Slutrapport för projektet barn och äldres utemiljö. Av Daina Måsviken. Sid. 1 (29)

Transkript

1 Slutrapport för projektet barn och äldres utemiljö Av Daina Måsviken Sid. 1 (29)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...sid. 3 Mål..sid. 4 Bakgrund..sid. 5 Resultat... sid. 5 Finansiering..sid. 5 Arbetssätt..sid. 6 Processarbete..sid Processarbeten med äldreboenden....sid Förskolor jag har besökt.sid. 24 Aktivt förändringsarbete.sid. 25 Fortsättning..sid. 26 Slutsatser..sid. 27 Bilagor.sid Sid. 2 (29)

3 Sammanfattning Jag har sedan 2005 arbetat med förskolornas uterum i Huddinge. Detta kan ses som en förlängning av mitt projekt 2004, då jag arbetade med de äldres utemiljö. Det finns 10 äldreboenden mot 63 förskolor och min tjänst har därför utökats från 40 % under 8 månader år 2004 till 80 % år 2005 och anställningen är nu på årsbasis. Min hjälp har sett olika ut beroende på behov och önskemål. Hela tiden har jag haft ett tätt samarbete med områdescheferna på Hugebostäder. Det har varit en viktig del i processen för att förankra planerad förändring av utemiljön hos fastighetsägaren/förvaltaren. Behovet av förbättringar har varit stort, då förskolorna i dag har ett ökat antal barn och detta leder till ett stort slitage av gårdsytorna. Under det senaste halvåret har jag arbetat mycket aktivt med 7 förskolor och som inspiratör till ytterligare tre stycken. Dessutom har jag fortsätt att utveckla utemiljön för ett äldreboende. Processarbetet har alltid avslutats med en gemensam arbetsdag tillsammans med personal, barn och föräldrar. När det gäller Solhöjdens dag- och avlastningsvård för dementa så har vi tidigare år haft ett par arbetsdagar men i år satsat på en hel arbetsvecka tillsammans. Jag har under detta projekt varit i närmare kontakt med 25 förskolor och 5 äldreboenden när det gäller arbetet med gårdarna. Som projektledare har jag det yttersta ansvaret för processen, men även kommit med tips, gjort skisser, hjälpt till med kontakter med ex Hugebostäder, inköpsställen mm. och hjälpt till rent fysiskt på arbetsdagar. Gårdsupprustningarna har varit av helt skild karaktär. Det har varit allt ifrån små förändringar till större projekt som att tillverka en balans/hinderbana eller att få Huge att sätta upp ett solskydd på en mycket öppen gård. De förskolor jag har valt att arbeta med under 2005 är de som kontaktat mig efter att de fått ett informationsbrev om möjligheten att få min hjälp. Jag har dessutom träffat samtliga enhetschefer vid ett gemensamt möte. De flesta enhetschefer har jag samtalat med på tu man hand, när jag har varit ute på stugorna för att träffa kokerskorna. Jag har även arbetat med att höja andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter (se separat rapport). Sid. 3 (29)

4 uteklassrum Mål Målet har varit att skapa en bättre utemiljö för brukarna på kommunens förskolor och några äldreboenden. Syftet har varit att genom en demokratisk process få personalen att påverka utemiljöns planering vid verksamheten. Jag vill visa på det pedagogiska verktyg som naturen är och som skulle kunna användas i högre utsträckning. Min önskan har också varit att göra barnen och personalen mer delaktiga i förvaltandet av gården, då det finns ett stort pedagogiskt värde i att lära barnen att ta ansvar för sin närmiljö. Jag har också haft som ambition att inspirera verksamheterna till att arbete mer pedagogiskt med utemiljön. För detta ändamål och som en hjälp för verksamheterna har jag skapat en aktivitetskalender, som ger inspiration till olika aktiviteter utomhus. Utemiljön kan med enkla hjälpmedel göras mer stimulerande för barnen. Den lekutrustning som vi skapar tillsammans med personal, barn och föräldrar på arbetsdagar ska uppmuntra till kreativa lekar. Det har varit viktigt för mig försöka ta hänsyn till allas behov och att tänka på både miljö och hälsa. Sid. 4 (29)

5 Bakgrund Under 2004 var jag anställd av Huddinge kommun/johanna Pettersson, Agenda 21 på 40 % för att hjälpa till att förbättra utemiljön för de äldreboenden som finns i kommunen. Detta har lett till en fortsättning, men då med en inriktning på förskolorna som har ett stort behov av en mer kreativ och hållbar utemiljö. Många förskolor arbetar redan aktivt med både kompostering och källsortering. Några förskolor har även valt att Grön Flagg -certifiera sig med hjälp av något miljötema. Uterummet blir på ett naturligt sätt mer och mer en viktig del i förskolepedagogiken. Resultat I dagsläget är det 16 förskolor och fem äldreboenden som har fått förbättrad utemiljö. Jag har också varit inspirationshjälp för ytterligare 8 förskolor. Dessutom har personalen fått uppleva den glädje och det engagemang som barnen och gästerna har visat med att hjälpa till i förändringsarbetet. En del barn som tidigare har haft svårt att aktivera sig har funnit en meningsfullhet i att få hjälpa till på riktigt. På Solhöjden, har gästerna haft möjlighet att vara med i skötseln av trädgården. Detta arbete har varit till glädje för alla. Gästerna visar mindre oro och sover bättre vid uteaktiviteter. Många förskolor och äldreboenden som jag har arbetat med har införskaffat trädgårdsredskap, så att personalen tillsammans med brukarna kan göra fint på gården. Finansiering De förändringar som har kommit till stånd har finansierats på olika sätt. Hugebostäder har t.ex. bekostat sand, en pergola, gräsarmering, armeringsjärn, jord, stenar, reaksand, rensning och röjning, växter, lekställningar, virke och färg mm. Dessutom har de lånat ut spadar, stora skottkärror, borr, slägga och andra verktyg som har gjort det möjligt för oss att arbeta tillsammans med föräldrarna på arbetsdagar. Enheterna har t.ex bekostat transport av stubbar och stockar till förskolorna, virke till bygge av kojor och kanter, tillverkning av trafikskyltar, båtar, betongskulpturer, en del växter till odlingslådor mm. På de flesta verksamheter har personalen tagit hjälp av föräldrar på gemensamma arbetsdagar. I några fall som på förskolan Fugan, där hela gården var mkt sliten, har Huge tagit på sig den största ekonomiska delen av förändringsarbetet. Skillnaderna är stora mellan ekonomin på kommunens förskolor. Detta beror dels på hur verksamheterna drivs dels på hur många barn som finns på förskolan och hur stor del av dagen som de är där. Sid. 5 (29)

6 Arbetssätt Redan i november månad 2004 skickade jag med hjälp av Johanna Pettersson ut ett informationsbrev till samtliga enhetschefer per mail där jag berättade om min tjänst som skulle träda i kraft 1/ Då endast två enhetschefer av 24 uppmärksammade detta så skickade vi samma brev i januari men med internposten. Detta gav omedelbart resultat och det dröjde inte länge förrän jag hade fler enheter som önskade min hjälp än jag kunde hinna med. Efter att ha blivit kontaktad av enhetscheferna eller någon av personalen på de olika förskolorna har jag kommit ut till dem för ett möte. Jag har då träffat de som ingår i en bildad gårdsgrupp. Det optimala har varit om en representant från varje avdelning har varit med på mötet, då barnens behov i olika åldrar varierar stort. Vi har tillsammans tittat på de behov, problem, möjligheter och visioner som personalen har med gården och vad de vill förändra. Det har varit viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Huge, verksamheten och mig, så att alla vet vem som gör vad och om det utökade ansvaret för gården och gårdsförändringen. Dessutom har vi tittat på vilka konsekvenser de önskade förändringarna innebär och vem som ansvarar för vad i processen. Den listan har jag sedan sammanställt för att ha som utgångspunkt vid ett samtal med områdeschefen Huge, som har deltagit vid många möten. Oftast har jag tagit på mig att göra en skiss över tänkta förändringar eller annat som vi behöver kunskap om till nästkommande möte. Jag har genom kommunen beställt stockar och stubbar, som har blivit till balans/hinderbanor, flintabilar, sittplatser mm. Ibland har jag haft en uttalad ekonomisk ram, vilket gör arbetet betydligt enklare. Personalen och enhetschefen har också ett stort ansvar i processen. Att måla på asfalten har ibland varit personalens ansvar, eftersom det är önskvärt att göra detta när gården är fri från barn. På väl organiserade arbetsdagar har vi lyckats med att spärra av gården där vi målat, trots att samtliga barn varit där. Sid. 6 (29)

7 Processarbete med förskolorna Dagsvärmaren och Daggkåpans förskola har jag endast besökt ett fåtal gånger. Dagsvärmarens förskola har haft hjälp av en kvinnlig trädgårdstuderande som förlagt sin praktik där. För mig kom hon som en avlastning under en tid då jag hade tagit på mig lite väl många uppdrag. Så jag släppte arbetet med denna förskola. När jag träffade dem efter sommaren för ett uppföljningsmöte, visade det sig att resultatet hade uteblivit. Jag kallade då till ett möte med Huge, då vi gick igenom de visioner personalen hade med gården. Huge lyssnade intresserat och lovade att se över hur mycket av detta som skulle kunna åtgärdas Protokollet från mötet skickades sedan både till förskolan och till Kent Holm på Huge. Jag bad gårdsgruppen att tillsammans med övrig personal fundera över vilka åtgärder som prioriterades högst och sedan tala om detta för Huge. På Daggkåpans förskola har jag hjälpt personalen med hur de ska göra för att arbeta med en odlingsyta som har legat i träda. Jag har också gett dem förslag på en lösning för att ha en vattenlek på ett enkelt sätt. Fugans förskola Sedan hösten 2005 har jag träffat Fugans förskola varje månad för att planera en gårdsupprustning. På ett par av dessa möten har Lars Rundqvist på Huge varit med. Alla protokoll från övriga möten har han också fått ta del av. En plan för förändringsarbetet som löper över flera år har skapats. Jag har hjälpt dem med idéer på lekredskap som föräldrar tillsammans med personal skulle kunna tillverka på en arbetsdag. I januari 2006 hade personalen ett visionsmöte angående gården tillsammans med mig, för att skapa så stor delaktighet som möjligt Fugans gård var i behov av en ordentlig upprustning när projektet startade. Här har Huges entreprenörer gjort ett mycket fint arbete som har inneburit en riktig ansiktslyftning för gården. Resultatet blev ny kant, en större sandlåda med möjlighet till solskydd och utbytt växtmaterial runt omkring. Här har vi på arbetsdagen tillsammans med några få föräldrar tillverkat en flintabil, grävt bort buskar, planterat blommor i odlingskärl och gjutit en enklare vattenlek. En förälder har skänkt några stora traktordäck som barnen har mycket roligt med. Dessutom har en bland personalen bidragit med en båt. Sid. 7 (29)

8 Fridhems förskola Jag har tillsammans med enhetschefen Christina Castefjord och tre ur personalgruppen arbetat med att planera en gårdsupprustning ht 2005-vt Under ett ATP möte under hösten 2005 hade jag ett förkortat visionsmöte där all personal gavs möjlighet att berätta om de problem och möjligheter de ansåg att gården har. Den person som är områdesansvarig på Huge har tagit del av det vi har kommit fram till och sedan blivit inbjuden till ett möte med gårdsgruppen. Det har då klargjorts vad som är Huges ansvar av åtgärderna och vad som ligger på förskolan att ta hand om. Vi har sedan träffats regelbundet för att först och främst planera en arbetseftermiddag tillsammans med föräldrarna under hösten Denna arbetsdag genomfördes i slutet på oktober med stor uppslutning av föräldrar. Vi valde att rensa och röja i rabatterna som det stora uppdraget denna gång, då vädret var för osäkert för asfaltsmålning. Föräldrarna hade i stor utsträckning egna redskap med sig, men det fanns även lite mindre redskap att låna på förskolan. Då upptäckte vi att fler små sekatörer, japanska sågar och några grensaxar bör inköpas till nästa arbetsdag, vilket verksamheten också har gjort. Vi har fortsatt att träffas regelbundet för att planera vårens arbetsdag/dagar, då vi ska låta asfalten blomma. Jag har blivit inspirerad av den workshop jag var på i Arvika i början av september. En inventering av den kompetens som finns inom föräldrakretsen kommer att göras i början av Det var tänkt att jag tillsammans med föräldrar i utemiljögruppen skulle börja planera arbetet. För att arbetet ska bli riktigt fruktsamt krävs det ett stort engagemang bland både personal och föräldrar. Tyvärr kom endast en förälder på detta möte. Kanske har vår ambitionsnivå varit lite väl hög. Sid. 8 (29)

9 Jag har träffat utegruppen varje månad under våren för att planera vårens två arbetsdagar. Några föräldrar hade klagat lite på att det inte skapades något som förbättrade barnens lekmiljö under höstens arbetsdag. Våra planer var därför att under vårens arbetsdag skapa en trafikbana med riktiga trafikskyltar. Jag kontaktade arbetsverksamheten i Huddinge som lovade att sköta om tillverkningen av dessa. Målningen av skyltarna skulle barnen tillsammans med personalen kunna göra på arbetsdagen. En förälder lovade att ordna texten till skyltarna. Jag har dessutom förmedlat kontakten med en betongkonstnär som har skapat tre små betongdjur tillsammans med personalen och gjutit tre lite större hästar på plats. Vi ägnade en arbetsdag åt betonggjutning och skapande av betongdjur(en groda, en sköldpadda och en nyckelpiga) tillsammans med konstnären Christer Sundström. Jag har tillsammans med barnen gjutit betongplattor för den rabatt som verksamheten har lovat Huge att sköta om. Under den andra arbetsdagen tillsammans med föräldrar, barn och personal tillverkades, en trafikbana, trafikskyltar färdigställdes och odlingslådor målades. Uppslutningen och arbetsvilligheten var fantastisk hos föräldrar, personal och barn. Jag har haft utvärdering av projektet med enhetschefen Christina Castefjord som tyckte att resultatet hade blivit bra. Dock hade projektet tagit mycket tid och kraft i anspråk. Hon har valt att vara mycket aktiv i processen. Fölets förskola har jag endast besökt en gång. Enhetschefen och jag gick runt gården och tittade på de brister som fanns där. En diger lista blev det som jag sedan mailade till Kent Holm på Huge som han sedan vidarebefordrade till den som är ansvarig för skötseln av förskolans gård. Vid en uppföljning visade det sig att dessa saker inte har åtgärdats. Grottans förskola har fått idéhjälp enligt samma system som Gräshoppan. Huge lovade att sätta upp ett staket på den brantaste delen av berget. Tips om val av växter har de fått av mig. De önskade också stubbar och stockar, men jag lämnade det till personalen att återkomma till mig angående lämpliga mått. De har inte blivit gjort. Gräshoppans förskola är varit en av de förskolor som jag har arbetat lite mer med. Vid nästan varje mötestillfälle har Pierre Persson som är trädgårds/områdesansvarig på Huge i Segeltorp varit med. Alla önskemål har listats och sedan har vi tittat på vad som är realiserbart ur praktisk, kostnads- och arbetssynpunkt. Eva Stensö som är enhetschef har delat ut arbetsuppgifter till både personalen, Pierre, mig och sig själv. Vid nästkommande möte har det därför varit lätt att följa upp arbetet. Gräshoppans gård har en stor del som är en underbart vacker naturtomt med höga träd och Sid. 9 (29)

10 stora stenar. Från början hade vi stora planer, men då gården saknar den fria yta som krävs så har vi börjat med att förbättra två av de tre atriumgårdar som finns. Huge har dessutom bistått med en lekställning som de hade över och som nu har pressats in bredvid gungställningen. Personalen har målat på asfalten och grävt ur en gammal överväxt rabatt som ska få nytt växtmaterial. Jag har bl.a. hjälpt dem med att hitta lämpliga planteringskärl, växter och jord. Två stora ekfat är införskaffade och syréner planterade med hjälp av personalen och Huge. Jag har också tillsammans med Eva Stensö varit till Zetas trädgård för att köpa perenner att ha i befintliga odlingslådor. före efter Höjdens förskola har en spännande gård med bra förutsättningar för lek. Tomten är kuperad och gården har därför blivit indelad i två gårdar. De minsta barnen är på den nedre flackare gården och de äldre får vara på den övre som är brantare, även om de också har en platt asfaltgård med sandlåda och utrymme för cyklande. Monica i personalen har varit språkrör för de andra när det gäller förändringar av utemiljön. För att sprida barnen över gården, hade personalen en önskan om flera platser på gården som kunde uppmuntra till lek. När vi sedan samtalade med Pierre Persson på Huge visade det sig att EU:s säkerhetsbestämmelser hindrade personalens planer. Min uppgift blev att hitta nya möjligheter som skulle kunna genomföras. Jag skissade på olika tänkta stationer som skulle stimulera till lek. Det var stubbar och stockar att sitta eller balansera på. En ränna som redan fanns skulle kunna förstärkas med betong och mosaik. På berget kan det vara svårt att ta sig upp och ett rep som är ordentligt fastsatt i båda ändar kan vara en hjälp, men även ett klätternät. Huges entreprenör har borrat i berget för att fästa järnöglor som repet kan fästas i. En koja är alltid rolig att gömma sig i eller bara ge den avskildhet som är viktig i en stor barngrupp. Detta var också ett av mina förslag och den är nu på plats. Berget var vasst och otrevligt. Jord behövdes för att dölja det och dessutom har det planterats växter för att hindra barnen att gräva och springa där. En del av branten har fått ett klätternät och det är noga förberett med gräsarmering för att få gräset att överleva ett hårt slitage. Gräset står redan högt och grönt i ett ymnigt flor. En grå och trist betongvägg har målats i terrakotta som står fint mot det gräsgröna. I odlingshörnan har en Buddleja planterats för att locka till sig fjärilar. Många små saker har hänt som tillsammans har förbättrat förutsättningarna för en positiv lek. En av de saker som jag tycker har Sid. 10 (29)

11 varit mest positiv med detta arbete är barnens delaktighet. Jag tänker speciellt på en pojke som plötsligt hittade en syssla som för honom kändes meningsfull efter att ha tyckt att förskoleverksamheten var tråkig. Här har jag hjälpt till i flera dagar tillsammans med personalen och barnen med att få jorden, stockar och stubbar på plats. Efter den regniga sommaren 2005 hade en del av jorden spolats bort, då växtligheten inte hunnit binda den med sina rötter. I denna brant skulle det behövas någon form av terrassering för att lösa detta problem. Christer Sundström renoverar ett vattenfall och bygger en betongbäck med hjälp av engagerade skolbarn på Kräppla Kräppla Jag blev kontaktad av Mikael Brozén för att han ville visa mig deras gårdsutvecklingsarbete. De har en gård med fantastiska förutsättningar och utvecklingsmöjligheter där de har gjort mycket för att förbättra lekmiljön. Ett påbörjat projekt, som inte hade slutförts var en vattenränna. Jag förmedlade kontakt mellan honom och Christer Sundström som har färdigställt den i betong. Sid. 11 (29)

12 Ladans förskolas gård var totalt nedsliten. Jag bjöd in Bengt Norling som är trädgårds/områdesansvarig på Huge. Det fanns träd/buskar som borde rensas på gammalt material, trasiga stuprännor, gamla bänkar, igenvuxna rabatter och grönsaksland som var övervuxet med ogräs. Vi har vid två tillfällen gått runt och sett vilka förändringar som är akuta. Då våren 2005 var sen blev också arbetet försenat. Jag har skaffat stockar och stubbar som Huge har åtagit sig att gräva ner. Många av de saker Huge lovat är åtgärdade. Några saker kvarstår som ex byte av gungor. Här har tallsnåret rensats ur och barnen är nu mer på den del där stubbarna har grävts ner. Perennrabatten har fått en ansiktslyftning med ett nytt växtmaterial. Verksamheten har fått pallkragar till grönsakslandet för att minska ogräsrensningen. På ena kortsidan har buskar tagits bort och marken närmast väggen har fyllts med små stenar. Det är fint, men stenarna får inte ligga kvar. Då barnen gärna kastar stenarna runt hela gården. Huge har insett problemet och lovat att åtgärda det. På framsidan har verksamheten fått nya bänkar och större stenar med makadamm runt om. Det skulle kunna vara fint, men passar tyvärr inte på en förskola, då barnen gärna gräver i det. Så är det med processer: nya problem uppstår som måste lösas. Under vintern har Ladans förskola skaffat ett staket som avgränsar en del av gården. Detta för att de små barnen ska få det lite lugnare. Sid. 12 (29)

13 Lilltorpets förskola har jag endast besökt en gång. Jag tog på mig uppgiften att kontakta Kent Holm, trädgårds/områdesansvarig på Huge för Fullersta - Snättringe för att diskutera en förbättring av verksamhetens gård. Problemet är att Lilltorpet är ett provisorium som så småningom ska tas bort. Här vistas endast små barn och gården är verkligen mycket oinspirerande. Det finns endast grus och asfalt runt byggnaden. Här blir gassande hett en solig dag och behovet av ett solskydd var därför akut. Tillsammans med Kent Holm var jag och tittat på gården och han kunde tänka sig att bygga upp en pergola trots att den kommer att tas bort inom de närmaste åren. Han bad mig göra ett förslag på en pergola som sol, regn och vindskydd. Sedan skulle han bolla detta med personalen. Pergolan är nu på plats men tyvärr inte placerad där personalen önskar. Rickardsvik Enhetschef Gunilla von Krusenstierna har jag träffat en gång och hon är mkt intresserad av utomhuspedagogik. Till hösten ska jag tillsammans med henne och personalen försöka arbeta med utomhuspedagogik parallellt med tankar på gårdsförbättringar. Jag hoppas att vi kan utarbeta en modell för hur det går att arbeta mer pedagogiskt med utemiljön. Sid. 13 (29)

14 Skansbergets förskola Här har jag hjälpt verksamheten att rita en balansbana och en flintabil. Personalen i storbarnsgruppen har varit mest aktiv. Jag har träffat 1 personal ur gruppen regelbundet under våren 2005 för att enas om vad som är lämpligt ur både kostnads och säkerhetsaspekt. Pierre Persson har varit med på samtliga möten. Jag vill verkligen ge en eloge till honom som har skött detta processarbete tillsammans med mig och personalen mycket professionellt. Under fyra dagar har jag arbetat tillsammans med barnen och personalen. Redskap har Huge lånat oss, så vi har kunnat bygga en ram runt balansbanan som består av vridna stockar och stubbar. Först var vi tvungna att ta bort ca 20 cm av jorden för att göra plats för reaksanden. Stubbarna grävdes ner ytterligare 20 cm. Sedan arbetade vi med att bygga en kant med brädor. Ett perfekt arbete har det inte blivit men riktigt nöjda är vi ändå. Barnen hade fått små spadar och skottkärror så de kunde hjälpa till när vi grävde bort jorden. När detta var gjort kom reaksanden. För att stubbarna skulle stå riktigt stadigt har vi vattnat jorden runt dem för att undvika luftfickor. Stockarna har sedan placerats ut enligt min ritning. De har till viss del grävts ner men vi har också borrat hål i dem och slagit i armeringsjärn så att de ligger stadigt. Huge har sedan kontrollerat balansbanan, då de ytterst är ansvariga för alla lekredskap på gården. Här fanns också en grå betongmur som förstärkte det grå intrycket av gården. Personalen bestämde sig för en färg som i mina ögon blev lite väl orange, men glatt blev det i alla fall. På baksidan önskade personalen någon form av vattenlek. En person som har arbetat med vattenlek på många förskolor och skolor är Nigel Wells, som på min inrådan blev anlitad, för att skapa en vattentrappa. Här har jag under några dagar under hösten tillsammans med personalen tillverkat en flintabil av stockar som kommunen tillhandahållit. Den här bilen var en idé som jag hade skissat på. Det visade sig att denna till synes enkla konstruktion, se bild nedan, tog betydligt längre tid att göra än jag hade beräknat. Vi var tvungna att förankra stockarna i både varandra och i marken för att fixera stockarna på plats. Sid. 14 (29)

15 Detta gjorde vi med hjälp av armeringsjärn som vi slog igenom de hål som borrats och sedan 40 cm ner i marken. Stockarna visade sig vara av färskt virke, vilket gjorde att borren inte orkade ta sig igenom träet. Verksamhetens vaktmästare fick då hyra en borr och en maskin från Cramo. När vi väl hade rätt borr gick arbetet lätt. Armeringsjärnen bankades i med en ordentlig slägga. Sittbrädorna var det enklaste momentet. Rattar till bilen har jag hittat på skroten. Till dessa var vi tvungna att hitta lämpliga skruvar för fastsättning. Det bästa skulle vara att även här ha en form av armeringsjärn med gängor(gängjärn), så att rattarna sitter fast bättre. Denna bil har blivit en favorit bland barnen. En vacker och rolig vattenlek skapade Nigel Wells från Virbela vatten & design i Järna. Sid. 15 (29)

16 Smista förskola är en helt nybyggd förskola eller rättare sagt just nu är det ett provisorium, men den ska i början på nästa år flytta in i permanenta lokaler på tomten bredvid. När jag blev kontaktad av enhetschefen Gunilla Bergqvist önskade personalen få vara med och bestämma över hur den nya gården skulle se ut. En arkitekt hade redan ritat ett förslag som på många punkter både var opraktiskt och fantasilöst. Ett ATP - möte avsattes till att visionera och konkretisera de behov som finns. Deras idéer har sedan skickats vidare till Pierre Persson på Huge som har lovat att beakta personalens önskningar i möjligaste mån. Stenbockens förskola Jag har besökt dem en gång för att hjälpa dem att själva komma igång med ett gårdsutvecklingsarbete. Storkens förskola har jag besökt sedan våren 2005 för att hjälpa dem med att förbättra sin utemiljö. På det första mötet var Lars Rundqvist som är trädgårds/områdesansvarig på Huge för Skogås/Trångsund med. På denna förskola finns ett stort engagemang bland personalen och de har dessutom arbetsdagar tillsammans med föräldrarna varje år. De arbetar aktivt med sin utemiljö och är mkt miljöengagerade. De komposterar sitt matavfall som sedan används som jordförbättring i rabatterna och arbetar med att Grön Flagg - certifiera förskolan. Gården ger ett grönt intryck, trots att endast en liten del är en naturtomt. Rabatter kantar fastigheten och de har lyckats få barnen att förstå att de inte ska vara där och leka, vilket gör att växterna har överlevt och nu prunkar. Sid. 16 (29)

17 Personalen vill dels skapa fler naturliga rum ute men också få vatten på gården och ett solskydd för de små barnen vid sandlådan. De två sistnämnda är akuta behov, då barnen är mycket oskyddade för stark UV-strålning här. Ett förslag för att skapa skugga är spaljéer som skulle sättas upp vid småbarnens sandlåda. Jag avrådde från växtlighet då barn, sand och växter inte trivs ihop. Denna diskussion har vi nu haft med Huge och ett solskydd är utlovat, men det har ännu inte åtgärdats. Under hösten har en kulle på gården fått en ansiktslyftning. Den har med åren blivit urgröpt och farlig åt den sidan som är närmast huset. Enligt Huge så gick det inte att schakta bort jorden/fyllnadsmassorna. Vårt förslag var därför att fylla på med jord där det har bildats gropar och sätta buskar åt norrsidan. Detta är nu gjort. Hinderbanan som finns behöver kompletteras och jag har givit olika förslag. Min hjälp har mest bestått av tips om hur de kan komma vidare och få Huge att göra det som ligger på dem att sköta om. Under våren 2006 har de utökat, flyttat och inhägnat trädgårdslandet. Arbetsdagen här gick i planteringens tecken. En större köksträdgård skapades på arbetsdagen med fyra olika odlingsbäddar. Dessutom tillverkades två spaljéer för klätterväxter. Kullen som finns på gården har fått planteringar på den sida som vetter mot huset. Betongplattor som personalen hade gjutit tillsammans med barnen lades ut bredvid lekstugan. Buxbomsbuskar som vuxit i rabatten mot husväggen flyttades för att omgärda detta nya trädgårdsrum. Fler örter planterades. Sångfågelns förskola: Jag besökte Sångfågelns förskola redan under våren 2005 för ett första möte. Fastigheten hade varit under renovering en längre tid pga. en anlagd brand. I samband med reparationerna har den forna utemiljön till viss del blivit förstörd. Vi har haft Lars Rundqvist på Huge med i processen. Vi har gått runt på gården och på plats visat på de förändringar som förskolepersonalen vill få till stånd. Dessutom har vi tittat på vem som ska ta ansvar för vad i processen. Detta har lett till att den som är trädgårdsansvarig på Huge har planterat nytt växtmaterial till glädje för alla, men de glömde sätta upp en kant, så en del av växtligheten blev förstörd. Under hösten har gårdsgruppen och jag träffats regelbundet för att se på vilka behov barnen har och hur vi tillsammans kan verka för att få en bättre gård för alla som brukar den. Sid. 17 (29)

18 Enhetschef Marianne Mellgren har varit mycket aktiv i processen. Hon har stor erfarenhet av gårdsutvecklingsarbete sedan hon arbetade som biträdande rektor på Mörtviks skola. Arbetet i gårdsgruppen ledde fram till en arbetsdag i början på maj. Föräldrarna hade fått anmäla sig och uppslutningen var stor. Vädret var underbart. Tyvärr hade kommunikationen med Huge inte fungerat trots en stor tydlighet från verksamhetens sida. Det innebar ett stort stressmoment för personalen att försöka få tag på alla redskap som vi blivit lovade men som inte fanns på plats. Jag tycker att utegruppen och Marianne Mellgren trots detta lyckades med en fantastiskt fin arbetsdag och att även tydliggöra för föräldrarna vad och var det skulle göras saker på gården. Under arbetsdagen skapade föräldrar och personal en stenlabyrint, en trafikbana, en flintabil, en hinderbana för barnen och en bensinmack Dessutom förstärktes gamla asfaltsmålningar. Detta är den enda enhetschef som aktivt deltagit på någon av mina arbetsdagar. Vi har även här hunnit med ett uppföljningsmöte och alla var positiva till resultatet av arbetsdagen. Det har varit ett stressmoment att Huge inte hade hållit vad de lovat angående redskap, men det ordnade sig till sist. Tjäderns förskola har en gård med potential. Baksidan, som är den mest spännande delen av gården utnyttjas nästan inte alls.. Det finns en stor vilja från enhetschefen Ann-Charlotte Garp och en ur personalgruppen. Här behövs ett större engagemang bland personalen för att kunna starta en förändringsprocess Trålarens förskola Här har vi haft ett långt processarbete. Detta är en av de få förskolegårdar i Huddinge som i stort sett inte har någon del av gården som är naturtomt. Vi har inlett en diskussion med både Huge och kommunen om att få ta en liten del av den angränsande skogen i anspråk. Gården är dessutom avlång. En stor del av den bakre gården är asfalterad och här cyklar barnen gärna. Liksom på de flesta gårdar är det stekande hett och för lite skugga varma dagar. Sid. 18 (29)

19 Här finns en positiv och arbetsvillig personal och föräldragrupp. Några föräldrar har ingått i gårdsgruppen. Dessutom har de haft ett stort stöd från de båda enhetscheferna som varit med på samtliga möten. Personalen hade en önskan att namnet Trålaren skulle finnas med som ett genomgående tema vid en gårdsupprustning. Parallellt med arbetet med att förbättra utemiljön har personalen Grön Flagg -certifierat sig. Flaggan hissades på arbetsdagen i den nyuppsatta flaggstången. Önskan har varit att den stora sandlådan skulle få en brygga, en båt och en liten bod där gamla flytvästar och andra båttillbehör kan finnas. Planteringarna runt huset var bristfälliga och här har Huge planterat in syréner, samt åtgärdat det trasiga staketet. Fortfarande behövs det en kant runt planteringarna. Behovet av solskydd är akut även här. Vi har ännu inte kunnat hitta någon bra praktisk lösning. Det har funnits en önskan att ta bort den tråkiga och taggiga växtligheten invid huset och göra en balansbana här istället. Jag tog på mig att göra en idéritning. Till detta behövdes stubbar, stockar, betong, stenar, lekskulpturer, träspångar, reaksand, täckbark, sjösten och kanske även snäck/musselskal. På arbetsdagen kom jag tidigt för att tillsammans med personalen och barnen ta bort ca 20 cm av jordlagret. Växtligheten var redan bortgrävd. Så långt stötte vi inte på några problem. Stubbarna grävde några pappor ner i ett huj. Det var när vi kom till fastsättande av byggtimret som skulle utgöra en högre kant och hjälp att hålla sanden på plats som problem tillstötte. Den befintliga kanten som består av betongsten var nedgjuten. Vi kunde därför inte lägga timret på den plats vi önskade. Vid ett uppföljningsmöte bestämdes det att Huge får hjälpa dem att lösa problemet. Jag har beställt mer virke för att underlätta arbetet. Förhoppningsvis kommer allt att vara klar efter sommarlovet då även tre lekskulpturer kommer att sättas på plats. Tuvans förskola Detta är en nyöppnad förskola som ligger i anslutning till Tvättbjörnens gård. Här har det tidigare funnits en gammal parkeringsplats vilket säger lite om hur gården ser ut. Växtligheten och grönytorna är ett minimum. Här finns det två småbarnsavdelningar. Jag har besökt verksamheten och hört om deras önskemål. Kontakt har tagits med Huge som lovade att jag skulle få komma med synpunkter när snön och tjälen hade gått ur jorden, men av detta har det blivit intet. Christer Sundström har även här blivit inkopplad för att på ett tidigt stadium göra några betongdjur till denna asfaltsgård. Dessa måste sättas på en mjukgjord yta och den måste skapas först. Tvättbjörnens förskola Här är en spännande, men sliten gård. Det finns ett naturligt vattenflöde på tomten som är roligt, men här blir periodvis under året mycket lerigt. En ränna av något slag skulle underlätta för vattnets flöde och minska de negativa konsekvenserna. Tvättbjörnens gård har minskat lite sedan Tuvans förskola byggdes och detta har lett till oro i föräldrakretsen. Jag har varit här på ett par möten dels med personalen och enhetscheferna, men även med föräldragruppsrepresentanter för att diskutera gårdsutvecklingen. Sid. 19 (29)

20 Processarbete med äldreboenden Björkbacken Björkbackens demensboende har en privat hyresvärd som heter Realia. Jag har efter diskussioner med förvaltaren fått kronor i bidrag till gårdsupprustningen. Ett lågt staket runt sittplatsen och en ny entrérabatt var de saker som personalen prioriterade högst. Jag såg ut lite olika stakettyper som jag presenterade. Staketet beställdes liksom en person som kunde gjuta stolpar och sätta upp det. Staketet vid uteplatsen är viktigt för att minimera risken för de äldre att göra sig illa då marken sluttar. Entrérabatten är till del omgrävd och har sedan fått ett nytt växtmaterial för att göra entrén mer inbjudande. Personalens egenhändigt planterade rabatt har också kompletterats med nya växter. Stor hjälp har jag haft av två personer från kommunens arbetslag. Det önskemål om att inhandla en ny sittgrupp för resterande pengar. Björnkulla Nya bänkar har bekostats av Huge. Gammalt växtmaterial har tagits bort och en ny rosenrabatt har planterats. Här har de en duktig trädgårdsansvarig och tillsammans med honom har jag köpt och planterat det nya växtmaterialet. Rosendalsgården De har fått fyra nya bänkar av Huge till den asfalterade gång som löper bakom huset. Det är tänkt att de äldre ska kunna ta sig en promenad och vid de olika sittplatserna kunna njuta av växtligheten. Det hela utmynnar i en syrénberså som är på tillväxt. Här har även trädgårdsansvarige på Huge hjälpt till med grävarbeten och ny jord. Då verksamheten har genomgått en kraftig ombyggnad har projektet inte helt kunnat fullföljas. Sid. 20 (29)

21 Solhöjdens dagvård och avlastning för dementa har jag nu arbetat med under tre år och det gör att denna process verkligen känns meningsfull. Vi har regelbundet tillsammans haft arbetsdagar vår och höst. På den första gjorde vi i ordning grönsakslandet. Pallkragar är nu inköpta så att bäddarna blir upphöjda och jorden ny för att grönsakerna ska trivas bättre. Det är endast potatislandet som är i markhöjd. Den andra arbetsdagen var mer slitsam, för då skulle vi plantera rosor och 180 inköpta perenner som marktäckare. Då jorden varit full med kirskål blev vi tvungna att först lägga en markduk och sedan göra hål där varje planta skulle sättas. För att sedan täcka den fula duken köpte vi täckbark. Resultatet blev bra. I mitten av september har vi haft ytterligare en arbetsdag då vi gjort i ordning trädgården för vintern. Trädgårdskomposten har grävts om och sedan lagts i en stuka som har halmtäckts. Den ligger på trädgårdslandet så att näringen kommer tillbaks till jorden som skall brukas nästa år. Ett utvecklingsarbete stöter alltid på olika problem och vi arbetar med att lösa dessa allt eftersom. Det har gällt att få upp ett bra staket, grindar, växtlighet, belysning, plattbelagd gång runt huset, odlingslådor med en spaljé, trädgårdsredskap, grönsaksodling och vattenutkast utomhus men inte minst att försöka få alla delaktiga i att hålla trädgården fin. Gräsklippningen sköter fastighetsägaren om men kanter ska klippas, ogräs rensas och odlingar vattnas. Det gäller att hitta rutiner för skötseln. Tidigare år har vi inte haft möten under vintern, men nu har gårdsgruppen efterlyst detta så att förberedelserna för vårens arbete ska bli ännu mer effektivt och riktat. En vecka under våren 2006 har jag varit på Solhöjden för att handleda personalen i vad de kan göra i trädgården tillsammans med sina gäster. Grönsakslandet har detta år fått högre odlingsbäddar och kanterna har målats med Falu-rödfärg till de äldres förtjusning. Sid. 21 (29)

22 Dessutom hoppas jag få tid att hålla i en kortare utbildning i enklare trädgårdsskötsel med kompostering framöver. Hos en del finns det en osäkerhet om vilka moment de kan sköta med de äldre i trädgården. Jag har arbetat fram en skötsel och en växtplan som ska underlätta arbetet i trädgården. Dessutom bör det finnas nedtecknat vad personal och gäster kan göra i trädgården månad för månad. Vi i trädgårdsgruppen har tillsammans gjort en ekonomisk kalkyl över årets förbättringar i trädgården. Det har blivit godkänt trots en snäv budget. Långsiktigheten i detta projekt har givit resultat. Jag har gjort en PowerPoint - presentation kring mitt arbete med Solhöjden, som jag har visat på ett seminarium på Stadshuset för Stockholms miljöombud, men även för miljöombuden i Hässelby, Älvsjö och på ett öppet seminarium om Helande Trädgårdar på Norrmalm. Sid. 22 (29)

23 Stortorps äldrecentrum Jag har varit ett stöd för arbetsterapeuten Lisbeth Westin i hennes strävan att få tillstånd en finare terrass mot sjösidan. Jag har hjälpt henne att skriva en ansökan för att försöka få ekonomiska medel från Demensförbundet. P.g.a. av många ansökningar fick vi inte de kronor vi sökt. Vi har träffat ordföranden i Demensförbundet för att tala om vikten av att arbeta med de äldres utemiljö. Lisbeth har då på eget initiativ tagit med sig två pallkragar hemifrån. Jord och växter har Huge bistått med. Här har hon tillsammans med de äldre planterat kryddor och en squashplanta. Varje vecka har hon haft trädgårdsgrupp med olika aktiviteter. Detta är en långsam process med en verksamhet som säger sig inte ha några ekonomiska medel att bistå med. Sid. 23 (29)

24 Förskolor där jag har träffat enhetscheferna angående deras utemiljö Sjödalen-Fullersta Fridhems förskola Fölets förskola Segeltorp Grottans förskola Gräshoppans förskola Höjdens förskola Skansbergets förskola Smista förskola Flemingsberg Ladans förskola Vista förskola Stuvsta-Snättringe Daggkåpans förskola Dagsvärmarens förskola Kräppla Lilltorpets förskola Skogvaktartorpets förskola Solrosens förskola Trångsund-Skogås Fugans förskola Rickardsvik Skyttens förskola Stenbockens förskola Storkens förskola Sångfågelns förskola Tjäderns förskola Tornets förskola Trångsunds förskola Tusenfotingens förskola Tvättbjörnens förskola Trålarens förskola Sid. 24 (29)

25 Förskolor där jag har arbetat aktivt med ett förändringsarbete Flemingsberg Ladans förskola Sjödalen-Fullersta Fridhems förskola Segeltorp Grottans förskola Gräshoppans förskola Höjdens förskola Skansbergets förskola Smista förskola Stuvsta-Snättringe Daggkåpans förskola Dagsvärmarens förskola Lilltorpets förskola Trångsund-Skogås Fugans förskola Storkens förskola Sångfågelns förskola Trålarens förskola Tuvan Tvättbjörnen Äldreboenden där jag har arbetat aktivt med ett förändringsarbete Fullersta Rosendalsgården Sollhöjdens dagvård och avlastning för dementa. Trångsund Skogås Stortorps äldrecentrum Flemingsberg-Vårby Gård Björkbacken Björnkulla Sid. 25 (29)

26 Fortsättning Under hösten 2006 kommer jag endast att arbeta med förskolan Rickardsvik, där jag har intentionen att integrera utomhuspedagogiken helt med förändringsprocessen. Dessutom fortsätter jag att arbeta med Solhöjdens dag och avlastningsvård för dementa. Jag kommer under hösten 2006 att fokusera mitt arbete på att höja andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter. Se separat rapport. Slutsatser Det finns ett stort behov för förskolorna liksom äldreboenden av att få hjälp med sin utemiljö. På många gårdar har de hårt slitna grönytor pga. stora barngrupper. Det är tyvärr svårt att förena grönytor med många barn och det gäller därför att dels få barnen att spridas över gården, men också att hitta kreativa lösningar för att få en ombonad gård. Det finns också många förskolor som har en stor del av gården som är en ren naturtomt. Här finns större möjlighet att ge plats för den naturliga leken. Den ger också utrymme för avskildhet som är mkt viktigt för alla människor, inte minst barn som vistas i stora grupper. Här gäller det att få personalen eller kanske framförallt föräldrarna att se den naturliga leken som en förmån och att inte stirra sig blinda på att en lekställning till löser alla problem. Jag tror att verksamheterna skulle vinna mycket på att utbilda pedagogerna i utomhuspedagogik, så de börjar använda gården som ett pedagogiskt uterum i större grad än det görs idag. Även på demens och äldreboenden som finns i kommunen skulle det finnas ett större utrymme för att ta med de äldre ut och låta de som är pigga hjälpa till med enklare trädgårdssysslor eller bara vistas ute. All forskning som finns kring utevistelse visar på att blodtrycket sänks, koncentrationsförmågan blir bättre liksom motoriken. Dessutom minskar oro och stress. Sid. 26 (29)

27 Bilagor Visionsmöte med förskolan Fridhem den 15/ Problem Lekställningen är för liten. Det finns för få ätbara växter och för lite odling tillsammans med barnen. Gården ger för få utmaningar för de äldre barnen. Gården skapar för få rörelseutmaningar. Det finns ingen bra vattenlek. Gården är för platt. Gården har för få klättermoment. Småbarnens hörna har för få rörelsemoment. Lilla gården är för öppen och fler rum behövs. Det är trångt för cyklar på den lilla gården. Det är för platt på den lilla gården. Gården saknar inspirationskällor. Möjligheter (de små barnen) De behöver små stockar att klättra på. A Stubbar behövs för att de vuxna ska kunna vara på samma nivå som de små barnen. A Staketet skulle behöva flyttas. En cykelbana som går ända till baksidan önskas. Cementrör eller annat som barnen kan krypa igenom. Kabelrullar och en bräda kan bli till en balanslek.a En förmiddag i veckan skulle kunna vara öppen för kladd.a En lekstuga skulle behövas. Möjligheter (de stora barnen) Väl förankrade rep skulle behövas till klättring. Cementrör kan bli till ett krypmoment. Stockar kan barnen balansera på A Gungbräda Däck kan användas till olika lekar. A Stora stenar kan formas till en labyrint. A Asfaltsmålning kan skapa löparbanor, riktiga vägar och cykelparkering. A Båtar och/eller bilar. Skapande av en hinderbana på baksidan för att sprida barnen mer över gården. A Vattenfall och bäck är ett spännande lekmoment. Klättervägg Basketkorg + resultattavla A Linbana Iskana A Sid. 27 (29)

28 Regler för backåkning med cyklar behövs. A Iordningställande av bersån och pilkojan. A Snurrmöjligheter Möjligheter (syskongrupp) Saker som inbjuder till lek för stunden. A Cementrör och andra rör. Rep Däck A Båt A Vatten + vattenfall A Vatten/bollbana A Trähästar A Byggmaterial A Plantera buskar A Tält A Måla på asfalten A A = Arbetsdag med Arbetsgrupp Möte på förskolan Fridhem tillsammans med Huge den 12/9-05 Vi gick igenom protokollet som skrevs på gårdsmötet den 5/9 tillsammans med trädgårdsansvarig på Huge. Vissa klargörande angående våra olika roller i förändringsprocessen av gården gjordes. Detta gällde även vad Huge, enheten och arbetsgrupp + barngrupp under ledning av Daina kunde sköta om. Dessa olika ansvarsområden har vi just nu och vi ska vid nästa möte bestämma vad som kommer att kunna utföras. HUGE Trappa/scen på den nedre gården Någon form av solskydd Växtmaterial Jord Säckar för att kasta trädgårdsavfall i Staket Markis som solskydd Betong för gjutning av plattor tillsammans med barnen, Förbättring av bersån Replek Enheten Färg till asfaltsmålning Sid. 28 (29)

29 Arbetsdag med personal, barn, Daina och ev föräldrar Plantera växter Måla på asfalten Gjuta i betong Ansa växtligheten Bygga ett planteringsskydd Skapa en vacker entré. Röja i rabatterna Sid. 29 (29)