E T T J O B B B L I R T I L L

Transkript

1 ETT JOBB BLIR TILL

2 Sid. 7 Förord Sid. 14 Sid. 8 4 av 5 jobb skapas i småföretag Sid. 10 Nätverksekonomin utmanar den gamla bilden av näringslivet Sid. 12 Mångfald av småföretag ger trygghet i en global ekonomi Vad vet vi om de växande småföretagen? Sid. 30 Sid. 26 En resa in i det okända tillsammans Sid. 24 Sportamore - Twitter och Facebook hjälper oss rekrytera Sid. 20 Idén om ett eget företag starten på äventyret Sid. 18 Acron - Det är en fråga om attityd Avisita - Vi vill hjälpa människor till arbete Sid. 40 Sid. 38 Om rapporten Sid. 32 Slutord Sid. 41 Att fortsätta resan med ny energi Sid. 36 Om Företagarna Rapunzel - Jag hade väldigt svårt att släppa greppet

3

4 Psykoanalytikern Carl Gustav Jung sade en gång att rymdfärder är bara en flykt, ett bortflyende från sig själv, därför att det är lättare att åka till Mars eller till månen än att tränga in i sitt eget varande. Och kanske är det så, att förstå sig själv och att förstå och samarbeta med andra är bland de största uppdrag vi kan ge oss på som människor. När vi talar om jobb och företagande, så handlar det ofta om lagar och regler, om lönsamhet och avkastning, om kollektivavtal och förhandlingar. Allt detta är viktigt. Men det fångar inte vad som pågår inne i entreprenörens huvud och det beskriver inte hur processen fram till en anställning ser ut. Att anställa någon handlar om att man måste kunna förstå andra människor, känna till försäkringar, vara duktig på att arbetsleda och vara en god chef. Det betyder ofta en ordentlig portion ångest. För att kunna skapa goda förutsättningar för fler jobb måste vi förstå den processen. Det finns inga handböcker om vad ett land ska göra för att säkerställa att företag med tillväxtambitioner startar, utvecklas och anställer. På ett nationalekonomiskt plan är frågan väl analyserad, men dessa analyser fångar inte in allt. I en tid då debatten om hur arbetslösheten ska minskas dominerar hela västvärlden, tänkte vi på Företagarna att det vore intressant att krypa in under skinnet på företagaren. Hur tänker hon eller han inför beslutet att anställa? Om det är svårt att hitta svaren i de stora siffrorna kanske summan av de små ger bättre vägledning. Ett jobb blir till är ett första försök att vidga vår förståelse av jobbskapandets universum. Vi rapporterar härmed tillbaka till basen att det inte ser ut exakt som vi trodde när vi startade. Dags att justera kursen! Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna 6 Ett jobb blir till - Förord Ett jobb blir till - Förord 7

5 4 av 5 Under de senaste 20 åren har drygt nya privata jobb skapats i Sverige. Nästan 80 procent av dessa nya jobb, det vill säga fyra av fem, har skapats i mindre företag med färre än 50 anställda. jobb skapas i småföretag Detta mönster kommer inte att förändras. Småföretagen kommer även framöver att spela en avgörande roll för att nya jobb ska bli till. Det finns två kategorier jobbskapande småföretag: Många av de nya jobben skapas i enmansföretag utan ambitioner att anställa. Det handlar om individer som i praktiken anställer sig själva och erbjuder sina tjänster som företagare. Enmansföretagen fyller en viktig funktion i ekonomin, men de blir ofta styvmoderligt behandlade. Även enmansföretagare kan växa i omsättning och bidra till ytterligare nya jobb i andra företag. Den andra kategorin jobbskapande småföretag är sådana som växer genom att själva anställa. De mest snabbväxande företagen brukar kallas gaseller. Gasellföretagen är få men de står för en oproportionerligt stor andel av jobbtillväxten. Inga småföretag uppstår av sig själva. Det krävs alltid en entreprenör som tar initiativet. I denna rapport tittar vi närmare på människorna bakom företagen. Vad får dem att vilja satsa och anställa? *Statistiska Centralbyrån, Företagsregistret *Småföretagen dragkrok i 20 år, Företagarna, februari Ett jobb blir till - 4 av 5 jobb skapas i småföretag Ett jobb blir till - 4 av 5 jobb skapas i småföretag 9

6 NÄTVERKSEKONOMIN UTMANAR DEN GAMLA BILDEN AV NÄRINGSLIVET Småföretagens roll i ekonomin har förändrats. Det moderna företagandet är ett lagspel, där laget hela tiden måste toppas och anpassas efter behoven. Utvecklingen går mot mindre och delvis mer specialiserade företag. När LKAB genomför en av Sveriges största industriinvesteringar för att inrätta en djupare huvudnivå i gruvan leder det inte bara till fler arbetstillfällen i företaget LKAB. Drygt personer från 120 olika företag är med och bygger. Ökad internationell konkurrens ställer krav på ständig innovation och snabb omställningsförmåga. Därför väljer företag att fokusera på sin kärnverksamhet och täcka övriga behov genom stöd av leverantörer och samarbetspartners. Företagen samarbetar i nätverk, vilket möjliggör för mindre företag att erbjuda avancerade tjänster som bygger på olika former av expertkompetens. Företag kan vara små men ändå ha en spjutspetskompetens som ligger i utvecklingens framkant. Strukturer bryts upp Nätverksekonomin utmanar den gamla bilden att näringslivet skulle domineras av storföretag som strävar efter att göra så mycket som möjligt i egen regi. Industristrukturernas tid är förbi. Det är kunskaperna och nätverket som är det viktiga, inte antalet anställda. Det finns även företag som går i andra riktningen och väljer att göra fler arbetsuppgifter internt, i syfte att få bättre kontroll. Tidningen Wired berättar i en artikel att tekniken har gjort det lätare för arbets -givare att utvärdera sina anställda, vilket gör att de kan ta hem arbetsuppgifter som tidigare lagts ut. Fenomenet, som kallas insourcing, är ännu ett sätt att bryta upp strukturer för att kunna arbeta mer effektivt. Mer av lagspel Med fler och mindre företag förändras också de anställdas roller. Fler måste kunna fungera som arbetsledare och fler måste också kunna hjälpa till att sälja företagets tjänster. Det blir mer av lagspel mellan anställda och mellan företag. Allt oftare sätts tillfälliga projektgrupper ihop där anställda från olika företag samarbetar. Detta ställer ökade krav på dem som ingår i gruppen att kunna arbeta självständigt och ta ansvar. Ensam är inte stark Den ungerske ekonomen László Szerb hävdar att det idag finns tre olika sorters entreprenörer: klassiska entreprenörer, intraprenörer och interprenörer. Den klassiske entreprenören skapar nya företag medan intraprenören förverkligar sina affärsidéer inom ramen för en existerande organisation. Interprenören skapar däremot nya affärer genom att knyta samman företag och människor. Det är en nätverkare och en företagare i en och samma person. Nätverksekonomins logik är att inga företag kan klara sig själva utan ett nätverk. Företag inom liknande branscher samlas i näringslivskluster, för att kunna dra nytta av varandra. * Henrik Jordahl (red.), Den svenska tjänstesektorn, Studentlitteratur 2012 * Ray Fisman & Tim Sullivan (January 2013), The Age of Insourcing: How Tech Helps Megacompanies Rope Us In, Wired Magazine * László Szerb, The Changing Role of Entrepreneur and Entrepreneurship in Network Organizations, kapitel i Knowledge Transfer, Small and Medium-Sized Enterprises, and Regional Development in Hungary, JATEPress, University of Szeged (red Imre Lengyel ), Hungary Ett jobb blir till - Nätverkekonomin utmanar den gamla bilden av näringslivet Ett jobb blir till - Nätverkekonomin utmanar den gamla bilden av näringslivet 11

7 MÅNGFALD AV SMÅFÖRETAG GER TRYGGHET I EN GLOBAL EKONOMI Många småföretag i olika branscher ger ökad trygghet i en värld som ständigt förändras och där inga jobb kan tas för givna. Att ha en mångfald av olika företag och arbetsgivare är särskilt viktigt i en liten öppen ekonomi som den svenska. Småföretag är också bättre än stora på att ställa om och anpassa sig när förutsättningarna förändras. Entreprenörer sätter ofta företaget före sin egen inkomst. När kriser inträffar kan de välja att rädda verksamheten genom att gå ner i lön och själva jobba mer. Facit av finanskrisen var att stora arbetsgivare gjorde jämförelsevis större personalneddragningar än mindre arbetsgivare. Bästa garantin mot långvarig arbetslöshet Många småföretag är den bästa garantin mot så kallad strukturarbetslöshet, att människor som blir arbetslösa får svårt att komma igen på arbetsmarknaden. Med många olika arbetsgivare finns det en större mångfald av jobb i olika branscher att välja mellan. Forskningen visar att småföretag är mer öppna när de rekryterar personal. Storföretag är oftast mer strikta i sina kriterier och därför mindre benägna att anställa till exempel personer som kommer direkt från långvarig arbetslöshet. Fler småföretag gör det lättare för personer med olika bakgrund att komma in på arbetsmarknaden. Trollhättan blir en spökstad rapporterade TT i samband med Saabs nedläggning Mer än var femte jobb i Trollhättan fanns på Saab. Exemplet visar hur vanskligt det är för orter att vara alltför beroende av enskilda arbetsgivare. Sverige brukar beskrivas som ett land med många storföretag. Det stämmer att många stora och internationellt framgångsrika företag har sina rötter i Sverige, men ryggraden i den svenska ekonomin är ändå småföretagen. Det är mindre företag som står för huvuddelen av sysselsättningen och på många orter i Sverige finns det över huvud taget inga stora företag. Det kan kännas otryggt men faktum är att många småföretag som verkar i olika branscher ger bättre riskspridning. Småföretag är bättre på innovationer Det finns ett nära släktskap mellan entreprenörskap och innovationer. Den amerikanska ekonomen William J Baumol har visat att de flesta revolutionerande innovationer tas fram av självständiga innovatörer inom ramen för mindre företag. Storföretag är sämre på nya idéer. *Marknad och Politik. 7:e upplagan (SNS Förlag, 2007), kapitel av Magnus Henrekson, Företagande och tillväxt i Sverige *AKU (Arbetskraftsundersökningarna, SCB), specialkörning *The role of Entrepreneurship in a Globalized Economy (2009), Globaliseringsrådets rapport no 34, artikel av William J Baumol, Small Enterprises, large firms and growth *Entreprenörskapsforum (2012), Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport *EIM Business and Policy Research (November 2011), Do SMEs create more and better jobs? 12 Ett jobb blir till - Mångfald i småföretag ger trygghet i en global ekonomi Ett jobb blir till - Mångfald i småföretag ger trygghet i en global ekonomi 13

8 VAD VET VI OM DE VÄXANDE SMÅFÖRETAGEN? De flesta företag växer inte i antal sysselsatta. En stor andel av jobbtillväxten sker i enmansföretag. I övrigt är tillväxten av jobb koncentrerad till ett ganska litet antal snabbväxande företag, som oftast är små. Forskningen visar att de snabbväxande företagen är tydligt överrepresenterade bland yngre företag, även om vissa av företagen är äldre. De är i huvudsak små. De finns inom alla branscher, men de är något överrepresenterade inom tjänstesektorn. De är jämt spridda geografiskt i landet, även om antalet är störst i storstadslänen där det också bor flest människor. Ett särskiljande drag är att de snabbväxande företagens anställda brukar ha högre utbildningsnivå jämfört med övriga företag. Men det är trots allt svårt att i förväg peka ut vilka företag som kommer att bli snabbväxande och därför är det också svårt att rikta tillväxtpolitiska insatser mot just dessa företag. För att förstå hur nya företag blir till måste vi därför lära oss mer om människorna bakom företagen hur de resonerar och vad som driver dem. Därför har vi genomfört en undersökning där närmare 1400 företagare intervjuas. I de kommande avsnitten presenteras några viktiga insikter från undersökningen. *Gasellföretag. Kännetecken och utvecklingsmönster. Bilaga 2 Entreprenörskap och innovationer. Dnr 2009/ Ett jobb blir till - De växande småföretagen Ett jobb blir till - De växande småföretagen 15

9 DO NOT HIRE A MAN OR WOMAN WHO DOES YOUR WORK FOR MONEY, BUT HIM OR HER WHO DOES IT FOR THE LOVE OF IT. - Henry David Thoreau, författare, poet, filosof 16 Ett jobb blir till Ett jobb blir till 17

10 Det är en fråga om attityd - Kunskaper kan man läsa sig till och visst måste man ha baskunskaper, men har man inte rätt attityd så passar man inte in. Och då blir det svårt att trivas, säger Kenny Johansson vd och huvudägare till Acron i Anderstorp som tillverkar tredimensionella prototyper åt bland annat fordonsindustrin. Idag har Acron 18 anställda. Senaste året har man anställt två personer, och en till är på väg in. Även om företagsledningen tar fram kandidater så är det personalen, de kommande kollegorna, som har vetorätten vid nyanställningar. - Innan vi tar beslut om vem som ska anställas får varje kandidat träffa sina blivande arbetskompisar. Det är ju de som ska jobba tillsammans och då måste personalen få säga vad de tycker. Och tycker jag och personalen olika, då blir det som de vill. Rekryteringarna har främst skett i samarbete med ett bemanningsföretag, som lyckats matcha Acrons behov med profilen på den arbetssökande. Men ibland kan det oväntade inträffa, vilket blev fallet när en ny firma anlitades för städning av lokalerna. - Den nya städaren var på mig hela tiden om förbättringar som behövde göras. Hennes driv och engagemang imponerade på mig så jag frågade helt enkelt hennes chef om det var okej att jag erbjöd henne jobb på Acron. Han skrattade och tyckte att det var ett annorlunda sätt att anställa men gick med på det. Idag jobbar hon hos oss som prototypmakare och det fungerar väldigt bra, berättar Kenny Johansson. Sedan fem år tillbaka har Acron dessutom ett samarbete med Gislaveds gymnasium och erbjuder praktikplatser för elever på tekniska utbildningar med syfte att väcka intresse för företaget. - Jag ser långsiktigt på samarbetet och hoppas att när någon väl återvänder till kommunen så ska man minnas Acron som ett spännande och viktigt företag och vilja jobba här, säger Kenny Johansson. Rekrytering används idag inte som medel för att växa. Först kommer efterfrågan, sedan anställning för att möta det behovet. - Jag anställer aldrig i spekulativt syfte utan när vi har så mycket att göra att vi går på övertid och eventuellt inhyrd personal. Först då brukar jag anställa, säger Kenny Johansson. ACRON Verksamhet: Utveckling och produktion av prototyper till främst fordonsindustrin Startår: 1995 Anställda: 18 Ort: Anderstorp Ägare: Kenny Johansson, grundare 18 Ett jobb blir till - Acron Ett jobb blir till - Acron 19

11 hade som mål att växa genom 48% att anställa redan från starten 70% under 36 år hade som mål att växa genom att anställa redan från starten ANTAL MAN TRÄFFADE OCH INTERVJUADE I SAMBAND MED FÖRSTA ANSTÄLLNINGEN 2-4 personer 24% 13% 63% 5 personer eller f ler Endast den man anställde 15 MÅNADER Genomsnittstid från starten när första personen anställdes Vanligaste sätten man kom i kontakt med den första person som anställdes Hur man kom i kontakt med den första person som anställdes 18% 18% 16% Jag anställde en familjemedlem/släkting Jag anställde en personlig bekant/vän Personen sökte spontant 13% Arbetsförmedlingen 13% Vi kom i kontakt via mitt professionella nätverk *Flera alternativ möjliga IDÉN OM ETT EGET FÖRETAG STARTEN PÅ ÄVENTYRET Företag startas av olika skäl och alla företagare har inte stora drömmar och ambitioner. Men nästan hälften av företagarna i undersökningen hade redan från början planer på att deras företag skulle växa genom att anställa. Ett företag kan vara ett sätt att förverkliga en idé. En del startar företag tidigt i livet, med tydliga ambitioner att bygga en större verksamhet. Andra blir företagare i slutet av yrkes- karriären, för att kunna fortsätta jobba med det som de vill. Yngre företagare har oftare en dröm om att bygga ett företag med många medarbetare. Bland dem som är 35 år eller yngre säger sju av tio att de redan från början hade planer på att deras företag skulle växa genom att anställa. Möjligen beror det på att de befinner sig i ett tidigt skede av sin yrkeskarriär, och 20 Ett jobb blir till - Idén om ett eget företag - starten på äventyret Ett jobb blir till - Idén om ett eget företag - starten på äventyret 21

12 De fem egenskaper som eftersöks mest av småföretagare vid första anställningen 50% Rätt attityd De vanligaste kanalerna för småföretagare när de letar anställda för första gången Rätt yrkeserfarenhet 32% 30% Social kompetens 67% 15% 8% 3% 2% Personliga och professionella nätverk Annons hos arbetsförmedlingen Annons i media Vår egen hemsida Sociala medier Energi och motivation 28% 27% Noggrannhet därför har mer tid framför sig. Sociala faktorer kan också påverka, som att yngre företagare kanske känner större behov av att arbeta i lag tillsammans med andra. Sex av tio som startar företag kommer direkt från fast anställning. Många har inte drivit företag tidigare och måste pröva sig fram. Första anställningen att våga ta steget Att anställa är ett stort steg särskilt första gången. Därför är det inte så konstigt att de flesta nystartade företag tar tid på sig innan de gör den första anställningen. Den genomsnittliga tiden från start till anställning är ungefär 15 månader. Att ta in en anställd innebär att det måste finnas pengar för att kunna betala ut lön. Valet av person är kritiskt. Den första anställde måste vara någon som klarar arbetsuppgifterna, men det måste också vara någon som fungerar socialt i en liten verksamhet. De yngre företagarna ville i större utsträckning ha någon med energi och motivation, medan de äldre företagarna snarare letade efter någon med rätt yrkeserfarenhet. Rätt attityd är dock den i särklass mest efterfrågade egenskapen vid den första anställningen. I början på en resa blir förmågan att anpassa sig efter nya förutsättningar och hantera motgångar som uppstår viktigare än specifika kompetenser. Nya kunskaper kan läras in, en persons attityd är svårare att förändra. Att hitta den rätte Vid första anställningen finns det oftast varken tid eller pengar för någon omfattande rekryteringsprocess. I stället använder småföretagarna sina nätverk för att hitta någon som de litar på och som de tycker verkar bra. Bland yngre företagare har det blivit vanligare att använda sociala medier som LinkedIn, Facebook och Twitter. Sex av tio småföretagare har vid första anställningen bara träffat den person som de anställde. Bara drygt en av tio har träffat och intervjuat fem eller fler personer. I knappt fyra av tio fall är den första som anställs en personlig bekant eller familjemedlem. En fördel med detta är att man som företagare redan från början vet vilka personliga egenskaper den som anställs har. De sociala banden kan ha stor betydelse, särskilt i ett inledningsskede när verksamheten ska byggas upp. Men kanske är det inte bara viktigt att du som företagare känner den du anställer. Kanske är det minst lika viktigt att den du anställer känner och förstår dig som företagare hur du är som person och vilka förhoppningar och mål du har för företaget. 22 Ett jobb blir till - Idén om ett eget företag - starten på äventyret Ett jobb blir till - Idén om ett eget företag - starten på äventyret 23

13 Sportamore - Twitter och Facebook hjälper oss rekrytera - Arbetsförmedlingen, bemanningsföretag och våra egna nätverk är grunden för rekrytering. Men Twitter och Facebook är bra komplement och hjälper oss rekrytera. Det säger Johan Ryding, VD på Sportamore som sedan 2010 säljer sportprodukter via webbutik och som rekryterat två personer genom annonser i de egna kanalerna i sociala medier. Merparten av personalen anställda på Sportamore jobbar med logistik och kundkontakt i en verksamhet som inte alltid kan planeras i detalj eller med lång framförhållning. Lösningen har blivit att ha en pool med timanställda för att skapa dynamik och hantera toppar i verksamheten. Men oavsett anställningsformen så är det en viss typ av personer som Sportamore letar efter vid rekrytering. - Man måste tilltalas av den entreprenöriella andan och vilja vara i ett företag som växer och förändras, säger Johan Ryding. - De första anställningarna var ganska enkla, vi visste exakt vilka roller som skulle tillsättas och hur rollbeskrivningarna skulle se ut. Genom att göra dessa rekryteringar i den närmaste kretsen fick vi en trygghet i att veta vilka människor vi tog med på resan. Jag har känt mig väldigt glad över alla rekryteringar till ledningsgruppen då vi har lyckats samla ett extremt starkt team med en fantastisk kompetensbredd, menar han. Av ledningsgruppen på sju personer har samtliga utom en, HR-chefen som anställts med hjälp av rekryteringsföretag, rekryterats från det egna nätverket. En metod som gett trygghet och som innebär unik kunskap om dem som anställts. - Fördelen med att känna människorna man rekryterar är att man i större utsträckning vet vad man får, både styrkor och svagheter. Mindre chansning. Nackdelen kan möjligen vara om delar av gruppen är för tajt och det bildas grupperingar inom gruppen men den risken står man med tiden ändå inför när folk lär känna varandra ordentligt, säger Johan Ryding. SPORTAMORE Verksamhet: Försäljning av sportrodukter på nätet Startår: 2009 Anställda: ca 100 Ort: Solna Ägare: Noterat på Nasdaq OMX First North, största ägare är grundarna Johan Ryding, Joakim Friedman och Jan Friedman. 24 Ett jobb blir till - Sportamore Ett jobb blir till - Sportamore 25

14 EN RESA IN I DET OKÄNDA TILLSAMMANS De flesta småföretagare känner ett stort personligt ansvar som arbetsgivare. Att ha ansvar över andra människors anställning och uppehälle är minst lika svårt som att veta vilka lagar och regler som gäller. När man som företagare skaffar anställda förändras mycket. Tid och engagemang måste ägnas åt arbetsledning och åt att bygga upp en fungerande arbetsplats, med strukturer och arbetsrutiner. Bland det svåraste med att ha anställda är att veta vilka lagar och regler som gäller. Var tredje företagare i undersökningen tycker att detta är mycket eller ganska svårt. Bilden av de lagar och regler som finns kring anställningar är i huvudsak kritisk. Sex av tio småföretagare betraktar dagens lagar och regler som ett hinder snarare än ett stöd. De flesta småföretagare ser en anställning som ett åtagande med innebörden att de får ansvar för en persons inkomst och uppehälle. Och de vill absolut inte svika detta ansvar. Därför tycker många småföretagare att ansvaret för andra personers anställning och uppehälle är det svåraste med att driva företag. Kvinnliga småföretagare och småföretagare i glesbygd tycker detta i ännu större utstäckning. Svårast med att ha anställda *Andel som svarat mycket eller ganska svårt 35% Ansvaret över andra personers anställning och uppehälle Att veta vilka lagar 35% och regler som gäller Att veta vad som 34% gäller i relation till facket 16% Att löneförhandla Att vara chef 14% och ha en ledarroll Att arbetsleda 12% andra Det största ansvaret I många mindre företag pågår en ständig kamp för att få ekonomin att gå runt. Nästan var tredje småföretagare känner i dagsläget oro för att det inte ska finnas pengar för att betala ut löner till de anställda. Om pengarna inte räcker till är det för många självklart vad som går först. Drygt varannan småföretagare har någon gång själva avstått Andel som avstått från att ta ut egen lön för att kunna betala sina anställdas löner 40 % 49 % Upplever du att de lagar och regler som finns kring anställningar överlag utgör ett stöd eller ett hinder för dig som företagare? 59 % 32 % 11 % 11 % Vid ett flertal tillfällen Vid ett tillfälle Nej, aldrig Lika mycket hinder som stöd Mer stöd än hinder Mer hinder än stöd från att ta ut lön för att kunna betala ut löner till sina anställda. För många har detta också hänt mer än en gång. 26 Ett jobb blir till - En resa in i det okända - tillsammans Ett jobb blir till - En resa in i det okända - tillsammans 27

15 Uppsägningar en erfarenhet som sätter spår Att tvingas säga upp personal är bland det tyngsta en småföretagare kan råka ut för. Ändå är det i vissa lägen helt nödvändigt. Ibland sker felrekryteringar och ibland måste man navigera om och verksamheten ändras. Det är en del av alla företags resa. De flesta småföretagare har vid något tillfälle sagt upp en anställd. För majoriteten är skälet arbetsbrist, att det saknas arbetsuppgifter eller att företaget inte har pengar till verksamheten och lönerna. Tillfälligheter kan avgöra Det kan vara tillfälligheter som gör att ett företag plötsligt får problem. Nästan fyra av tio småföretagare känner i dagsläget oro för att de ska tvingas genomföra uppsägningar. SKÄL TILL UPPSÄGNINGAR Ungefär en tredjedel av uppsägningarna handlar om att den anställde på något sätt misskötte sina arbetsgifter. I dessa lägen känns beslutet ofta inte lika tungt, men uppsägningen kan ändå sluka mycket energi. Nästan hälften av småföretagarna hävdar att erfarenheten av att säga upp personal gjort dem mer vaksamma vid nyrekryteringar, medan en fjärdedel säger att de blivit mer hårdhudade. En sak är säker, resan tillsammans med de anställda är för många småföretagare en djupt personlig erfarenhet som både utvecklar, utmanar och förändrar. Kanske är det så att resan i sig för många utvecklas till en allt viktigare del av målet. 55 % Arbetsbrist 33 % 17 % 11 % 4 % Småföretagares största orosmoment i relationen till sina anställda *Andel som svarat att det är ett stort eller ganska stort orosmoment Den anställde misskötte sina arbetsuppgifter Den anställde hade fel profil eller kompetens Den anställde passade inte in socialt Annat skäl 6 av 10 har sagt upp en anställd 21% En gång 38% Flera gånger 41% Aldrig Att det råder för låg 53% beläggning eller lönsamhet Att det råder 51% ojämn arbetsbelastning 50% Att det råder ovisshet inför framtiden Att du ska tvingas 39% genomföra uppsägningar Att det inte ska finnas 32% pengar för att betala ut lönerna 28 Ett jobb blir till - En resa in i det okända - tillsammans Ett jobb blir till - En resa in i det okända - tillsammans 29

16 AVISITA Avisita - Vi vill hjälpa människor till arbete Verksamhet: Tekniska leverantör till turistnäring, logibokning för företag Startår: 1995 Anställda: 15 Ort: Kålltorp, Göteborg Ägare: Roine Flink med barnen Karolina Flink och Rikard Flink. - Det är väl knappast rimligt att ett företag med 15 anställda tvingas ta hänsyn till lika många regler som landets stora börsnoterade företag med tusentals anställda, säger Roine Flink, ägare till familjeföretaget Avisita, som levererar bokningslösningar till besöks- och turistnäringen. Avisita är ett av de 23 företag som Roine Flink grundat sedan 1970-talet. Men ett regelverk som inte är anpassat för små och medelstora företag menar han har försvårat expansion för företaget. - Hade reglerna varit enklare hade jag vågat anställa fler. Provanställning är en nödvändighet för oss och de vi anställer. Båda parter måste trivas med varandra, annars fungerar det inte, menar Roine Flink. Senaste åren har Avisita anställt sju personer, varav tre har varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. - Jag vill hjälpa människor till arbete och tack vare vårt goda samarbete med Arbetsförmedlingen har vi kunnat hjälpa kompetenta personer med rätt inställning tillbaka in i arbetslivet. Det är tre riktiga solskenshistorier, säger Roine Flink. Företaget drivs nu vidare i samma anda av dottern Karolina och sonen Rikard. Målet är att driva ett välmående företag som växer och utvecklas samt erbjuder människor ett stimulerande arbete. 30 Ett jobb blir till - Avisita Ett jobb blir till - Avisita 31

17 ANLEDNINGEN TILL SENASTE ANSTÄLLNINGEN Vi behövde bli fler för att kunna växa För att besätta en tjänst där en person slutat Inget av ovanstående, men vi hittade en bra person som vi ville anställa Personen ifråga tillförde expertkunskap eller nya kunder Annan anledning 8% 10% 13% 24% 45% 5 VANLIGASTE ANSTÄLLNINGSVÄGARNA FÖR SMÅFÖRETAGARE IDAG Anställde en familjemedlem eller släkting 14% 14% Personen sökte spontant 18% 18% 11% Via mitt professionella nätverk Arbetsförmedlingen Via en familjemedlem eller personlig vän ATT FORTSÄTTA RESAN MED NY ENERGI Efter tio anställda ökar stabiliteten och nyrekryteringar uppfattas mindre som ett risktagande. Fyra av tio företagare i undersökningen har idag som mål att deras företag ska fortsätta växa genom att anställa. 7 % DET GÖR SMÅFÖRETAGARE TVEKSAMMA TILL ATT ANSTÄLLA 15 % Risken att i framtiden tvingas göra uppsägningar *Max tre alternativ per respondent Tidskrävande att rekrytera 20 % Svårt att locka rätt kompetens Ökat ansvar som arbetsgivare 31 % 34 % Höjda månatliga utgifter Risken för felrekrytering 34 % 41 % Ovisshet inför framtiden Att småföretagare är försiktiga vid anställningar är naturligt. Det är vanskligt för småföretag att dra på sig ökade kostnader. Om kalkylen inte stämmer och anställningen inte leder till ökade intäkter kan i värsta fall hela företagsbygget äventyras. Sju av tio småföretagare säger att risker har stor betydelse när de tar beslut om att anställa och att de noga väger för- och nackdelar inför sådana beslut. Bara två av tio säger att de vid anställningar inte bryr sig så mycket om risker. Men i takt med att verksamheten växer ökar stabiliteten och nyrekryteringar uppfattas mindre som ett risktagande. Fyra av tio företagare i undersökningen har idag som mål att deras företag ska fortsätta växa genom att anställa. De flesta som fortsätter anställa gör det för att företaget ska kunna expandera och för att de ser möjligheter. Bara en av fyra anställer för att det finns en ledig tjänst att fylla. Ovisshet spär på försiktighet Det som i dagsläget gör många småföretagare tveksamma till att anställa är att det råder ovisshet inför framtiden. Annat som avhåller är ökade månatliga utgifter, risken för felrekrytering och ett ökat ansvar som arbetsgivare. Drygt hälften av småföretagarna säger att det rådande allmänna konjunkturläget påverkar deras vilja att anställa. Kvinnliga småföretagare svarar i mindre utsträckning att konjunkturen spelar roll, vilket kan ha att göra med att de driver företag i mindre konjunkturkänsliga branscher som till exempel vård och hälsa. 32 Ett jobb blir till - Att fortsätta resan - med ny energi Ett jobb blir till - Att fortsätta resan - med ny energi 33

18 Kollektivavtal underlättar eller försvårar? Småföretagarnas syn på kollektivavtal är splittrad. Bland de småföretagare vars företag omfattas av kollektivavtal tycker de flesta att kollektivavtal underlättar åtminstone när det gäller att ha anställda. Men bland de småföretagare vars företag inte omfattas av kollektivavtal tycker de flesta att kollektivavtal försvårar, både när det gäller att ha anställda och när det gäller att anställa nya medarbetare. När det gäller att anställa nya medarbetare är den allmänna bilden bland småföretagarna att kollektivavtal snarare försvårar än underlättar. Endast bland de företagare som har 50 eller fler anställda är det fler som svarar att kollektivavtal underlättar. Att hitta ny energi till företaget När småföretagarna ska öka antalet anställda fortsätter de att använda sina personliga och professionella nätverk. Men en något större andel lägger ut annonser på nätet och sociala medier får också ökad betydelse, särskilt bland yngre företagare. Även när småföretagarna fortsätter anställa drar de sällan igång någon avancerad rekryteringsprocess. Bara två av tio småföretagare träffade fem eller fler personer vid den senaste anställningen, och drygt hälften träffade bara en. Spontanansökningar står faktiskt för en lika stor andel av anställningarna i småföretag i dag som kontakter via det egna professionella nätverket och betydligt större del än till exempel Arbetsförmedlingen. De flesta småföretagare har behov av anställda som är flexibla och kan hantera olika arbetsuppgifter. Detta gäller även när företaget fortsätter växa. Därför är energi och motivation, rätt attityd och social kompetens de mest efterfrågade egenskaperna. Men dessa egenskaper kan vara svåra att finna. Över hälften av företagarna tycker till exempel det är svårt att få tag i anställda med rätt attityd. Mot bakgrund av detta kan en viktig förklaring till den stora andelen anställningar som idag kommer ifrån spontanansökningar vara att det är ett bevis på just initiativ, energi och attityd. Lång utbildning är idag inte någon bristvara och det är heller ingen garanti för att en arbetssökande i övrigt har rätt egenskaper. Det finns många som har kvalificerade kunskaper men som ändå inte fungerar särskilt väl i ett litet företag. Till småföretagens styrkor hör innovationsförmåga, medan större företag har svårare att ständigt förnya sin verksamhet. Mindre företag som växer måste förbli innovativa för att klara sig, och därför behöver de rekrytera personer som har mycket energi och förmåga att tänka nytt. Det är i allt större utsträckning dessa egenskaper som efterfrågas på marknaden till den grad att större företag idag ofta försöker imitera mindre konkurrenter för att inte stelna och förlora sin innovationskraft. Kollektivavtal hjälp och hinder vid nya anställningar Företag utan kollektivavtal: Företag med kollektivavtal: 23% 5% 25% 43% 5% 27% 43% 25% Kollektivavtal underlättar Kollektivavtal försvårar Varken eller Vet ej VIKTIGASTE EGENSKAPERNA HOS DEN MAN SÖKER IDAG 59% 49% 37% 28% 28% Energi och motivation Rätt attityd Social kompetens Noggrannhet Rätt yrkeserfarenhet *Max tre alternativ per respondent Egenskaper som flest tycker är svårt att hitta idag: Andel som svarat mycket eller ganska svårt 59% 56% 53% 53% Rätt yrkeserfarenhet Specialistkompetens Rätt attityd Branscherfarenhet Egenskaper som få tycker är svårt att hitta idag: Andel som svarat mycket eller ganska svårt 19% 19% 23% 26% IT-kunskaper Språkkunskaper Allmänbildning Lång utbildning 34 Ett jobb blir till - Att fortsätta resan - med ny energi Ett jobb blir till - Att fortsätta resan - med ny energi 35

19 Rapunzel - Jag hade väldigt svårt att släppa taget RAPUNZEL Verksamhet: Erbjuder sitt eget löshårs- och hårförlängningsvarumärke Rapunzel till frisörer och privatpersoner över hela världen genom sin egen internetbutik och genom vissa utvalda återförsäljare. Startår: 2007 Anställda: 36 Ort: Umeå Ägare: Ida Backlund, grundare - I början var det väldigt svårt att släppa taget och kontrollen över min bebis till någon annan. Av en slump kom en vän och handlade av mig och sa att hon var trött på sitt jobb inom vården. Jag svarade spontant, Du kanske ska börja här? Jag behöver hjälp! Och så blev det, men hon var förmodligen mer nervös än jag. Det berättar Ida Backlund, grundare och ägare av Rapunzel of Sweden som säljer löshår och hårförlängningsprodukter via webbshop och återförsäljare, om sin första anställda. Idag, knappt sex år senare, har verksamheten växt och man bygger just nu ett eget e-handelshus i Umeå för att expandera ytterligare. Nyckeln till framgången har varit Ida Backlunds driv och som matchats av den personal hon anställt. - De första tio jag anställde var släkt och vänner. Men alla jag anställer måste tro på varumärket, ta rätt beslut i mitt namn och ha rätt personlighet och attityd! Om man däremot ska ha jobbet som ekonomichef krävs självklart en redig utbildning och livserfarenhet också, säger Ida Backlund. - I en chefsroll krävs även ett extra driv och ledarskap, detta föds människor med tror jag. Vissa är ledare, andra inte. Sedan har man också olika ledarstilar. Här är det lite upp till bevis för mig. Vem kan visa mig att de kan leda ett team utan att vara ett huvud högre, menar Ida Backlund. Genomgående för rekryteringen idag är att metoden anpassas efter profilen på den man söker. - Vi rekryterar på många olika sätt idag. Fortfarande genom vänner och familj men även via rekryteringsföretag som Student Consulting, Poolia, Academic Work och liknande beroende på vilken befattning och ansvar personen ska ha. Men även via Arbetsförmedlingen, praktikplatser och arbetsträning, berättar hon. Försäljningen är internationell och på kundtjänst behärskar personalen sammanlagt åtta olika språk. Den internationella rekryteringen sker idag via kunder, annonsering på utländska universitet och via Facebook. Idag har Rapunzel of Sweden växt till 36 anställda och har även lanserat bland annat en egen hårvårdsserie och vad man menar är mirakelfiber för tunnhåriga. Tillväxten har skett både genom anställningar och organiskt. - Allt detta hade inte varit möjligt utan den bästa personalen, med ett eget driv, och en personalchef som numera hanterar allt med personal, planering, semestrar, utveckling och lönesamtal! Det är väldigt skönt att släppa ansvaret till någon som kan frågorna och som kan ge personalen den uppmärksamhet de behöver, menar Ida Backlund. Om namnet Rapunzel: Det berättas om prinsessan Rapunzel att hennes gyllene hår var flera meter långt och att hon var vackrast i världen. En häxa som var avundsjuk på hennes skönhet låste in henne i ett torn. En dag räddades hon av en prins, som klättrade uppför hennes gyllene hår till tornets topp. 36 Ett jobb blir till - Rapunzel Ett jobb blir till - Rapunzel 37

20 Slutord Många gånger har John F Kennedys tal om en man på månen använts. När orden yttrades kunde det låta som en utopi. Men det var en vision som kunde uppfyllas bara åtta år senare, som ett resultat av hårt och målmedvetet arbete. Det är ett exempel på vad tydlighet, målmedvetenhet och kraftsamling från samhällets alla aktörer kan åstadkomma. Ett av det svenska samhällets stora mål idag är att få människor tillbaka i arbete. Också det kräver en kraftsamling kring den viktigaste resursen: Fler företag som växer och anställer. Det ställer också helt andra krav än tidigare på hur vi bemöter landets företagare. Inte alla, men de flesta politiker vet att det inte går att kommendera fram nya jobb. Det är heller ingen lösning att vänta på att konjunkturen ska vända och att storföretagen börjar anställa. Erfarenheten visar att 80 procent av alla nya jobb skapas av småföretagare som under överväganden och vånda väljer att anställa. Vilka konsekvenser får denna insikt? Förutom att göra det skattemässigt gynnsamt och enkelt att anställa så måste regeringen och myndigheterna fundera på om det finns ett bättre sätt att möta och jobba med mindre företag. Att föra en direkt dialog med landets småföretagare är svårt eftersom det inte finns någon HR-avdelning att kontakta. VD gör oftast allt. Det ställer krav på politiskt ledarskap på både nationell och lokal nivå. De flesta småföretagare är praktiker med begränsat tålamod. Deras operativa synsätt krockar oftast rejält med politiska strategier och retorik. Gemensamt för både politiker och entreprenörer är dock en stark tilltro till framtiden och de möjligheter som finns. Ett område som bör påverkas är utbildningssystemet. Det finns yrken där det är svårt att få tag i personer med rätt utbildning, och dessa hål behöver fyllas. Men mer och längre utbildning är ingen universallösning. Det som de flesta småföretag söker när de ska anställa är inte främst personer med lång utbildning, utan personer med energi och motivation, social kompetens och rätt attityd. Ett annat område är att skapa bättre relationer till landets småföretagare och bättre uppmärksamma deras behov. En idé kan vara att alla myndigheter, kommuner och landsting ska ha ett småföretagarråd med ansvar för att säkerställa att småföretagarnas perspektiv inte glöms bort. Den offentliga arbetsmarknadsstatistiken bör ses över. Idag framgår skillnader mellan privat- och offentlig sektor samt mellan branscher och geografiska områden. Men småföretagens roll som jobbskapare synliggörs inte och därmed riskeras felaktiga slutsatser att dras, inte minst när politiken ska utformas därefter. Vi vet att en av småföretagens styrkor är flexibilitet, men att detta förutsätter att de snabbt kan ställa om och anpassa verksamheten efter vad som efterfrågas på marknaden. En av de viktigaste förändringarna är att skapa strukturer där snabba omställningar är möjliga. I en ekonomi med global konkurrens är snabba omställningar nödvändiga för tillväxt och nya jobb och därför samanfaller småföretagens behov med samhällets behov. Den insikten manar också till handling. Ska det bli en förändring, så måste det finnas en efterfrågan på förändring. Varje samtal och varje möte där du talar om företagens möjligheter att anställa när arbetslösheten diskusteras ställer krav på politisk handling. Och är du politiker, så borde den insikten leda till konkreta politiska förslag i riksdag, landsting och kommun. Målet må vara stort och avlägset, men det enda sättet att nå det är genom enskilda insatser. 38 Ett jobb blir till - Slutord Ett jobb blir till - Slutord 39