Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet"

Transkript

1 Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet

2 Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik En del nytt om Alzheimer Utredning och Behandling Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Mer om utredning imaging! Lars-Olof Wahlund 20 april

3 Vad är demens? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan Progredierande Påverkar högre cortikala funktioner som leder till svikt av - Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas Lars-Olof Wahlund 20 april

4 Demens Syndromet Diagnos ställs enligt speciella kriterier - DSM-IV, ICD-10 m fl Funktionsbortfallet måste vara tillräckligt - Omfattande - Långvarigt (>6 månader) Diagnos ej baserad på patofysiologi eller biomarkörer Lars-Olof Wahlund 20 april

5 Diagnosmanualerna delar in demensdiagnostiken i två steg Diagnos av kognitiv svikt av demensgrad Artdiagnos, vad orsakar svikten Lars-Olof Wahlund 20 april

6 Definition av Demens ICD-10 G1.1 Försämring av minne - Objektivt verifierat - Delas in i mild, moderat och svår minnesstörning G1.2 Försämring av andra kognitiva funktioner - Omdöme och tänkande - Planering och organisationsförmåga G2 Ej konfusion G3 Försämring av emotionella funktioner - Labilitet, Irritabilitet, Apati, Förråat socialt beteende G4 Tillståndet ska ha förekommit > 6 månader Generellt ska alla försämringar ske från en tidigare högre nivå Lars-Olof Wahlund 20 april

7 HUR VANLIGT ÄR DEMENS? Lars-Olof Wahlund 20 april

8 Demens en folksjukdom Antalet demenssjuka ökar kraftigt med befolkningens medelålder! Just nu i Sverige: ca demenssjuka ca nya fall per år Antalet demenssjuka beräknas öka med 50% fram till år 2025 Lars-Olof Wahlund 20 april

9 Relationen mellan ålder och förekomst av demens % Ålder Lars-Olof Wahlund 20 april

10 Ökar antalet demenssjuka? Data från stora epidemiologiska studier tyder på att incidensen minskar! Cambridge, Odense H-70 studien i Göteborg och Kungsholmsstudien i Stockholm bl a Orsaken ej helt klar men bättre utbildning och kontroll av cerebrovaskulära riskfaktorer kan vara tänkbara orsaker. Lars-Olof Wahlund 20 april

11 Minskad prevalens av demenssjuka i den grupp som undersöktes 20 år efter den första Lancet 2013 Lars-Olof Wahlund 20 april

12 Totalkostnad per år >63 miljarder Kr 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen L Minthon Lars-Olof Wahlund 20 april

13 DEMENSFÖRLOPPET Lars-Olof Wahlund 20 april

14 (MMT) Demenssjukdomen, ett kroniskt långvarigt tillstånd Tidig fas Symtom Mild till medelsvår Svår Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering 0 Död Tid (år) Lars-Olof Wahlund 20 april

15 Demenssjukdomarna, 3 stora grupper Primärt neurodegenerativa sjd. 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Småkärlssjuka Sekundära tillstånd 5-10% >80 olika orsaker Depression Hjärntumör Blödning Infektioner i CNS Metabola rubbning Vitaminbrist Thyreoidearubbning Kalkrubbning Strategiska infarkter Lars-Olof Wahlund 20 april

16 Sekundära demensliknande tillstånd <10% av alla demenser. I gruppen finns de behandlingsbara demenssjukdomarna Depression Hjärntumör Subduralblödning Lågtryckshydro-cephalus Metabola rubbningar - Hypothyreos (-Vitaminbrist) Infektioner (CNS) - HIV - Creuzfeldt-Jakobs sjd - Encephalit (Borrelia, Herpes) Alkohol Läkemedel - Miss(över-)bruk av bensodiazepiner, opiater, antiepileptika Lars-Olof Wahlund 20 april

17 Andel (%) Procentuell fördelning av diagnoser i Sverige SveDem data 2014 (> registreringar) EOAD LOAD MIX VAD DLB FTD PDD UNS OTH Samtliga 2,1 28,3 18,3 18,7 2,0 1,5 1,4 25,1 2,5 Demensdiagnoser EOAD=early onset Alzheimer dementia LOAD=late onset. Lars-Olof Wahlund 20 april

18 Neurodegenerativa tillstånd Långsamma processer (mån-år) med inlagring av olika proteiner i hjärnan Alzheimer Beta-amyloid (Ab), tau, p-tau Frontotemporala tillstånd Tau-protein, Ubikvitin Lewy-Bodydemens och Parkinsondemens Alfa-synuclein (a-syn.) Huntingtons sjukdom Huntingtin Creuzfelt-Jacobs sjd Prionprotein (PrP) Lars-Olof Wahlund 20 april

19 Alzheimers sjukdom Alois Alzheimer Tysk psykiatriker och patolog som 1906 för första gången beskrev Alzheimers sjukdom En fallbeskrivning av en 57 år gammal kvinna, Auguste Deter. Han beskrev plack och tangles och relaterade dessa till symtomen. Namnet kom första gången 1910 i Emil Kraepelins psykiatrilärobok Lars-Olof Wahlund 20 april

20 Alzheimers Sjukdom Den vanligaste av alla demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 80+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterligare försämring av minnet Lars-Olof Wahlund 20 april

21 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Karaktäristiska hjärnförändringar Lars-Olof Wahlund 20 april

22 Hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex (luktnervens primärcortex) vid hippocampus i mediala temporalloberna Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorområden alltid sparade Avspeglas i symptomutvecklingen Lars-Olof Wahlund 20 april

23 Förklaringsmodell: Amyloidkaskadhypotesen En patologisk metabolism av beta-amyloid (Ab42) som leder till bildning av neurotoxiska produkter och inlagring i extracellulära senila plack Anses leda till en senare intracellulär patologisk produktion av hyperfosforylerat tau protein Oklart vad Ab42 har för fysiologisk roll Denna process pågår långt innan kliniska symptom föreligger Andra patologiska processer bidrar Inflammation, oxidativ stress, kärlskador Vad startar kaskaden? Vad driver den patologiska processen? Lars-Olof Wahlund 20 april

24 Amyloidkaskadhypotesen vid Alzheimer Amyloidprekursorprotein (APP) N- Aß42 -C Patogen väg Aß42 Icke-patogen väg P3 ß-secretas -secretas a-secretas Ab42 bildar b-sheet strukturer Toxiska Aß fibriller Plack Lars-Olof Wahlund 20 april

25 Andra förklaringar än amyloidhypotesen Alzheimer är mer multifaktoriell än vad man tidigare ansett, särskilt hos äldre Inflammation Oxidativ stress Kärlskador Infektion (?)

26 DIAGNOSTIK Lars-Olof Wahlund 20 april

27 Diagnos (nuvarande) DSM-IV och ICD-10 Klinisk utredning med typiska fynd vid: Anamnes och status Hjärnavbildning CT-MRT, SPECT-PET Hippocampus atrofi, reducerat blodflöde resp. sockeromsättning parieto-temporalt (Patologiska likvormarkörer) Ökad tau, p-tau och lågt Ab Psykometri - Episodminnesnedsättning, visuo-spatiala -språkliga och praktiska problem Funktionsnedsättning ADL Lars-Olof Wahlund 20 april

28 Nya fakta om patofysiologin vid Alzheimer Lars-Olof Wahlund 20 april

29 Magnetkamerabild av hjärnan hos patient med Alzheimers sjukdom. Atrofierad hippocampus

30 Amyloid PET (Flutemetamol) av en patient med Alzheimer och en frisk person Bilder: Irina Savitcheva

31 Sekventiell utveckling av patologin vid Alzheimer Kognition Amyloid inlagring Sockeromsättng PET Atrofi MR/CT Neurondöd Funktion Mild cognitive impairment Lars-Olof Wahlund 20 april

32 Nya (föreslagna) diagnoskriterier för Alzheimer Dubois et al. bland andra Mest fokus på forskning Ett paradigmskifte, diagnostik baserat på biomarkörer Episodminnesstörning (grundkriterium) Stödkriterier, minst ett av följande Medial temporallobsatrofi (MTA) Patologiska likvor markörer Ab42, tau och p-tau Patologisk PET bild avseende sockeromsättning och/eller amyloidinlagring Bärare av AD mutation 32

33 Symptomatisk Alzheimer föregås av en mycket lång period av hjärnamyloidos som följs av tilltagande nervcellsdöd. Dessa processer kan numera diagnosticeras Amyloid PET CSF Ab42 Atrofi av MTL CSF-tau Prodromalfas, lätta kognitiva symptom Begynnande neurondöd Patologiska Markörer, spridd hjärnatrofi Asymptomatisk fas med hjärn-amyloidos Kliniskt manifest Sjukdom. Hjärnatrofi år -5-0 år 0-10 år Lars-Olof Wahlund 20 april

34 Riskfaktorer för Alzheimer Faktorer som ej går att påverka Ålder, Kön, Ärftlighet Faktorer som går att modifiera Utbildning, Fysisk träning inaktivitet, Kost, Fetma, Rökning, Alkohol, Depression, Högt kolesterol, Hypertoni, Diabetes

35 Riskfaktorer, ej påverkbara Ärftlighet Mutationer (<1% av alla fall) kromosom 1, 14, och 21. Kromosom 21 Svenska mutationen Sjuk förstagradssläkting ökar risken med 2-3 ggr Bärare av anlag för APOE genotyp e4 ökar risken att insjukna (riskgen, sårbarhetsgen)

36 Apolipoprotein E Kodas på kromosom 19 Tre isoformer e 2 e 3 e 4 Hög frekvens av allel e 4 vid Alzheimer ApoE e 4 är en sårbarhetsgen Gen-dos effekt, riskökning 4 resp ggr Bärare av anlaget e 4 har ett tidigare insjuknande e 2 är skyddande

37 Hypertoni och höga blodfetter

38 Slutsatser som SBU och Nationella riktlinjerna presenterar Hyperkolesterolemi Högt kolesterol i medelåldern ökar risken att utveckla Alzheimer. Ej visat att behandling med blodfettsänkande statiner påverkar risken Hypertoni Högt blodtryck i medelåldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom

39 Utbildning

40 The Faenza Project Relation mellan utbildningsår och risk för att senare insjukna i demens De Ronchi et al 2005 From Fratiglioni

41 Hög utbildning Hög utbildning tycks skydda Är det utbildningen i sig eller Brain reserve capacity Personer med hög reservkapacitet behöver större grad av hjärnskada för att Alzheimersymptom ska visa sig jmf med personer med låg reservkapacitet

42 Fysisk aktivitet

43 I en finsk populationsbaserad studie (CAIDE) tillfrågades deltagarna om fysisk aktivitet: Hur ofta utövar du fysisk aktivitet under minuter så att du blir andfådd eller svettas? Man var fysiskt aktiv om > 2 ggr per vecka Följdes under 26 år från 1972 till 1998

44 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Effekt av ApoEe4 genotyp och fysisk aktivitet i medelåldern. Risk för att senare utveckla Alzheimers Ref 0.18 ApoE e4 carriers ApoE e4 noncarriers Inactive Active Rovio et al., Lancet Neurology 2005

45 Är prevention av Alzheimer möjlig? God kontroll av blodtryck och andra vaskulära riskfaktorer Upprätthålla en aktiv livsstil Redan under medelåldern Kanske speciellt hos de som är ApoE e4 bärare Social interaktion Fysisk aktivitet Mental aktivitet

46 FINGER studien Effekt av träning och rådgivning på kognition hos äldre med risk för demens - Antal: 1260 personer - Ålder år - Randomiserade i två grupper(1:1) - Rekryterade från tidigare befolkningsstudier - Risk för demensutveckling bedömdes - 2-årig studie Lars-Olof Wahlund 20 april

47 Multidomän-interventionens effekt på olika kognitiva förmågor 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 Exekutiv funktion 0,00 Baseline 12 months 24 months Control Intervention 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 Processhastighet 0,00 Baseline 12 months 24 months Control Intervention 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Baseline 12 months 24 months Control Minne Intervention Skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen per år: Estimate (95% CI), p-value ( ) ( ) ( ) p=0.04 p=0.03 p=0.36 Lars-Olof Wahlund Kivipelto, Solomon et al, Lancet 2015

48 FARMAKOLOGISK BEHANDLING Lars-Olof Wahlund 20 april

49 Vilka demenssjukdomar kan behandlas farmakologiskt? Alzheimer Vaskulärdemens Blanddemens Frontotemporala demenssjd. Ja Nej Ja Nej Lars-Olof Wahlund 20 april

50 Nuvarande läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Förbättring av nervöverföring i hjärnan Hämning av nedbrytning av transmittor i den synaptiska klyftan Ökar koncentrationen av acetylkolin genom acetylkolinesterashämning (AchEH) Lars-Olof Wahlund 20 april

51 Forts. Tre preparat av acetylcholinesterashämmare finns Reminyl, Exelon och Aricept Memantine Ebixa Verkar på glutamatsystemet Lars-Olof Wahlund 20 april

52 Effekter och sidoeffekter Förbättring av kognition Minne, språk, orientering, exekutiv förmåga m.m. Fördröjer inläggning på sjukhem med 400 dagar Biverkningar från mag-tarm kanalen Lars-Olof Wahlund 20 april

53 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare mot kognitiva symtom till personer med mild eller måttlig Alzheimers sjukdom (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig till svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3) följa upp behandlingen i samband med inställning av dosen och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1). Hög prioritet Lars-Olof Wahlund 20 april

54 Förskrivning av demensläkemedel i Stockholm jämfört med övriga Sverige 32% SoS utvärdering av NR 2014 Lars-Olof Wahlund april

55 Totalkostnad per år >63 miljarder Kr 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen L Minthon Ett års behandling med donepezil kostar nu < 500 kr Lars-Olof Wahlund 20 april

56 Hur länge ska man behandla? Inget specificerat i NR I stället: behandla så länge patienten har nytta av medicinen Det finns en del data som visar att AcEH har effekt även långt fram i sjd. förloppet. Avgörs tillsammans med anhöriga/vårdgivare Om tveksamt, utsättningsförsök Lars-Olof Wahlund 20 april

57 Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning (prioritet 1) Viktigt med regelbunden uppföljning! Inte minst medicinsk och farmakologisk Lars-Olof Wahlund 20 april

58 Vaskulär Demens

59 Vaskulära demens (VaD), vaskulär kognitiv svikt, Blodkärlsdemens Kognitiv svikt orsakad av kärlförändringar i hjärnan, vanligen arterioskleros (åderförkalkning) ca 30% av alla med demenssjukdom Undergrupper: Multiinfarkt demens (multipla små infarkter i grå substans) Småkärls demens (vita substansen skadad), vanligast!

60 Diagnos enl. DSM-IV och ICD-10 Demens Bevis på cerebro-vaskulär hjärnskada Neurologi Hjärnavbildning Tidssamband mellan dessa

61 Diagnos, forts. Annat insjuknande än AD, ofta snabb debut och med språngvisa försämringar, ojämn kognitiv dysfunktion. Psykomotoriskt långsamma. Ofta efter stroke CT, MRT, SPECT Infarkter, utbredda vitsubstansskador, oregelbundet nedsatt blodflöde (SPECT) EEG ofta asymmetriskt Psykometri Ojämn testprofil Psykomotorisk förlångsamning (typiskt) Dysexekutiva

62 Vaskulär Demens, småkärlssjuka

63 Fronto-Temporal Demens FTD ca 5% av alla demenser Progredierande nervskador i frontallober och främre temporallober Drabbar tidigt personligheten, exekutiv förmåga nedsatt. Senare sämre minne och andra kognitiva förmågor Drabbar yngre <65-70 år Ofta ärftligt Orsaken helt okänd

64 Symptom Tidigt förändrad personlighet Omdömeslöshet Social inkompetens, följer inte sociala regler, lätt kriminalitet Brist på impulskontroll, planeringsförmåga, exekutiv förmåga (=initiativförmåga) och empati Språklig påverkan ( akinetisk mutism, patienten tystnar, blir stum)

65 Symptom forts. Hyperoralism Ändrat ätbeteende. Viktsuppgång Excessiv rökning eller alkohol Brist på insikt Sent: främre motor-neuron skador

66 Diagnos Typiska fynd i anamnes och status, ex.vis. tidigt primitiva reflexer. I början mycket svårt att skilja från psykiatrisk sjukdom Tidigt tecken på frontallobsatrofi på CT/MRT liksom nedsatt flöde frontalt EEG länge normalt Psykometri Dåliga resultat på test som kräver planering och exekutiv förmåga, annars ofta normalt. Impulsstyrda lösningar, följer inte regler

67 Fronto-Temporal Demens MRT bild med frontal atrofi SPECT bild som visar nedsatt cerebralt blodflöde frontalt

68 UTREDNING AV KOGNITIV SVIKT, DEMENSUTREDNING Lars-Olof Wahlund 20 april

69 Vad ska en utredning innehålla? Vilka skall utredas? Alla med misstänkt demenssjukdom Alla med kognitiv svikt? Anamnes och hetero-anamnes Statusundersökning Inkl. neurologi och psykiatri Kartläggning av kognition och funktion i arbetsliv/vardag Neuro-radiologi fysiologi-kemi, blodkemi Lars-Olof Wahlund 20 april

70 Basal demensutredning enligt Nationella riktlinjerna, Primärvård Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller: en strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med anhöriga (prioritet 1) en bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) en strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1) strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Lars-Olof Wahlund 20 april

71 Demensutredningar i SveDem 2012 Enligt SLLs databaser: 2014 gjordes 2323 utredningar i primär vården i Stockholm Uppskattad incidens av nya demenssjuka ~ 4000 Alltså utreddes 58% Lars-Olof Wahlund 20 april

72 Diagnosfördelning i SveDem under år uppdelat på specialist och primärvårdsenhet Specialistenhet Primärvårdsenhet Demens UNS (2 822) Alzheimers, sen debut (9 052) Vaskulär (inkl subkortikal) (5 130) Mix (Alzheimers- vaskulär) (7 038) 10,2 32,7 18,6 25,5 (9 149) (4 472) (3 814) (1 713) 8,5 22,3 19,0 45,5 Dem UNS 2015, 35% Övrig demens (603) 2,2 (602) 3,0 Parkinsons med demens (547) 2,0 (127) 0,6 Alzheimers, tidig debut (911) 3,3 (78) 0,4 Lewy body demens (898) 3,3 (77) 0,4 Frontallobs- demens (647) 2,3 (66) 0,3 Demensdiagnoser (Antal patienter) Andel (%) Andel (%) Lars-Olof Wahlund 20 april

73 Vilka skall remitteras till minnesklinik? Patienter <65 år Ärftliga former Ovanliga och/eller svårutredda fall som kräver resurser FTD, Levy-Body demens, Parkinsondemens Komplicerade fall, ex vis psykiatriska komplikationer BPSD Där en basal utredning inte kunnat fastställa diagnos Bra om man bygger en konsultativ dialog med minnesmottagningen Lars-Olof Wahlund 20 april

74 Utvidgad demensutredning Hälso- och sjukvården bör göra en utvidgad demensutredning som vid behov innehåller: neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion för analys av biomarkörer (prioritet 2) funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4) Lars-Olof Wahlund 20 april

75 En strukturerad anamnes och intervjuer med anhöriga (prioritet 1) Social information Arbete, nätverk etc Andra tillstånd av betydelse för CNS Cirkulation, trauma, infektion, psykiatrisk anamnes, läkemedel Exakt beskrivning av demenssymtomen och förändring över tid minne, försämrad tankeförmåga, språkstörning, spatiala svårigheter, personlighetsförändring och eventuella psykiska symptom Funktionsnedsättningar och aktuell problematik Lars-Olof Wahlund 20 april

76 Kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) Hur bra är dessa i PV sammanhang? Finns alternativ? AQT (A quick test) färg och form i kombination-testar processhastighet, MOCA (Montreal cognitive test) Lars-Olof Wahlund 20 april

77 Montreal Cognitive Assessment MOCA Lars-Olof Wahlund 20 april

78 En strukturerad bedömning av funktionsoch aktivitetsförmåga (prioritet 1) Kommentarer Det står inget specifikt i NR om vem som gör denna bedömning bara att den ska göras Lämpligt att en arbetsterapeut gör bedömningen Kräver tillgång till arbetsterapeut Lars-Olof Wahlund 20 april

79 Blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Kommentar om Hcy: En meta analys baserad på 11 studier och individer -Effekt av B-vitamin på kognition under ~ 5 års behandling -Blandad patientgrupp, Homocystein mättes Hcy sjönk i snitt 30% men ingen signifikant effekt på kognition Egentligen bättre om relevanta blodprover tas. Revidering av NR pågår Lars-Olof Wahlund 20 april

80 Likvoranalyser av demensmarkörer Ab, tau och p-tau Främst i den utvidgade utredningen Kan stärka en AD diagnos Framför allt talar normala värden starkt emot AD Identifierar AD tidigt Sämre precision i att skilja mellan de olika demensdiagnoserna Mkt. sämre precision i hög ålder, >80 år Lars-Olof Wahlund 20 april

81 Strukturell avbildning med datortomografi (prioritet 2) Lars-Olof Wahlund 20 april

82 Exempel på magnetkamera och datortomograf Långsam, låter mycket, Trång Kostnad MR 4.300kr/us Snabb, tyst, rymlig Kostnad DT 2.000kr/us Lars-Olof Wahlund 20 april

83 MR och DT i demensutredning 2013 Utesluta: Blödning Tumör Infarkter Normaltryckshydrocefalus Beskriva Medial temporallob atrofi Kortikal atrofi Central atrofi Vitsubstansförändringar, WML Lars-Olof Wahlund 20 april

84 Exempel på sekundära demenstillstånd Subduralhematom Frontal malignt gliom Lars-Olof Wahlund 20 april

85 Modern diagnostik kräver information om morfologin Atrofier vid bl a Alzheimer, frontallobsdemens Information om vitsubstansskador Krävs för att diagnosen vaskulärdemens ska sättas Lars-Olof Wahlund 20 april

86 Vilka frågeställningar har vi som kliniker? Finns tecken på. Alzheimers sjukdom Vaskulärdemens Frontotemporaldemens Lewy Body demens och Parkinsondemens Annat som kan förklara den kognitiva svikten. Lars-Olof Wahlund 20 april

87 Det radiologiska svaret bör innehålla information om allt detta Uppgifter om atrofier och hur den vita substansen ser ut Andra synliga förändringar Erhålls genom en DT /MRT undersökning Lars-Olof Wahlund 20 april

88 SKATTNINGSSKALOR FÖR MRT OCH DT För att ge klinikern optimal information om hjärnförändringar krävs ett strukturerat radiologiskt DT/MRT-utlåtande vid demensmisstanke Förslag på skattningsskalor Scheltensskalan for medial temporallobsatrofi (MTA) En skala för global kortikal atrofi (GCA) Fazekasskalan för utvärdering av vitsubstans skador Lars-Olof Wahlund 20 april

89 Medial temporallobs atrofi Atrofi av ffa hippocampus Visuell gradering, MTA 0-4 Utvecklades för att kunna urskilja AD från friska men MTA är inte specifik för AD, även FTD har MTA Påvisar atrofi, inte orsaken till atrofin Normalt hos de riktigt gamla, åldersrelaterad MTA i tabellen Åldersgrupp <75 > >2 >85 >2.5 Patologiskt om atrofi: Ferreira et al JIM 2015 Lars-Olof Wahlund 20 april

90 Fem olika patienter Fem olika MTA graderingar Lars-Olof Wahlund 20 april

91 Vitsubstansskador Vanligtvis ischemiskador, mycket vanligt hos äldre Lätt att identifiera med MRT Kan mätas med visuell skattning, Fazekas skala Lars-Olof Wahlund 20 april

92 0 1 Fazekas 2 3 Lars-Olof Wahlund 20 april

93 För att sätta diagnos Vaskulär Demens VaD: Bevis på cerebrovaskulär hjärnskada Fazekas grad 2-3, t. ex Kognitionsgrad på demensnivå Tidssamband Typiskt mönster av nedsättningen Psykomotoriskt långsam Den vanligaste VaD patienten är nog en blanddemens Alzheimer och cerebrovaskulär skada Lars-Olof Wahlund 20 april

94 UTLÅTANDE FRÅN RADIOLOG Ett utlåtande bör innehålla bedömning av: Medial temporallobsatrofi (Scheltens score med förklaringar) Generell eller lokal vidgning of fåror (Global Cortical Atrophy (GCA) med förklaringar) Storlek av ventriklar Vitsubstansskador (enligt Fazekas skalan med förklaringar) Infarkter; antal och utbredning Andra förändringar (tumörer, normaltryckshydrocephalus, subdural hematom etc.) Jämförelse med tidigare undersökningar (progression av atrofi och vitsubstansförändringar) och en Sammanfattning: diskutera fynden i relation till klinisk misstanke inkluderande resultat från andra undersökningar, CSF, PET or SPECT. Wahlund, Westman et al., Läkartidningen 2013 Lars-Olof Wahlund 20 april

95 MRT hjärna, Anamnes, status: Pat med relativt snabb påkommen minnesstörning. Amnestisk MCI. Tacksam för bedömning om det finns tecken på Alzheimers sjukdom i form av medial temporalatrofi eller parietal atrofi. Vitsubstanssjuka? Exempel på frågeställningar i MRT remissen MRT hjärna Anamnes, status: Tacksam bedömning om det finns tecken på primärdegenerativ sjukdom. Alt. vaskulära skador. Patient med rätt snabbt progredierande kognitiv svikt, har idag 22/30 på MMT Lars-Olof Wahlund 20 april

96 Utbildningsmaterial för MRT/CT diagnostik vid demensutredning Lars-Olof Wahlund 20 april

97 Sammanfattning Primärvården är första linjen i omhändertagandet av personer med en kognitiv svikt Multiprofessionella team dvs samarbete med arbetsterapeut, demenssamordnare etc. Basal demensutredning, viktigt att fler utreds Remittera vid behov Behandling med AchEI och memantin, fler bör bli föremål för behandling Årlig uppföljning! Konsultera gärna minnesmottagning Lars-Olof Wahlund 20 april

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom

Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Kliniska aspekter av demenssjukdom

Kliniska aspekter av demenssjukdom Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se

Läs mer

I huv et på en neuroradiolog

I huv et på en neuroradiolog I huv et på en neuroradiolog Lena Cavallin, MD, PhD Neuroradiolog Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge CLINTEC Karolinska Institutet Vad är normalt och vad är sjukt.. Normal hjärna?

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Demenssjukdomar beskrivning och behandling

Demenssjukdomar beskrivning och behandling Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar

Läs mer

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013

SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenheter

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014

SveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenhet PV Primärvårdsenhet SÄBO Särskilt boende BPSD Beteendemässiga och Psykiska

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom

Nationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29

Rekommendationer. Minthon, L. Granvik, E. 2012-02-29 Rekommendationer Minthon, L. Granvik, E. 0-0-9 Inledning Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att de ska vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. De ska ge vägledning

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Minnesmottagningen Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge Vesna Jelic Biträdande överläkare, dr. med. Minnesenheten M 51 Minnesmottagningen M 51 poliklinisk team utredning icke

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

Symptomanalys vid demensutredning

Symptomanalys vid demensutredning Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /

Läs mer

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar? Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Karolinska Institutet Alzheimer Research Center & ARC, Karolinska University Hospital Vad är

Läs mer

Personerna i SveDem.

Personerna i SveDem. Personerna i SveDem. Som har AD och som bor ensamma (majoriteten äldre kvinnor) utreds med färre undersökningar och behandlas mindre ofta med läkemedel för sin Alzheimer men behandlas i större utsträckning

Läs mer

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens

Läs mer

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening?

Diagnostiska metoder Frågeställningar När under sjukdomsförloppet ska utredning ske? Kan Mini Mental Test (MMT) användas för demensscreening? Tabell 3 Risk- och skyddsfaktorer för demens rapporterade enligt bakomliggande hypotes och nuvarande vetenskaplig som beräknats i litteraturgranskningen. Faktorer som antas öka risken av demens anges i

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Mild kognitiv störning (MCI)...3 De vanligaste demenssjukdomarna...3

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare April - Maj 2013 Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund

Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi

Läs mer

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar? m MCI Göteborg 15 sept 2009 Anders Wallin anders.wallin@neuro.gu.se Nej Åldersförändringar Syn Hörsel Motorik/Gång Reaktionstid Uppmärksamhet Språk Minne

Läs mer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer