alzheimer Kunskapsakuten/

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "alzheimer Kunskapsakuten/"

Transkript

1 Kunskapsakuten/ När antalet äldre i samhället blir fler ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. Men än så länge finns inga läkemedel som botar eller påverkar sjukdomsförloppet. Forskarna börjar nu ifrågasätta teorierna om hur sjukdomen utvecklas. alzheimer istockphoto Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! alla texter: Fredrik Hedlund, layout: sanna henriksson. Materialet får ej kopieras och distribueras. 1

2 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront alzheimers sjukdom en långsamt tickande bomb medel som kan bromsa eller bota sjukdomen. Men flera lovande forskningsidéer har nyligen skrotats och forskarna börjar nu tvivla på sina teorier om hur sjukdomen egentligen utvecklas. Klockan tickar för den annalkande Alzheimerbomben. I takt med det ökande antalet äldre i samhället ökar även antalet som drabbas av Alzheimers sjukdom. När den stora 40-talistgenerationen om cirka tio år når 80-årsåldern kommer problemen, och kostnaderna, att växa explosionsartat. Bland annat därför är det viktigt att finna läke- I BILD. Så drabbar Alzheimers sjukdom hjärnan Den exakta mekanismen bakom utvecklingen av Alzheimers sjukdom är ännu okänd. Centrala för utvecklingen är dock proteinerna tau och β-amyloid. Delar av hjärnan som drabbas Tau är ett aminosyror stort protein som normalt stabiliserar de mikrotubuli som bland annat transporterar nervsignaler i hjärncellernas axoner. Av okänd anledning kapas det ner till ett knappt 100 aminosyror långt protein som klumpar ihop sig i spiralformade trådar, så kallade neurofibrillära trassel, i hjärncellerna. Frisk hjärncell Tau-protein APP Frisk hjärna j α-sekretas Mikrotubuli Cell Axon Neurofibrillära trassel β-sekretas Mild Alzheimers APP Krympt hjärnbark β-amyloid γ-sekretas Amyloida plack Cell 2 Hjärn barken Hippocampus Sjuk hjärncell Axon Hippocampus Bland annat minnet Pannloben Omdöme, fantasi, intelligens, personlighet Membran Mikrotubuli Hjärnbarken Tanke- och talcentrum β-amyloid bildas genom att ytproteinet amyloidprekursorprotein, APP, som bland annat sitter på hjärncellerna, istället för att klippas av enzymet α-sekretas klipps av enzymerna β- och γ-sekretas. Det aminosyror långa proteinet klumpar sedan ihop sig i stora ansamlingar av protein, så kallade amyloida plack, främst på hjärnbarken. Kroppen klarar inte att rensa hjärnan ifrån de olika proteinaggregaten utan de växer i antal samtidigt som allt fler hjärnceller dör. Förstorade ventriklar Krympt hippocampus Kraftigt krympt hjärnbark Svår Alzheimers Kraftigt förstorade ventriklar Kraftigt krympt hippocampus /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden mars SVENSKA GRAFIKBYRÅN LmV.

3 alzheimer Fakta. Ökande antal patienter Den förändrade åldersstrukturen i samhället med alltfler äldre resulterar i en kontinuerlig ökning av antalet dementa i Sverige. Varje år konstateras mellan och patienter insjukna i någon typ av demenssjukdom. Av dessa har procent Alzheimers sjukdom. År Alzheimer Demens totalt Stadig ökning av antalet patienter med Alzheimer, liksom övriga demensformer. Läkemedel kan utlösa konfusion Patienter med demenssjukdomar har små kognitiva marginaler och har därför extra lätt att drabbas av konfusion av läkemedelsbehandlingar. Risken är störst med läkemedel med antikolinerg effekt som neuroleptika eller tricykliska antidepressiva eftersom de har direkt motsatt verkan mot kolinesterashämmarna. Men även glukokortikoider, opioider eller medel mot epilepsi eller Parkinsons sjukdom kan orsaka konfusion. Konfusion hos Alzheimersjuka kan hanteras genom att alla läkemedel som kan orsaka konfusion sätts ut, somatiska sjukdomar behandlas och patienten ges en lugn och trygg miljö utan stress utifrån. Konfusion brukar läka ut efter några dagar. Regionala skillnader Det finns stora skillnader i vården av demenssjuka mellan olika landsting där både andelen demenssjuka som får genomgå en basal utredning och andelen som får behandling med läkemedel varierar stort, visar det svenska demensregistret. Det är också stora skillnader mellan olika landsting när det gäller diagnosmetoder som ryggmärgsprov och kognitiv testning av neuropsykolog, men skillnaderna kan avspegla olika utredningstraditioner. Däremot finns en klar könsskillnad när det gäller utredningar där män i signifikant högre utsträckning får genomgå isotopundersökning och ryggmärgsprov jämfört med kvinnor. Depression vid demens Så många som hälften av alla med Alzheimers sjukdom har depressiva symtom. Eftersom symtomen kommer smygande och ibland tar sig andra uttryck än vanligt kan de vara lätt att missa hos personer med Alzheimers sjukdom. Depression hos dementa behandlas med SSRIpreparat, men paroxetin, fluoxetin och fluvoxamin bör undvikas på grund av risken för interaktioner. Även tricykliska antidepressiva bör undvikas på grund av risken att utveckla konfusion. Effekten av antidepressiv behandling kommer långsamt och full effekt nås först efter tre månader. Differentialdiagnoser Det finns flera tillstånd som kan ge demensliknande symtom hos äldre som måste uteslutas vid en demensutredning. Till dessa hör: subduralhematom (blödning mellan hjärnan och skallbenet) hjärntumör CNS-infektion vitaminbrist konfusion (tillfällig påverkan på kognitiva funktioner) psykisk sjukdom Diagnos Det finns inget enkelt sätt att fastställa om en person har Alzheimer. Istället ställs diagnosen med hjälp av en sammanvägd bedömning av ett flertal parametrar. Alla som misstänks lida av någon demenssjukdom bör genomgå en basal demensutredning. Där bedömer läkaren anamnes, resultatet av intervju med anhöriga, fysiskt och psykiskt tillstånd, kognitiva tester samt funktions- och aktivitetsförmåga. Eventuellt görs en datortomografi av hjärnan. Om den basala utredningen inte ger tillräckligt med information för att fastställa en diagnos bör en utvidgad utredning göras. Den omfattar neuropsykologiska tester, undersökning av hjärnan med magnetkamera och ibland isotopundersökning SPECT (Singlephoton emission computed tomography), ryggmärgsprov för analys av biomarkörer samt infektionsparametrar. Läkemedelsguide De två typer av läkemedel som idag finns mot Alzheimers sjukdom kolinesterashämmare och glutamatantagonister kallas ofta för bromsmediciner, men de har ingen egentlig effekt på själva sjukdomsförloppet. De förstärker den kognitiva förmågan under en tid, men sjukdomen fortsätter. Kolinesterashämmare hindrar nedbrytningen av signalsubstansen acetylkolin som förmedlar kolinerga signaler i synapserna och motverkar på så vis effekten av att allt fler neuron dör. Behandlingen förbättrar uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och andra exekutiva förmågor hos patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Ungefär två tredjedelar svarar på behandlingen, men skillnaden i effekt jämfört med placebo är liten. Behandlingen kan ändå bidra till att upprätthålla patientens intellektuella och funktionella förmåga en tid. Kolinesterashämmare ger biverkningar som illamående, kräkningar och diarré hos mellan 10 och 15 procent av patienterna. Donepezil (Aricept) Galantamin (Reminyl) Rivastigmin (Exelon) Glutamatantagonister stabiliserar glutamataktiviteten i NMDA-receptorn, men den exakta verkningsmekanismen är inte känd. Läggs till senare i processen till patienter med måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Skillnaden i effekt jämfört med placebo är liten, men kan ändå bidra till att upprätthålla patientens intellektuella och funktionella förmåga en tid. Memantin ger inte mer biverkningar än placebo. Memantin (Ebixa) 3

4 Kunskapsakuten /Från basfakta till forskningsfront LMV ställde fem frågor till Ingvar Karlsson, docent och överläkare inom äldrepsykiatrin vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.»Läkemedlen kan bromsa sjukdomen indirekt«vad är den största utmaningen i behandlingen av Alzheimersjuka patienter? Det är att ta hand om människor som får diagnosen Alzheimers sjukdom, eller någon annan demensdiagnos, när de inser att det kommer att leda till kognitiv invaliditet och död. Det gäller att hjälpa dem att acceptera detta. Utmaningen ligger därför väldigt mycket mer på ett psykologiskt plan än på ett medicinskt, anser jag. Vi måste se det mänskliga lidandet och ta hand om det. Bör läkemedel mot Alzheimers sjukdom sättas in så tidigt som möjligt eller så sent som möjligt? De ska sättas in så tidigt som möjligt när man har en klar diagnos. För även om dagens läkemedel rent biologiskt inte kan påverka sjukdomens fortskridande visar studier att ett tidigt insättande fördröjer tidpunkten då den drabbade måste placeras på ett sjukhem. Dessutom kan det vara så att läkemedelsbehandlingen faktiskt påverkar sjukdomens fortskridande på ett indirekt sätt. Allt talar för att kognitiv stimulans och aktivitet motverkar utvecklingen av Alzheimers sjukdom och med behandling kan patienterna vara med och vara aktiva längre. Efter en tid försämras ändå den kognitiva förmågan trots läkemedelsbehandlingen. Hur länge ska läkemedlen användas och när bör de sättas ut? Här finns ingen vetenskapligt grundad kunskap eftersom alla studier har haft syftet att visa effekt tidigt i sjukdomen. Men den acetylkolinbrist som läkemedlen åtgärdar i början kvarstår sannolikt hela tiden vilket gör att de teoretiskt också bör kunna hjälpa under hela tiden. Kliniskt ser man dock olika effekter av läkemedelsbehandling i olika stadier av sjukdomen. I början ser man en förstärkning av de kognitiva funktionerna, längre fram är de som behandlas med läkemedel mer sociala även om deras kognitiva förmåga har försämrats. Slutligen är det visat att patienter som får behandling har mindre så kallade beteendesymtom. Så egentligen ska man nog inte sätta ut medicinerna förrän, möjligen, alldeles i slutfasen när patienten är i ett mer vegetativt stadium. Vad kan man göra för att underlätta livet förutom att sätta in läkemedel? En väldigt viktig insikt är att läkemedel och omgivning hänger ihop. Man har till exempel visat att patienter som bor själva Ingvar Karlsson anser att den största utmaningen i behandlingen är att hjälpa patienterna att acceptera sjukdomen. utan mycket sociala kontakter svarar sämre på läkemedlen. Därför är det väldigt viktigt att kombinera läkemedelsbehandlingen med yttre faktorer som stärker sociala beteenden. En sådan sak är dagverksamhet för dementa. En annan är att ha sjukhem med speciellt omhändertagande av dementa. Tyvärr görs inte detta i den utsträckning det skulle behövas, ofta på grund av personal- och pengabrist, men det är ett kortsiktigt sätt att se på detta. Det är visat att en bra behandling och omhändertagande fördröjer tiden till att patienter behöver placeras på sjukhem därför kan man samhällsekonomiskt göra stor vinster på att ta hand om de dementa på ett bra sätt. Hur drabbar sjukdomen de anhöriga? De anhöriga är en lite bortglömd grupp som belastas väldigt mycket vid en demenssjukdom. Bland kvinnliga anhöriga har man sett att runt hälften utvecklar en depression, och det är ibland en ganska djup depression. Det kan te sig som ett utmattningssyndrom. Inte sällan är det så att jag efter den initiala behandlingen av den som lider av demenssjukdomen måste byta fokus och stödja och behandla den anhöriga också. Man kan se det som en slags följdsjukdom hos de anhöriga, en speciell typ av utmattningsdepression. I pipeline: Sex substanser som kan stoppa sjukdomen. Bapineuzumab, AAB-001 En humaniserad monoklonal antikropp mot N-terminalen av beta-amyloid. Har visat vissa positiva effekter i flera fas II-studier. Svåraste biverkan hittills; ödem hos var tionde patient. I fas III. Solanezumab, LY En humaniserad monoklonal antikropp riktad mot ett fragment mitt i beta-amyloidmolekylen. Binder till lösliga former av amyloid och har i fas II eliminerat proteinet. I fas III. Gammagard, IVIg Immunoglobulin innehållande humanantikroppar mot betaamyloid. Har visat viss förbättring på kliniska parametrar i fas II-studier som sträckt sig över 18 månader. I fas III. 4 /Kunskapsakuten nedladdad från lakemedelsvarlden.se. Publicerad i Läkemedelsvärlden mars LmV.

5 Västvärldens åldrande befolkning har kraftigt ökat intresset för läkemedelsforskning kring Alzheimers sjukdom. Men framgångarna har hittills uteblivit. Efter en rad misslyckanden börjar nu ledande Alzheimerforskare ifrågasätta teorierna bakom sjukdomen. Vården av Alzheimersjuka kostar bara i Sverige 50 miljarder varje år och den som först kommer med ett läkemedel som kan bromsa eller stoppa sjukdomsutvecklingen kan räkna med stora intäkter. Det vet läkemedelsföretagen och det finns idag uppskattningsvis en bit över hundra läkemedelskandidater i pipeline. Men än så länge har framgångarna uteblivit. Vi har varit i en fas där det har visat sig att många av idéerna har fallerat. Det har rapporterats bra data i fas II, men när de kommer över i större studier i fas III så håller de inte, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, som rankas som världens mest inflytelserika Alzheimerforskare av tidskriften Journal of Alzheimer s Disease. alzheimer»alzheimerforskningen står vid ett vägskäl«ända sedan de så kallade amyloida placken första gången upptäcktes i hjärnan hos avlidna Alzheimerpatienter 1984 har en central hypotes bakom sjukdomen varit att de orsakar nervcellsdöden. Forskningen har därför inriktat sig på att stoppa proteinet, men ännu utan framgång. Bengt Winblad nämner vaccin mot beta-amyloid som ett exempel. Här fick vi ju väldigt mycket biverkningar, med patienter som dog i encefalit. När de obducerades kunde vi se att amyloiden visserligen var borta från stora delar av hjärnan, men trots det hade patienternas sjukdom utvecklats lika fort som hos de andra, säger han. Ett annat angreppssätt är att hämma de enzym som klipper fram beta-amyloiden från det så kallade amyloid prekursorproteinet, APP. Vi körde några av de studierna också, men patienterna drabbades av biverkningar som pigmentförändringar, diarréer och guldfärgat hår. De enzymerna har uppenbart andra substrat som de också verkar på, säger han. Mycket av det omedelbara hoppet står nu till tre kandidater vars fas III-studier kommer att bli klara under Det är dels ett immunoglobulin och dels de två monoklonala antikropparna solanezumab och bapineuzumab. Alla tre är exempel på passiv immunisering och ett slags sista halmstrå i hypotesen om att det kan gå att TEST. Fyra frågor om Alzheimer: Vilka delar av hjärnan drabbas vid Alzheimers sjukdom? Hur behandlas konfusion hos Alzheimersjuka? När bör Alzheimerläkemedlen sättas ut? Forskarnas hopp om nya läkemedel står nu till tre substanser. Vilka? Svar på alla frågor finns i Kunskapsakuten! Du hittar dem även på använda immunsystemet för att stoppa Alzheimers sjukdom. Forskningen står vid ett vägskäl nu. Vi får ju snart resultaten från de tre studierna som kommer att ge oss vägledning om det är tillräckligt att bara påverka beta-amyloid, men jag är inte helt optimistisk, säger Bengt Winblad. Han skissar istället på nya framtida strategier. Som att använda en cocktail av olika läkemedel som har visat en viss positiv effekt för att försöka slå mot flera mekanismer samtidigt eller att finna en molekyl med flera olika verkningsmekanismer. Men det kan till och med vara så att hela teorin kring vad som orsakar Alzheimers sjukdom behöver förändras. Det kanske är så att vi tänker fel. Vi vet numera att beta-amyloid går in i cellerna och där framförallt skadar mitokondrierna, som förser cellerna med energi. Förstör man dem så förstörs synapserna och det skulle kunna vara en förklaring till Alzheimers sjukdom, säger Bengt Winblad. Flera läkemedelsföretag har nyligen byggt upp mitokondrieavdelningar för att utforska området och Bengt Winblads grupp jobbar intensivt med att försöka hitta sätt att förhindra att beta-amyloid tas upp av mitokondrierna. Men det är långt kvar innan det går att säga om detta är en framkomlig väg. Vi har nya tankar och idéer, men det kommer tyvärr inte resultera i något nytt läkemedel inom fem år, säger Bengt Winblad. Latrepirdin, Dimebon En icke-selektiv antihistamin tidigare godkänd i Ryssland. Ökar halten acetylkolin och blockerar NMDA-receptorer. Två ryska studier har visat god effekt, men en större amerikansk studie visade ingen effekt. I fas III. Dokosahexaensyra, DHA Den mest förekommande omega-3-fettsyran i hjärnan, nödvändig för hjärnans tillväxt och utveckling. Trots flera epidemiologiska positiva fynd har kliniska studier ännu inte visat något skydd mot Alzheimers. I fas III. Epigallokatekingallat, EGCG En antioxidant från grönt te. Har flera intressanta effekter; påverkar mitokondriernas funktion, inducerar alfa-sekretas och förhindrar aggregeringen av beta-amyloid. I fas II-III. CAD-106 Ett peptidvaccin som skapar en aktiv immunisering mot de första sex aminosyrorna i beta-amyloid. Har genererat antikroppssvar i människa, men ännu inte visat effekt på kliniska parametrar. I fas II. 5

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010

Demenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR SENASTE NYTT OM DEMENSSJUKDOMAR, VÅRD OCH BEHANDLING Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus ALZHEIMER

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Det magiska med färgat ljus

Det magiska med färgat ljus Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista Bilaga. s- och åtgärdslista s- och åtgärdslistan innehåller åtgärder om förebyggande arbete (rad 5) utredning (rad 6 ) social utredning (rad 4) uppföljning (rad 5) personcentrerad omvårdnad (rad 6) basal

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

Läs mer

Medellivslängden i Sverige har

Medellivslängden i Sverige har Att behålla tankens kraft Hur vi lever mitt i livet har visat sig ha ett samband med demensrisk decennier senare. Men varför fungerar inte alltid samma faktorer för att motverka kognitiva försämringar

Läs mer

Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller?

Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller? THE SAHLGRENSKA ACADEMY INSTITUTE OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY DEPARTMENT OF PSYCHIATRY AND NEUROCHEMISTRY Morgondagens Alzheimerläkemedel kan man stoppa förlusten av hjärnceller? Anne Börjesson Hanson

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Läkemedelsmässan Malmö den 9-10 mars 2011 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Överläkare Per Johansson Expertgruppen Läkemedel & Äldre Program Demens allmän översikt Nationella

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15

Alzheimers. 46 neurologi i sverige nr 2 15 Alzheimers 46 neurologi i sverige nr 2 15 Läkemedel mot Alzheimers sjukdom: Var står forskningen idag? Dagens läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan lindra symtomen, men hejdar inte sjukdoms processen. Intensiv

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

ALZHEIMER HOS BANANFLUGOR

ALZHEIMER HOS BANANFLUGOR PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2010/2011 ALZHEIMER HOS BANANFLUGOR Projektgrupp:, Nv3E,, Nv3E,, Nv3E Handledare: Christina Ståhl Medbedömare: Lena Sundström SAMMANFATTNING Vi har genomfört en studie av

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Kan man se minnet på röntgen?

Kan man se minnet på röntgen? Kan man se minnet på röntgen? Katrine Åhlström Riklund Professor i diagnostisk radiologi Kan man se minnet på röntgen? Ja, på sätt och vis åtminstone. Med minnet menar jag då den process som sker i hjärnan

Läs mer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer Lars-Olof Wahlund Professor Sektionen för Klinisk Geriatrik vid NVS Institutionen Centrum för Alzheimerforskning Lars-Olof Wahlund 31 mars 20151 Upplägg Kognitiva sjukdomar

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06 Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer