Demenssjukdomar beskrivning och behandling
|
|
- Lars-Göran Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demenssjukdomar beskrivning och behandling Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
2 Upplägg Demensbegreppet Epidemiologi och hälsoekonomi Demenssjukdomar Alzheimers sjukdom Bakgrund, uppkomst, riskfaktorer och behandling Lite om framtiden
3 Vad är demens? Sjukdomsprocesser som drabbar hjärnan Långsamt förlöpande förlopp Påverkar högre kortikala funktioner Intellektet, personligheten Symptom beror på vilka delar av hjärnan som drabbas
4 Demens En folksjukdom demenssjuka idag i Sverige nya fall per år Ökar med åldern <5% under 65 år >40% över 85 år I majoriteten av alla fall saknas kurativ behandling
5 Totalkostnad per år 40 miljarder Kr 14% 2% 1% 1% 14 4% Specialistvård och primärvård (varav läkemedel 1%) 14% Informell vård 15% 15 67% 67 82% Kommunen Boende Slutenvård HT/Dagvård Öppenvård Informell vård Läkemedel L Minthon
6 Demensförloppet
7 Demenssjukdomen, ett kroniskt långvarigt tillstånd Tidig diagnos Symtom Mild till medelsvår Svår (MMT) Diagnos Förlust av funktionellt oberoende Beteendeproblem Institutionalisering 0 Död Tid (år)
8 Indelning av demenssjukdomar Primärdegenerativa 60% Alzheimers sjukdom Fronto-temporal demens Lewy-Body demens Parkinson demens Vaskulär demens 30% Sekundära demenser 10-20% Depression Hjärntumör Blödning Metabola rubbning
9 Alzheimers sjukdom Beskrevs första gången för 100 år sedan av den tyske psykiatrikern och patologen Alois Alzheimer En 51 årig kvinna Auguste Deter, med psykiatriska symptom och minnesproblem Han obducerade patienten och beskrev de typiska hjärnförändringarna plack och tangles samt kopplade ihop dessa med patientens kliniska symptom
10 Alzheimers Sjukdom (AD) Den vanligaste av flera demenssjukdomar (60%) Ökar med åldern (>40% av alla 80+ har AD) Det första som drabbas är episodiskt närminne Senare kommer: Försämring av språk, praktisk förmåga, orientering, abstrakt tänkande, visuo-spatial och exekutiv förmåga samt ytterliggare försämring av minnet
11 Forts Sjukdomen pågår i snitt 8-10 år Patienterna blir helt beroende av andras hjälp och omvårdnad under senare delen av sjukdomen Karaktäristiska hjärnförändringar
12 Förlopp Tre stadier Tidigt isolerad (när)minnesstörning som förvärras och utökas, begränsad påverkan på dagligt liv, minneslappar. Full insikt. Depression. Mellan klar minnesstörning även bakåt i tiden, nedsatt orientering, dyspraxi, (anomisk)dysfasi, psykotiska s. kan förekomma, insikten försvinner Sent svåra kognitiva brister, språket förlorat, helt desorienterad, epilepsi, kontrakturer, inkontinens, helt beroende av hjälp. Mors. Medelöverlevnad efter diagnos 8-10 år
13 Histopatologiska förändringar Extracellulära plack Anrikning av Aβ Amyloid i kärl amyloidangiopati Intracellulära tangles Hyperfosforylerat tau-protein Neuronförlust, synapsförlust Acetylcholin brist
14 Histologiska hjärnförändringar Sjukdomen börjar alltid i entorhinalcortex vid hippocampus i mittersta tinningloberna (mediala temporalloberna) Sprids sedan på ett anmärkningsvärt konstant sätt till resten av temporalloberna, parietalcortex och frontalcortex Motor-och sensorcortex alltid sparade
15 MRT bild av en Alzheimerhjärna. Kraftig atrofi av de mediala temporalloberna Normal hjärna
16 Naturalförloppet vid AD MCI Kliniska symptom vid AD Sämre Kognitiv funktion Asymptomatisk Preklinisk Klinisk fas fas fas Ålder Inlagring av plack och tangles Modified from PJ Visser, 2000
17 Vad orsakar Alzheimers sjukdom? Amyloid-kaskad-hypotesen
18 Amyloidhypotesen Onormal produktion av ett svårlösligt, 42 a.s. långt protein beta-amyloid, Aβ som bildar sfäriska, toxiska protofibriller. Aβ fälls senare ut i senila plaque mellan nervceller i hjärnan. Orsaken i de flesta fall okänd utom vid vissa ärftliga former (mutationer)
19 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD Amyloid-precursor-protein APP N- Aß -C Aß P3 ß-secretase γ-secretase α-secretase protofibriller Aß deposition in plaques Neurofibrillary Tangles Immune Responses Synapse Loss Neuronal Death Neurotransmitter Deficits Dementia
20 Hur vanlig är AD i världen?
21 Är Alzheimer lika vanligt i hela världen? 30 Prevalens (förekomst) av Alzheimer bland svarta i USA och Nigeria 25 Ibdan, Nigeria Procent med Alzheimer Indianapolis, USA Nigeria USA Hypertoni 19 % 61 % Diabetes 2 % 24 % BMI > 85 år år år Kolesterol Från Blennow 2004
22 Riskfaktorer Vad är en riskfaktor? Något som påverkar en sjukdoms vanlighet Om riskfaktorn elimineras så minskar sjukdomen i frekvens
23 Riskfaktorer forts Ålder Ärftlighet Mutationer (<1% av alla fall) kromosom 1, 14, 21 Sjuk förstagradssläkting ökar risken med 2-3 ggr Bärare av anlag för ApoE genotyp ε4 ökar risken att insjukna (riskgen, sårbarhetsgen)
24 Apolipoprotein E Den mest kända ärftliga riksfaktorn Kodas på kromosom 19 Tre isoformer ε 2 ε 3 ε 4 Hög frekvens av allel ε 4 vid Alzheimer APOE ε 4 är en sårbarhetsgen Bärare av anlaget ε 4 har ett tidigare insjuknande
25 En sårbarhetsgen leder till att en kombination av denna och ogynnsamma omgivningsfaktorer leder till sjukdom, genomgivningsinteraktion
26 Riskfaktorer Faktorer som ej går att påverka Ålder, Kön, Genetiska varianter Faktorer som går att modifiera Utbildning, Fritidsaktivitet, Fysisk träning, Kost, Fetma, Rökning, Alkohol, Depression, Högt kolesterol, Hypertoni
27 Riskfaktorer Kön, kvinnor > män Skalltrauma Högt blodtryck (tidigare i livet) Höga blodfetter (tidigare i livet) Livsstil Rökning, alkohol, motion, kost
28 Kvinnligt kön, östrogen Att kvinnor insjuknar oftare än män anses bero på menopaus och sjunkande östrogennivåer I en aktuell studie (ICAD 2008) visades att östrogen till äldre män förbättrade kognitiva funktioner
29 Hysterektomi och risk för demens I en studie presenterad på ICAD i år visades att det fanns en ökad risk för kvinnor som genomgått hysterektomi med bilateral ovarieresektion att utveckla demens med tidig debut (<50 år) RR=2,33 Talar för att östrogenet spelar roll som skyddande faktor vid demens Thien et al poster ICAD 2008
30 Skalltrauma Boxare har en hög frekvens tidigt debuterande demens, fr.a. AD Bärare av ε4 har 4 ggr högre risk an icke bärare att få AD bland boxare I samband med match ökar akut tau nivåerna i CSF tydande på massiv nervcellsskada
31 Livsstil och Alzheimer Alkohol Rökning Kost Fysisk och mental motion
32 Hypertoni och höga blodfetter
33 Flera epidemiologiska studier visar att högt blodtryck i medel åldern utgör en risk att senare få Alzheimers sjukdom Vid manifest sjukdom sjunker blodtrycket Bärare av APOEε4 tycks vara särskilt känsliga
34 Slutsatser som SBU och Nationella riktlinjerna presenterar Hyperkolesterolemi Högt kolesterol i medelåldern ökar risken att utveckla Alzheimer. Ej visat att behandling med statiner påverkar risken Hypertoni Högt blodtryck i medelåldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom, svårbedömt huruvida behandling påverkar denna risk
35 Ett begrepp: Odds Ratio, OR Risken att insjukna i en sjukdom Anges i förhållande till en referens som sätts till 1, alla värden över innebär ökad risk alla värden under innebär minskad risk Ex OR=4 innebär 4 ggr ökad risk, OR=1,5 betyder en halv gång ökad risk OR=0,5 innebär hälften så stor risk
36 The Faenza Project Relation mellan utbildningsår och risk för att senare insjukna i demens De Ronchi et al 2005 From Fratiglioni
37 Utbildning
38 Hög utbildning Hög utbildning tycks skydda Är det utbildningen i sig eller Brain reserve capacity Personer med hög reservkapacitet behöver större grad av hjärnskada för att Alzheimersymptom ska visa sig jmf med personer med låg reservkapacitet Framtiden får utvisa
39 Livsstil och riskgener APOE-ε4 ökar risken vid t.ex. Skalltrauma (ökar risken 4 ggr hos boxare) Alkohol Hypertoni
40 Fysisk aktivitet
41 I en finsk populationsbaserad studie (CAIDE) tillfrågades deltagarna om fysisk aktivitet: Hur ofta utövar du fysisk aktivitet under minuter så att du blir andfådd eller svettas? Man var fysiskt aktiv om > 2 ggr per vecka Följdes under 26 år från 1972 till 1998
42 Relation mellan fritidsmotion (i medelåldern) och risk, uttryckt som odds ratio, för att senare utveckla demens respektive Alzheimer Dementia Alzheimer Model ( ) 0.43 ( ) Model ( ) 0.41 ( ) Model ( ) 0.38 ( ) Rovio et al., Lancet Neurology 2005
43 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Effekt av förekomst f av ApoEε4 genotyp och fysisk aktivitet i medelåldern ldern. Risk för f r att senare utveckla Alzheimers Ref 0.18 ApoE e4 carriers ApoE e4 noncarriers Inactive Active Rovio et al., Lancet Neurology 2005
44 Alkohol är det en risk eller ett skydd?
45 Alkoholkonsumtion och demens Få studier, varierande resultat: U-format samband: d.v.s s måttliga m mängder m alkohol skyddar men stor alkoholkonsumtion ökar risken för f r AD?
46 Interaktion mellan APOEε4 och alkoholkonsumtion risken för demens OR for dementia 4,0 3,5 3,59 3,0 2,5 2,34 2,0 0,58 1,5 1,0 0,5 1 0,0 0,47 0,81 never infrequent frequent Alcohol drinking frequency APOE E4+ APOE E4- Anttila et al., BMJ 2006 Ur CAIDE studien från Finland
47 Rökning, skydd eller risk? Nikotin-stimulerar nikotinreceptorer, men
48 CAIDE studien från Finland Rökvanor i medelåldern kartlades och frekvensen demens respektive AD fastställdes 21 år senare Risken hos de som rökte i medelåldern att 21 år senare utveckla: Demens Alzheimer 5 (OR) 6 (OR) Men bara hos APOEε4 bärare
49 Forts Om rökning och frekvent alkoholbruk förekom i kombination var risken ännu större: Demens Alzheimer 17 (OR) 11 (OR) Återigen bara hos APOEε4 bärare Hos icke-apoeε4 bärare sågs ingen riskökning alls
50 Livsstilsfaktorer, sammanfattning Fysisk och mental motion skyddar mot Alzheimer Arbete (arbete med IT och människor) skyddar Hög utbildning skyddar
51 Diagnostik
52 Diagnos av Alzheimer Klinisk utredning med typiska fynd vid: Anamnes och status Hjärnavbildning CT, MRT, SPECT EEG Hippocampus atrofi, reducerat blodflöde parietotemporalt Generellt långsam grundrytm Psykometri Episodminnes nedsättning, visuo spatiala -språkliga och praktiska problem
53 Magnetkamerabild av hjärnan hos patient med Alzheimers sjukdom. Atrofierad hippocampus
54 MRT Atrofi (skrumpning) av mellersta tinningloberna är ett säkert tecken på Alzheimers sjukdom. Tidig atrofi ses hos de MCI patienter som senare utvecklar Alzheimer
55 PET bild av Aβ från en Alzheimer patient Glucose metabolism Control Amyloid binding Kontroll Alzheimer patient Alzheimer
56 Vaskulära demenser VaD Blodkärlsdemens ca 30% av alla demenser Kognitiv svikt orsakad av kärlförändringar i hjärnan, vanligen arterioskleros Subgrupperas i Multiinfarkt demens (multipla smärre infarkter i grå substans) Småkärls demens (vita substansen skadad), vanligast!
57 Histo-patologisk genes Ej helt klart men infarkter i grå substans och/eller utbredda skador i vita substansen leder till progressiv försämring av kognitiv förmåga. Sambandet mellan olika hjärndelar bryts Blandformer mellan AD och VaD vanligt
58 Diagnos enl. DSM-IV och ICD-10 Demens Bevis på cerebro-vaskulär hjärnskada Neurologi Hjärnavbildning Tidssamband mellan dessa
59 Diagnos, forts. Annat insjuknande än AD, ofta snabb debut och med språngvisa försämringar, ojämn kognitiv dysfunktion. CT, MRT, SPECT Infarkter, utbredda vitsubstansskador, oregelbundet nedsatt blodflöde (SPECT) EEG ofta asymmetriskt Psykometri Ojämn testprofil Psykomotorisk förlångsamning Dysexekutiva
60 MRT vid vaskulärdemens Småkärlsdemens med vitsubstansskador och lakunära infarkter Småkärlsdemens med vitsubstansskador
61 Fronto-Temporal Demens FTD ca 5% av alla demenser Progredierande nervskador i frontallober och främre temporallober Drabbar tidigt personligheten, exekutiv förmåga nedsatt. Senare sämre minne och andra kognitiva förmågor Drabbar yngre <65-70 år Ofta ärftligt (tau-genen på krom. 17) Orsaken helt okänd
62 Symptom Tidigt förändrad personlighet Omdömeslöshet Social inkompetens följer inte sociala regler, lätt kriminalitet Brist på impulskontroll, planeringsförmåga, exekutiv förmåga (=initiativförmåga) och empati Språklig påverkan (akinetisk mutism)
63 Symptom forts. Hyperoralism Ändrat ätbeteende. Viktsuppgång Excessiv rökning eller alkohol Brist på insikt Sent: främre motor-neuron skador
64 Diagnos Typiska fynd i anamnes och status, ex.vis. tidigt primitiva reflexer. I början mycket svårt att skilja från psykiatrisk sjukdom Tidigt tecken på frontallobsatrofi på CT/MRT liksom nedsatt flöde frontalt EEG länge normalt Psykometri Dåliga resultat på test som kräver planering och exekutiv förmåga, annars ofta normalt. Impulsstyrda lösningar, följer inte regler
65 Fronto-Temporal Demens MRT bild med frontal atrofi SPECT bild som visar nedsatt cerebralt blodflöde frontalt
66 Undergrupper Semantisk demens, Progressiv afasi Initialt språklig störning som ss utvecklar en bild som vid frontallobsdemens FTD i samband med Amyotrofisk Lateral Skleros ALS
67 Farmakologisk behandling
68 Symptomlindrande behandling Botande behandling Förebyggande farmakologisk behandling
69 Alzheimers sjukdom: bakomliggande sjukdomsmekanismer Inflammation Oxidativ stress Brist på tillväxtfaktorer Brist på neurotransmittorer Acetylkolin bl. a. Nercvellsdöd Atrofi (skrumpning) av hjärnan
70 Farmakologisk behandling vid Alzheimer Symptomatisk (nuvarande) Kolinesteras-hämmare Sjukdomsbromsande ( snart ) Anti-amyloida läkemedel Regenerativa (i framtiden) -Tillväxtfaktorer Stamceller
71 Nuvarande läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Förbättring av nervöverföring i hjärnan Hämning av nedbrytning av transmittorer i den synaptiska klyftan Ökar koncentrationen av acetylkolin genom acetylkolinesterashämning (AchEH)
72 Forts. Tre preparat av acetylcholinesterashämmare finns Reminyl, Exelon och Aricept Ebixa (memantine) Verkar på glutamatsystemet
73 Effekter och sidoeffekter Förbättring av kognition Minne, språk, orienteringsförmåga,exekutiv förmåga m.m. Fördröjer inläggning på sjukhem med 400 dagar Biverkningar från mag-tarm kanalen
74 Generellt mönster vid behandlingsstudier med acetylkolinesterashämmare MMSE ADAS-cog Aktiv behandling Placebo Utsättning 3 mån 6 mån Tid
75 Resultat av evidensbaserad evaluering av AchEI och memantin vid behandling av AD (SBU rapporten 2006) Läkemedel Evidensgrad Behtid Funktion (förbättrar eller vidmakthåller) Sjd.- grad Aricept 6-12m Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Reminyl 6-12m Global, Kognitiv 2 Lätt- måttl Exelon 6m Kognitiv 2 Lätt- måttl Ebixa 3-6m Global, kognitiv, ADL 3 Svår
76 Review: Comparison: Outcome: Demens 01 Pharmaceutical effects 01 ADAS Metaanalys från SBU Study Treatment Control SMD (fixed) Weight SMD (fixed) or sub-category N Mean (SD) N Mean (SD) 95% CI % 95% CI 01 Donezepil Homma, (5.10) (5.20) [-0.74, -0.25] Rogers, 1998b (5 mg) (5.40) (5.30) [-0.69, -0.24] Subtotal (95% CI) [-0.64, -0.31] Test for heterogeneity: Chi² = 0.02, df = 1 (P = 0.88), I² = 0% Test for overall effect: Z = 5.64 (P < ) 02 Galantamine Tariot, (6.20) (6.23) [-0.67, -0.32] Wilcock, (5.80) (6.00) [-0.68, -0.30] Subtotal (95% CI) [-0.62, -0.37] Test for heterogeneity: Chi² = 0.00, df = 1 (P = 0.96), I² = 0% Test for overall effect: Z = 7.49 (P < ) Total (95% CI) [-0.59, -0.39] Test for heterogeneity: Chi² = 0.05, df = 3 (P = 1.00), I² = 0% Test for overall effect: Z = 9.37 (P < ) Favours treatment Favours control En metaanalys visar att behandling med kolinesterashämmare (Aricept och Reminyl) ger kliniskt signifikant effekt (effektstorlek 0,49) mätt med ADAS-cog SBU rapporten 2006
77 .Farmakologisk behandling av Alzheimers sjukdom Donepezil Aricept Galantamin Reminyl Rivastigmin Exelon Memantin Ebixa Indikation lätt-måttlig AD lätt-måttlig AD lätt-måttlig AD medelsvårsvår AD Dosering 1x1 1x1 eller 1x2 1x2 1x2 Dostitrering ja: 5mg- 10mg ja: mg ja: mg ja: mg Vanligaste dos 5mg 16mg 6-9mg 20mg
78 Hög placeboeffekt! Stabilisering eller förbättring hos % vid behandling med aktiv substans, jämfört med % vid placebo.
79 Måttlig effekt Effekten av läkemedelsbehandling motsvarade i genomsnitt 1,5 poäng bättre än kontrollgruppen mätt med Mini Mental Test-skala. OBS! att detta är medelvärden från stora populationer och att på individnivå kan skillnaderna vara mycket större
80 Det finns inga vetenskapliga evidens för att behandling vid Alzheimers sjukdom förbättrar patientens tillstånd vid behandling med: Vitamin B12 NSAID Vitamin E Östrogen Statiner
81 Effekter på annat än kognition Flera studier pekar på att acetylkolinesterashämmare förbättrar psykiatriska symptom vid demens Minskar behovet av antipsykotiska läkemedel
82 Tänkbara farmakologiska angreppspunkter, targets vid Alzheimer s sjukdom
83 The Amyloid Cascade Hypothesis of AD N- Aß -C Aß P3 ß-secretase γ-secretase Fibriller α-secretase Aß deposition Farmakologiska targets Plaques lösa upp plack
84 Anti-amyloid behandling Hindra bildning Enzymhämning/stimulering, Sekretas hämning Hindra aggregering beta sheet breaker Vaccinering, Immunisering
85 Förhindra aggregering En studie Alzhemed med ett ämne som hindrar Aβ 42 att klumpa ihop sig var negativ
86 Gamma (γ) sekretashämmare Flera läkemedel på gång Myriad har en γ-sekretasmodulator Flurizan, som just avslutat första kliniska prövningen Efter ett år stabiliserande effekt på kognition med 800 mg per dygn
87 Myriadstudien, Flurizan MMT Placebo 800 mg 400 mg Månader 12 24
88 En mer omfattande fas III studie visade ingen effekt av Flurizan på någon av outcome måtten, den var helt negativ
89 Dimebon Ett gammalt antihistaminpreparat som tycks ha neuroprotektiv effekt I en studie från Ryssland jämfördes preparatet med placebo på 183 patienter med AD Medelåldern 68 år Efter 26 veckor förbättring i ADAS-cog poäng, MMT och NPI poäng i den behandlade gruppen Få biverkningar
90 Rember Ett preparat som hindrar fibrillering av tau-protein (Tau aggregation inhibitor) I en studie på 332 patienter gavs Rember i tre olika doser tre gånger per dag alternativt placebo tre gånger per dag Studien pågick i 6 månader
91 Resultat Efter 6 månaders behandling förbättrades behandlingsgruppen signifikant jmf med placebogruppen Både avseende global funktion och ADAS-cog poäng
92 Immunologisk behandling, Vaccination med Aβ
93 Vaccination, immunisering mot Aβ Djurförsök visar att antikroppar mot Aβ kan minska plackmängden i hjärnan både på nyfödda och gamla djur Behandlade djur fick bättre minne! Passiv immunisering också tänkbart
94 Den första studien med vaccinering på 300 Alzheimerpatienter (Elanstudien) Hjärninflammation (meningo-encephalit) utvecklades hos 15 av 300 behandlade patienter. Därför avbröts studien (jmf experimentell MS). Detta berodde på aktivering av vissa vita blodkroppar (T-celler) som angrep hjärnvävnad
95 I efterundersökning på de som fick aktiv vaccination visade det sig att: Plack mängden minskade i hjärnan Men, vid den kliniska utvärderingen fann man att det inte fanns någon skillnad i sjukdomsprogress mellan de med lite plack och de med mycket plack!!
96 Aktuellt om immunologisk behandling Passiv Tillför antikroppar mot Aβ GSK studie med antiproppar har påbörjats Aktiv Vaccination med Aβ En safetystudie nyligen avslutad
97 CAD106 från Novartis Maj 2005 påbörjades en ny vaccinationsstudie (Malmö-Huddinge) med ett annorlunda antigen (CAD106) som inte aktiverar T-celler Första safetystudien rapporterades på ICAD Inga fall av meningo-encephalit! God AK produktion
98 Behandling/förebyggande åtgärder, profylax Antioxidativa medel Ginkgo Biloba Gurkmeja E-vitamin Antiinflammatoriska medel Indometacin Ibuprofen
99 E-vitamin I en ny studie på 150 patienter med AD, 50 med MCI och 50 friska såg man kraftigt sänkta nivåer av E-vitamin samt CoQ10 i plasma (ICAD 2008) Detta visar på ett samband mellan Alzheimer och vitaminbrist, men vilket?
100 Slutsats från Nationella Riktlinjearbetet vitamin E och C Inga positiva effekter har kunnat ses vid långtidsbehandling med vitamin E (2-3 år) Det saknas data för att värdera effekten av vitamin C Ökad risk för sjukdom/död vid tillförsel av >400IE vit E per dag
101 Tillägg av Omega-3-fettsyror vid Alzheimer Omega-3-fettsyror finns i fet fisk 2006 avslutades en 1 års studie med omega- 3-fett till 200 Alzheimerpatienter. Globalt ingen förbättring men de minst sjuka fick bättre minne! Också effekt på depressionssymptom
102 MMSE Delayed Recall MMSE Attention MMSE Månader
103 Anti-inflammationsbehandling Retrospektiva (bakåtblickande) studier av behandling med antiinflammatoriska läkemedel har visat lägre insjuknande frekvens hos de behandlade Prospektiva (framåtblickande) studier har dock varit negativa
104 Rotterdamstudien 5 gånger lägre frekvens Alzheimer hos dom som ätit anti-inflammatoriska läkemedel i mer än 2 år Effekten tycktes gälla enbart Ipren (ibuprofen), den intelligenta värktabletten Enbart antiinflammatorisk effekt?? Annat?? α sekretasstimulerare?
105 Ginkgo Biloba
106 Ginkgo Biloba Maiden hair tree, Kinesiskt tempelträd Fossilt träd, art som funnits i mer än 200 milj. år Mycket motståndskraftigt mot infektioner och andra angrepp Blir upp till 1000 år gammalt Känd inom den traditionella kinesiska medicinen sen >500 år
107 Ginkgo Bladen innehåller flavonider och terpenoider EGb 761 är det bladextrakt som används mest Antioxidativ effekt, hindrar fria radikaler, anti PAF effekt (trombocytpåverkan)
108 Preventiv effekt av Egb761? I en studie som pågick i 4 år undersöktes om Egb761 kunde hindra kognitiv försämring (globalt och minne) hos friska äldre Randomiserad placebo-kontrollerad dubbel-blind studie
109 Resultat Ingen skillnad i den första analysen men då man kontrollerade för complience (att man tagit medicinen) hade behandlingsgruppen mindre försämring av minnet och lägre risk att försämras globalt
110 Ginkgo sammanfattning Ginkgo (Egb 761) ger signifikant men måttligt positiv effekt på kognition vid Alzheimers sjukdom Enligt SBU och NRL är kunskapsläget oklart En preventionsstudie avslutad (GEM-studien i USA), 120 mg två ggr per dag till 3000 personer som följs under 6 år Ingen skillnad mellan Ginkgo och placebo gruppen avseende kognition
111 Curcumin
112 Gurkmeja (Curcuma longa) Släkt med ingefära Växer i sydostasien Roten som innehåller ett starkt gult färgämneanvänds som krydda bl. a. i curry
113 Effekt av curcumin Kraftig anti-oxidativ och anti-inflammatorisk effekt Epidemiologiska studier visar att de som äter mycket gurkmeja har i bättre kognitiv funktion I försök på transgena möss visade det sig att amyloid och plack tillbakabildades efter behandling med curcumin!
114 Förebyggande åtgärder? Blodtrycks- och blodfettskontroll under medelåldern Vitaminer och andra anti-oxidantia Omega-3-fettsyror finns i fet fisk Curcumin???, curry Minska alkohol, rökning? Vi kanske måste fokusera på riskgrupper, APOEε4 bärare
115 Är prevention av Alzheimer möjlig? God kontroll av blodtryck och andra vaskulära riskfaktorer Upprätthålla en aktiv livsstil Redan under medelåldern Kanske speciellt hos de som är ApoE ε4 bärare Social interaktion Fysisk aktivitet Mental aktivitet
116 Framtida behandling, ett exempel
117 Nervtillväxtfaktorer NGF-studie (Mia Jönhagen KI) Nerve Growth Factor Visat i tidigare studie att NGF har en positiv effekt på acetylkolinerga nervsystemet Nu ny studie har just startats (2008) med NGF producerande celler i en kapsel som opereras in i hjärnan 3 patienter opererade under våren 2008
118 Stereotaktisk implantering av NGF producerande celler i kapsel Encapsulated cell implant catether membrane NGF-producing cells matrix Active portion Modified from Wahlberg NsGene
119 Implantering av kapseln Bild, Mia Jönhagen
120 Utvärdering efter tre månader, hittills inga biverkningar, patienterna mår bra!
121 Sammanfattning Vi vet alltmer om riskfaktorer vilket gör att vi bör kunna finna effektiva förebyggande åtgärder Farmakologisk behandling är nu mest inriktad på immunologisk terapi Många tänkbara läkemedel testas just nu men ännu inget genombrott Flera nya andra spännande typer av behandling pågår men de måste testas i stora patientgrupper!
122 48 Tack för uppmärksamheten!
123 Demensutredningens syfte Att ställa diagnos Behandling och omhändertagande: farmakologisk, omvårdnad. Info till pat och anhörig mycket viktigt Att fastställa funktionsgrad inför vårdplanering och nytt boende
124 Utredning Status inkl blodprover och ev. Lp. Anamnes och heteroanamnes (viktigast!) Imaging CT, MRT, SPECT EEG Psykometri MMT, klocktest, N-P testbatteri Diagnosen - en sammanvägning av alla data!
125 Basutredning i primärvård Anamnes, status Blodprover CT MMT ev EEG
126 Mini-mental testet, MMT Används för kognitiv screening Max 30 poäng <25 risk för demens (men =30 utesluter inte demens!) lätt medelsvår demens <12 svår
127 Klocktest Be patienten rita en urtavla med timmarna angivna och ställa visarna på tio över elva Känsligt och snabbt test på visuospatial förmåga, Alzheimerkänsligt
Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund
Demenssjukdomar- Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Upplägg Demensbegreppet ( hellre nedsatt kognition) Epidemiologi
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merDemenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar
Läs merDemenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen. Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Demenssjukdomar-Alzheimer En del nytt inom forskningen Lars-Olof Wahlund Professor NVS-institutionen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är demens (kognitiv svikt)? Sjukdomsprocesser som drabbar
Läs merKognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer
Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merDemens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom
Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merFrontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella
Läs merÅldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merDemens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge
Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merDemenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Läs merAlzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merDemensbehandling - mer än bara piller
Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merDemenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet
Demenssjukdomar, vad bör vi göra i primärvården? Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik
Läs merDemenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge
Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merDemenssjukdomar. Ove Almkvist
Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merDemenssjukdomar. Upplägg Demenssjukdomar. Behandling BPSD Utredning (Nationella riktlinjer)
Demenssjukdomar Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik, NVS institutionen Karolinska Institutet Upplägg Demenssjukdomar Lite bakgrund, indelning, diagnostik En del nytt om Alzheimer
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är
Läs merBilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens
Läs merAlzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus
Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening
Läs merSystematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm
Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm Finansierade av AFA Efterföljare till Arbete och Hälsa dokumenten Kunskapssammanställningarna avses användas
Läs merKognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merFinns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?
Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER
Läs merRiktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merHörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs merHjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013
SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2013 Styrgruppen för SveDem Bahman Farahmand, epidemiolog/statistiker Registercentrum, UCR Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenheter
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merEn bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD
En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merReliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy
Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merKliniska aspekter av demenssjukdom
Kliniska aspekter av demenssjukdom Dorota Religa MD, PhD Docent i geriatrik Biträdande Överläkare, Specialistläkare i geriatrik Geriatriska Kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Email: Dorota.Religa@ki.se
Läs merEn uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom
En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom Maria Eriksdotter, Dekan KI Syd Professor och överläkare i geriatrik Karolinska Institutet och Karolinska
Läs merMinnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen
Minnesutredning och sjukdomar som leder till kognitiva störningar Matti Viitanen Kognitiva förändringar i samband med åldrandet snabbheten minskar minnet blir sämre, ny inlärning blir svårare välinlärda
Läs merSerdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0
Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merLÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag
LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län 181024 LIVVdag Kognitiva domäner Minne och inlärning Språk Exekutiv funktion Visuospatial funktion
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs merAlzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merKosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm
1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merForskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom
Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merErik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Läs merBjörn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merDemensutredning i glesbygd
Demensutredning i glesbygd Stellan BåtsmanB Distriktsläkare kare Kalix VårdcentralV Hur upptäcks demens i PV? Patients with 10 dementia 5 Patient > 70 år r hos distrläk: 33% mentala symptom 16% demens
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:
Läs mer