Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen"

Transkript

1 Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

2 Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda färdigheter förändras inte förändringarna påverkar inte dagliga aktiviteter

3

4

5

6

7

8

9

10 Minnet och åldrande L-G Nilsson Acta Neurol Scand 2003

11 Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare Diagnos ställs enligt speciella kriterier DSM-IV, ICD-10 Klinisk bedömning

12 Minnesutredning Syfte Att ställa diagnos information om sjukdomen och prognos till patienterna och anhörig - mycket viktigt behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad Att fastställa funktionsgrad arbetsförmåga, hjälpbehov (medicinering), boendeform

13 Utredning av minnesstörning 1 anamnes och anamnes från närstående (viktigast!) frågeformulär mediciner status inkl blodprover hjärta, BT, neurologiskt och psykiskt status Hb, EVF TSH, B12 vitamin P-gluk, S-kol, S-alb, E-folat vätskestatus leverstatus EKG

14 Utredning av minnesstörning 2 Neuropsykologisk undersökning MMT, klocktest, neuropsykologisk testbatteri CT, MRI (SPECT) (EEG) LP Diagnosen en sammanvägning av alla data!

15

16 Mini-Mental test - MMT verbal test används för kognitiv screening max 30 poäng <25 kognitiv störning - ofta demens (men 30 utesluter inte kognitiv störning/demens!) lätt medelsvår demens <12 svår

17 Mild cognitive impairment (MCI) kognitiv störning/svikt minnesstörning, gärna bekräftad av informant objektiv minnesstörning normal allmän kognition intakt ADL funktion ej demens

18 MCI cancer läkemedel

19 Sjukdomar med kognitiv störning är en folksjukdom Antalet personer med kognitiv störning ökar med ökande andel av äldre befolkningen i Sverige: ca personer med måttlig-svår demens ca nya fall per år Antalet personer som uppfyller demens kriterierna beräknas öka med 50% fram till år 2025

20 PREVALENS AV DEMENS OCH ALZHEIMERS SJUKDOM I KUNGSHOLMENS STUDIE 35 % Demens Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Åldersgrupper (år) Fratiglioni et al Neurology 1991;41:

21 Indelning av sjukdomar med kognitiv störning Degenerativa (70%) Alzheimers sjukdom Frontotemporal degeneration Lewy-kropps sjukdom Parkinsons sjukdom med demens Vaskulär kognitiva störningar (20%) Småkärlssjukdom Multi-infarkt demens

22 Äldre dam 98 år gammal kvinna som har bott på servicehus 25 år. Hon behöver hjälp med tvättning. Hon har dålig hörsel. Hon har haft stroke och skalltrauma. Hon får 20 poäng i MMT. Hon nekar blodprover.

23 Äldre dam MMT (98 års ålder) tidsorientering 5 platsorientering 4 registrering av tre ord (hon hör inte) 2 räkning (uppmärksamhet) återkalla orden 1 nämna föremål 2 repetition (hon hör inte) 0 3 stegs kommandon (hon hör inte) 1 läsning 1 skrivning 1 kopiering 0 totalt 20

24

25 Äldre dam: uppföljning 3 år senare Hon behövde hjälp med tvättning och påklädning och hon vilade mycket i sängen Hon visade en lätt minnesstörning i MMT och fick 16 poäng. Dålig hörsel gjorde testningen svår

26 Svar på blodprov vid 101 års ålder Prov referensvärden Hemoglobin 114 ( ) SR 46 (<25) LPK 4.6 ( ) HbA 1 C 4.9 (<5.0) Na 137 ( ) K 3.7 ( ) Albumin 35 (35-50) Calcium 2.29 ( ) Kreatinin 104 ( ) B 12 vitamin 285 ( ) TSH 108 ( ) T 4 (thyroxin) <6 (9-26)

27 85 årig man Colon ca, angina pectoris och prostataca i anamnesen hade glömt att han hade varit på teater tillsammans med sin son och hans dotter. använde lappar att komma ihåg saker. Ibland kom han inte ihåg att han hade skrivit lappar. hade svårt att hitta vardagliga ord. 30 poäng i MMT. klarade sitt ADL men behövde hjälp i matlagning Laboratorieprover ua.

28 85 årig man: bilder patienten genomförde testerna inom åldersvariation men under det förväntade premorbida nivån konstruktion och episodiskt minne

29 85 årig man: EEG EEG visar långsam grundrytm - 8 Hz och 100 V amplitud. Av och till förekommer 4-7 Hz aktivitet med 50 V amplitud

30 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja andra tillstånd uteslutna (delirium)

31 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium)

32 85 årig man Uppfyller mannen demenskriterier? 1. minnesstörning 2. en eller flera kognitiva störningar 1+2 försämrar socialt liv ja ja ja andra tillstånd uteslutna (delirium) ja

33 87-årig man: uppföljning 18 månader senare Han upplevde försämring av minnet. Han fortsatte sjunga i kören. Sonen berättade att pappan behövde hjälp att sköta ekonomin. Han upplevde även att pappas minnesstörning hade förvärrats under de två senaste åren MMT 30 poäng. I EEG hade grundrytmen blivit långsammare

34 87 årig man: bilder vid uppföljning Utöver konstruktionsproblem hade mannen fått sämre verbal abstraktionsförmåga. Han presterade fortfarande i sin åldersgruppsnivå

35 88 årig man: 3 års uppföljning Han hade besökt vänner i Prag och resan hade gått bra Han började bli förvirrad och såg sin fru i spegeln. 27 poäng i MMT. Minnesproblem hade ökat och påverkade hans ADL laboratorieprover och andra undersökningar uteslöt infektion, hjärninfarkt och andra somatiska orsaker till förvirring

36

37 88-årig man: neuropsykologisk undersökning vid 3 års uppföljning Han genomförde alla tester under 2 standard deviation

38 Alois Alzheimer

39 Auguste D

40 Alzheimers sjukdom - AD Symtom långsamt insjuknande och förlopp oftast minnesstörning initialt episodminnesstörning så småningom flera kognitiva funktioner påverkade (temporal-parietal funktion) Orientering inkl. visuospatial funktion Språk Exekutiv förmåga Praxi (kommer senare)

41 minnet Alzheimers sjukdom nedsatt inlärningsförmåga nedsatt återgivning visuospatial förmåga nedsatt orienteringsförmåga svårt med komplexa konstruktioner språklig förmåga nedsatt ordflöde anomi

42 personlighet likgiltighet irritation psykiska symtom Alzheimers sjukdom depressivitet vanföreställningar (sällan)

43 Alzheimers sjukdom motorik ua, myoklonus kan förekomma EEG: långsam grundrytm, ökad thetaaktivitet MR: hippocampus atrofi (svårbedömd) PET/SPECT uni-/bilateral temporoparietal hypometabolism/-perfusion

44 51-årig sjuksköterska svårigheter att räkna osäker lätta minnes- och koncentrationssvårigheter tolkades som depression och utbrändhet sjukskrives

45 53-årig sjuksköterska omplacerades efter sjukskrivningen märker själv inlärningsproblem omgivningen märker minnesproblem häftigt humör utreds på minnesmottagning behandling med antidepressiva förbättrar patientens kognitiv förmåga

46 54-årig sjuksköterska problem att baka vill inte köra bil rädd för hjärntumör typiska kognitiva fynd för Alzheimers sjukdom datortomografi visar lätt atrofi nedsatt blodflöde temporoparietalt i SPECT

47 neuropsykologisk profil

48 Frontalt SPECT bild som visar reducerat flöde i de parietala barkområdena hos patient med Alzheimers sjukdom

49 Glukos-PET-bild i tidigt och måttligt AD

50 Alzheimers sjukdom symtomen ökar större risk för fall parkinsonism myoklonier epileptiska anfall vanföreställningar/hallucinationer konfusion dödsorsak: pneumoni år från dg

51 Genetik och AD Autosomalt dominant ärftlighet: amyloidprekursor protein (APP) - kromosom 21 insjuknandet år, APOE påverkar 30 mutationer, 83 släkter (10.6 %) presenilin 1 (PS-1) - kromosom 14 insjuknandet år, APOE ej effekt vanligast, 173 mutationer, 387 släkter (46.9 %) presenilin 2 (PS-2) - kromosom 1 ålder för insjuknandet varierar, ej full penetrans 14 mutationer, 22 släkter (2.2 %)

52 Genetik och AD Apolipoprotein E (ApoE) fettbärande protein sårbarhetsgen på kromosom 19 tre alleler e2, e3 och e4 e4 ökar risken för AD (insjuknar tidigare) Kromosomer 9, 10 och 12 kopplade till late onset AD

53 riskfaktorer för demens - evidence based risk faktor demens AD VaD låg utbildning måttlig måttlig? motion i fritid måttlig måttlig? yrke möjlig möjlig - ärftlighet måttlig måttlig - ApoE e4 måttlig stark - diabetes måttlig - + högt BT i medelåldern måttlig måttlig + skyddande faktor behandling av BT strong möjlig + måttlig alkoholkonsumption möjlig möjlig -

54 Alzheimers sjukdom Kontroll

55 Plack och neurofibriller Neuritiska plack Neurofibriller kongofil angiopati

56 Cerebral Cortex Meninges Congophilic Amyloid Angiopathy

57 Amyloid Kaskad Hypotes av AD amyloid prekursorprotein N- Aß -C Aß P3 ß-secretas -secretas -secretas Aß fällning i plack Neurofibrillär degeneration Immunsvar Synapsförlust Minskning av signalsubstanser Neurondöd Demens

58 Behandling av AD lätt-måttlig Alzheimers sjukdom acetylkolinesterashämmare donepezil (Aricept ) rivastigmin (Exelon ) galantamin (Reminyl ) vanligaste biverkningar: gastrointestinala måttlig svår Alzheimers sjukdom memantin (Ebixa ) alltid aktivering

59 acetylkolinesterashämmare minskar: - användning av andra psykoaktiva läkemedel - apati - ångest - depression - vanföreställningar - hallucinationer

60 Gemensam nämnare

61 Man född 1950 subaraknoidalblödning 1997 shunt p.g.a hydrocefalus hjärninfarkt 2000 och för bedömning av minnesstörning MMT 28

62 Man född epilepsi MMT 25 sommaren 2007 ny stroke 2008 MMT 28

63 04/05 10/09 11/06

64 05/07 09/08

65 Demens ett syndrom 1. minnesstörning och 2. en eller flera andra kognitiva störningar 3. i sådan grad att socialt liv/yrkesliv inte är möjlig i samma höga nivå som tidigare 4. ej sänkt medvetande 5. andra orsaker uteslutna

66 Vaskulär kognitiv störning (VaD) kognitiv störning orsakad av hypoxi i hjärnan < 20% av alla sjukdomar med kognitiv störning subgrupperas i multiinfarkt demens (multipla infarkter i grå substans) småkärlsdemens = subkortikal VaD (vitsubstans förändringar), vanligast!

67 Symtom av VaD ofta plötslig debut och varierande förlopp debut i samband med stroke (definition) exekutiva funktioner drabbas depression fokal neurologi MMT fungerar inte

68 Alzheimers sjukdom

69 Övergående vänstersidiga pares

70 Vänstersidig stroke I/84

71 Vänstersidig stroke

72 Kognitiv störning och CVS hypertoni hippocampus atrofi hjärnatrofi kärlförändringar mikrohjärnblödning minskat blodflöde i vita substansen vitsubstansförändringar

73 Histopatologisk genes av VaD infarkter i grå substans och/eller lakunära infarkter (små infarkter 1-15 mm i djupa delar av hjärnan) och utbredda skador i vita substansen leder till progressiv försämring av kognitiv förmåga. banorna mellan olika delar av hjärnan bryts VaD och AD förändringar förekommer ofta tillsammans

74 MRT vid vaskulär kognitiv störning Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar och lakunära infarkter Småkärlssjukdom med vitsubstansförändringar

75 Infarkt lakuner

76 Makrofag reaktion Aterosklerotiska förändringar Perivaskulära förändringar

77 Behandling och prevention av VaD Sekundär (och primär) prevention av vaskulära attacker hypertoni höga kolesterolvärden (LDL) trombocytaggregation förmaksflimmer rökning

78 52-årig städerska tidigare väsentligen frisk januari får hon problem att hitta ord hon klarar handla och sköta sitt ADL men klarar inte att sköta sitt jobb Läkarundersökning i februari: Hon kan inte namnge saker. Hon har problem att hitta ord och förstå kommandon. Neurologiskt ua CT och MRI var normala Blodprover var normala I SPECT hade blodflödet minskat i basala delar av vänster temporallob - motsvarade volymminskning som sågs i MRI

79

80 Frontotemporallobs degeneration FTLD ca 5% av alla sjukdomar med kognitiv störning progredierande nervskador i frontallober och främre temporallober drabbar yngre <65-70 år ofta ärftligt (mutation på tau-genen på krom. 17, sällsynt, progranulin, valosin liknande protein) orsaken helt okänd

81 Symptom i FTD Tidigt förändrad personlighet omdömeslöshet, stereotypiskt beteende social inkontinens - följer inte sociala regler, lätt kriminalitet brist på impulskontroll Nedsatt exekutiv förmåga (t ex initiativ/planeringsförmåga), problemlösning, uppmärksamhet Språklig påverkan (akinetisk mutism)

82 Symptom i FTLD forts. Hyperoralism ändrat ätbeteende - viktuppgång kedjerökning eller alkohol Brist på insikt Sent: främre motor-neuron skador (ibland) Parkinsonism Hallucinationer

83 Frontallobsdemens - Frontal variant FTLD vanligast av FTD personlighetsförändringar (sens 63-73%, spec %) FAS (skiljer bäst från AD) minnesproblem sent spatial orientering relativt oförändrad störning i exekutiva funktioner tidigt

84 Diagnos av FTLD typiska fynd i anamnes och status i början mycket svårt att skilja från psykiatrisk sjukdom tidigt tecken på frontallobsatrofi på CT/MRT liksom nedsatt flöde frontalt (ej alltid) EEG länge normalt neuropsykologisk undersökning störningar på test som kräver exekutiv förmåga, annars ofta normalt. Impulsstyrda lösningar, följer inte regler

85 Frontal atrofi Picks sjukdom Knife blade gyrus Ventricular dilatation Pick bodies

86 55 årig kemist i april när han håller föreläsning tappar han tråden mitt i den men kan fortsätta efter en paus i augusti när han tänker berätta en rolig historia glömmer han bort vad han skall säga tappar tråden två gånger mitt i diskussion upplever att han tappar lätt ord dreglar ibland somatiskt och neurologiskt status ua

87 vid 57 års ålder i april Frun berättar: - maken går på konstigt sätt - har inga medrörelser - hasar - har blivit framåtböjd - ser äldre ut - stel i ansiktet - hon har fått svårare att förstå vad han säger, sluddrar - hans handstil har blivit mindre - hans uppmärksamhet har blivit sämre

88 vid 57 års ålder i oktober Patient: -jag har svårt att hitta ord han talar oklart han har problem att klara sitt arbete Neurologisk undersökning sluddrar har inte medrörelser på höger sida mikrografi Neuropsykologisk undersökning intellektuell kapacitet och visuellt minne har försämrats

89 EEG EEG: grundrytmen har blivit långsammare 6-7 Hz

90

91

92 B-cit SPECT (Presynaptiska Dopamin-receptorer) kontroll AD Lewykropps sjukdom Isotopavd. Huddinge Universitetssjukhus

93 Lewy-kropps sjukdom 3 huvudsymtom: 1. fluktuerande kognitiv störning 2. visuella hallucinationer 3. parkinsonism

94 Lewy-kropps sjukdom 1. progressiv kognitiv störning (med märkbar fluktuation): svårt att hitta ord svårigheter med visuospatiala tester nedsatta exekutiva funktioner (verbalt flöde, likheter, trail making) frontala drag: minskad uppmärksamhet, mental rigiditet, svårigheter att lösa problem och ta beslut minnesstörning

95 Lewy-kropps sjukdom 2. psykotiska symptom visuella hallucinationer ( konkreta ) CAVE: känsliga för neuroleptika

96 Lewy-kropps sjukdom 3. neurologiska symtom parkisonism -lätt - framåt böjd hållning - hasande gång - medrörelser saknas - falltendens - rigiditet (mild) - hypokinesi (ansikte) myoklonus

97 Behandling av Lewy-kropps sjukdom acetylkolinesterashämmare l-dopa i lågdos undvik neuroleptika COMT hämmare

98 hematoxylin Alfa-synuclein Lewy body i substantia nigra cortical LB ubiquitin Alfa-synuclein

99 Parkinson s sjukdom prevalens / högst vid årsålder symtomdebuten mellan 50 och 70 år genetiskt orsakad i yngre ålder eller vd familjär anhopning förlust av dopaminerga neuron i mitt hjärnan substantia nigra orsaken okänd

100 Parkinsons sjukdom klinik och diagnos tremor hypokinesi rigiditet positivt svar på dopaminerg behandling felaktig diagnos vanligt

101 Parkinsons sjukdom andra störningar autonom dysfunktion ortostatisk hypotension blåstömningsbesvär obstipation varierande grad av faryngeal muskelfunktion aspiration kognitiv störning

102 behandling av Parkinsons sjukdom symtomlindrande levodopa kombinerad med dekarboxylashämmare katekol-o-metyltranferas hämmare dyskinesier, motoriska symtomfluktuationer monoaminoxidas hämmare dopaminagonist amantadin antikolinerga neurokirurgi elektrostimulering

103 Prionsjukdomar Creutzfeldt-Jakob sjukdom neurologiska symtom, död inom 4-7 månader variant Creutzfeldt-Jakob sjukdom yngre <35 år, psykiatriska symtom, död inom 2-3 år Kuru Gertsmann-Sträussler-Scheinkers sjukdom Familjär fatal insomnia

104 Prion diseases Creutzfeldt Jakob disease 1/ usually after the age of 55 years, median age at death 68 sporadic form of unknown origin (85%) poor concentration, dementia, muscle spasm sharp-wave complexes in EEG New variant CJD >200 cases onset < 55 years products contaminated with nervous system tissue (BSE) psychiatric symptoms, loss of coordination duration average 14 months no specific EEG changes

105 85-årig patient med hemtjänst angina, diabetes, hypertoni, ektopisk takykardi (PM) Digoxin 0.125mgx1, Emconcor 10mgx2, Ismox 20mgx1, Lescol 20mgx1,Accupro 20mgx1, Somac 40mgx1, Trombyl 75mgx1, Panadol forte 1x2, Tryptizol 25mgx1, Kalcipos-D, Miacalcic minnesstörning en längre tid, efter sommaren klart sämre, vet inte vilken veckodag vi har, kommer inte ihåg att hon har varit på dagvården, frågar om och upprepar samma saker, letar efter grejer, svårare att förstå, får söka ord

106 85-årig patient med hemtjänst ser sina föräldrar, man och sonson och upplever detta hemskt sett Hermunen sitta i sängen och upplever att någon är hela tiden i lägenheten lämnat rollatorn bakom dörren för att höra om någon kommer in fått hallucinationer tidigare av morfinplåster

107 MMSE

108 MMSE och

109 MMSE och

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Symptomanalys vid demensutredning

Symptomanalys vid demensutredning Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Demenssjukdomar. Ove Almkvist Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens

Giltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Demenssjukdomar beskrivning och behandling Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar

Läs mer

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)

Läs mer

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen

Läs mer

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor

Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer

Läs mer

Lewy body demens och möjlig behandling

Lewy body demens och möjlig behandling Lewy body demens och möjlig behandling Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Disclosures: inga Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer

Läs mer

I huv et på en neuroradiolog

I huv et på en neuroradiolog I huv et på en neuroradiolog Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Vad är normalt och vad är sjukt.. Normal hjärna?

Läs mer

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret Formulär SveDem Svenska Demensregistret Registrets syfte Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna

Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi. Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kognition, inlärning och känslor vid epilepsi Yvonne van de Vis Kaufmann Psykolog KNUT team 3 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna Kända personer med epilepsi Alexander den Store Julius Caesar Jeanne d Arc

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Kliniska aspekter av demenssjukdom Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens

Läs mer

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi. Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental

Läs mer

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Demens före 65 år vad är viktigt att veta?

Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Några särdrag Demens på jobbet Ärftlighet Belastning och stöd Lena Kilander överläkare, docent Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet Förekomst

Läs mer