Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer"

Transkript

1 Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151

2 Upplägg Kognitiva sjukdomar Om demenssjukdomar Neurodegeneration Alzheimers sjukdom Sammanfattning Lars-Olof Wahlund 31 mars

3 Vad kan påverka kognitiv funktion? Sjukdomar i hjärnan Akuta och kroniska Somatiska sjukdomar Psykiska tillstånd och psykiatriska sjukdomar Mediciner Ålder Lars-Olof Wahlund 31 mars

4 Kognitiv nedsättning vid en rad olika sjukdomar Medfödda sjukdomar såsom Downs syndrom, utvecklingsstörning, andra genetiska sjukdomar Neuropsykiatriska sjukdomar i tidiga barnaåren och tonåren Neurodegenerativa sjukdomar hos vuxna såsom Alzheimer Parkinson Cerbrovaskulära sjukdomar Hydrocephalus Traumatiska hjärnskador Infektiösa hjärnsjukdomar Inflammatoriska hjärnsjukdomar Cancer, primära hjärntumörer och paramaligna fenomen Andra somatiska sjukdomar såsom hjärt-, endokrina- och bristsjukdomar Psykiatriska sjukdomar såsom depression, schizofreni, paranoida tillstånd Missbruk såsom alkohol, narkotika, droger Stressrelaterade sjukdomar Lars-Olof Wahlund 31 mars

5 Ett exempel på en kognitiv sjukdom: Alzheimers sjukdom Lars-Olof Wahlund 31 mars

6 Vad är demenssjukdom? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan och kognitionen Långsamma förlopp Påverkar högre kortikala funktioner Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas Lars-Olof Wahlund 31 mars

7 Demenser En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling Lars-Olof Wahlund 31 mars

8 Relationen mellan ålder och förekomst av demens % Ålder Lars-Olof Wahlund 31 mars

9 Hur ser det ut i framtiden, ökar antalet demenssjuka? Lars-Olof Wahlund 31 mars

10 Antalet demenssjuka i världen har ökat stadigt. Hur tror ni det ser ut framöver, kommer antalet att öka i Sverige? 1. Ja 2. Nej Lars-Olof Wahlund 31 mars

11 Incidensen minskar! Data från stora epidemiologiska studier tyder på att incidensen minskar! Cambridge, Odense H-70 studien i Göteborg och Kungsholmsstudien i Stockholm bl a Orsaken ej helt klar men bättre utbildning och kontroll av cerebrovaskulära riskfaktorer kan vara tänkbara orsaker.

12 Minskad prevalens av demenssjuka I den grupp som undersöktes 20 år efter den första Lancet 2013

13 Demenssjukdomarna, 3 stora grupper Neurodegenerativa sjd. 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Sekundära tillstånd 5-10% >80 olika orsaker Depression Hjärntumör Blödning Infektioner i CNS Metabola rubbning Vitaminbrist Thyreoidearubbning Kalkrubbning Lars-Olof Wahlund 31 mars

14 Neurodegenerativa tillstånd Långsamma processer (mån-år-decennier) med inlagring av olika proteiner i hjärnan Alzheimer Beta-amyloid (Aβ), tau, p-tau Frontotemporala tillstånd Tau-protein, Ubikvitin Lewy-Bodydemens och Parkinsondemens Alfa-synuclein (α-syn.) Huntingtons sjukdom Huntingtin (HT) Creuzfelt-Jacobs sjd Prionprotein (PrP) Lars-Olof Wahlund 31 mars

15 Finns gemensamma nämnare? Inlagring av specifika protein talar för problem med felaktig metabolism Överproduktion, nedbrytning, utsöndring Hjärnan skyddar sig genom inkapsling av proteinerna Inlagringskroppar Alzheimer Frontallobsdemens Levy Body/Parkinson Senila plack, tangles Pickskroppar Levykroppar Varför? Leder till synapsdysfunktion, neuroinflammation, oxidativ stress, ökad nervcellsdödoch och nedsatt hjärnfunktion Loklalisationen avgör symptomen Lars-Olof Wahlund 31 mars

16 Alzheimers sjukdom Alois Alzheimer Tysk psykiatriker och patolog som 1906 för första gången beskrev Alzheimers sjukdom En fallbeskrivning av en 57 år gammal kvinna, Auguste Deter. Han beskrev plack och tangles och relaterade dessa till symtomen. Namnet kom första gången 1910 i Emil Kraepelins psykiatrilärobok Lars-Olof Wahlund 31 mars

17 Alzheimers Sjukdom Klinisk bild Den vanligaste av flera demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 85+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterliggare försämring av minnet Lars-Olof Wahlund 31 mars

18 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Finns flera former? Tidig debut/sen debut Karaktäristiska hjärnförändringar Lars-Olof Wahlund 31 mars

19 Histopatologiska förändringar Extracellulära plack Anrikning av Aβ Intracellulära tangles Hyperfosforylerat tau-protein Lars-Olof Wahlund 31 mars

20 Hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex (luktnervens primärcortex) vid hippocampus i mediala temporalloberna Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorområden alltid sparade Avspeglas i symptomutvecklingen Lars-Olof Wahlund 31 mars

21 Förklaringsmodell: Amyloidkaskadhypotesen En patologisk metabolism av beta-amyloid (Aβ42) som leder till bildning av neurotoxiska produkter och inlagring i extracellulära senila plack Anses leda till en senare intracellulär patologisk produktion av hyperfosforylerat tau protein Oklart vad Aβ42 har för fysiologisk roll Denna process pågår långt innan kliniska symptom föreligger Andra patologiska processer bidrar Inflammation, oxidativ stress, kärlskador Vad startar kaskaden? Vad driver den patologiska processen? Lars-Olof Wahlund 31 mars

22 Amyloidkaskadhypotesen vid Alzheimer Amyloidprekursorprotein (APP) N- Aß42 -C Patogen väg Aß42 Icke-patogen väg P3 ß-secretas γ-secretas α-secretas Aβ42 bildar β-sheet strukturer Toxiska Aß fibriller Plack Lars-Olof Wahlund 31 mars

23 Sekventiell utveckling av patologin vid Alzheimer Amyloid inlagring Sockeromsättng Atrofi Funktion Mild cognitive impairment Lars-Olof Wahlund 31 mars

24 Symptomatisk Alzheimer föregås av en mycket lång period av med amyloidos som följs av tilltagande nervcellsdöd. Dessa processer kan numera diagnosticeras Atrofi av MTL CSF-tau Patologiska markörer spridd hjärnatrofi Amyloid PET CSF Aβ42 Prodromalfas, lätta kognitiva symptom Begynnande neurondöd Asymptomatisk fas med hjärnamyloidos Kliniskt manifest Sjukdom Hjärnatrofi år -5-0 år 0-10 år Lars-Olof Wahlund 31 mars

25 Nya (föreslagna) diagnoskriterier för AD Dubois et al. bland andra Mest fokus på forskning Ett paradigmskifte, diagnostik baserat på biomarkörer Episodminnesstörning (grundkriterium) Stödkriterier, minst ett av följande Medial temporallobsatrofi Patologiska likvor markörer Aβ42, tau och p-tau Patologisk PET bild avseende sockeromsättning och/eller amyloidinlagring Bärare av AD mutation Lars-Olof Wahlund 31 mars Lars-Olof Wahlund 31 mars

26 Ett annat skifte, DSM-5 Noggrannare beskrivning av de kognitiva svikterna. Ej betoning på enbart minnesfunktion (finns ex. social kognition) Delar in kognitiv nedsättning enligt Kognitiv sjukdom Lindrig kognitiv nedsättning Dellirium Demens ej med i beskrivningen Exempel: Kognitiv sjukdom på grund av Alzheimers sjukdom (AD) Lindrig kognitiv nedsättning pga Alzheimers sjudkom (MCI) Kognitv sjukdom pga vaskulära skador(vad) Lars-Olof Wahlund 31 mars

27 Demensutredning Syfte Att ställa diagnos - Behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad. Info till patient och anhörig mycket viktigt Att fastställa funktionsgrad inför vårplanering och nytt boende Nuvarande diagnostik bygger på speciella diagnostiska kriterier (ICD-10 och DSM-IV) baserade på kliniska symptom och inte på diagnostiska markörer Patienterna kommer allt tidigare med sina symptom! Nya kriterier är på väg att introduceras DSM V, Dubois kriterier för Alzheimer, gamla och uppdaterade Lars-Olof Wahlund 31 mars

28 Utredning av personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller Anamnes Anhörigintervju Somatisk och psykisk status Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) Strukturerad bedömning av funktionsförmåga (ADL) Hjärnavbildning med datortomografi (Prioritet 2) Laboratorieprover för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein (Prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör Vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (Prioritet 1) SoS Nationella Riktlinjer Lars-Olof Wahlund 31 mars

29 Personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad utredning som innehåller Neuropsykologiska test (Prioritet 2) Hjärnavbildning med magnetkamera (Prioritet 2) Lumbalpunktion och analys av biomarkörer, även vid misstanke om Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (Prioritet 2) Hjärnavbildning med SPECT (Prioritet 4) SoS Nationella Riktlinjer Lars-Olof Wahlund 31 mars

30 Hur ställs diagnosen AD? Typisk anamnes med Episodisk närminnesstörning Språklig svikt Orienteringssvårigheter Medial temporallobsatrofi och parietal atrofi med CT/MRT Likvormarkörer med LP (Särskilt yngre) Tau och fosfo-tau ökar Betaamyloid sjunker Lars-Olof Wahlund 31 mars

31 Riskfaktorer Hög ålder Ärftlighet Mutationer, kromosom 21 och 14 Förstagradssläkting Riskgen APOE (homozygot ε4 ökar risken 10 ggr) Hypertoni och hyperkolesterolemi i medelåldern Diabetes Alkohol Låg utbildning Kost (?) Lars-Olof Wahlund 31 mars

32 Går Alzheimer att förebygga? Antihypertensiv behandling och reduktion av blodfetter minskar risken att insjukna senare i livet Kost rik på PUFA (omega 3 fetter), fattig på fett och rött kött Mental och fysisk aktivitet tidigt i livet Prevention, primär och sekundär FINGER studien från Finland Lars-Olof Wahlund 31 mars

33 Finns farmakologisk behandling? Just nu finns symptomlindrande behandling med acetylkolinesterashämmare och glutamatregulator Aricept, Exelon och Reminyl Ebixa För bättrar initialt de kognitiva funktionerna men efter en tid återkommer försämringen men nu med lägre hastighet. God evidens för måttlig effekt, få biverkningar Lars-Olof Wahlund 31 mars

34 Socialstyrelsens rekomendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). Lars-Olof Wahlund 31 mars

35 Den totala kostnaden för demensvård i Sverige är 63 miljarder kronor per år Hur stor andel hänför sig till läkemedels behandling? 1. 1% 2. 5% 3. 10% 4. 20% Lars-Olof Wahlund 31 mars

36 Totalkostnad per år 63 miljarder Kr 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård Läkemedel 1% 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen L Minthon Lars-Olof Wahlund 31 mars

37 Hur är det med botande behandling, finns det? Lars-Olof Wahlund 31 mars

38 Nya behandlingsstrategier Hindra amyloidosen i hjärnan Sekretashämning/aktivering Fibrillblockering, betasheet brakers Antikroppar mot Aβ42 passiv och aktiv immunisering Förbättra utsöndring av Aβ42 Hindra det som startar kaskaden, yttre faktorer tillsamman med genetisk sårbarhet Hämma effekter av inflammation och oxidativ stress Antiinflammatorisk resp. antioxidativ behandling Nervskyddande behandling Återskapa förlorade nervceller Stamcellsbehandling Lars-Olof Wahlund 31 mars

39 APP Tg mice Schenk et al. (1999) Nature 400: Saline Aβ42 6 weeks old Aβ42 (aggr.) Saline, SAP Repeated immunizations Neuropathological examination J Näslund 2001 Lars-Olof Wahlund March 31,

40 300 patienter ingick i en vaccinationsstudie. Efter 6 månader fick 15 av dessa 300 en meningoencefalit! och studien avbröts (jmf experimentell MS!) Nya studier med både passiv och aktiv immunisering fortsatte främst för safety. De senaste 10 åren har >170 studier genomförts utan att man kunnat visa någon entydig effekt vid Alzheimers sjukdom Varför? Fel target? För sent? Kombinationsbehandling behövs? Minska Aβ produktionen, ta bort Aβ, lindra inflammationen Alzheimer är multifaktoriell! Lars-Olof Wahlund 31 mars

41 PUFA, Omega-3 fettsyror? Omega-3-fettsyror tycks ha en positiv effekt på minnesfunktioner Omega-3-fettsyror finns bl. a. i fet fisk och nötter Har god effekt vis hjärt-kärlsjukdom Är antiinflammatoriskt och anti-oxidativt En studie (OmegAD) på 200 AD patienter som fick omega 3-FA i 6 månader visade att de minst sjuka (MMSE>26) fick bättre minne Lars-Olof Wahlund 31 mars

42 Förebyggande årgärder Effektiv blodtrycksbehandling och andra kärlskyddande åtgärder Kost Fet fisk och annan PUFA-rik kost Mental och fysisk aktivitet Undvika alkohol och rökning (och skalltrauma) Identifiera riskgrupper för farmakologisk behandling och prevention ApoEε4 bärare? Familjära former Lars-Olof Wahlund 31 mars

43 Sammanfattning Alzheimer är en neurodegenerativ sjukdom med multifaktoriell bakgrund. Hjärnamyloidos en viktig komponent Hjärnpatologin startar långt innan symptom, går att diagnosticera! Nu finns symptomlindrande behandling men ingen botande Troligen behövs olika farmakologiska strategier för detta individcentrerad farmakologisk behandling som inkluderar identifiering av riskgrupper Förebyggande åtgärder kommer spela stor roll framöver Primärprevention, vaccinering? Lars-Olof Wahlund 31 mars

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

alzheimer Kunskapsakuten/

alzheimer Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006 Sammanfattning av SBU:s rapport om: Demenssjukdomar En systematisk litteraturöversikt Mars 2006 Projektgrupp: Olof Edhag (ordförande), Ingrid Håkanson (projektassistent), Anders Norlund (projektledare),

Läs mer

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa

Läs mer

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Karolinska Institutet Alzheimer Research Center & ARC, Karolinska University Hospital Vad är

Läs mer

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda

Läs mer

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53 Forskning om tvåspråkighet och omvårdnad har beskrivit hur det senare inlärda språket försvinner i takt med att demenssjukdomen förvärras. Under sista fasen av sjukdomen har patienten endast kvar sitt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsen NATIONELLA RIKTLINJER. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Vård och omsorg vid demenssjukdom bygger

Läs mer

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Vesna Jelic Biträdande överläkare, dr. med. Minnesenheten M 51 Minnesmottagningen M 51 poliklinisk team utredning icke

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Demens före 65 år vad är viktigt att veta?

Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Några särdrag Demens på jobbet Ärftlighet Belastning och stöd Lena Kilander överläkare, docent Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet Förekomst

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen APRIL 2013 Vårdprogram Demenssjukdom Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga Författare Grafisk form 1a upplagan / 04 2013 / 100 ex Elizabeth Aller, överläkare Text & Bild / www.text-o-bild.com

Läs mer

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2010-07-01) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Blekinge

Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer med demenssjukdomar i Blekinge Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Regionala demensriktlinjer - Utredning, vård och omsorg av personer

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Demens 2006-2008 Innehållsförteckning Sid. 1. Inledning 3 2. Vad menas med demens? 5 3. Sammanfattning och slutsatser enligt SBU 6 4. Demenssjukdomarna 7 5. Medicinsk utredning 11

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15 Alzheimers 46 neurologi i sverige nr 2 15 Läkemedel mot Alzheimers sjukdom: Var står forskningen idag? Dagens läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan lindra symtomen, men hejdar inte sjukdoms processen. Intensiv

Läs mer

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Mikaela Andersson Kristina Blomqvist Sanna Kackur Yrkeshögskolan Sydväst Up för vård 29.04 2004 INNEHÅLL Historia 2 Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom 2 Uppkomsten

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ABC OM DEMENSSJUKDOMAR

ABC OM DEMENSSJUKDOMAR medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC OM DEMENSSJUKDOMAR MARTIN SJÖBECK, med dr, ST-läkare martin.sjobeck@med.lu.se CHRISTER NILSSON, docent, överläkare;

Läs mer

Demenssjukdomar. Program för Landstinget i Uppsala län

Demenssjukdomar. Program för Landstinget i Uppsala län Demenssjukdomar Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 19 november 2007 Missiv - programarbete om demenssjukdomar Antaget av landstingsfullmäktige den 19 november 2007

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.9.2010 2010/2084(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Läs mer

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition. Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär patologi och mikroinfarkter vid nedsatt kognition. Den 18-22 mars var det dags för AD/PD 2015,

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Demens. Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa. Inledning.

Demens. Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa. Inledning. Psykiatri 1087 Ingvar Karlsson, Neuropsykiatri, SU/Mölndal Karl-Axel Eriksson, Vårdcentralen Backa, Hisings backa Inledning är ett kliniskt syndrom som innefattar störningar i kognitiva, emotionella, beteendemässiga

Läs mer

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2007-01-02) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Regionalt Vårdprogram

Regionalt Vårdprogram Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Demens Stockholms läns landsting 2006 Regionalt Vårdprogram Demens Huvudansvarig för rapporten är Prof. Lars-Olof Wahlund ISBN 91-85211-08-7 Forum för kunskap

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011

REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011 REGIONALT VÅRDPROGRAM Demens 2011 Författare Christina Rittemar-Melin Lars-Olof Wahlund Margareta Hölne ISBN 91-85211-79-6 RV 2011:01 Det medicinska programarbetet inom SLL Det medicinska programarbetet

Läs mer