Demensutredning i glesbygd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Demensutredning i glesbygd"

Lisa Lundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Demensutredning i glesbygd Stellan BåtsmanB Distriktsläkare kare Kalix VårdcentralV

3 Hur upptäcks demens i PV? Patients with 10 dementia 5 Patient > 70 år r hos distrläk: 33% mentala symptom 16% demens 12% depression 11% ångest Vol. 11, No. 4 (2000) Mild Moderate Ólafsdóttir, M. (Linköping); Skoog, I. (Göteborg); Marcusson, J. (Linköping Severe

4 Varför r intresserad av demens? Vem samlar påp begagnade hjärnor?

5 Fördröjning? Kan man skjuta upp sjukdomen 5 år minskar man prevalensen med 50% Skjuter man upp den 10 år r minskar man prevalensen med 90%

6 Specialistfunktion Vilka resurser finns? Vilka målgrupper? m Remisstvång? Vad skall krävas av inremitterande? Hur mycket får f r en utredning kosta? Vem sköter uppföljning och hur?

7 Hur ser det ut i Norrbotten inv Sunderbyn klarar av utredningar/år Piteå ca 75 Antal distriktsläkare kare ca 150 Dvs < än n 2 remisser per Dl/år

8 Volym 6-10 st som insjuknar i demenssjukdom per distriktsläkare kare och år?? Hur många m söker s för f minnesstörning? Hur många m finns oupptäckta sedan tidigare? Alla med kognitiva svårigheter righeter har inte Alzheimers sjukdom

9 Kalix VårdcentralV i kommunen i upptagningsområdet 40 anställda 7 läkartjl kartjänster varav 5 är r besatta 4 ST-läkare, inga stafetter Ca patientbesök k till VC Stellan patientbesök

10 Ingen kommer med ett färdigt f MMT- poäng Här r och nu Gemensam journalbehörighet righet

11 Demensutredning Görs av alla doktorer Kognitiv bedömning av arbetsterapeut (3 st) -98 sås hade pat MMT när n r vi upptäckte problematiken, ca 22 när n de sökte s själva -02 de flesta upptäcks och söker s vid MMT

n r vi upptäckte problematiken, ca 22 när n de sökte s

12 Hur hitta demens Utbilda alla personalgrupper, även hemtjänst Varför r dela piller i dosett? Varför r ordinera timer till spisen? Varför r missas tider, kommer flera timmar för f r tidigt mm.

13 Att tänka t påp Omöjligt pga väntetider och resor (kostnader) att använda nda MR som rutin Svårt att värdera v MR och Spect-svar som icke-specialist Neuropsykologer växer v inte påp träd

14 Hur? Ringa in problemet i anamnesen? När är r barnen födda? f Head turning sign Nyckelepisoder Anhöriganamnes Ärftlighet

15 Metaminne 83% medveten om AD 94% kan beskriva förändringar f i minnesfunktionen 28 % beskriver situationer de ej behärskar 56% beskriver saker de har svårt att utföra 39% har kompensatoriska strategier

situationer de ej behärskar 56% beskriver saker de

16 Metaminne Patienter med AD överskattar ofta sin egen förmf rmåga. Att tänka t nka påp vid Bilkörning Vapeninnehav

17 Utredning Status Kemlab Arbetsterapeut, Lurias blockprincip AMPS DT skalle Lumbalpunktion

18 Hjärnavbildning MR finns i Piteå, Sunderbyn och Gällivare, väntetid v månm Spect finns i Sunderbyn,, mån m väntetid, okänt redskap för f r dl. DT finns påp alla sjukus,, varierande väntetid, Kalix ca 3 v oprioriterat.

Sunderbyn,, 2-32 3 mån m väntetid, okänt redskap för f r

19 Demensmarkör

20 Eva-Mari -45 Ingen hereditet, tidigare frisk Kör r bil, jagar (6 gevär) Stämplar, mplar, mobbad av arbetsgivare Osäker påp dotters födelsef delseår, head turning sign. MMT 22

21 Eva-Mari DT ua Arbetsterapeutbedömning: PTO- området Tau-protein 685 ß-42-amyloid 449 Albuminkvot 6,5 ApoE 3/3

22 Tidsaspekt Första besöket 9/8 00 Start ach-hämmare 21/8 00 Uppföljning 1 mån m n av distriktssköterska terska Uppföljning läkare l 2, 6, månader, m sedan årligen

23 Eva-Mari Återbesök k 6 mån m n MMT 23 p, dotter sköter ekonomi, vapen och bil borta Återbesök -02, -03 MMT 21 Återbesök k nov -04 MMT 14 Ebixa, blev sämres Återbesök k mars -05 MMT 13 p, LSS utsättningsf ttningsförsök k med försf rsämring Aricept återinsatt påp morgonen, sover bra

24 Anpassad utredning Sällan LP eller Luria vid MMT < ADAS-cog eller andra enkla test Vid blank DT hjärna sällan s problem med diagnos Mycket av utredningen sker via journaluppgifter. Viktigt att beskriva problem och status i journal

25 Behandlingseffekt ADAS-Cog Oförändrad eller förbättrad efter 6 mån behandling Aktiv Placebo SSRI Aricept Reminyl Lewander, T, Nord J Psych 55/2, Rogers SL et al, Neurol, 50: , 1998 Rösler et al, BMJ, 318: , 1999 Raskind et al, Neurol 54: , 2000

26 Behandlingseffekt? Kalix kommuns kostnader för f medicinskt färdigbehandlade: f kr kr kr

27 Behandlingseffekt? Särskilda boenden minskat under tiden , ,9 lgh/1000 inv >65 år Antalet hemtjänsttimmar har minskat Feb tomma platser Lasarettets vårdplatser v minskat med klin 75% beläggning -03

28 Konsekvenser Läkemedelsbudget Utredningskostnader (fritt vårdval) v rdval) Slipper brandkårsutryckningar rsutryckningar Andra medicinska ställningstaganden God kännedom k nnedom om vart i sjukdomsprocessen patienten är Minskad vårdkonsumtion

29 Kalix vårdcentralv Ingen organiserat omhändertagande av anhörig? Omnipotent? Behandling av MCI? Dålig dokumentation? Hamnar andra sjukdomstillstånd i skymundan.

30 Sensitivitet vid diagnostisk test Sannolikheten att finna ett onormalt testresultat hos dom sjuka. Testet hittar alla sant sjuka

31 Specificitet vid diagnostiskt test Sannolikheten att finna ett normalt testresultat hos dom friska, testet hittar alla sant friska

32 Positive Likelihood Ratio LR+ Sensitivitet/ (1-specificitet) 1-55 DåligtD 5-99 Kliniskt användbart ndbart >10 Mycket bra

33 MMT Klocktest MMT LR+ 3,2-20,8 20,8 MMT LR+ 3,6-4.1 Klocktest LR+ 2,6-21,5 21,5 Stor spridning

34 Neuropsykologiska test CVLT, RAVLT, VMS, delayed recall, TMT mm LR+ 8,3 LR+ 11 Evidensgrad 1a

35 MR el CT Medial temporallobsatrofi Alzhimer- friska 14 studier med ca 700 patienter Evidensgrad 2b LR+ 12,6

36 Spect och PET Det finns ingen evidens att Pet är bättre än Spect LR+ 5 Bidrar måttligt m till att öka den diagnostiska säkerhetens

37 EEG/qEEG 6 studier Evidensgrad 2 b LR+ 5,1 Bidrar måttligt m till att öka den diagnostiska säkerhetens

38 ApoE LR+ 1,4-2,9 Bidrar ej speciellt mycket till att öka den diagnostiska säkerhetens

39 Lumbalpunktion AD-kontr Sens Spec LR+ Tau 0,77 0,90 16 Aβ-42 0,86 0,86 16 P-tau 0,85 0,90 12

40 Behandling med Ach-hämmare (SBU) Det föreligger f religger starka vetenskaplga evidens för f r att behandling med Achhämmare vid mild till moderat AD ger förbf rbättring i globala och kognitiva funktioner vid 6 mån m n och 12 månm Det finns evidens, dock mindre starka att även ADL funktioner förbättras

41 Resultat (SBU) 25% förbf rbättrade efter 6 månm 10% i placebogruppen 75% förbf rbättrade/oförändrade i Aricept-gruppen jmf med 20% i placebogruppen Kurvan divigerar över tid, placeboeffekten avtar.

42 Memantin Det finns relativt stark evidens för f att memantin förbättrar globala och kognitiva funktioner vid svår r AD under 6 månm Det finns evidens att memantin inte har effekt vid svår r vaskulär r demens

43 Antidepressiva Det finns relativt stark evidens att antidepressiv behandling också förbättrar kognitiva funktioner Att SSRI-preparat tolereras väl v l och har effekt vid mild till medelsvår demens Att SSRI-preparat reducerar agitation/agression agression vid demens

44 Neuroleptika Att moderata-höga doser Haldol har effekt vid BPSD Att höga h doser Haldol ger upphov till kliniskt signifikanta extrapyramidala biverkningar Att Risperdal och Zyprexa minskar BPSD med fåf biverkningar Ger fler cerebrala infarkter och mortalitet

45 Ingen evidens förf B12 NSAID Vitamin E Östrogen Dehydroepiandrost endion Piracetam (Nootropil,, vid myoklonier) Alfa-lipoc lipoc acid Aspirin Statiner Vaccin mot amyloid Data påp Ginko biloba är r icke konklusiva

46 Sammanfattning Anamnes, MMT + clockdrawingtest som screening (doktorns test) Luktar det demens: sedvanlig utredning med lab,, DT-hj hjärna och enkla neuropsykologiska test Lumbalpunktion (inte EBM ännu) Vid tveksamhet eller problem, remiss till specialist

Relevanta dokument

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt