Fysisk aktivitet på Recept

Transkript

1 Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Framtidens hälso- och sjukvård 2025 Medicinska, hälsoskäl Välfärdsjukdomarna ökar Befolkningen växer vi blir äldre H o S har begränsade resurser Hälsa (hälsofrämjande och förebyggande arbete) Vårdkvalitet Service Inflytande (valfrihet, delaktighet) Ökade krav och förväntningar från mig som patient Ny patientlagstiftning delaktig i sin egen vård och behandling LOV lagen om valfrihet The Toronto Charter for Physical Activity Uppmaning att bygga samhället för en fysiskt aktiv livsstil Hälso- och sjukvård: Större prioritet/ resurser till prevention med FA Screena alla patienter angående FA nivå i Primärvården Strukturerade samtal kring FA Remittering till FA Behandla med FA och ha uppföljningsplan för patient med sjukdom Särskild hänsyn bör tas till att främja goda matvanor samt fysisk aktivitet i alla delar av det dagliga livet 1

2 Vad säger lagen? Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3,8 Individuellt samtal Skriftlig ordination Särskild uppföljning Träningsdagbok Stegräknare Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet Aug 2012 Patientinformation REKlistan rekommenderade läkemedel i VG-regionen Terapiråd och medicinska riktlinjer En världsnyhet!..i alla fall i Sverige MR Fysisk aktivitet - vuxna Fysisk aktivitet är all typ av kroppsrörelse som ger energiomsättning all typ av muskelaktivitet omfattas T. ex. städning, trädgårdsarbete fysisk belastning i arbetslivet friluftsliv, promenader motion träning 2

3 Fysisk aktivitet och folkhälsa Uppdaterade rekommendationer Måttlig aerob fysisk aktivitet 30 min, 5 dagar/ v eller Kraftig fysisk aktivitet 20 min, 3 dagar/ v eller En kombination av dessa Korta aktiviteter minst 10 min Fysisk aktivitet och folkhälsa Uppdaterade rekommendationer år: Styrketräning 2 ggr/v, 8-10 övningar, 8-12 RM > 65 år: Styrketräning 2 ggr/v, 8-10 övningar, RM Muskeltöjningar stora muskelgrupper sek, 3-4 ggr/muskelgrupp, 2 ggr/v Balansträning Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association Physical activity and public health (in older adults): Updated recommendation for adults from the American College of Sports Medicine and the American Heart Association WHO år 60 min måttlig/ högintensiv fysisk aktivitet/ dag Styrketräning 3 gånger/ vecka Rörelsemönster under dygnets timmar 0,5 8 6,5 Ökad tid i sittande ökad risk för förtida död Sömn (1,0 MET) Stillasittande (1,0-1,5 MET) Fysisk aktivitet med låg intensitet (1,6-2,9 MET) Fysisk aktivitet med måttlig intensitet (minst 3 MET) 9 Källa Kallings L et al. Läkartidni ngen 2010;107: Oberoende av Kön Ålder BMI Fysisk aktivitetsnivå Frisk individ Hjärtsjuk, diabetiker Arch Intern Med 2012;172(6):

4 Too Much Sitting: The Population Health Science of Sedentary Behaviour Den aktiva soffpotatisen Fysiskt aktiv 150 min/v och Tillbringar mycket tid i stillasittande Too Much Sitting: The Population Health Science of Sedentary Behaviour Take a Break! Non-sedentary time Prolonger Sedentary time Breaker Owen et al Exercise Sport Sci R Owen et al Exercise Sport Sci R Fysisk inaktivitet: det största folkhälsoproblemet under 2000-talet Steven N Blair män kvinnor Low CRF = Dålig kondition Sämre kondition hos ungdomar åringar i Sverige 10 % sämre kondition jämfört med för 20 år sedan 12-minuterslopp dagens 16 åring ett varv eller 400 meter efter Nästan fördubblad risk att dö i förtid som vuxen Blair SN. Physical inactivity: the biggest public health problem of the 21st century. Br. J. Sports. Med. 2009;43:1-2 Cross-sectional trends in cardiovascular fitness in Swedish 16-year-olds between 1987 and Ekblom, Orjan B. Acta Paediatrica Fysiskt inaktiva flickor riskerar bli feta vuxna Smart att vara fysiskt aktiv 2000 flickor följdes från 9 till 19 år Tre grupper: aktiv, något aktiv och inaktiv Inaktiva 5-10 kg tyngre > 1.2 miljoner 18-åringar God kondition + Kognitiv förmåga / Intelligens + Utbildningsnivå Kimm SY et al. Relation between the changes in P A and body-mass index during adolescence: a multcentre longitudinal study. Lancet

5 Relativ risk Relativ risk Risk för diabetes-utveckling Effektivare att förebygga diabetes typ 2 med kost och fysisk aktivitet än med läkemedel Livsstilsförändring - 58% reducerad risk Metformin - 31% reducerad risk < 2000 < 24 0 Handbook of Diabetes, 2nd Ed Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. Diabetes prevention program research group. N Engl J Med Regelbunden träning förbättrar glukos kontroll ( HbA1c ) vid Diabetes typ 2 Review/ meta-analys 47 artiklar patienter Intervention 12 veckor Regelbunden konditions- / styrketräning eller en kombination Mer än 150 min/vecka har bättre effekt Samtal om fysisk aktivitet i kombination med kostråd Ökad fysisk aktivitetsnivå är inkörsport till förändrad kosthållning Slutsats: Hälso- o sjukvården bör arbeta med fysisk aktivitet och kost tillsammans och att använda fysisk aktivitet som strategi att uppnå kostförändringar Physical activity advice only or structured exercise training HbA1c levels Type 2 diabetes. JAMA Lars-Erik 52 år Hjärt-kärlsjukdom September 2007 Midjemått: 98 cm Vikt: 89 kg HbA1c: 7.4 P-glukos: 14.1 U-glukos: 4+ Blodtryck: 125/80 November cm 84 kg /60 The British Regional Heart Study män år 8 års uppföljning Fysiskt aktiva 50% reducerad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom Press V, Freestone I, George CF. Physical activity:the evidence of benefit in the prevention of coronary heart disease

6 Hjärt-kärlsjukdom Samband fysisk aktivitet och metabola syndromet The Iowa Women s Health study kvinnor år 7 års uppföljning Fysiskt aktiva Måttlig nivå 4 ggr/v 47% lägre risk Hög nivå 4 ggr/v 80% lägre risk 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Risk att utveckla metabola syndrom 1= låg fysisk aktivitet 2 = lätt fysisk aktivitet 3 = måttlig fysisk aktivitet 4 = hög fysisk aktivitet Press V, Freestone I, George CF. Physical activity:the evidence of benefit in the prevention of coronary heart disease Läkartidningen Olle 72 år Augusti 2007 Vikt: 99 kg Midjemått: 116 BMI: 33 HbA1c: 8.7 Kolesterol: 5.1 Blodtryck: 160/70 Oktober kg /65 Artros - Ledsvikt Osteotomi / Proteskirurgi Unga som tränar blir benhårda som gamla Högre bentäthet hos: Läkemedel Viktreduktion Fysisk aktivitet / Träning Ortoped tekniska hjälpmedel Information Aktiva idrottare Tidigare aktiva idrottare åringar som slutat träna för över 6 år sedan åringar som tränat mellan års ålder Thorstensson C. Grundbehandling av artros. Nilsson M. The role of P A on bone density and bone geometry in men

7 Fysisk aktivitet och depression Stress Långtidseffekter av fysisk aktivitet Ökad neurogenesis via stimulering av nervtillväxtfaktorer Ökar serotonin frisättningen Ökar djupsömnen, som är viktig för neurogenesis Minskat stressvar - HPA-axeln mer trögaktiverad Positiva effekter på: Blodtryck Hjärtfrekvens Kärlmotstånd Stresshormonnivåer Katekolaminer Kortisol Psykosocial stressbelastning Förväntanseffekter Bemästring Välbefinnande Subjektiva hälsa Lars-Gunnar Gunnarsson Universitetssjukhuset Örebro FYSS 2008 Fysisk aktivitet och minnesfunktion Medelintensiv fysisk aktivitet = Promenader 3x50 minuter/vecka Hemträning med träningsdagbok 18 månaders uppföljning + Kognitiv förmåga Ordminne Klinisk demens rating Aktiverade muskler Myokiner Endokrina effekter på andra organsystem + Buk- o visceralt fett, Inflammationsprocesser Neurodegeneration Insulinresistens Atheroskleros Tumörväxt Effect of Physical Activity on C ognitive Function in Older Adults at R isk for Alzheimer D i sease. A Randomized Trial. JAMA 2008 Fysisk aktivitet har en grundläggande betydelse för att förbättra hälsa och livskvalitet Det är angeläget att hitta: effektiva strategier för att implementera denna kunskap inom hälso- och sjukvården effektiva strategier för att främja arbetet med fysisk aktivitet Mai-Lis Hellénius. Prescribing Exercise in Clinical Practice Russell et al. Physical Activity and Public Health JAMA:273;

8 Livsstilsintervention det är väl dyrt det? Hälsoekonomisk beräkning diabetes typ 2 QALY kvalitetsjusterade levnadsår Kostnad per vunnen QALY Samhällsekonomiskt perspektiv Livsstil $ Metformin $ Sjukvårdsekonomiskt perspektiv Livsstil $ Björknässtudien 3-års uppföljning Kostnad per vunnen QALY USD Willingness to pay läkemedelsstudier per vunnen QALY Sverige USD USA USD Metformin $ Herman W et al. Cost-effectiveness of lifestyle modification or metformin in preventing type 2 diabetes. Ann Intern Med Eriksson M. A 3-year lifestyle intervention in primary health care. Effects on physical activity, quality of life and costeffectiveness. [Dissertation]. Umeå: Umeå universitet; 2010 FaR - en fungerande metod Ökar fysisk aktivitetsnivå God följsamhet Fysisk och mental livskvalitet förbättras Minskar riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Kallings LV. Physical activity on prescription - Studies on physical activity level, adherence and cardiovascular risk factors [Dissertation]. Stockholm: Karolinska Institutet; Erfarenheter utifrån patientperspektiv En kombination av råd och FaR ger bättre resultat än enbart muntliga råd Att patienten sätter upp egna mål för sin fysiska aktivitet ger bättre effekt Följsamheten för FaR är större än för läkemedel Patienter anser att personalen på VC skall ge livsstilsråd FaR som behandlingsmetod Möta den livsstilrelaterade ohälsan Hälsofrämjande, förebyggande och behandlande Alternativ eller komplement till läkemedel Hälsovinster för patienten och minskad läkemedelskonsumtion Minskade läkemedels och sjukvårdskostnader Erfarenheter av FaR - Kallings L. Leijon M. 8

9 Vilka skall ha FaR? Otillräckligt fysiskt aktiva Stillasittande Stillasittande fråga! Tänk nu på den tid som du tillbringat sittande under en typisk dag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete, studier, transporter, i hemmet och på din fritid. Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan. Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du tillbringat sittande under en sådan dag? timmar minuter Vet ej Vad är ett FaR för mig? Hur introducerar jag det inför patienten? Hur motiverar jag? En process Ingen pappersprodukt IPAQ International physical activity questionnaire När skall FaR in i processen? Uppföljningen av FaR? Vid förstabesök Initialt i starten av behandling/ rehabilitering Under behandlings-/ rehabiliteringsperioden Vid avslutning Individuellt avpassat Återbesök, telefonkontakt, brevkontakt? 9

10 FaR på min enhet? Förskrivning av fysisk aktivitet En process för min enhet Prioritet från chefshåll FaR -samordnare FaR -stödjande verksamhet Patientcentrerad samtalsmetodik Motiverande samtal FaR Arbetsmetod att förskriva fysisk aktivitet FYSS Skriftlig ordination + Uppföljning Samverkan med friskvården FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården

11 Ta utgångsvärden FaR som behandlingsmetod Ta en aktivitetsanamnes Exempelvis: Midjemått BMI Blodvärden Spirometri Konditionstest Fysisk aktivitetsnivå, stillasittande - frågeformulär Utforska ställ öppna frågor spegla - sammanfatta Vad gör Du? Aktivitet Hur ofta? Frekvens Hur länge? Duration Hur hårt? Intensitet Hög/lågriskindivid avseende fysisk aktivitet! Konditionstesta! Dosera individuellt Hitta lusten att röra dig! Följ rekommendation i FYSS Dosera utifrån patientens funktionsförmåga Gör något enkelt - börja med vardagsmotion Beställ Fysisk aktivitet i vardagen gå/cykla till arbetet gå av bussen några hållplatser tidigare ta trapporna gå en lunch eller kvällspromenad placera pärmar m.m. så att du behöver resa på dig lek aktivt med dina barn parkera en bit ifrån jobbet städa, arbeta i trädgården. Promenad Störst hälsopotential Engagerar stora muskelgrupper Bevisade positiva hälsoeffekter Få biverkningar Lätt att få in i vardagen Kräver ingen utrustning Lätt att anpassa Stavgång 20% effektivare än promenad; puls, kondition, fettförbränning Skonsam för lederna i n.e. Bra vid lättare besvär ö.e. och rygg Säker motionsform vid halt väglag 11

12 Flödesschema FaR - HSN 5 Göteborg centrum och väster FaR -samordnare 44 st 33 Vårdcentraler 3 Rehabenheter Frölunda Specialistsjukhus Fortsatt egen fysisk aktivitet Receptutförare All leg. personal Primärvårdsrehab Behandling Pre FaR Uppföljning Efter 3 månader genom besök, telefon- eller brevkontakt Vägledning och Motiverande samtal FaR -samordnaren eller annan leg. personal på vårdenheten Patienten väljer aktivitet TID MED/UTAN BARN PLATS AKTIVITET GRUPP eller INDIVIDUELLT KOSTNAD 12

13 Från recept till aktivitet En utslussningsväg.. Egen aktivitet FaR -grupp Kom-igång FaR Motionsanläggning/ Föreningsaktivitet Hjärtrehab SU Lungrehab SU Hälsoteket i Väster Hälsolots Sjukgymnast på motionsanläggning Projekt FriskaRe FaR -teamet - SU - IOFF Grundutbildning i FYSS/FaR Del 1. FaR -processen Del 2. FYSS evidens kring FaR Diagnosfortbildningar FaR vid: Hjärt- kärlsjukdom Stressrelaterad ohälsa Smärttillstånd KOL/astma Motiverande samtal MI Basutbildning MI för dig som vill komma vidare Handledning i MI Morgondagens medarbetare FaR på Göteborgs Universitet Sjukgymnastprogrammet Distriktssköterskeprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Läkarprogrammet FaR inom Hälso- och sjukvården FaR utanför Hälso- och sjukvården Vårdcentraler Primärvårdsrehab Barnmorskemottagningar Öppenpsykiatriska enheter vuxna BUP Ungdomsmottagningar Skolhälsovård Hemsjukvård Habilitering Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samordningsförbundet Individ och familjeomsorgen Gbg stad Äldreomsorgen Gbg stad Förskola/skola/fritid Gbg stad Utvecklingsledare för folkhälsa Gbg stad Idrotts- och föreningsförvaltningen Hälsoteket i väster Hälsolots Friskvårdsarrangörer 13

14 Framgångsfaktorer FaR -team FaR -samordnare/nätverk Utbildning/fortbildning Tydlig organisation för FaR FaR -manual; arbetsverktyg Informationsmaterial Aktivitetskatalog FaR -gruppsverksamhet FaR - sjukgymnast på motionsanläggning Målrelaterad ersättning Utvecklingsarbete regionalt Samverkan med Hälsoteket i Väster och Hälsolots Samverkan med kommunen Information till befolkningen Aktuell forskning FaR en klinisk och hälsoekonomisk utvärdering Del 1 Kartläggningsstudie 600 icke randomiserade patienter Del 2 Interventionsstudie 200 randomiserade patienter förstärkt stöd Effekter av FaR vad gäller: Hur många ökar sin fysiska aktivitetsnivå? Fysisk aktivitetsnivå Beteendefaktorer Kliniska variabler Livskvalitet Hälsoekonomi 75 % 43% över folkhälsorekommendation Aktiv 65 studien Göteborg centrum-väster FaR Teamet i Centrum Väster Hälsoscreening Hälsoprofilen Konditionstest Funktionstest FaR Påverkan på individen Levnadsvanor Konditionsnivå Funktionsförmåga Medicinska parametrar Gunilla Sigurdsdotter Verksamhetsutvecklare Stefan Lundqvist Leg. sjukgymnast Camilla Bylin Ottehall Leg. sjukgymnast Britt-Marie Finbom Forsgren - Distriktssköterska Christina Anderson MI-coach 14

15 Antal FaR HSN 5 Det är de fysiskt aktiva som lever längst och har bäst hälsa oavsett vilken sjukdomsgrupp vi tittar på Professor Steven N. Blair PVrehab och Frölunda SS VG primärvård Antal FaR VGPV En ordination om dagen Kvantitet - Kvalitet Kvantitet --- Kvalitet??? Om varje vårdentral (60 st) och varje rehab (8 st) skulle ordinera FaR till 1 patient varje dag ( 250 dagar) ordinationer/år Med en följsamhet på 50% skulle detta innebära att patienter/år blir fysiskt aktiva Vilka hälsoeffekter kan vi räkna med? Hur många färre besök på VC/PVR kan det innebära? Patientfall FaR -förskrivning Omar 59 år Bor med sambo, vuxna barn utflyttade. Social påfrestning i familjen. Mobbning på arbetsplats. Stressad, nedstämd. Hjärtinfarkt -99. PTCA -01. EKG härefter u.a. Stressutlöst angina. Sjukskriven men går på Rehab efter op av axel. Normalviktig. Tidigare tränat på Friskis o Svettis, gym. Lab-värden: Kolesterol 4.7, HDL 1.8, LDL 2.2, TG 1.4, Blodtryck 110/60 Mediciner: Nitroingual vid besvär, Trombyl, Lipitor, Citalopram, Diklofenak Patientfall FaR -förskrivning Svea 82 år Ischemiskt orsakad hjärtinfarkt 1995 Kronisk hjärtsvikt sedan 1998 Diabets typ Polyneuropati, gångsvårigheter pga balansproblem Känner sig ofta nedstämd Blir andfådd vid gång på slät mark Kemiska markörer inom referensområdet Vilopuls 82. Blodtryck 102/78 Medicin: ACE-hämmare, Diuretika, Betablockad, Statiner, Insulin 15

16 Grundutbildning i FYSS/FaR Del 1. FaR -processen Vad är FaR? Hur gör jag? Fysisk aktivitetsanamnes Dosering Val av fysisk aktivitet Vart hänvisar man patienten? Att tänka på vid förskrivningen Uppföljning av receptet Motiverande samtal Journalföring Material till stöd i FaR -arbetet Grundutbildning i FYSS/FaR Del 2. FYSS evidens kring FaR FYSS: Evidens kring FaR utifrån olika diagnoser FYSS: Begreppsförklaringar, doseringsanvisningar, träningsrekommendationer både i förebyggande och behandlande syfte Senaste forskningen kring FaR Terapigruppen för fysisk aktivitet Evidens följsamhet, effekter Förstärkt stöd Diagnosfortbildningar FaR vid: Hjärt- kärlsjukdom Stressrelaterad ohälsa Smärttillstånd KOL/astma Motiverande samtal MI Basutbildning MI för dig som vill komma vidare Handledning i MI Teori + patientfallsdiskussioner Hjärtfrekvens - Borgs RPE Syreupptagningsförmåga Borgs RPE Äldre Medel Yngre FYSS/ FaR HS N 5 VG-region FYSS-Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 2003 Aktivt liv 16

17 FYSS/FaR HSN 5 VG-region Livsstilsintervention har större effekt prevention av typ 2 Diabetes icke-diabetiker Placebo Metformin 850 mg x2 /dag Lifestyle 7% viktminskning 150 min fysisk aktivitet/vecka Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. Diabetes prevention program research group. N Engl J Med Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet Läkemedelskommittén Västra Götalandsregionen Uppdrag: Öka användningen av fysisk aktivitet och FaR som behandlingsmetod 17

18 Fysisk aktivitet som stöd för kostförändring Support och integration Motivation och för att må bra För att uppnå kliniska mål (midjemått, blodsockernivå) Stärka människors möjligheter till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga 18