Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm
|
|
- Britta Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm
2 Finansierade av AFA Efterföljare till Arbete och Hälsa dokumenten Kunskapssammanställningarna avses användas för; Försäkringsmedicinska sambandsbedömningar Kunskapsunderlag för arbetsmiljöarbete Underlag för prioritering av forskningsmedel Ny finasiering för perioden
3 Ursprungligen Orsaker till sjukdomar Övergång mot arbetsförmåga, t ex diabetes och arbete Oregelbundna arbetstider Extrem (låg eller hög) fysisk belastning Lagstiftning
4 Styrgruppen väljer ut ämne och tillfrågar experter Systematisk litteratursökning Strukturerad kvalitetsgranskning Summering av relativa risker Ev. meta-analys Inget krav på GRADE Ingen alludering till arbetsskadelagstiftningen Även annan kunskap djurstudier, fallbeskrivningar inkluderas Viktigt med mekanistisk förståelse
5 Ges ut i Arbete och Hälsa Fritt tillgängliga i form av nedladdningsbara PDF filer Skall även ges ut som översiktsartiklar i internationella tidskrifter Avgränsning mot SBU och AV
6 Publicerade 1.Betydelsen av fukt och mögel för uppkomst av astma hos vuxna. Arbete och Hälsa 2010;44(8) 2.Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. Arbete och Hälsa 2012;46(2) 3. Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd Arbete och Hälsa 2013;47(1)
7 4. Diabetes och arbete Arbete och Hälsa 2013;47(3) 5. Jakobsson K, Gustavsson P. Arbetsmiljöexponeringar och stroke. Arbete och Hälsa 2013;47(4) 6. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt påvisade samband mellan Parkinsons sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(1) 7. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk lateralskleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2014;48(2)
8 Pågående arbeten 1. Exponering för handöverförda vibrationer och hand/arm påverkan. Tohr Nilsson et al (Början av 2016) 2. Arbete och prostatacancer Srmena Krstev, Maria Albin (2016) Värme och arbete Kalev Kuklane (2016) 5. Arbete i kyla Tohr Nilsson (2017) 6. Arbete och KOL Jonas Brisman, Mathias Holm (2017)
9 . Dagens arbete 8. Gunnarsson L-G, Bodin L. Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. Arbete och Hälsa 2015;49(3)
10 Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet. Överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Lennart Bodin Professor emeritus i statistik, Örebro Universitet Forskare vid Institutet för Miljömedicin, Avdelningen för Interventions- och implementeringsforskning, Karolinska institutet Stockholm 10
11 Felveckade komplexa proteiner ger biokemisk förklaring till flera neurodegenerativa sjukdomar 11
12 Alzheimers sjukdom förekomst Prevalens i västvärlden Runt 7% i åldersgruppen 65 + Runt 20% i åldersgruppen 90 + Drygt hälften av all demenssjukdom orsakas av Alzheimers sjukdom Andra vanliga orsaker till demens är kärlsjukdom, trauma 12
13 Alzheimers sjukdom Symptom Smygande och progressivt Minnet försämras, först närminne Förlust av ord, språkstruktur och orienteringsförmåga Nedsatt förmåga att känna igen ansikten Nedsatt förmåga att utföra dagliga livets aktiviteter, klä sig, hygien Personligheten avflackad Rastlös men så småningom apati Diagnostik Neuropsykologiska tester Undersökning av ryggmärgsvätska Typiska fynd på datortomografi och magnetresonanstomografi 13
14 Alzheimers sjukdom - sjukdomsmekanismer Amyloidkaskadhypotesen Inlagring av senila plaque (amyloid) och härvor av neurofibriller (tau-protein), som bildar nervcellerna skelett Amyloid och tau är defekta proteiner som inte hunnit brytas ned Defekt ApoE ökar risken för inlagringar/minskad nedbrytning Centralt är β-amyloid Precursor Protein APP 14
15 APP (β-amyloid Precursor Protein) sköter omvärldsorientering Ett stort protein som tillhör gruppen housekeeping proteins Uppbyggnaden programmeras av baspar i DNA på kromosom 21 Finns i de flesta av kroppens celler och främjar cellens utveckling och tillväxt av nervutskott Har betydelse för funktion i synapser, där signaler överförs mellan nervceller Har större betydelse i vissa celler, bl a de som är viktiga för minnesfunktion β-amyloid spjälkas av från C-terminalen Dawkins E & Small DH. Journal of Neurochemistry 2014;129:756 15
16 Alzheimers sjukdom genetisk disposition CM Karch & AM Goate. Biol Psychiatry
17 Alzheimers sjukdom 906 artiklar primärgranskade 86 artiklar lästa Kvalitetsgranskning och klassificering m h a SBU-mallar och GRADE Guidelines Studiedesign Diagnostiska kriterier enl NINCDS-ADRDA (McKhann 1984) Bortfall bland fall och referenter bias (skevhet, selektion) Exponeringsinformation (mätningar, yrkeshygieniker, JEM) Statistiska metoder À priori resultat eller post hoc analyser Klassning enligt Armon 2003 I III Inga allvarliga vetenskapliga brister (31 artiklar) IV Stora vetenskapliga brister V Inga slutsatser kan dras (19 artiklar) Övriga metodartiklar, översikter och metaanalyser 17
18 Alzheimers sjukdom exponering el-arbete / EMF W e ig ht Studie År % RR (95% CI) Vikt EMF Sobel 1995 Feychting_ref Savitz_alt 2_M 1998a Graves_IH Noonan_I_M 2002 Feychting_M 2003 Håkansson_I 2003 Qiu_M 2004 Qiu_K 2004 Park 2005 Röösli_M 2007 Seidler 2007 Andel_manual 2010 Delgrupp (I-squared = 73.3%, p < 0.001). Elektriskt arbete Savitz_M 1998b Sorahan 2007 Delgrupp (I-squared = 44.6%, p = 0.179). Totalt (I-squared = 70.1%, p < 0.001) Anm. 'Random effects' analys 2.90 (1.56, 5.40) 2.70 (0.93, 7.80) 1.40 (0.63, 3.10) 0.95 (0.37, 2.43) 1.21 (0.83, 1.76) 2.30 (1.60, 3.30) 4.04 (1.40, 11.66) 2.30 (1.04, 5.10) 0.80 (0.58, 1.10) 1.12 (1.05, 1.20) 3.15 (0.90, 11.04) 0.80 (0.36, 1.80) 2.00 (0.98, 4.09) 1.55 (1.19, 2.02) 1.20 (1.03, 1.40) 0.97 (0.74, 1.27) 1.11 (0.91, 1.36) 1.37 (1.14, 1.64) LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa
19 Alzheimers sjukdom exponering el-arbete / EMF 'Funnel plot' med approximativa 95% konfidensgränser RR LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa
20 Alzheimers sjukdom hjärnarbete Studie År RR (95% CI) Vikt % 'W hite collar' vs 'Blue collar' Fratiglioni 1993b Qui 2003 Seidler 2007 Delgrupp (I-squared = 0.0%, p = 0.886). Hög utbildning vs låg CSHA 1994 Kukull 2002 Karp 2004 Delgrupp (I-squared = 32.6%, p = 0.227). Kognitivt vs ej kognitivt Andel 2005 Kröger 2008 Bickel_K 2009 Wang 2012 Delgrupp (I-squared = 82.4%, p = 0.001). Totalt (I-squared = 76.6%, p < 0.001) Anm. 'Random effects analys' (0.40, 1.25) 0.62 (0.46, 0.83) 0.59 (0.35, 1.00) 0.63 (0.50, 0.79) 0.25 (0.16, 0.40) 0.45 (0.27, 0.74) 0.29 (0.16, 0.53) 0.32 (0.22, 0.46) 0.78 (0.62, 0.98) 0.69 (0.42, 1.14) 0.09 (0.03, 0.26) 0.45 (0.24, 0.83) 0.46 (0.25, 0.85) 0.47 (0.35, 0.63) LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa
21 Odds kvot (OR) för Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom hjärnarbete års uppföljning av kohort med 442 tyska nunnor The Bavarian schools sisters study H Bickel & A Kurz, Antal kognitiva skyddsfaktorer (referens) Skyddsfaktorer: Lång utbildning Utbildad för komplexa arbetsuppgifter Arbetsledande uppdrag LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa
22 Alzheimers sjukdom hjärnarbete Tid Cerebral komplexitet (antal förbindelser mellan hjärnans nerver) (+) Utbildning (+) Arbetets komplexitet (-) (-) (-) Demens (nedbrytning av cerebral komplexitet) LG Gunnarsson & L Bodin. Arbete och Hälsa
23 Alzheimers sjukdom andra exponeringar Rökning (ökad risk) Metaanalys 19 studier. Förhöjt sammanvägt riskmått för Alzheimers sjukdom hos rökare jämfört med icke-rökare RR 1,79 (95 % konfidensintervall 1,43-2,23). (KJ Anstey 2007) Ultrafina partiklar (förbränning, dubbdäck) (ökad risk) Flera epidemiologiska studier indikerar samband till Alzheimers sjukdom och hjärtkärlsjukdom. Mekanism: inflammationsinducerande Alkohol (skyddar?) Metaanalys 6 studier. Alzheimers sjukdom var mindre vanligt bland personer som drack lite eller måttligt med alkohol jämfört med absolutister RR 0,72 (95 % konfidensintervall 0,61-0,86). (KJ Anstey 2007) Fysisk aktivitet, övervikt och kost (skyddar?) Signifikant minskad risk vid lägre BMI (body mass index), respektive hög fysisk aktivitet. Även medelhavskost verkar minska risken 23
24 Hela rapporten kan laddas ned från: 24
Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön
Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet Överläkare vid Arbets- och miljömedicinska
Läs merEpidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön
ARBETE OCH HÄLSA VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Nr 2015;49(3) Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Lennart Bodin ISBN 978-91-85971-55-8
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs mer(Statens beredning för medicinsk utvärdering) 5 GRADE guidelines (Grading
ALS Aktuell systematisk litteraturgenomgång och metaana - lyser indikerar att tungt och långvarigt muskelarbete ofta i kombination med muskeltrauma kan fördubbla risken för att insjukna i ALS Även exponering
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merPåverkbara riskfaktorer för ALS
Påverkbara riskfaktorer för ALS Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet. Docent i neurologi. Fil kand i psykologi. Specialistläkare i Neurologi
Läs merAlzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merUtvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merBjörn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett
Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
Läs merBilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merLinda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Läs merVad är ett gott åldrande?
Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merLäkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merSpelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson
Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas
Läs merVarför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?
Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom? Ylva Cedervall Doktorand, Uppsala universitet Sjukgymnast, Akademiska sjukhuset ylva.cedervall@pubcare.uu.se 18 mars 2013 Bilder:
Läs merHörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning
Läs merÅldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merSystematiska kunskapsöversikter; 7. Epidemologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön
ARBETE OCH HÄLSA VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Nr 2014;48(2) Systematiska kunskapsöversikter; 7. Epidemologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merDET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens
DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens Hanna Falk, fil.dr, leg.ssk Sahlgrenska akademin vid GÖTEBORGS UNIVERSITET FORSKARE Eva Billstedt Anne Börjesson-Hanson Hanna Falk Kerstin
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÄr arbete bra för hälsan?
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, Leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening
Läs merNy kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?
Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen? Översikt Några teser Skadliga faktorer Luftföroreningar Buller Trångboddhet Hälsofrämjande faktorer Gröna miljöer
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merProstatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket
Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.
Läs mer2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman
Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga
ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merEnheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset
Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.
Läs merMiljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde
Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde Göteborg den 17 januari 2011 Peter Molnár Miljöfysiker Martin Tondel Överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merExempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merBeställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning
Planeringsenheten/Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Uppdragsbeskrivning Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov Fastställd Beslutat
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merMatematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2
Lunds universitet Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:B, HT-14 Laboration 2 Rapporten till den här laborationen skall lämnas in senast den 19e December 2014.
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merPCSK9-hämmare åt folket?
PCSK9-hämmare åt folket? Linköping, 17 mars 2016 Lennart Nilsson överläkare, docent Kardiologiska klinikerna, Universitetssjukhuset Linköping och Vrinnevisjukhuset Norrköping Institutionen för Medicin
Läs merSituationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Läs merHälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer
Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,
Läs merMedborgarförslag. Per-Ola Larsson 2014-06-11. Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By
Medborgarförslag Till Östermalms stadsdelsnämnd 2014-06-11 Från By Per-Ola Larsson Page 1 of 4 REGERINGEN PUBLICERADE FÖLJANDE TEXT PÅ SIN HEMSIDA DEN 4 JUNI 2014 Ny studie att drabbas av depression i
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merBetydelsen av social och mental stimulans under hela livet
Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet Anita Karp, L Fratiglioni, Stuart MacDonald, S Paillard-Borg, B Winblad HX Wang Risk faktorer Genetisk sårbarhet Demensrisk sett i ett livsloppsperspektiv
Läs merDemensvård i Primärvård
Demensvård i Primärvård tema Anders Wimo Adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, Alzhemier s Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merAlzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret
Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk
Läs merBarn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader
Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merBilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar
Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merSex av tio anställda i Blekinge är överviktiga
Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merInducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?
Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merMagnetfält från transformatorstationer:
Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den
Läs mer