Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer"

Transkript

1 Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151

2 Upplägg Kognitiva sjukdomar Om demenssjukdomar Neurodegeneration Alzheimers sjukdom Sammanfattning Lars-Olof Wahlund 31 mars

3 Vad kan påverka kognitiv funktion? Sjukdomar i hjärnan Akuta och kroniska Somatiska sjukdomar Psykiska tillstånd och psykiatriska sjukdomar Mediciner Ålder Lars-Olof Wahlund 31 mars

4 Kognitiv nedsättning vid en rad olika sjukdomar Medfödda sjukdomar såsom Downs syndrom, utvecklingsstörning, andra genetiska sjukdomar Neuropsykiatriska sjukdomar i tidiga barnaåren och tonåren Neurodegenerativa sjukdomar hos vuxna såsom Alzheimer Parkinson Cerbrovaskulära sjukdomar Hydrocephalus Traumatiska hjärnskador Infektiösa hjärnsjukdomar Inflammatoriska hjärnsjukdomar Cancer, primära hjärntumörer och paramaligna fenomen Andra somatiska sjukdomar såsom hjärt-, endokrina- och bristsjukdomar Psykiatriska sjukdomar såsom depression, schizofreni, paranoida tillstånd Missbruk såsom alkohol, narkotika, droger Stressrelaterade sjukdomar Lars-Olof Wahlund 31 mars

5 Ett exempel på en kognitiv sjukdom: Alzheimers sjukdom Lars-Olof Wahlund 31 mars

6 Vad är demenssjukdom? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan och kognitionen Långsamma förlopp Påverkar högre kortikala funktioner Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas Lars-Olof Wahlund 31 mars

7 Demenser En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling Lars-Olof Wahlund 31 mars

8 Relationen mellan ålder och förekomst av demens % Ålder Lars-Olof Wahlund 31 mars

9 Hur ser det ut i framtiden, ökar antalet demenssjuka? Lars-Olof Wahlund 31 mars

10 Antalet demenssjuka i världen har ökat stadigt. Hur tror ni det ser ut framöver, kommer antalet att öka i Sverige? 1. Ja 2. Nej Lars-Olof Wahlund 31 mars

11 Incidensen minskar! Data från stora epidemiologiska studier tyder på att incidensen minskar! Cambridge, Odense H-70 studien i Göteborg och Kungsholmsstudien i Stockholm bl a Orsaken ej helt klar men bättre utbildning och kontroll av cerebrovaskulära riskfaktorer kan vara tänkbara orsaker.

12 Minskad prevalens av demenssjuka I den grupp som undersöktes 20 år efter den första Lancet 2013

13 Demenssjukdomarna, 3 stora grupper Neurodegenerativa sjd. 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Sekundära tillstånd 5-10% >80 olika orsaker Depression Hjärntumör Blödning Infektioner i CNS Metabola rubbning Vitaminbrist Thyreoidearubbning Kalkrubbning Lars-Olof Wahlund 31 mars

14 Neurodegenerativa tillstånd Långsamma processer (mån-år-decennier) med inlagring av olika proteiner i hjärnan Alzheimer Beta-amyloid (Aβ), tau, p-tau Frontotemporala tillstånd Tau-protein, Ubikvitin Lewy-Bodydemens och Parkinsondemens Alfa-synuclein (α-syn.) Huntingtons sjukdom Huntingtin (HT) Creuzfelt-Jacobs sjd Prionprotein (PrP) Lars-Olof Wahlund 31 mars

15 Finns gemensamma nämnare? Inlagring av specifika protein talar för problem med felaktig metabolism Överproduktion, nedbrytning, utsöndring Hjärnan skyddar sig genom inkapsling av proteinerna Inlagringskroppar Alzheimer Frontallobsdemens Levy Body/Parkinson Senila plack, tangles Pickskroppar Levykroppar Varför? Leder till synapsdysfunktion, neuroinflammation, oxidativ stress, ökad nervcellsdödoch och nedsatt hjärnfunktion Loklalisationen avgör symptomen Lars-Olof Wahlund 31 mars

16 Alzheimers sjukdom Alois Alzheimer Tysk psykiatriker och patolog som 1906 för första gången beskrev Alzheimers sjukdom En fallbeskrivning av en 57 år gammal kvinna, Auguste Deter. Han beskrev plack och tangles och relaterade dessa till symtomen. Namnet kom första gången 1910 i Emil Kraepelins psykiatrilärobok Lars-Olof Wahlund 31 mars

17 Alzheimers Sjukdom Klinisk bild Den vanligaste av flera demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 85+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterliggare försämring av minnet Lars-Olof Wahlund 31 mars

18 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Finns flera former? Tidig debut/sen debut Karaktäristiska hjärnförändringar Lars-Olof Wahlund 31 mars

19 Histopatologiska förändringar Extracellulära plack Anrikning av Aβ Intracellulära tangles Hyperfosforylerat tau-protein Lars-Olof Wahlund 31 mars

20 Hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex (luktnervens primärcortex) vid hippocampus i mediala temporalloberna Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorområden alltid sparade Avspeglas i symptomutvecklingen Lars-Olof Wahlund 31 mars

21 Förklaringsmodell: Amyloidkaskadhypotesen En patologisk metabolism av beta-amyloid (Aβ42) som leder till bildning av neurotoxiska produkter och inlagring i extracellulära senila plack Anses leda till en senare intracellulär patologisk produktion av hyperfosforylerat tau protein Oklart vad Aβ42 har för fysiologisk roll Denna process pågår långt innan kliniska symptom föreligger Andra patologiska processer bidrar Inflammation, oxidativ stress, kärlskador Vad startar kaskaden? Vad driver den patologiska processen? Lars-Olof Wahlund 31 mars

22 Amyloidkaskadhypotesen vid Alzheimer Amyloidprekursorprotein (APP) N- Aß42 -C Patogen väg Aß42 Icke-patogen väg P3 ß-secretas γ-secretas α-secretas Aβ42 bildar β-sheet strukturer Toxiska Aß fibriller Plack Lars-Olof Wahlund 31 mars

23 Sekventiell utveckling av patologin vid Alzheimer Amyloid inlagring Sockeromsättng Atrofi Funktion Mild cognitive impairment Lars-Olof Wahlund 31 mars

24 Symptomatisk Alzheimer föregås av en mycket lång period av med amyloidos som följs av tilltagande nervcellsdöd. Dessa processer kan numera diagnosticeras Atrofi av MTL CSF-tau Patologiska markörer spridd hjärnatrofi Amyloid PET CSF Aβ42 Prodromalfas, lätta kognitiva symptom Begynnande neurondöd Asymptomatisk fas med hjärnamyloidos Kliniskt manifest Sjukdom Hjärnatrofi år -5-0 år 0-10 år Lars-Olof Wahlund 31 mars

25 Nya (föreslagna) diagnoskriterier för AD Dubois et al. bland andra Mest fokus på forskning Ett paradigmskifte, diagnostik baserat på biomarkörer Episodminnesstörning (grundkriterium) Stödkriterier, minst ett av följande Medial temporallobsatrofi Patologiska likvor markörer Aβ42, tau och p-tau Patologisk PET bild avseende sockeromsättning och/eller amyloidinlagring Bärare av AD mutation Lars-Olof Wahlund 31 mars Lars-Olof Wahlund 31 mars

26 Ett annat skifte, DSM-5 Noggrannare beskrivning av de kognitiva svikterna. Ej betoning på enbart minnesfunktion (finns ex. social kognition) Delar in kognitiv nedsättning enligt Kognitiv sjukdom Lindrig kognitiv nedsättning Dellirium Demens ej med i beskrivningen Exempel: Kognitiv sjukdom på grund av Alzheimers sjukdom (AD) Lindrig kognitiv nedsättning pga Alzheimers sjudkom (MCI) Kognitv sjukdom pga vaskulära skador(vad) Lars-Olof Wahlund 31 mars

27 Demensutredning Syfte Att ställa diagnos - Behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad. Info till patient och anhörig mycket viktigt Att fastställa funktionsgrad inför vårplanering och nytt boende Nuvarande diagnostik bygger på speciella diagnostiska kriterier (ICD-10 och DSM-IV) baserade på kliniska symptom och inte på diagnostiska markörer Patienterna kommer allt tidigare med sina symptom! Nya kriterier är på väg att introduceras DSM V, Dubois kriterier för Alzheimer, gamla och uppdaterade Lars-Olof Wahlund 31 mars

28 Utredning av personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller Anamnes Anhörigintervju Somatisk och psykisk status Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) Strukturerad bedömning av funktionsförmåga (ADL) Hjärnavbildning med datortomografi (Prioritet 2) Laboratorieprover för att utesluta störd sköldkörtelsfunktion, förhöjd nivå av kalcium eller förhöjd nivå av homocystein (Prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör Vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (Prioritet 1) SoS Nationella Riktlinjer Lars-Olof Wahlund 31 mars

29 Personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad utredning som innehåller Neuropsykologiska test (Prioritet 2) Hjärnavbildning med magnetkamera (Prioritet 2) Lumbalpunktion och analys av biomarkörer, även vid misstanke om Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (Prioritet 2) Hjärnavbildning med SPECT (Prioritet 4) SoS Nationella Riktlinjer Lars-Olof Wahlund 31 mars

30 Hur ställs diagnosen AD? Typisk anamnes med Episodisk närminnesstörning Språklig svikt Orienteringssvårigheter Medial temporallobsatrofi och parietal atrofi med CT/MRT Likvormarkörer med LP (Särskilt yngre) Tau och fosfo-tau ökar Betaamyloid sjunker Lars-Olof Wahlund 31 mars

31 Riskfaktorer Hög ålder Ärftlighet Mutationer, kromosom 21 och 14 Förstagradssläkting Riskgen APOE (homozygot ε4 ökar risken 10 ggr) Hypertoni och hyperkolesterolemi i medelåldern Diabetes Alkohol Låg utbildning Kost (?) Lars-Olof Wahlund 31 mars

32 Går Alzheimer att förebygga? Antihypertensiv behandling och reduktion av blodfetter minskar risken att insjukna senare i livet Kost rik på PUFA (omega 3 fetter), fattig på fett och rött kött Mental och fysisk aktivitet tidigt i livet Prevention, primär och sekundär FINGER studien från Finland Lars-Olof Wahlund 31 mars

33 Finns farmakologisk behandling? Just nu finns symptomlindrande behandling med acetylkolinesterashämmare och glutamatregulator Aricept, Exelon och Reminyl Ebixa För bättrar initialt de kognitiva funktionerna men efter en tid återkommer försämringen men nu med lägre hastighet. God evidens för måttlig effekt, få biverkningar Lars-Olof Wahlund 31 mars

34 Socialstyrelsens rekomendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). Lars-Olof Wahlund 31 mars

35 Den totala kostnaden för demensvård i Sverige är 63 miljarder kronor per år Hur stor andel hänför sig till läkemedels behandling? 1. 1% 2. 5% 3. 10% 4. 20% Lars-Olof Wahlund 31 mars

36 Totalkostnad per år 63 miljarder Kr 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård Läkemedel 1% 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen L Minthon Lars-Olof Wahlund 31 mars

37 Hur är det med botande behandling, finns det? Lars-Olof Wahlund 31 mars

38 Nya behandlingsstrategier Hindra amyloidosen i hjärnan Sekretashämning/aktivering Fibrillblockering, betasheet brakers Antikroppar mot Aβ42 passiv och aktiv immunisering Förbättra utsöndring av Aβ42 Hindra det som startar kaskaden, yttre faktorer tillsamman med genetisk sårbarhet Hämma effekter av inflammation och oxidativ stress Antiinflammatorisk resp. antioxidativ behandling Nervskyddande behandling Återskapa förlorade nervceller Stamcellsbehandling Lars-Olof Wahlund 31 mars

39 APP Tg mice Schenk et al. (1999) Nature 400: Saline Aβ42 6 weeks old Aβ42 (aggr.) Saline, SAP Repeated immunizations Neuropathological examination J Näslund 2001 Lars-Olof Wahlund March 31,

40 300 patienter ingick i en vaccinationsstudie. Efter 6 månader fick 15 av dessa 300 en meningoencefalit! och studien avbröts (jmf experimentell MS!) Nya studier med både passiv och aktiv immunisering fortsatte främst för safety. De senaste 10 åren har >170 studier genomförts utan att man kunnat visa någon entydig effekt vid Alzheimers sjukdom Varför? Fel target? För sent? Kombinationsbehandling behövs? Minska Aβ produktionen, ta bort Aβ, lindra inflammationen Alzheimer är multifaktoriell! Lars-Olof Wahlund 31 mars

41 PUFA, Omega-3 fettsyror? Omega-3-fettsyror tycks ha en positiv effekt på minnesfunktioner Omega-3-fettsyror finns bl. a. i fet fisk och nötter Har god effekt vis hjärt-kärlsjukdom Är antiinflammatoriskt och anti-oxidativt En studie (OmegAD) på 200 AD patienter som fick omega 3-FA i 6 månader visade att de minst sjuka (MMSE>26) fick bättre minne Lars-Olof Wahlund 31 mars

42 Förebyggande årgärder Effektiv blodtrycksbehandling och andra kärlskyddande åtgärder Kost Fet fisk och annan PUFA-rik kost Mental och fysisk aktivitet Undvika alkohol och rökning (och skalltrauma) Identifiera riskgrupper för farmakologisk behandling och prevention ApoEε4 bärare? Familjära former Lars-Olof Wahlund 31 mars

43 Sammanfattning Alzheimer är en neurodegenerativ sjukdom med multifaktoriell bakgrund. Hjärnamyloidos en viktig komponent Hjärnpatologin startar långt innan symptom, går att diagnosticera! Nu finns symptomlindrande behandling men ingen botande Troligen behövs olika farmakologiska strategier för detta individcentrerad farmakologisk behandling som inkluderar identifiering av riskgrupper Förebyggande åtgärder kommer spela stor roll framöver Primärprevention, vaccinering? Lars-Olof Wahlund 31 mars

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet

Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Kliniska aspekter av demenssjukdom Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening?

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening? Tabell 3 Risk- och skyddsfaktorer för demens rapporterade enligt bakomliggande hypotes och nuvarande vetenskaplig som beräknats i litteraturgranskningen. Faktorer som antas öka risken av demens anges i

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Demenssjukdomar beskrivning och behandling Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar

Läs mer

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? m MCI Göteborg 15 sept 2009 Anders Wallin anders.wallin@neuro.gu.se Nej Åldersförändringar Syn Hörsel Motorik/Gång Reaktionstid Uppmärksamhet Språk Minne

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

alzheimer Kunskapsakuten/

alzheimer Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar

Läs mer

Bilaga Läkemedelsbehandling

Bilaga Läkemedelsbehandling Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken.

kallade tillstånds- och åtgärdskombinationer totalt 157 stycken. Rekommendationerna Rekommendationerna i riktlinjerna Tre typer av rekommendationer I bilaga 1 beskriver Socialstyrelsen samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer. Dessa är rangordnade (1 10), alternativt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Demensvård i Primärvård

Demensvård i Primärvård Demensvård i Primärvård tema Anders Wimo Adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, Alzhemier s Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Symptomanalys vid demensutredning

Symptomanalys vid demensutredning Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006 Sammanfattning av SBU:s rapport om: Demenssjukdomar En systematisk litteraturöversikt Mars 2006 Projektgrupp: Olof Edhag (ordförande), Ingrid Håkanson (projektassistent), Anders Norlund (projektledare),

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda

Läs mer

Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård?

Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Redovisning av 3 års uppföljning av demensutredningar där lumbalpunktion utförts för att mäta demensmarkörer i likvor Stellan Båtsman, distriktsläkare

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18

Läs mer