Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund"

Transkript

1 Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

2 Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar Alzheimers sjukdom Uppkomst, Riskfaktorer, Diagnostik, Utredning, Behandling

3 Vad är demens? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan Progredierande förlopp Påverkar högre cortikala funktioner Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas

4 Demenssjukdomar En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling

5 Relationen mellan ålder och förekomst av demens % Ålder

6 Kostnader för demensvård per år i Sverige (2005) Total kostnad 51 miljarder Kr 1620 Kr per sekund Fördelar sig på följande sätt

7 Kostnader Demensvård 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primär- Vård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Från Lennart Minthon Neuropsykiatriska kliniken

8 Kostnader (MSEK) för demens i Sverige år 2000 Kostnad Kommun (80%) Hälso- och sjukvård (5%) Produktionsbortfall 194 (<1%) Informell vård (14%) Totalt

9 Är Alzheimer lika vanligt i hela världen? Prevalens (förekomst) av Alzheimer bland svarta i USA och Nigeria Ibdan, Nigeria Procent med Alzheimer Indianapolis, USA Nigeria USA Hypertoni 19 % 61 % Diabetes 2 % 24 % BMI > 85 år år år Kolesterol Från Blennow 2004

10 Indelning av demenssjukdomar Primärdegenerativa 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Sekundära demenser 10-20% Depression Hjärntumör Blödning Metabola rubbning

11 Primärdegenerativa demenssjdomar Alzheimer s Frontotemporal demens Pannlobsdemens Lewy-Body/Parkinsondemens

12 Alzheimers sjukdom Beskrevs första gången för c:a 100 år sedan av den tyske psykiatrikern och patologen Alois Alzheimer En 51 årig kvinna Auguste Deter, med psykiatriska symptom och minnesproblem Han obducerade patienten och beskrev de typiska hjärnförändringarna plack och tangles samt kopplade ihop dessa med patientens kliniska symptom

13 Primärdegenerativa sjukdomar; proteininlagringsjukdomar Alzheimer Aβ, beta-amyloid Frontallobs- degeneration Lewy-Body/ Parkinsondemens Ubikvitin, tau α-synuklein

14 Alzheimers Sjukdom (AD) Den vanligaste av flera demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 80+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterliggare försämring av minnet

15 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Karaktäristiska hjärnförändringar

16 Histopatologiska (mikroskopiska) förändringar Extracellulära plack Anrikning av Aβ Amyloid i kärl amyloidangiopati Intracellulära tangles Hyperfosforylerat tau-protein Neuronförlust, synapsförlust Acetylcholin brist

17 Hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex vid hippocampus i mediala temporalloberna Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorcortex alltid sparade

18 Typiska mikroskopiska förändringar vid AD Tangles Plack Tangles består av hyperfosforylerat tau-protein Plack består av aggregering av olösligt Betaamyloid (Aβ)

19 MRT bild av en Alzheimerhjärna. Kraftig atrofi av de mediala temporalloberna Normal hjärna

20 Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Amyloid-kaskad-hypotesen

21 Amyloidhypotesen Onormal produktion av ett svårlösligt, 42 a.s. långt protein beta-amyloid, Aβ som bildar sfäriska, toxiska protofibriller (ADDL). Aβ fälls senare ut i senila plaque mellan nervceller i hjärnan. Orsaken i de flesta fall okänd utom vid vissa ärftliga former (mutationer)

22 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD Amyloid-precursor-protein APP protofibriller Aß deposition in plaques Neurofibrillary Tangles Immune Responses Synapse Loss Neuronal Death Neurotransmitter Deficits

23 Riskfaktorer Ålder Ärftlighet Mutationer (<1% av alla fall) kromosom 1, 14, 21 Det finns nu också en gen som tycks skydda Sjuk förstagradssläkting ökar risken med 2-3 ggr Bärare av anlag för ApoE genotyp ε4 ökar risken att insjukna (riskgen, sårbarhetsgen)

24 Apolipoprotein E Kodas på kromosom 19 Tre isoformer ε 2 ε 3 ε 4 Hög frekvens av allel ε 4 vid Alzheimer APOE ε 4 är en sårbarhetsgen Bärare av anlaget ε 4 har ett tidigare insjuknande

25 Riskfaktorer II Kön, kvinnor > män Skalltrauma Högt blodtryck och höga blodfetter (tidigare i livet) Diabetes Livsstil

26 Livsstil och Alzheimer Kost fleromättade fettsyror, antioxidativa ämnen, (Skyddande) Fysisk motion (Skyddande) Mental aktivitet (Skyddande) Socialt umgänge (Skyddande) Rökning (Ökar risken) Alkohol (Ökar risken)

27 Livsstil och Alzheimer skyddar

28 Hjärnreservkapacitet Högre reservkapacitet i hjärnan kan fördröja insjuknandet i Alzheimer Exempelvis hög utbildning eller tvåspråkighet

29 The Faenza Project De Ronchi et al 2005 From Fratiglioni

30 I en kanadensisk studie visades att tvåspråkighet fördröjde insjuknandet i Alzheimer med i genomsnitt 6 år jmf med enspråkighet

31 Livsstil och riskgener APOE-ε4 ökar risken vid t.ex. Skalltrauma (ökar risken 4 ggr hos boxare) Motion Alkohol Hypertoni

32 Interaktion mellan ApoE4 och alkoholkonsumtion risken för demens Anttila et al., BMJ 2006 Ur CAIDE studien från Finland

33 Motion En studie från Finland

34 Ref Rovio et al., Lancet Neurology 2005

35 Nu kan Aβ och plack avbildas med PET teknik

36 Diagnos Diagnosen ställs med speciella kriterier DSM-IV, ICD-10 Men: Aβ 42 /CSF sänkt och tau/csf högt (tau är ett protein som stabiliserar axoner, finns i tangles) En sammanvägning av information från flera källor

37 Diagnostik, gammal och ny

38 Nuvarande diagnostik Klinisk utredning med typiska fynd vid: Anamnes och status (viktigast) Hjärnavbildning CT, MRT, SPECT Hippocampus atrofi, reducerat blodflöde parieto-temporalt Psykometri Episodminnes nedsättning, visuo-spatiala, språkliga och praktiska problem Säkra diagnostiska markörer saknas!

39 Diagnostiskt flödesschema källor kriterier Clinical history Medical examination DSM-IV/ ICD-10 Diagnosis Neuroimaging EEG Blood/CSF Neuropsych.

40 Alzheimerförändringarnas utbredning i hjärnan Transentorhinal stages I & II Limbic stages III & IV Isocortical stages V & VI Modified from Braak and Braak, 1998

41 Diagnostiska markörer för Alzheimer? En test eller undersökning som entydigt avgör om patienten har en AD eller inte Skall skilja 1) AD från frisk och 2) AD från annan demens Skall helst vara enkel, billig och tillgänglig

42 Biomarkörer vid Alzheimer, en modell

43 Image of Aβ with Pittsburg compound-b, PIB Glucose metabolism Control Amyloid binding Frisk Alzheimer patient Alzheimer Adopted from A. Nordberg

44 MRT bild av en Alzheimerhjärna. Kraftig atrofi av de mediala temporalloberna Normal hjärna

45 Modern Diagnostik (Dubois et al 2007) Inga vanliga kriterier används utan: Förekomst av episodisk närminnesstörning Och antingen: Medial temporallobsatrofi eller CSF markörer patologiska eller PET (nedsatt sockeromsättning eller amyloid förekomst) Släkting med verifierad mutation

46 Nya diagnoskriterier för Alzheimer Ett kärnkriterium Förekomst av episodisk närminnesstörning Progressive nedsättning av minnet rapporterat av närstående Objektiva fynd på episodisk minnesstörning Kan förekomma isolerat eller tills. med andra kognitiva brister

47 Stödkriterier Tecken på medial temporallobsatrofi Ålderskorrigerad minskning av hippocampus med omgivande strukturer identifierad med MRT eller Patologiska likvormarkörer Ab 42 sänkt, tau och p-tau ökat eller Speciella mönster vid PET FDG (reducerad omsättning temporo/parietalt) PIB eller FDDNP eller annan ligand visar ökad aktivitet eller AD mutation inom familjen

48 DSM-5 (under utarbetning) Tre större grupper Lindrig neurokognitiv störning Uttalad neurokognitiv störning Konfusion Ordet demens tas bort

49 Lindrig neurokognitiv störning enligt DSM-5 Nedgång (minor decline) i en eller flera kognitiva funktioner från en tidigare högre funktionsnivå enligt anhörigrapport och neuropsykologisk undersökning De kognitiva nedsättningarna inverkar inte negativt på förmågan att leva ett självständigt liv. Förmågan att utföra komplexa vardagliga aktiviteter är bevarad, men ansträngning och kompensatoriska strategier kan erfordras för att bibehålla självständigheten De kognitiva nedsättningarna uppträder inte huvudsakligen i samband med konfusion De kognitiva nedsättningarna beror inte huvudsakligen på egentlig depression (major depressive disorder) eller schizofreni

50 Mer uttalad neurokognitiv störning (demens) enligt DSM-5 Nedgång (major decline) i en eller flera kognitiva domäner från en tidigare högre funktionsnivå enligt anhörigrapport och neuropsykologisk undersökning De kognitiva nedsättningarna inverkar negativt på förmågan att leva ett självständigt liv. Assistans vid utförandet av komplexa vardagliga aktiviteter såsom att betala räkningar erfordras De kognitiva nedsättningarna uppträder inte huvudsakligen i samband med konfusion De kognitiva nedsättningarna beror inte huvudsakligen på egentlig depression (major depressive disorder) eller schizofreni

51 Diagnos II Tau protein ökar vid nervskador CSF analyser Hyperfosforylerat tau ökar specifikt vid AD β Amyloid 1-42 minskar specifikt vid AD

52 Farmakologisk behandling

53 Alzheimers sjukdom: bakomliggande sjukdomsmekanismer Inflammation Oxidativ stress Brist på tillväxtfaktorer Brist på neurotransmittorer, Acetylkolin bl a Kärlskador, åderförkalkning Nercvellsdöd

54 Farmakologisk behandling vid Alzheimer Symptomatisk (nuvarande) Kolinesteras-hämmare Sjukdomsbromsande Anti-amyloida läkemedel Regenerativa (i framtiden) -Tillväxtfaktorer Stamceller

55 Naturalförloppet vid AD Onset of MCI Clinical diagnosis of AD Cognitive impairment Asymptomatic Preclinical Clinical Phase Phase Phase Age (years) Estimated start of placks and tangles Modified from PJ Visser, 2000

56 Nuvarande läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Förbättring av nervöverföring i hjärnan Hämning av nedbrytning av transmittorer i den synaptiska klyftan Ökar koncentrationen av acetylkolin genom acetylkolinesterashämning (AchEH)

57 Forts. Tre preparat av acetylcholinesterashämmare finns Reminyl, Exelon och Aricept Ebixa (memantine) Verkar på glutamatsystemet

58 Effekter och sidoeffekter Förbättring av kognition Minne, språk, orienteringsförmåga,exekutiv förmåga m.m. Fördröjer inläggning på sjukhem med 400 dagar Ifrågasatt i AD2000 studien! Biverkningar från mag-tarm kanalen

59 Nya tänkbara farmakologiska angreppspunkter; targets vid Alzheimer s sjukdom

60 Resultat av evidensbaserad evaluering av AchEI och memantin vid behandling av AD (SBU rapporten 2006) Läkemedel Aricept 6-12 m Reminyl 6-12 m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Behtid Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lätt- Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL måttl 3 Svår

61 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD Aß deposition Fibriller Farmakologiska targets Plaques

62 Anti-amyloid behandling Hindra bildning Enzymhämning/stimulering, Sekretas hämning Hindra aggregering beta sheet breaker Vaccinering, Immunisering

63 Förhindra aggregering En studie Alzhemed med ett ämne som hindrar Aβ 42 att fibrillera var: Negativ

64 Gamma (γ) sekretashämmare Flera läkemedel på gång Myriad har en γ-sekretasmodulator som just avslutat första kliniska prövningen Efter ett år stabiliserande effekt på kognition med 800 mg per dygn

65 Myriadstudien MMT Placebo 800 mg 400 mg Månader 12 24

66 En mer omfattande fas III studie visade ingen effekt av Flurizan på någon av outcome måtten, den var helt negativ

67 Taupatologi Tau protein finns i nystan, tangles det andra histopatologiska uttrycket vid AD Tangles bildas intraneuronalt och är förstörda mikrotubuli Tau behövs för att stabilisera mikrotubuli Ökad fosforylering vid AD tangles

68 Tau farmakologi Hindra tau att fosforylera genom fosforylashämmare AZ börjar en studie med en GSK hämmare nästa år (start uppskjuten)

69 Immunologisk behandling, Vaccination med Aβ

70 Vaccination, immunisering mot Aβ Djurförsök visar att antikroppar mot Aβ kan minska plackmängden i hjärnan både på nyfödda och gamla djur Behandlade djur fick bättre minne! Passiv immunisering också tänkbart

71 APP Tg mice Schenk et al. (1999) Nature 400: Saline Aβ weeks old Aβ1-42 (aggr.) Saline, SAP Repeated immunizations Neuropathological examination J Näslund 2001

72 Den första studien med vaccinering på 300 Alzheimerpatienter Studien fick avbrytas. Hjärninflammation (meningo-encephalit) utvecklades hos 15 av 300 behandlade patienter (jmf experimentell MS). Detta berodde på aktivering av vissa vita blodkroppar (Tceller) som angrep hjärnvävnad

73 I efterundersökning på de som fick aktiv vaccination visade det sig att: Plackmängden minskade i hjärnan Patienterna blev inte bättre kognitivt Kanske måste behandlin sättas in tidigare

74 Aktuellt om immunologisk behandling Passiv Tillför antikroppar mot Aβ GSK studie med antikroppar 2008 Aktiv Vaccination med Aβ En safetystudie pågår (Novartis, CAD 106)

75 I efterundersökning på de som fick aktiv vaccination visade det sig att: Plack mängden minskade i hjärnan Ingen effekt på kognition oberoende om mängden plack minskade eller inte Flera studier med aktiv och passiv immunbehandling pågår, ännu inget genombrott

76 Pågående farmakologiska kliniska prövningar vid AD Company [Compound] J&J/ Pfizer [bapineuzumap] anti-aβ Eli Lilly [solanezumap] anti-aβ ACImmune [ACI-24] anti-aβ Genentech [RG7412] anti-aβ GSK (Biopharm) [GSK ] anti-aβ GSK / Affiris [AD-01, AD-02] act. vacc. Novartis (CytosBiotech.) [CAD-106] act. vacc. J&J / Pfizer [AAC-001] act. vacc. Merck/Acumen [V-950, ADDL] act. vacc. Pfizer [PF / RN-1219] Pfizer [PF /TTP-488 RAGE] BMS [BMS ] Roche [gantenerumab/r1450] Eli Lilly [semagacestat] γ-secretase inh. Baxter [gammagard] iv IgG Pfizer/Medivation [latrepirdine] mixed mitoch.func Phase I Phase II Phase I Phase II Phase II Phase I Phase I Phase III Phase I/IIa Phase I/IIa Phase II Phase III Phase III Phase III Phase III Phase I/IIa potential launch Frisoni 2010

77 Andra tänkbara behandlingsalternativ Motverka Oxidativ stress Inflammation Tillväxtfaktorer

78 Behandling/förebyggande åtgärder, profylax Kost: Antioxidativa medel Vitaminer Omega-3-fetter Ginkgo Biloba Effektiv blodtrycksbehandling i medelåldern Andra kärlskyddande åtgärder

79 Behandling/förebyggande åtgärder, profylax Antioxidativa medel Ginkgo Biloba Gurkmeja E-vitamin Antiinflammatoriska medel Indometacin Ibuprofen

80 Förebyggande, forts Effektiv blodtrycksbehandling i medelåldern Effektiv blodfettskontroll i medelåldern

81 Anti-inflammationsbehandling Retrospektiva (bakåtblickande) studier av behandling med antiinflammatoriska läkemedel har visat lägre insjuknande frekvens hos de behandlade Prospektiva (framåtblickande) studier har dock varit negativa

82 Rotterdamstudien 5 gånger lägre frekvens Alzheimer hos dom som ätit anti-inflammatoriska läkemedel i mer än 2 år Effekten tycktes gälla enbart Ipren (ibuprofen), den intelligenta värktabletten Enbart antiinflammatorisk effekt?? Annat?? α sekretasstimulerare?

83 Ginkgo Biloba

84 Ginkgo Biloba Maiden hair tree, Kinesiskt tempelträd Fossilt träd, art som funnits i mer än 200 milj. år Mycket motståndskraftigt mot infektioner och andra angrepp Blir upp till 1000 år gammalt Känd inom den traditionella kinesiska medicinen sen >500 år

85 Ginkgo Bladen innehåller flavonider och terpenoider EGb 761 är det bladextrakt som används mest Antioxidativ effekt, hindrar fria radikaler, anti PAF effekt (trombocytpåverkan)

86 Ginkgo Biloba Intressant ur många synpunkter men En preventionsstudie nyligen avslutad (GEMstudien i USA), 120 mg två ggr per dag till 3000 personer som följdes under 5 år Man ville se om Ginkgo skyddade mot Alzheimer och demens, slutsatsen blev Ingen skyddande effekt mot Alzheimer

87 Effekter Ginkgo (Egb 761) ger signifikant men måttligt positiv effekt på kognition vid Alzheimers sjukdom Ej visad effekt på global funktion Mycket få biverkningar (ökad blödningsrisk)

88 Gurkmeja (Curcuma longa) Släkt med ingefära Växer i sydostasien Roten som innehåller ett starkt gult färgämneanvänds som krydda bl. a. i curry

89 Effekt av curcumin Epidemiologiska studier visar att de som äter mycket gurkmeja har i bättre kognitiv funktion Kraftig anti-oxidativ och anti-inflammatorisk effekt I försök på transgena möss visade det sig att amyloid och plack tillbakabildades efter behandling med curcumin!

90 Behandling av Tg möss med curcumin Hos normala möss observerades 6 nya plack/mm 3 och 6 försvunna plack/mm 3 under 7 dagars behandling Tg möss som behandlades med curcumin i 7 dagar 4 nya plack/mm 3 och 21/mm 3 som försvann En dramatisk ökning av plack clearance vid behandling! En förbättrning av dendritskador noterades också

91 Epidemiologisk studie oddskvoter

92 Tillägg av Omega-3-fettsyror vid Alzheimer Omega-3-fettsyror finns bl a i fet fisk och nötter Har god effekt vis hjärt kärlsjukdom Är antiinflammatoriskt och antioxidativt

93 2006 avslutades en 1 års studie med omega-3-fett till 200 Alzheimerpatienter. Globalt ingen förbättring men de minst sjuka fick bättre minne! Också effekt på depressionssymptom Omega 3 fettsyrors effekt på minnet har bekräftats i två större studier Fortsätterr nu i en ännu större EU studie lipididiet (LDD) med 300 patienter inkluderade

94 Kost och Alzheimer Mycket talar för (främst epidemiologiska studier) att kosten har betydelse för utveckling av demens och Alzheimer Till exempel I en studie från i 2010 (New York) Undersöktes 2148 personer avseende kostvanor och senare demensutveckling

95 Personerna följdes under 4 år och kostvanorna registrerades i form av dietprofiler De som hade en diet mest bestående av Högt intag av salladsdressing, nötter, fisk, tomater, kyckling, kålgrönsaker och frukt samt lågt intag av fettrik kost, rött kött, inälvsmat och smör hade en halverad risk att insjukna i AD (OR 0,62)

96 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nerevsystemet Nu ny studie planeras med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in ihjärnan

97 MMSE Delayed Recall MMSE Attention MMSE Månader

98 Framtiden

99 Framtida demensdiagnostik kommer att fokusera på sjukdomsrelaterade processer Identifiering av plack och tangles (tau och Aβ vid AD) Vitsubstanssjuka vid VaD DA-Ach ligander vid Lewy-Body och Parkinson

100 Stort arbete läggs ner på att hitta diagnostiska markörer MRT, SPECT, PET (PIB) CSF-markörer (protofibriller?) Ubikvitin, α-synuclein Blodanalyser?

101 Framtida behandling, ett exempel

102 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nervsystemet Nu ny studie planeras med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in i hjärnan

103 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nervsystemet Nu ny studie pågår med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in i hjärnan 10 patienter har hittills behandlats (Ansvarig Mia Eriksdotter)

104 Stereotaktisk implantering av NGF producerande celler i kapsel Encapsulated cell implant catether membrane NGF-producing cells matrix Active portion Modified from Wahlberg NsGene

105 Synpunkter samt beställning av den tryckta versionen av NR nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom

106 Stamcellsterapi

107 Framtida terapier Troligen focus på immunologiska metoder Behandling tidigare? Riktigt bra ideer om behandling saknas idag Mer fokus på förebyggande åtgärder Medical food, blodtrycksbehandling

108 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom

109 Bakgrund Demens en stor folksjukdom Kräver insatser både från sjukvård och socialtjänst (landsting, kommun) Behov av lika vård och omvårdnad i hela landet Evidensbaserade och kostnadseffektiva åtgärder som kan följas med hjälp av kvalitetsregister

110 Nationella riktlinjer demens Syfte Ge praktikerna stöd för sitt handlande Ge beslutsstöd (politiker) Underlag för prioriteringar Ta fram kvalitetsindikatorer och ett kvalitetsregister (SveDem) Vägledning för demenssjuka och deras anhöriga

111 Sammanfattning Dessa skall harmonisera demensvården så att den blir Lika över hela landet Kvalitetssäkrad Evidensbaserad och kostnadseffekti Publiceras 18 Maj 2010

112 SPECT DatSCAN vid Lewy Body Demens En ligand som reflekterar Dopamin transportersystemet Mycket sensitiv metod att diagnostisera LBD, sens/spec 80/90 %

113 Lewy-Body Dementia (β-cit and SPECT) Mild Moderate Severe Normal Courtesy of NS-LIJ Health System

114 Karolinska Huddinge för några år sedan Tack för uppmärksamheten!

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Demenssjukdomar beskrivning och behandling Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet

Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Kliniska aspekter av demenssjukdom Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

alzheimer Kunskapsakuten/

alzheimer Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Demenssjukdomar. Ove Almkvist Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? m MCI Göteborg 15 sept 2009 Anders Wallin anders.wallin@neuro.gu.se Nej Åldersförändringar Syn Hörsel Motorik/Gång Reaktionstid Uppmärksamhet Språk Minne

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm Finansierade av AFA Efterföljare till Arbete och Hälsa dokumenten Kunskapssammanställningarna avses användas

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens

Läs mer

Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller?

Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller? THE SAHLGRENSKA ACADEMY INSTITUTE OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY DEPARTMENT OF PSYCHIATRY AND NEUROCHEMISTRY Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller? Anne Börjesson Hanson

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom

Läs mer

Demensutredning i glesbygd

Demensutredning i glesbygd Demensutredning i glesbygd Stellan BåtsmanB Distriktsläkare kare Kalix VårdcentralV Hur upptäcks demens i PV? Patients with 10 dementia 5 Patient > 70 år r hos distrläk: 33% mentala symptom 16% demens

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening?

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening? Tabell 3 Risk- och skyddsfaktorer för demens rapporterade enligt bakomliggande hypotes och nuvarande vetenskaplig som beräknats i litteraturgranskningen. Faktorer som antas öka risken av demens anges i

Läs mer

Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård?

Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Har man nytta av att mäta demensmarkörer i primärvård? Redovisning av 3 års uppföljning av demensutredningar där lumbalpunktion utförts för att mäta demensmarkörer i likvor Stellan Båtsman, distriktsläkare

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Karolinska Institutet Alzheimer Research Center & ARC, Karolinska University Hospital Vad är

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)

Läs mer

Senaste nytt om Alzheimers sjukdom

Senaste nytt om Alzheimers sjukdom Senaste nytt om Alzheimers sjukdom Henrik Zetterberg Professor, överläkare Laboratoriet för neurokemi SU/Mölndal henrik.zetterberg@gu.se William Utermohlen Mål med föreläsningen: 1. Sjukdomsmekanismer

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Vesna Jelic Biträdande överläkare, dr. med. Minnesenheten M 51 Minnesmottagningen M 51 poliklinisk team utredning icke

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

Läs mer

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Hörsel, Kognition & Åldrande

Hörsel, Kognition & Åldrande Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning

Läs mer