 Följa upp de krav som ställs internt på tjänsteresor och vägtransporter i egen regi 4 Följa upp de krav som ställs externt på fordon och vägtransporter 4 n=15 Det kan konstateras att samtliga påståenden får ett tydligt stöd i undersökningen. Att arbetet med miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöfrågor verkar anses som mest viktigt är inte särskilt förvånande. Att ställa trafiksäkerhetskrav som en del i detta arbete och att följa upp sådana krav anses inte lika viktigt men har ändå ett klart stöd hos de flesta företagen. 12

19 Det högsta ledningen tycker att det är viktigt att Instämmer delvis Ins täm m er Ins täm m er helt 80 Procent Arbeta med miljöoch/eller kvalitetsfrågor på ett systematiskt sätt Arbeta m ed arbetsmiljöfrågor på ett systematiskt sätt Arbeta m ed trafiks äkerhet s om en del av myndighetens miljö- och kvalitetsarbete Arbeta m ed trafiks äkerhet s om en del av företagets arbetsmiljöarbete Figur 4.6 Ledningens prioriteringar n= Arbetssätt Kvalitets- och miljöfrågor Följande antal företag arbetar på ett systematiskt sätt med miljöfrågor respektive kvalitetsfrågor. Arbetar ni på ett systematiskt sätt med frågor som rör företagets miljöpåverkan? 100 Procent Ja Nej Figur 4.7 Systematiskt arbetssätt med miljöpåverkan, n=15 13

20 Hur arbetar ni med miljöfrågor? Procent Vi har infört miljöledsystem Vi arbetar systematiskt men har ej infört nägot miljöledningssystem Arbetar med frågorna men det finns inget tydligt ansvar/rutiner/uppföljning Figur 4.8 Företagens arbete med miljöfrågor n=14 Av ovanstående figur framgår att 12 företag arbetar på ett systematiskt sätt med miljöfrågorna, medan två företag arbetar med frågorna men inte på ett systematiskt sätt. Samtliga företag som svarat på enkäten har angett att man arbetar på ett systematiskt sätt med kvalitetsfrågor, se figuren nedan. Hur arbetar ni med kvalitetssäkring? Procent Vi har infört kvalitetssystem Vi arbetar systematiskt men har ej infört kvalitetssytem Figur 4.9 Kvalitetssäkring i företagen n=15 14

21 Arbetsmiljöfrågor Arbetar ni på ett systematiskt sätt med arbetsmiljöfrågor inom företaget? Procent Ja Nej Figur 4.10 Systematiskt arbete med miljöfrågor n=15 Av dem som svarat ja på frågan om man arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågorna är det endast ett företag som inte har någon tydlig arbetsfördelning, se nedan. Hur arbetar ni med arbetsmiljöfrågor Procent Vi arbetar systematiskt med dessa frågor Vi arbetar med dessa frågor men saknar tydlig arbetsfördelning Figur 4.11 Företagens arbete med arbetsmiljöfrågor n=13 15

22 Har anställdas trafiksäkerhet behandlats i företagets högsta ledningsgrupp eller liknande under år 2003? Procent Figur 4.12 Ja Nej Vet ej Anställdas trafiksäkerhet på ledningsnivå n=15 Merparten av företagsledningarna har behandlat anställdas trafiksäkerhetssituation under år

23 5. Insatser för ökad trafiksäkerhet år I detta kapitel beskrivs de insatser för en ökad trafiksäkerhet som de privata företag som svarat på enkäten genomförde år Krav på inköp eller leasing av fordon Ställda trafiksäkerhetskrav Nedan redovisas andelen företag som ställt trafiksäkerhetskrav vid inköp eller leasing av motorfordon under år Andelen baseras på det antal företag som haft någon sorts upphandling av fordon under Av de 14 företag som har genomfört upphandling eller leasing av fordon under år har 11 företag ställt trafiksäkerhetskrav på fordonen. Har det ställts några trafiksäkerhetskrav vid upphandling eller leasing av motorfordon under år 2002 och 2003? Procent Ja Nej Vet ej Figur 5.1 Trafiksäkerhetskrav vid upphandling eller leasing av för don n=14 Nedan anges vilka typer av trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling av fordon. Det är vanligast att företagens trafiksäkerhetskrav på fordon rör fordonens aktiva säkerhet. Hit hör bl.a. bromssystem, antispinn och andra köregenskaper. Men krav har även ställts på fordonens passiva säkerhet krocksäkerheten. EuroNCAP:s klassificeringssystem verkar dock inte tillämpas i någon särskilt stor utsträckning. I gruppen Andra trafiksäkerhetskrav ingår bl.a. krav på handsfree för mobiltelefoner. 17

24 Vilka trafiksäkerhetskrav har ställts vid upphandling eller leasing av motorfordon? Krav har ställts på på krocksäkerhet enligt EuroNcap Andra krav på fordonets krocksäkerhet Krav har ställts på extra säkerhetsutrustning Krav har ställts på fordonets aktiva säkerhet Andra trafiksäkerhetskrav Procent Figur 5.2 Trafiksäkerhetskrav vid upphandling eller leasing av fordon n=11 Uppföljning av ställda krav Samtliga av de 11 företag som har ställt trafiksäkerhetskrav vid upphandling av fordon har utsett någon person inom företaget som har ansvar att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling/inköp av motorfordon. 9 företag uppger att de har en rutin för hur dessa krav skall följas upp. 5.2 Krav på upphandlade gods- och persontransporter Ställda trafiksäkerhetskrav Nedan redovisas andelen företag som har ställt trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och persontransporter år Andelen baseras på det antal företag som haft någon sorts upphandling av godsoch persontransporter under Totalt har 7 av 9 företag ställt trafiksäkerhetskrav på gods- och persontransporter. 18

25 Har det ställts några trafiksäkerhetskrav vid upphandling av godseller persontransporter under år 2002 och 2003? Procent Ja Nej Vet ej Figur 5.3 Trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och persontransporter n=9 Nedan anges vilka typer av trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling av gods- och/eller persontransporter. De vanligast kraven är krav som rör kör- och vilotider samt nykterhet och drogfrihet. Även frågor som rör rätt hastighet, lastsäkring och överlast är förhållandevis vanliga. Däremot är det bara 3 av 7 företag som ställer krav på att bilbälte skall användas vid upphandlade gods- och persontransporter. Krav har ställts på att... bilbälte ska användas överlast inte får förekomma godset ska lastsäkras krocksäkra fordon kör- och vilotider ska hållas förarna ska vara nyktra och drogfria rätt hastighet ska hållas andra trafiksäkerhetskrav Procent Figur 5.4 Trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och person transporter n=7 19

26 Det vanligaste sättet för företagen att tillse att deras krav efterlevs är genom samråd med transportutförarna. Även utbildning/information är vanligt. Däremot är det förhållandevis få företag som anger att man har infört ny teknik för att stödja transportutförarna att följa uppställda krav. De som svarat genom andra insatser har angett deltaga i våra interutbildningar, kundträffar, interna arbetsmiljörevisioner och regelmässig audits som exempel Har ni försökt att stödja transportutförarna att agera i enlighet med de krav som ni har ställt? Ja, genom att introducera ny teknik Ja, genom att betala bättre för säkra transporter Ja, genom information/utbildning Ja, genom samråd med transportutföraren Ja, genom andra insatser Nej, vi har inte vidtagit några särskilda åtgärder Procent Figur 5.5 Stöd till transportutförarna n=7 Uppföljning av ställda krav Alla 7 företag som har ställt trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och persontransporter under år 2002 eller 2003, har utsett en person inom företaget som har ansvar att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställs vid upphandling av gods- och persontransporter. 6 företag anger att de har en rutin för hur kraven ska följas upp. 5.3 Krav på anställdas tjänsteresor och transporter i egen regi Ställda trafiksäkerhetskrav 8 av 12 företag har under år 2003 ställt trafiksäkerhetskrav på anställdas tjänsteresor och/eller vägtransporter i egen regi. Merparten av de företag som ställde trafiksäkerhetskrav gjorde det på både tjänsteresor och transporter i egen regi, se figuren nedan. 20

27 Har ert företag ställt några trafiksäkerhetskrav på anställdas tjänsteresor på väg och/eller på vägtransporter i egen regi under år 2002 och 2003? Procent Ja, på anställda och transporter i egen regi Ja, men endast på tjänsteresor Ja, men endast på transporter i egen regi Nej Figur 5.6 Trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och egna transporter n=12 Bland dem som ställer trafiksäkerhetskrav på anställdas tjänsteresor på väg och/eller på vägtransporter med egna fordon avser de främsta kraven nyktra/drogfria förare, kör- och vilotider samt att bilbälte ska användas. Även krav på rätt hastighet och lastsäkring av gods är tämligen vanligt förekommande. Till Andra trafiksäkerhetskrav hör bl a användning av mobiler ej tillåtet. Se figuren nedan. Krav har ställts på att... bilbälte ska användas cykelhjälm ska användas vid cykling överlast inte får förekomma godset ska lastsäkras krocksäkra fordon kör- och vilotider ska hållas förarna ska vara nyktra och drogfria rätt hastighet ska hållas andra trafiksäkerhetskrav Procent Figur 5.7 Krav på transporter i egen regi n=9 21

28 Det räcker inte med att ställa olika trafiksäkerhetskrav. Det är minst lika viktigt att säkerställa att de anställda både vill och kan följa uppställda krav. Information och utbildning borde vara en grundläggande insats, vilket också är den insats som är vanligast bland de företag som svarat, se bild 5.8 nedan. Men flera företag verkar även prova andra sätt att stödja sina medarbetare att följa uppställda krav, bl a genom att införa ny teknik och nya belöningssystem för att uppmuntra ett rätt beteende. Har ni försökt att stödja de anställda att agera i enlighet med de krav som Ni har ställt? Ja, genom att introducera ny teknik Ja, genom att belöna/uppmuntra ett rätt beteende Ja, genom information/utbildning Nej vi har inte vidtagit några särskilda åtgärder Ja, genom andra insatser Procent Figur 5.8 Stöd till de anställda att agera i enlighet med kraven n=9 Uppföljning av ställda krav Av de 9 företag som preciserat vilka trafiksäkerhetskrav som man ställer på tjänsteresor och/eller transporter i egen regi anger 5 att det finns en person som har ansvar att följa upp de trafiksäkerhetskrav som ställts på tjänsteresor och/eller vägtransporter med egna fordon. 4 svarar att det finns en rutin för hur dessa krav skall följas upp och 4 att det finns en rutin för hur avvikelser skall hanteras. 22

29 6. Värderingar av trafiksäkerhet I detta kapitel redovisas ett antal stapeldiagram och tabeller, vilka anger medelvärdet för samtliga svar på en 5-gradig skala. Skalan har följande betydelse: 1=Instämmer inte alls 2=Instämmer inte 3=Instämmer delvis 4=Instämmer 5=Instämmer helt 6.1 Villkor för att kunna ställa krav Nedan presenteras 4 figurer, en för varje land, som visar skillnaden mellan tillgång på resurser och hur viktigt man anser att denna tillgång är. I diagrammen är det medelbetyget per påstående som utgör grunden till stapeln. Det säger alltså ingenting om spridningen inom varje land, däremot om skillnader i medelbetyg mellan de olika frågorna (resurser man har idag och vad man anser är viktigt) samt om skillnader mellan de olika länderna. Av nedanstående diagram framgår vad de företag som svarat på enkäten anser om de resurser man för närvarande har. Medelbetyg, skala 1-5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 För att kunna ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter... Tillräcklig kompetens Tillräckliga ekonomiska resurser Tillräckliga personella resurser Har vår organisation för närvarande... Är det viktigt att vår organisation har... Tillräckliga kunskaper om de lagkrav som gäller person- och godstransporter på väg Figur 6.1 Organisation och prioriteringar gällande trafiksäkerhet n=13-15 Ovanstående figur visar att företagen generellt sett anser att de inte har tillräckliga personella resurser för att kunna ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter trots att det anses vara en viktig förutsättning för att kunna ställa trafiksäkerhetskrav. 23

30 6.2 Skäl till att ställa krav på fordon, resor och transporter En samlad bild per land Nedan följer ett par tabeller där respondenterna fått betygsätta olika påståenden utifrån en skala mellan 1 till 5 där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Tabell 6.1 Skäl till att ställa krav på fordon, resor och transporter. Medelvärde av svar på skalan 1-5. Anledningen till att vi ställer trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter är att betyg Medel- Våra kunder ställer trafiksäkerhetskrav på våra transporter 3 Det är en följd av vårt systematiska arbete med miljö- och 4,6 kvalitetsfrågor Det är en följd av vårt systematiska arbetet med arbetsmiljöfrågor 4,3 Vi vill säkerställa att vårt företag följer gällande lagstiftning 4 inom trafikområdet Vi vill värna de anställdas hälsa och säkerhet 4,8 Vi vill föregå med gott exempel gentemot kunder/allmänhet 4,5 genom att följa trafikreglerna Det är en reaktion på trafikolyckor som anställda har drabbats av 2,7 Det allmänna trafiksäkerhetsläget gör att vi vill ta vår del av 4,7 ansvaret En eller flera personer inom företaget har varit engagerade 3,5 och kunniga i dessa frågor Personalen och/eller de fackliga ombuden har engagerat sig 3,3 i denna fråga Vi ser en möjlighet i att ökade trafiksäkerhetskrav kan ge 4 minskade driftskostnader (bränsle, skador) Det ger företaget good will och det stärker företagets varumärke 4,3 Vi ser en möjlighet i att ökade trafiksäkerhetskrav på sikt 3,8 kan ge ökade intäkter genom att vår konkurrenskraft ökar och vårt varumärke förstärks Media har uppmärksammat arbetsgivarnas och transportköparnas/utförarnas ansvar 3,1 En utomstående aktör har gjort oss uppmärksamma på dessa 2,8 frågor n=12 Sett till samtliga svar verkar de viktigaste skälen till att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter vara följande. Företagen vill värna de anställdas hälsa och säkerhet Företagen ser det som en naturlig följd av det systematiska arbete med miljö- och kvalitetsfrågor som man bedriver 24

31 Företagen anser att det allmänna trafiksäkerhetsläget gör att de vill ta sin del av ansvaret Företagen vill föregå med gott exempel gentemot kunder/allmänhet genom att följa trafikreglerna Ovan redovisas medelvärdet för respektive fråga. Nedan redovisas hur svaren fördelar sig mellan instämmer delvis och instämmer helt på den femgradiga skalan för totalt nio av ovanstående femton frågor. Interna drivkrafter Den starkaste drivkraften för att ställa trafiksäkerhetskrav tycks vara att företagen vill värna anställdas hälsa, se figuren nedan. Men att ställa trafiksäkerhetskrav kan även ses som en del i företagets systematiska kvalitetsarbete och företagets ambition sänka sina driftskostnader och föregå med gott exempel. Noteras bör att de företag som svarat verkar anse att det är viktigare att föregå med got exempel i trafiken än att sänka driftskostnaderna genom ökade trafiksäkerhetskrav. Kundernas krav verkar däremot inte vara någon viktigare drivkraft i dag för ökade trafiksäkerhetskrav. 100 Anledningen till att vi ställer trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter är att... Instämmer delvis Ins täm m er Instäm mer helt 80 Procent Våra kunder ställer trafiksäkerhetskrav En följd av vårt systematiska arbete med miljöoch kvalitetsfrågor Vi vill värna de anställdas hälsa och säkerhet Vi vill föregå med gott exempel genom att följa trafikreglerna Ökade trafiksäkerhetskrav kan ge minskade driftskostnader Figur 6.2 Interna drivkrafter till att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter n=12 Yttre faktorer Till de yttre faktorer som kan påverka företagens benägenhet att ställa trafiksäkerhetskrav hör det allmänna trafiksäkerhetsläget och möjligheten att vinna good will i omvärlden, se figuren nedan. Det kan anses 25

32 Anledningen till att vi ställer trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter är att Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Procent Det allmänna trafiksäkerhetsläget gör att vi vill ta vår del av ansvaret En eller flera personer har varit engagerade och kunniga Det ger good will och stärker företagets varumärke En utomstående aktör har gjort oss uppmärksam på dessa frågor Figur 6.3 Yttre drivkrafter till att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter n= Skäl till att inte ställa krav på fordon, resor och transporter både förvånande och glädjande att samtliga företag som svarat uppvisar omsorg om samhällets utveckling genom att instämma helt eller delvis i påståendet om att man vill ta sin del av ansvaret för det allmänna trafiksäkerhetsläget. Tabell 6.2 Skäl till att inte ställa krav på fordon, resor och transporter. Medelvärde av svar på skalan 1-5. Anledningen till att vi inte ställer trafiksäkerhetskrav på Medelbetyg fordon, resor och transporter är att Vi inte upplever sådana krav från våra kunder 2,3 Vår verksamhet inte har någon större påverkan på trafiksäkerheten 1,6 Vårt arbetsmiljöarbete har visat att vi inte har några större 2,2 trafiksäkerhetsproblem Ledningen för vårt företag inte har tagit upp dessa frågor 3 Vi som företag inte har diskuterat eller tagit ställning till 2,2 frågan Det inte behövs då vi utgår från att våra anställda följer gällande trafiklagstiftning i samband med tjänsteresor och väg- 2,6 transporter som utförs i egen regi eller för kunds räkning Det inte behövs då vi utgår från att de entreprenörer 2,7 och/eller gods- och persontransportörer som vi anlitar följer 26

33 gällande trafiklagstiftning Vi inte har tillräcklig kunskap för att ställa sådana krav 1,1 Det kostar för mycket att leva upp till sådana krav så länge 1,3 kunden inte är beredd att betala för en högre kvalitet n=9 Inga påståenden ovan får något större stöd av företagen. Det kan betyda att de skäl som angetts inte är relevanta eller att det helt enkelt inte finns några starka skäl till att inte ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Men man bör notera att flera av de företag som svarat verkar anse att trafiksäkerhetsfrågor är viktigt varför just dessa företag kan ha svårt att identifiera skäl till att inte ställa trafiksäkerhetskrav. Det enda av ovanstående skäl som verkar kunna ha betydelse för företagens benägenhet att inte ställa trafiksäkerhetskrav på transporter är att ledningen inte har tagit upp sådana frågor. Det handlar alltså ytterst om vilket ledarskap som finns i företagen och vad detta ledarskap väljer att prioritera. Nedan redovisas svaren på fyra av frågorna ovan. Enkelt uttryckt kan man säga att ju mer man har instämt i påståendet, desto större hinder kan man anta att det utgör för att få företag att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Anledningen till att vi inte ställer trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter är att Instämmer delvis Instämmer Instämmer helt Procent Vi inte upplever sådana krav från våra kunder Ledningen för vårt företag inte har tagit upp dessa frågor Det inte behövs då vi utgår från att våra anställda följer gällande trafiklagstiftning Det inte behövs då vi utgår från att de företag vi anlitar följer gällande trafiklags tiftning Figur 6.4 Skäl till att inte ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter n=9 27

34 6.4 Interna och externa krav och dess påverkan på trafiksäkerheten Tabell 6.3 Interna krav och dess påverkan på trafiksäkerheten. Medelvärde av svar på skalan 1-5. Interna och externa krav på leveranstider kan påverka förarens möjlighet att gällande trafiklagstiftning, särskilt när det gäller att hålla rätt hastighet. Ange i hur grad du instämmer i nedanstående påståenden. De krav som våra kunder ställer på leveranstider går bra att hålla för oss eller för de transportutförare som vi anlitar, utan att det står i strid med gällande trafiklagstiftning De krav som vårt företag ställer på leveranstider går bra att hålla för de transportutförare som vi anlitar, utan att det står i strid med gällande trafiklagstiftning Det krav som vårt företag ställer på mötes- och leveranstider går bra att hålla för våra anställda, utan att det står i strid med gällande trafiklagstiftning Vårt företag anser att det är viktigt att följa gällande trafiklagstiftning n=12 Medelbetyg 4,5 4,7 4,7 4,8 100 Ange i hur grad du instämmer i nedanstående påståenden Instämmer delvis Instäm m er Instäm m er helt 80 Procent De krav som våra kunder ställer på leveranstider går bra att hålla för oss eller för de transportutförare vi anlitar De krav som vårt företag ställer på leveranstider går bra att hålla för de transportutförare vi anlitar Det krav som vårt företag ställer på m ötes - och leveranstider går bra att hålla för våra anställda Vårt företag ans er att det är viktigt att följa gällande trafiklags tiftning Figur 6.5 Krav på leveranstider som kan påverka förarens möjlighet att följa gällande trafiklagstiftning n=14 28

35 De fyra påståenden som ges ovan får starkt stöd från de flesta företag. Störst stöd får påståendet att företaget anser att det vara viktigt att följa gällande trafiklagstiftning. Ett av fjorton företag instämmer endast delvis i påståendet att företagets krav på leveranstider går bra att hålla för anlitade transportutförare. När man ska tolka detta resultat bör man dock beakta att det finns risk för att svar på denna typ av påståenden ofta ger en mer positiv bild av verkligheten än vad som är fallet. 29

36 30

37 7. Best practice år I detta kapitel redovisas företag som utifrån ett antal nyckeltal kan anses representera best practice bland de nordiska företagen. Best practice består ofta av samma företag, vilket beror på att endast vissa företag har besvarat de aktuella frågorna. 7.1 Studerade nyckeltal Nedanstående nyckeltal har studerats för att ta fram Best practice bland de nordiska företagen. Inköp av bilar med trafiksäkerhetskrav Skattat antal fordonskilometer för personbilar med trafiksäkerhetskrav per totalt antal fordonskilometrar för inköpta personbilar Gods- och persontransporter med trafiksäkerhetskrav Skattat antal fordonskilometer för upphandlade gods- och persontransporter med trafiksäkerhetskrav per totalt antal fordonskilometrar för upphandlade gods- och persontransporter Företag med trafiksäkerhetskrav på både tjänsteresor och transporter i egen regi Företag med trafiksäkerhetskrav på transporter i egen regi Företag med trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på fordon Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på gods- och persontransporter Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och transporter i egen regi Nedan redovisas ett antal beräkningar där de främsta företagen presenteras. Urvalet är dock litet och riktat, varför några generella slutsatser inte går att dra beträffande företagens krav på transporter. n avser antal företag som svarat på frågan. 7.2 Trafiksäkerhetskrav vid inköp av fordon Inköp av bilar med trafiksäkerhetskrav Kostnad för upphandlig/leasing av personbilar, lastbilar och bussar för vilka trafiksäkerhetskrav ställts delat med total kostnad för upphandling/leasing. Nedanstående företag har en kvot=1, dvs. det ställdes trafiksäkerhetskrav för samma volym som det skedde upphandlingar och inköp för under år

38 LKAB (SWE) Coop (SWE) Posten (SWE) Shell (SWE) Folksam (SWE) MT Højgaard (DK) Soumen Posti Oyj (FIN) n=9 Skattat antal fordonskilometer för personbilar med trafiksäkerhetskrav per totalt antal fordonskilometrar för inköpta personbilar Skattat antal fordonskilometer som tillryggaläggs av upphandlade/leasade personbilar för vilka trafiksäkerhetskrav ställts delat med totalt antal fordonskilometer för upphandlade/leasade personbilar. Nedanstående företag har en kvot=1, dvs. det ställdes trafiksäkerhetskrav på alla tillryggalagda fordonskilometrar. LKAB (SWE) Shell (SWE) Schenker (SWE) IKEA (SWE) Soumen Posti Oyj (FIN) Okänd (FIN) n=7 7.3 Trafiksäkerhetskrav vid upphandling av gods- och persontransporter Gods- och persontransporter med trafiksäkerhetskrav Kostnad för gods- och persontransporter där trafiksäkerhetskrav ställts delat med total kostnad för upphandling av gods- och persontransporter. Följande företag har en kvot på 1, dvs. trafiksäkerhetskrav har ställts för hela kostnaden för upphandling av transporter. BP Gas (DK) MT Hl JGAARD (DK) Okänd (FIN) Coop Norge AS NOR) n=4 32

39 Skattat antal fordonskilometer för upphandlade gods- och persontransporter med trafiksäkerhetskrav per totalt antal fordonskilometrar för upphandlade gods- och persontransporter Antal fordonskilometer som tillryggalagts av upphandlade transporter där trafiksäkerhetskrav har ställts delat med totalt antal fordonskilometrar som tillryggaläggs av upphandlade transporter. Följande företag har en kvot på 1, dvs. trafiksäkerhetskrav har ställts för samtliga tillryggalagda fordonskilometer BP Gas (DK) Okänd (FIN) Coop Norge AS (NOR) n=3 7.4 Trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och transporter i egen regi Företag med trafiksäkerhetskrav på både tjänsteresor och vägtransporter i egen regi Posten (SWE) Schenker (SWE) BP Gas (DK) Okänd (FIN) Företag med trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor Shell (SWE) Företag med trafiksäkerhetskrav på vägtransporter i egen regi Coop (SWE) Soumen Posti Oyj (FIN) 7.5 Systematiskt arbetssätt Med systematiskt arbetssätt avses företag som har ställt trafiksäkerhetskrav som har en person med utpekat ansvar för uppföljning som har en rutin för uppföljning 33

40 Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på fordon LKAB (SWE) Folksam (SWE) Shell (SWE) Schenker (SWE) Posten (SWE) IKEA (SWE) BP Gas (DK) Soumen Posti Oyj (FIN) Okänd (FIN) Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på gods- och persontransporter LKAB (SWE) Posten (SWE) BP Gas (DK) Coop Norge AS (NOR) Systematiskt arbetssätt med trafiksäkerhetskrav på tjänsteresor och transporter i egen regi Posten (SWE) BP Gas(DK) Okänd (FIN) 34

41 8. Slutsatser 8.1 Benchmarking för ökad trafiksäkerhet Benchmarking för ökad trafiksäkerhet sker inom allt fler områden, en utveckling som bl a EU-kommissionen stödjer. Flera verktyg används inom Europa där olika aktörers skicklighet och resultat bedöms enligt vissa givna kriterier. På fordonssidan finns EuroNCAP ett krocktestprogram för nytillverkade personbilar. På vägsidan finns EuroRAP ett bedömningssystem för vägars säkerhet. Den jämförelse som sker i denna rapport mellan privata företag i norden avseende trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter, är ett sätt att arbeta med benchmarking inom trafiksäkerhetsområdet. Att lära av andra är kanske det mest givande sättet att utveckla sin verksamhet. Ett lärande som bygger på att man kan diskutera problem och möjligheter med aktörer som delar samma uppdrag och verklighet som den organisation man själv företräder. Det är därför av stort intresse att kunna jämföra hur olika aktörer inom samma sektor i detta fall privata företag planerar, prioriterar och agerar inom ramen för sitt uppdrag. I denna rapport har en jämförelse skett mellan några större företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De jämförelser som skett ger ingen sann helhetsbild av verkligheten, men de bör kunna ge indikationer på områden där ytterligare studier och diskussion behövs. Eller annorlunda uttryckt: Detta material ger inte svaren utan ger underlag för att ställa de kloka frågorna. Materialet ger alltså inte några entydiga förklaringar till de skillnader som kan påvisas. Förklaringarna måste i stället sökas i en öppen dialog mellan berörda parter, bl a med utgångspunkt från de resultat som presenteras i denna rapport. Syftet med undersökningen har varit att peka på Best practice och därigenom stimulera till en ökad efterfrågan på trafiksäkerhet. Denna studie bör kunna stimulera till en bred diskussion om hur bra man kan bli och hur man på bästa sätt beaktar trafiksäkerhetsfrågorna i sin verksamhet. Rapporten pekar ut de företag som i något avseende lyckats bäst utifrån angivna kriterier. Skälet till att man lyckats har inte kartlagts. Men med det redovisade materialet som utgångspunkt bör en diskussion kunna initieras kring vad som kan ligga bakom de redovisade resultaten och hur fler företag ska kunna uppnå de goda resultaten. 8.2 Bäst i norden! Nästan 80 % av de företag som besvarat enkäten ställde någon form av trafiksäkerhetskrav vid upphandling av fordon respektive gods- och persontransporter under perioden Två tredjedelar av företagen uppgav att de ställde någon form av trafiksäkerhetskrav på företagets egna 35

42 resor och/eller vägtransporter i egen regi under år De vanligaste kraven är krav på kör- och vilotider, rätt hastighet och nykter förare. Men även krav som rör bilbälte, överlast och lastsäkring förekommer i flera fall. På grund av det begränsade urvalet har inga analyser gjorts på en aggregerad nivå för att beskriva i vilka länder som företagen kan anses vara bäst i norden. Av kapitel 7 framgår dock vilka enskilda företag som ligger bäst till, av de som besvarat enkäten, när det gäller att ställa trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. 8.3 Slutsatser från workshop Det resultat som redovisas i denna rapport utgjorde underlag för ett nordiskt seminarium om trafiksäkerhet den 7-8 februari Resultatet och de frågor som resultatet väckte diskuterades i en särskild workshop om företagens trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter. Workshopen resulterade i bl a följande slutsatser och kommentarer: Undersökningen är viktig och den bör upprepas Frågorna måste förenklas ta bara med de viktigaste Gör benchmarking till en nordisk modell Följ upp de företag som svarat. NTR:s organisationer i varje land bör ta på sig ansvaret för detta 8.4 Nästa steg Denna undersökning visar att det finns stora skillnader i hur olika företag ställer krav på fordon, resor och transporter. Slutsatsen är att det bör finnas en stor förbättringspotential för företagen inom detta område. Det kan handla om att lägga fast tydliga mål för verksamheten att utveckla ett ledarskap som säkerställer effektivitet och systematik i arbetet att tydliggöra ansvar och roller inom företaget att prioritera rätt trafiksäkerhetskrav på fordon, resor och transporter utifrån vad som är viktigt från trafiksäkerhetssynpunkt att följa upp de krav som ställs Avslutningsvis kan man ställa några centrala frågor inför det fortsatta arbetet: Är det rätt nyckeltal och parametrar som har identifierats? OM materialet inte speglar verkligheten vilka parametrar bör då undersökas vid ett kommande tillfälle? OM resultatet speglar verkligheten vilka förklaringar kan då finnas till resultatet och vad kan man lära av detta? Hur kan materialet bidra till att nå ständiga förbättringar av verksamheten och ytterst en ökad trafiksäkerhet? 36