Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund"

Transkript

1 Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

2 Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar Alzheimers sjukdom Uppkomst, Riskfaktorer, Diagnostik, Utredning, Behandling

3 Vad är demens? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan Progredierande förlopp Påverkar högre cortikala funktioner Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas

4 Demenssjukdomar En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling

5 Relationen mellan ålder och förekomst av demens % Ålder

6 Kostnader för demensvård per år i Sverige (2005) Total kostnad 51 miljarder Kr 1620 Kr per sekund Fördelar sig på följande sätt

7 Kostnader Demensvård 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primär- Vård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Från Lennart Minthon Neuropsykiatriska kliniken

8 Kostnader (MSEK) för demens i Sverige år 2000 Kostnad Kommun (80%) Hälso- och sjukvård (5%) Produktionsbortfall 194 (<1%) Informell vård (14%) Totalt

9 Är Alzheimer lika vanligt i hela världen? Prevalens (förekomst) av Alzheimer bland svarta i USA och Nigeria Ibdan, Nigeria Procent med Alzheimer Indianapolis, USA Nigeria USA Hypertoni 19 % 61 % Diabetes 2 % 24 % BMI > 85 år år år Kolesterol Från Blennow 2004

10 Indelning av demenssjukdomar Primärdegenerativa 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Sekundära demenser 10-20% Depression Hjärntumör Blödning Metabola rubbning

11 Primärdegenerativa demenssjdomar Alzheimer s Frontotemporal demens Pannlobsdemens Lewy-Body/Parkinsondemens

12 Alzheimers sjukdom Beskrevs första gången för c:a 100 år sedan av den tyske psykiatrikern och patologen Alois Alzheimer En 51 årig kvinna Auguste Deter, med psykiatriska symptom och minnesproblem Han obducerade patienten och beskrev de typiska hjärnförändringarna plack och tangles samt kopplade ihop dessa med patientens kliniska symptom

13 Primärdegenerativa sjukdomar; proteininlagringsjukdomar Alzheimer Aβ, beta-amyloid Frontallobs- degeneration Lewy-Body/ Parkinsondemens Ubikvitin, tau α-synuklein

14 Alzheimers Sjukdom (AD) Den vanligaste av flera demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 80+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterliggare försämring av minnet

15 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Karaktäristiska hjärnförändringar

16 Histopatologiska (mikroskopiska) förändringar Extracellulära plack Anrikning av Aβ Amyloid i kärl amyloidangiopati Intracellulära tangles Hyperfosforylerat tau-protein Neuronförlust, synapsförlust Acetylcholin brist

17 Hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex vid hippocampus i mediala temporalloberna Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorcortex alltid sparade

18 Typiska mikroskopiska förändringar vid AD Tangles Plack Tangles består av hyperfosforylerat tau-protein Plack består av aggregering av olösligt Betaamyloid (Aβ)

19 MRT bild av en Alzheimerhjärna. Kraftig atrofi av de mediala temporalloberna Normal hjärna

20 Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Amyloid-kaskad-hypotesen

21 Amyloidhypotesen Onormal produktion av ett svårlösligt, 42 a.s. långt protein beta-amyloid, Aβ som bildar sfäriska, toxiska protofibriller (ADDL). Aβ fälls senare ut i senila plaque mellan nervceller i hjärnan. Orsaken i de flesta fall okänd utom vid vissa ärftliga former (mutationer)

22 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD Amyloid-precursor-protein APP protofibriller Aß deposition in plaques Neurofibrillary Tangles Immune Responses Synapse Loss Neuronal Death Neurotransmitter Deficits

23 Riskfaktorer Ålder Ärftlighet Mutationer (<1% av alla fall) kromosom 1, 14, 21 Det finns nu också en gen som tycks skydda Sjuk förstagradssläkting ökar risken med 2-3 ggr Bärare av anlag för ApoE genotyp ε4 ökar risken att insjukna (riskgen, sårbarhetsgen)

24 Apolipoprotein E Kodas på kromosom 19 Tre isoformer ε 2 ε 3 ε 4 Hög frekvens av allel ε 4 vid Alzheimer APOE ε 4 är en sårbarhetsgen Bärare av anlaget ε 4 har ett tidigare insjuknande

25 Riskfaktorer II Kön, kvinnor > män Skalltrauma Högt blodtryck och höga blodfetter (tidigare i livet) Diabetes Livsstil

26 Livsstil och Alzheimer Kost fleromättade fettsyror, antioxidativa ämnen, (Skyddande) Fysisk motion (Skyddande) Mental aktivitet (Skyddande) Socialt umgänge (Skyddande) Rökning (Ökar risken) Alkohol (Ökar risken)

27 Livsstil och Alzheimer skyddar

28 Hjärnreservkapacitet Högre reservkapacitet i hjärnan kan fördröja insjuknandet i Alzheimer Exempelvis hög utbildning eller tvåspråkighet

29 The Faenza Project De Ronchi et al 2005 From Fratiglioni

30 I en kanadensisk studie visades att tvåspråkighet fördröjde insjuknandet i Alzheimer med i genomsnitt 6 år jmf med enspråkighet

31 Livsstil och riskgener APOE-ε4 ökar risken vid t.ex. Skalltrauma (ökar risken 4 ggr hos boxare) Motion Alkohol Hypertoni

32 Interaktion mellan ApoE4 och alkoholkonsumtion risken för demens Anttila et al., BMJ 2006 Ur CAIDE studien från Finland

33 Motion En studie från Finland

34 Ref Rovio et al., Lancet Neurology 2005

35 Nu kan Aβ och plack avbildas med PET teknik

36 Diagnos Diagnosen ställs med speciella kriterier DSM-IV, ICD-10 Men: Aβ 42 /CSF sänkt och tau/csf högt (tau är ett protein som stabiliserar axoner, finns i tangles) En sammanvägning av information från flera källor

37 Diagnostik, gammal och ny

38 Nuvarande diagnostik Klinisk utredning med typiska fynd vid: Anamnes och status (viktigast) Hjärnavbildning CT, MRT, SPECT Hippocampus atrofi, reducerat blodflöde parieto-temporalt Psykometri Episodminnes nedsättning, visuo-spatiala, språkliga och praktiska problem Säkra diagnostiska markörer saknas!

39 Diagnostiskt flödesschema källor kriterier Clinical history Medical examination DSM-IV/ ICD-10 Diagnosis Neuroimaging EEG Blood/CSF Neuropsych.

40 Alzheimerförändringarnas utbredning i hjärnan Transentorhinal stages I & II Limbic stages III & IV Isocortical stages V & VI Modified from Braak and Braak, 1998

41 Diagnostiska markörer för Alzheimer? En test eller undersökning som entydigt avgör om patienten har en AD eller inte Skall skilja 1) AD från frisk och 2) AD från annan demens Skall helst vara enkel, billig och tillgänglig

42 Biomarkörer vid Alzheimer, en modell

43 Image of Aβ with Pittsburg compound-b, PIB Glucose metabolism Control Amyloid binding Frisk Alzheimer patient Alzheimer Adopted from A. Nordberg

44 MRT bild av en Alzheimerhjärna. Kraftig atrofi av de mediala temporalloberna Normal hjärna

45 Modern Diagnostik (Dubois et al 2007) Inga vanliga kriterier används utan: Förekomst av episodisk närminnesstörning Och antingen: Medial temporallobsatrofi eller CSF markörer patologiska eller PET (nedsatt sockeromsättning eller amyloid förekomst) Släkting med verifierad mutation

46 Nya diagnoskriterier för Alzheimer Ett kärnkriterium Förekomst av episodisk närminnesstörning Progressive nedsättning av minnet rapporterat av närstående Objektiva fynd på episodisk minnesstörning Kan förekomma isolerat eller tills. med andra kognitiva brister

47 Stödkriterier Tecken på medial temporallobsatrofi Ålderskorrigerad minskning av hippocampus med omgivande strukturer identifierad med MRT eller Patologiska likvormarkörer Ab 42 sänkt, tau och p-tau ökat eller Speciella mönster vid PET FDG (reducerad omsättning temporo/parietalt) PIB eller FDDNP eller annan ligand visar ökad aktivitet eller AD mutation inom familjen

48 DSM-5 (under utarbetning) Tre större grupper Lindrig neurokognitiv störning Uttalad neurokognitiv störning Konfusion Ordet demens tas bort

49 Lindrig neurokognitiv störning enligt DSM-5 Nedgång (minor decline) i en eller flera kognitiva funktioner från en tidigare högre funktionsnivå enligt anhörigrapport och neuropsykologisk undersökning De kognitiva nedsättningarna inverkar inte negativt på förmågan att leva ett självständigt liv. Förmågan att utföra komplexa vardagliga aktiviteter är bevarad, men ansträngning och kompensatoriska strategier kan erfordras för att bibehålla självständigheten De kognitiva nedsättningarna uppträder inte huvudsakligen i samband med konfusion De kognitiva nedsättningarna beror inte huvudsakligen på egentlig depression (major depressive disorder) eller schizofreni

50 Mer uttalad neurokognitiv störning (demens) enligt DSM-5 Nedgång (major decline) i en eller flera kognitiva domäner från en tidigare högre funktionsnivå enligt anhörigrapport och neuropsykologisk undersökning De kognitiva nedsättningarna inverkar negativt på förmågan att leva ett självständigt liv. Assistans vid utförandet av komplexa vardagliga aktiviteter såsom att betala räkningar erfordras De kognitiva nedsättningarna uppträder inte huvudsakligen i samband med konfusion De kognitiva nedsättningarna beror inte huvudsakligen på egentlig depression (major depressive disorder) eller schizofreni

51 Diagnos II Tau protein ökar vid nervskador CSF analyser Hyperfosforylerat tau ökar specifikt vid AD β Amyloid 1-42 minskar specifikt vid AD

52 Farmakologisk behandling

53 Alzheimers sjukdom: bakomliggande sjukdomsmekanismer Inflammation Oxidativ stress Brist på tillväxtfaktorer Brist på neurotransmittorer, Acetylkolin bl a Kärlskador, åderförkalkning Nercvellsdöd

54 Farmakologisk behandling vid Alzheimer Symptomatisk (nuvarande) Kolinesteras-hämmare Sjukdomsbromsande Anti-amyloida läkemedel Regenerativa (i framtiden) -Tillväxtfaktorer Stamceller

55 Naturalförloppet vid AD Onset of MCI Clinical diagnosis of AD Cognitive impairment Asymptomatic Preclinical Clinical Phase Phase Phase Age (years) Estimated start of placks and tangles Modified from PJ Visser, 2000

56 Nuvarande läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Förbättring av nervöverföring i hjärnan Hämning av nedbrytning av transmittorer i den synaptiska klyftan Ökar koncentrationen av acetylkolin genom acetylkolinesterashämning (AchEH)

57 Forts. Tre preparat av acetylcholinesterashämmare finns Reminyl, Exelon och Aricept Ebixa (memantine) Verkar på glutamatsystemet

58 Effekter och sidoeffekter Förbättring av kognition Minne, språk, orienteringsförmåga,exekutiv förmåga m.m. Fördröjer inläggning på sjukhem med 400 dagar Ifrågasatt i AD2000 studien! Biverkningar från mag-tarm kanalen

59 Nya tänkbara farmakologiska angreppspunkter; targets vid Alzheimer s sjukdom

60 Resultat av evidensbaserad evaluering av AchEI och memantin vid behandling av AD (SBU rapporten 2006) Läkemedel Aricept 6-12 m Reminyl 6-12 m Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Behtid Evidensgrad Sjd.- grad Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lätt- Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL måttl 3 Svår

61 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD Aß deposition Fibriller Farmakologiska targets Plaques

62 Anti-amyloid behandling Hindra bildning Enzymhämning/stimulering, Sekretas hämning Hindra aggregering beta sheet breaker Vaccinering, Immunisering

63 Förhindra aggregering En studie Alzhemed med ett ämne som hindrar Aβ 42 att fibrillera var: Negativ

64 Gamma (γ) sekretashämmare Flera läkemedel på gång Myriad har en γ-sekretasmodulator som just avslutat första kliniska prövningen Efter ett år stabiliserande effekt på kognition med 800 mg per dygn

65 Myriadstudien MMT Placebo 800 mg 400 mg Månader 12 24

66 En mer omfattande fas III studie visade ingen effekt av Flurizan på någon av outcome måtten, den var helt negativ

67 Taupatologi Tau protein finns i nystan, tangles det andra histopatologiska uttrycket vid AD Tangles bildas intraneuronalt och är förstörda mikrotubuli Tau behövs för att stabilisera mikrotubuli Ökad fosforylering vid AD tangles

68 Tau farmakologi Hindra tau att fosforylera genom fosforylashämmare AZ börjar en studie med en GSK hämmare nästa år (start uppskjuten)

69 Immunologisk behandling, Vaccination med Aβ

70 Vaccination, immunisering mot Aβ Djurförsök visar att antikroppar mot Aβ kan minska plackmängden i hjärnan både på nyfödda och gamla djur Behandlade djur fick bättre minne! Passiv immunisering också tänkbart

71 APP Tg mice Schenk et al. (1999) Nature 400: Saline Aβ weeks old Aβ1-42 (aggr.) Saline, SAP Repeated immunizations Neuropathological examination J Näslund 2001

72 Den första studien med vaccinering på 300 Alzheimerpatienter Studien fick avbrytas. Hjärninflammation (meningo-encephalit) utvecklades hos 15 av 300 behandlade patienter (jmf experimentell MS). Detta berodde på aktivering av vissa vita blodkroppar (Tceller) som angrep hjärnvävnad

73 I efterundersökning på de som fick aktiv vaccination visade det sig att: Plackmängden minskade i hjärnan Patienterna blev inte bättre kognitivt Kanske måste behandlin sättas in tidigare

74 Aktuellt om immunologisk behandling Passiv Tillför antikroppar mot Aβ GSK studie med antikroppar 2008 Aktiv Vaccination med Aβ En safetystudie pågår (Novartis, CAD 106)

75 I efterundersökning på de som fick aktiv vaccination visade det sig att: Plack mängden minskade i hjärnan Ingen effekt på kognition oberoende om mängden plack minskade eller inte Flera studier med aktiv och passiv immunbehandling pågår, ännu inget genombrott

76 Pågående farmakologiska kliniska prövningar vid AD Company [Compound] J&J/ Pfizer [bapineuzumap] anti-aβ Eli Lilly [solanezumap] anti-aβ ACImmune [ACI-24] anti-aβ Genentech [RG7412] anti-aβ GSK (Biopharm) [GSK ] anti-aβ GSK / Affiris [AD-01, AD-02] act. vacc. Novartis (CytosBiotech.) [CAD-106] act. vacc. J&J / Pfizer [AAC-001] act. vacc. Merck/Acumen [V-950, ADDL] act. vacc. Pfizer [PF / RN-1219] Pfizer [PF /TTP-488 RAGE] BMS [BMS ] Roche [gantenerumab/r1450] Eli Lilly [semagacestat] γ-secretase inh. Baxter [gammagard] iv IgG Pfizer/Medivation [latrepirdine] mixed mitoch.func Phase I Phase II Phase I Phase II Phase II Phase I Phase I Phase III Phase I/IIa Phase I/IIa Phase II Phase III Phase III Phase III Phase III Phase I/IIa potential launch Frisoni 2010

77 Andra tänkbara behandlingsalternativ Motverka Oxidativ stress Inflammation Tillväxtfaktorer

78 Behandling/förebyggande åtgärder, profylax Kost: Antioxidativa medel Vitaminer Omega-3-fetter Ginkgo Biloba Effektiv blodtrycksbehandling i medelåldern Andra kärlskyddande åtgärder

79 Behandling/förebyggande åtgärder, profylax Antioxidativa medel Ginkgo Biloba Gurkmeja E-vitamin Antiinflammatoriska medel Indometacin Ibuprofen

80 Förebyggande, forts Effektiv blodtrycksbehandling i medelåldern Effektiv blodfettskontroll i medelåldern

81 Anti-inflammationsbehandling Retrospektiva (bakåtblickande) studier av behandling med antiinflammatoriska läkemedel har visat lägre insjuknande frekvens hos de behandlade Prospektiva (framåtblickande) studier har dock varit negativa

82 Rotterdamstudien 5 gånger lägre frekvens Alzheimer hos dom som ätit anti-inflammatoriska läkemedel i mer än 2 år Effekten tycktes gälla enbart Ipren (ibuprofen), den intelligenta värktabletten Enbart antiinflammatorisk effekt?? Annat?? α sekretasstimulerare?

83 Ginkgo Biloba

84 Ginkgo Biloba Maiden hair tree, Kinesiskt tempelträd Fossilt träd, art som funnits i mer än 200 milj. år Mycket motståndskraftigt mot infektioner och andra angrepp Blir upp till 1000 år gammalt Känd inom den traditionella kinesiska medicinen sen >500 år

85 Ginkgo Bladen innehåller flavonider och terpenoider EGb 761 är det bladextrakt som används mest Antioxidativ effekt, hindrar fria radikaler, anti PAF effekt (trombocytpåverkan)

86 Ginkgo Biloba Intressant ur många synpunkter men En preventionsstudie nyligen avslutad (GEMstudien i USA), 120 mg två ggr per dag till 3000 personer som följdes under 5 år Man ville se om Ginkgo skyddade mot Alzheimer och demens, slutsatsen blev Ingen skyddande effekt mot Alzheimer

87 Effekter Ginkgo (Egb 761) ger signifikant men måttligt positiv effekt på kognition vid Alzheimers sjukdom Ej visad effekt på global funktion Mycket få biverkningar (ökad blödningsrisk)

88 Gurkmeja (Curcuma longa) Släkt med ingefära Växer i sydostasien Roten som innehåller ett starkt gult färgämneanvänds som krydda bl. a. i curry

89 Effekt av curcumin Epidemiologiska studier visar att de som äter mycket gurkmeja har i bättre kognitiv funktion Kraftig anti-oxidativ och anti-inflammatorisk effekt I försök på transgena möss visade det sig att amyloid och plack tillbakabildades efter behandling med curcumin!

90 Behandling av Tg möss med curcumin Hos normala möss observerades 6 nya plack/mm 3 och 6 försvunna plack/mm 3 under 7 dagars behandling Tg möss som behandlades med curcumin i 7 dagar 4 nya plack/mm 3 och 21/mm 3 som försvann En dramatisk ökning av plack clearance vid behandling! En förbättrning av dendritskador noterades också

91 Epidemiologisk studie oddskvoter

92 Tillägg av Omega-3-fettsyror vid Alzheimer Omega-3-fettsyror finns bl a i fet fisk och nötter Har god effekt vis hjärt kärlsjukdom Är antiinflammatoriskt och antioxidativt

93 2006 avslutades en 1 års studie med omega-3-fett till 200 Alzheimerpatienter. Globalt ingen förbättring men de minst sjuka fick bättre minne! Också effekt på depressionssymptom Omega 3 fettsyrors effekt på minnet har bekräftats i två större studier Fortsätterr nu i en ännu större EU studie lipididiet (LDD) med 300 patienter inkluderade

94 Kost och Alzheimer Mycket talar för (främst epidemiologiska studier) att kosten har betydelse för utveckling av demens och Alzheimer Till exempel I en studie från i 2010 (New York) Undersöktes 2148 personer avseende kostvanor och senare demensutveckling

95 Personerna följdes under 4 år och kostvanorna registrerades i form av dietprofiler De som hade en diet mest bestående av Högt intag av salladsdressing, nötter, fisk, tomater, kyckling, kålgrönsaker och frukt samt lågt intag av fettrik kost, rött kött, inälvsmat och smör hade en halverad risk att insjukna i AD (OR 0,62)

96 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nerevsystemet Nu ny studie planeras med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in ihjärnan

97 MMSE Delayed Recall MMSE Attention MMSE Månader

98 Framtiden

99 Framtida demensdiagnostik kommer att fokusera på sjukdomsrelaterade processer Identifiering av plack och tangles (tau och Aβ vid AD) Vitsubstanssjuka vid VaD DA-Ach ligander vid Lewy-Body och Parkinson

100 Stort arbete läggs ner på att hitta diagnostiska markörer MRT, SPECT, PET (PIB) CSF-markörer (protofibriller?) Ubikvitin, α-synuclein Blodanalyser?

101 Framtida behandling, ett exempel

102 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nervsystemet Nu ny studie planeras med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in i hjärnan

103 Nervtillväxtfaktorer Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nervsystemet Nu ny studie pågår med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in i hjärnan 10 patienter har hittills behandlats (Ansvarig Mia Eriksdotter)

104 Stereotaktisk implantering av NGF producerande celler i kapsel Encapsulated cell implant catether membrane NGF-producing cells matrix Active portion Modified from Wahlberg NsGene

105 Synpunkter samt beställning av den tryckta versionen av NR nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom

106 Stamcellsterapi

107 Framtida terapier Troligen focus på immunologiska metoder Behandling tidigare? Riktigt bra ideer om behandling saknas idag Mer fokus på förebyggande åtgärder Medical food, blodtrycksbehandling

108 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom

109 Bakgrund Demens en stor folksjukdom Kräver insatser både från sjukvård och socialtjänst (landsting, kommun) Behov av lika vård och omvårdnad i hela landet Evidensbaserade och kostnadseffektiva åtgärder som kan följas med hjälp av kvalitetsregister

110 Nationella riktlinjer demens Syfte Ge praktikerna stöd för sitt handlande Ge beslutsstöd (politiker) Underlag för prioriteringar Ta fram kvalitetsindikatorer och ett kvalitetsregister (SveDem) Vägledning för demenssjuka och deras anhöriga

111 Sammanfattning Dessa skall harmonisera demensvården så att den blir Lika över hela landet Kvalitetssäkrad Evidensbaserad och kostnadseffekti Publiceras 18 Maj 2010

112 SPECT DatSCAN vid Lewy Body Demens En ligand som reflekterar Dopamin transportersystemet Mycket sensitiv metod att diagnostisera LBD, sens/spec 80/90 %

113 Lewy-Body Dementia (β-cit and SPECT) Mild Moderate Severe Normal Courtesy of NS-LIJ Health System

114 Karolinska Huddinge för några år sedan Tack för uppmärksamheten!

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

alzheimer Kunskapsakuten/

alzheimer Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Karolinska Institutet Alzheimer Research Center & ARC, Karolinska University Hospital Vad är

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Vesna Jelic Biträdande överläkare, dr. med. Minnesenheten M 51 Minnesmottagningen M 51 poliklinisk team utredning icke

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Centrum för tidig diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar - Ett svenskt forskningsnätverk

Centrum för tidig diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar - Ett svenskt forskningsnätverk Centrum för tidig diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar - Ett svenskt forskningsnätverk Director Bengt Winblad Karolinska Institutet KI Alzheimercentrum (KI-ADRC) Novum, Huddinge, Sweden

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder

Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Bilaga 2. Om tillstånd och åtgärder Tillstånd Alzheimers sjukdom Svarar för ungefär två tredjedelar av alla fall av demenssjukdom. Sjukdomen hör till de så kallade degenerativa demenssjukdomarna, vilka

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006

Demenssjukdomar. Sammanfattning av SBU:s rapport om: En systematisk litteraturöversikt. Mars 2006 Sammanfattning av SBU:s rapport om: Demenssjukdomar En systematisk litteraturöversikt Mars 2006 Projektgrupp: Olof Edhag (ordförande), Ingrid Håkanson (projektassistent), Anders Norlund (projektledare),

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition. Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär patologi och mikroinfarkter vid nedsatt kognition. Den 18-22 mars var det dags för AD/PD 2015,

Läs mer

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom

Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Mikaela Andersson Kristina Blomqvist Sanna Kackur Yrkeshögskolan Sydväst Up för vård 29.04 2004 INNEHÅLL Historia 2 Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom 2 Uppkomsten

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom - Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom - Bakgrundsdokumentation Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom - Bakgrundsdokumentation Demenssjukdomar - definition, indelning och förekomst Elisabet Londos Bakgrund Demens är en deskriptiv term

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53

52 S B U : S S A M M A N F AT T N I N G O C H S L U T S AT S E R U R S B U - R A P P O R T E N D E M E N S S J U K D O M A R 53 Forskning om tvåspråkighet och omvårdnad har beskrivit hur det senare inlärda språket försvinner i takt med att demenssjukdomen förvärras. Under sista fasen av sjukdomen har patienten endast kvar sitt

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Demenssjukdomarnas ABC:

Demenssjukdomarnas ABC: Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR Minnesstörningar och andra förändringar av de kognitiva (intellektuella) funktionerna är vanliga hos äldre personer. Hos många individer är nedsättningarna i dessa

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.9.2010 2010/2084(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Läs mer

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen

Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen APRIL 2013 Vårdprogram Demenssjukdom Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga Författare Grafisk form 1a upplagan / 04 2013 / 100 ex Elizabeth Aller, överläkare Text & Bild / www.text-o-bild.com

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15 Alzheimers 46 neurologi i sverige nr 2 15 Läkemedel mot Alzheimers sjukdom: Var står forskningen idag? Dagens läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan lindra symtomen, men hejdar inte sjukdoms processen. Intensiv

Läs mer

Demens före 65 år vad är viktigt att veta?

Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Några särdrag Demens på jobbet Ärftlighet Belastning och stöd Lena Kilander överläkare, docent Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet Förekomst

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

P R I M Ä R V Å R DE N

P R I M Ä R V Å R DE N PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG Demens 2006-2008 Innehållsförteckning Sid. 1. Inledning 3 2. Vad menas med demens? 5 3. Sammanfattning och slutsatser enligt SBU 6 4. Demenssjukdomarna 7 5. Medicinsk utredning 11

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt?

Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt? Demens aktuella och framtida läkemedel gör vi nytta med behandlingen medicinskt och ekonomiskt? Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås, 6 februari 2014 Anders Wimo, Adjungerad professor, Alzheimer Disease

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

personer med demens riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta m personer med demens Vad säger s riktlinjerna? Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Riktlinjernas tre bärande principer Personcentrerad

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer