Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Transkript

1 Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson

2

3 Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

4 2 En serie populärvetenskapliga kunskapsöversikter från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Nr. 1. Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och trygghet. Författare: Sara Bergqvist Månsson Redaktör och projektledare: Bodil Gustavsson Arbetsgrupp: Kenneth Abrahamsson, Kerstin Carsjö, Solweig Rönström Omslag och grafisk form: Lena Eliasson/Prospect Communication AB Omslagsfotografi: Nina Korhonen, Mira Fotografier: Bildbyrå Ekegren, Mira samt Tiofoto Tryck: AlfaPrint AB Copyright: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2004, och författaren. Författaren svarar för innehållet i boken. ISBN: ISSN: Beställningsinformation: Denna rapport kan beställas från Hellmans Förlag AB E-post: info@hellmansforlag.se Tel eller från FAS hemsida: Pris: 100 kronor exkl. moms och porto Utgivare: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Box 2220, Stockholm, telefon Internet: E-post: fas@fas.forskning.se

5 Innehåll 4 Förord 3 7 Korta fakta om demens 14 Varför får man demens? Ett samtal om riskfaktorer 19 Forskarnas väg mot en lösning 23 Mild glömska 29 Hur mycket hjälper bromsmediciner? 34 Hur får man diagnosen? 39 Minnets förändring i demensförloppet 44 Det går att träna minnet även vid demenssjukdom 48 Minnestest kan förutsäga framtida demens 54 Vardagens kaos om att leva nära en demenssjuk 59 Det är viktigt med värdighet 66 Bra vård för demenssjuka 72 Vad betyder omvårdnaden och bemötandet? 76 Presentation av forskare som intervjuats i boken 77 Webbadresser för mer information om demens och Alzheimers sjukdom

6 4 Förord I vardagens språkbruk är begreppet minne tämligen enkelt. Man minns vad man kommer ihåg när man lärt sig något. I den meningen kan minnet ses som en registrering och långtidsförvaring av någonting som man har tagit del av eller uppfattat. I forskningens värld är minnet och dess funktioner fortfarande något som är relativt oklart och som söker sina förklaringar. Minnet ses inte längre som ett system utan består av ett antal samverkande delsystem. En uppdelning går mellan korttidsminne, ibland kallat arbetsminne, och långtidsminne. Ett annat begrepp är procedurminne som handlar om att kunna gå, cykla, spela badminton etc., vilket inte drabbas av glömska på samma sätt som andra minnesområden. Det episodiska minnet avser händelser och episoder under det att det s.k. semantiska minnet gäller generell kunskap om världen som årtal, länder, politiska ledare etc. (Källa: Nationalencyklopedin) Dåligt minne kan drabba de flesta och knepen för att hålla reda på tider, saker och händelser visar stora individuella variationer. När en individ har drabbats av stora förändringar i sitt minne, sitt intellekt och sin personlighet kan man tala om demens. Det blir allt svårare att bemästra vardagens situationer och rutiner och successivt ställs ökande krav på tillsyn och omsorg. I den meningen blir demens ett avgörande funktionshinder som skapar väldiga problem för individen.

7 Förord 5 Och det ställs även stora krav på välfärdssamhället när det gäller behovet av omsorg och anhörigvård. Forskning om tänkande, minne och lärande utgör en spännande mötesplats för olika discipliner och vetenskapliga skolbildningar. Här möts idéer, perspektiv och metoder från neurovetenskaper, psykologi, pedagogik, farmakologi, socialgerontologi, socialt arbete, omvårdnadskunskap, sociologi, demografi och etnologi med flera ämnen. Vetenskapliga framsteg inom det bredare fältet har sannolikt positiva effekter på forskning om glömska, demens och Alzheimers sjukdom. Samtidigt kan man vända på perspektivet och genom delen förstå helheten. Därför är det troligt att forskning om varför vissa människor under vissa förhållanden tidigare drabbas av nedsatt minne eller på sikt demens bidrar till den vidare kunskapen om människans anpassning i samhället. Här återstår den klassiska frågan om arv och miljö och den utmaning som ligger i vetenskapens frontlinjer att kunna bromsa eller motverka en negativ utveckling och därmed skapa ökad livskvalitet för individen och minskade sociala kostnader för samhälle, arbetsliv och anhöriga. FAS ansvar för forskning om arbetsliv, folkhälsa och välfärd innebär att frågor om minne, glömska och behovet av omsorg och anhörigvård är av central betydelse. I denna skrift, som på FAS uppdrag författats av vetenskapsjournalisten

8 6 Förord Sara Bergqvist Månsson, speglas aktuell forskning om mild glömska, demens och Alzheimers sjukdom samt vad som kan göras för att bromsa utvecklingen och skapa mer värdiga livsvillkor både för drabbade och anhöriga. Det är vår förhoppning att utgivningen av denna skrift dels leder till en bättre överblick av det aktuella forskningsläget, dels ger kunskapsunderlag för anhöriga, anställda och andra intresserade grupper när minnet sviker hos äldre medborgare i vårt land. Kenneth Abrahamsson Programchef Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

9 7 Korta fakta om demens Vilka får demens och kan vetenskapen på något sätt hjälpa den som drabbas? Den frågan berör oss alla. Och på olika sätt besvarar forskarna frågan i de olika intervjuerna här i boken. Men vad är demens? Vad är det som händer i hjärnan när sjukdomen griper in och förändrar vår personlighet och långsamt begränsar den värld vi kan ta till oss? Hur vanlig är sjukdomen bland kvinnor och män i olika åldrar och i olika livssituationer? Vad är det för skillnad på Alzheimers sjukdom hos äldre, vaskulär demens, frontallobsdemens och de andra demensdiagnoserna? Det kan du läsa mer om i det här inledande faktaavsnittet. Vad är demens? Demens är ett begrepp som används för att beskriva en människa som har fått stora försämringar i sitt minne, sitt intellekt och sin personlighet. Försämringarna kan bero på många olika sorters sjukdomar eller på skador i hjärnan. I vissa fall kan sjukdomen behandlas och problemen försvinna helt. Det kan t.ex. gälla demens som beror på borrelia, blödningar på hjärnans yta osv. Om demensen däremot beror på Alzheimers sjukdom

10 8 Korta fakta om demens kan skadorna i hjärnan aldrig läkas, men symptomen lindras och försämringar skjutas på framtiden en tid. Den som har levt eller arbetat nära en människa som drabbats av demens kan lätt känna igen sig i beskrivningen av symptomen. Demens visar sig ofta i problem med minnet och språket. Det blir svårt att hitta orden, att förstå det andra säger och att själv uttrycka sig. Demens brukar också innebära svårigheter att skriva, räkna, känna igen föremål och personer och orientera sig. Det kan gälla det egna huset eller kvarteret där man bott i många, många år. Den som drabbas av demens får ofta också svårt att klara praktiska sysslor som att klä på sig och av sig, koka kaffe, baka en sockerkaka. Att genomföra en måltid kan vara en stor utmaning om man inte längre vet att sylten ska ligga på gröten och juicen hällas i glaset. För att läkarna ska ställa diagnosen demens ska personen ha haft tydliga problem i över sex månader. Problemen ska också ge sociala konsekvenser i människors liv. Alzheimer Den vanligaste orsaken till demens är Alzheimers sjukdom som än så länge inte går att bota. Nervcellerna i hjärnan dör successivt och nervtrådarna förtvinar. Signalsubstanser, t.ex. acetylkolin, minskar och försämrar aktiviteten i hjärnan. Sjukdomen drabbar olika beroende på vilka delar i hjärnan som skadas, men både minne och språk försämras kraftigt. Den vanligaste formen av Alzheimers sjukdom kallas sporadisk Alzheimer. Den börjar oftast senare i livet, dvs. efter 65-årsåldern. En annan form kallas presenil Alzheimer. Den

11 Sara Bergqvist Månsson 9 är ärftligt betingad och drabbar människor som fortfarande är i yrkesverksam ålder, ibland redan i 40-årsåldern. Liksom många andra demenssjukdomar kommer Alzheimers sjukdom smygande. Minnet och rumsuppfattningen påverkas tidigt, liksom förmågan till abstrakt tänkande. Sjukdomen utvecklas i tre faser. Under det första stadiet, som kan vara i flera år, känner den sjuke trötthet, glömska, svårigheter att orientera sig och hitta rätt. I nästa fas, som pågår i 2 6 år, blir minnesproblemen och svårigheterna med talet ännu tydligare. Den sjuke får svårt att skriva, räkna, sköta praktiska sysslor, men personligheten och förmågan att fungera socialt kan vara nästan som tidigare. I sista stadiet blir den sjuke mer apatisk, magrare och stelare i musklerna. Behovet av omvårdnad är stort. Vaskulär demens Den näst vanligaste orsaken till demens är sjukdomen eller snarare samlingsdiagnosen vaskulär demens. I det fallet handlar det om sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl och cirkulation. Blodet kan inte cirkulera som det ska och ge hjärnan syre. Det leder i sin tur till att nervceller dör eller förtvinar. Vaskulär demens kan beror på flera saker. I vissa fall fungerar inte cirkulationen på grund av proppar i hjärnan, ibland på grund av förkalkade blodkärl. Vaskulär demens kan också bero på blödningar i hjärnan, antingen de uppkommit spontant eller genom ett slag mot huvudet. Sjukdomen kan visa sig på olika sätt. Ibland kommer den smygande som Alzheimers sjukdom, men oftare visar den sig plötsligt, t.ex. i samband med en infarkt eller blödning i

12 10 Korta fakta om demens hjärnan. Tanken och den motoriska förmågan försämras ofta skovvis. Ofta påverkas också talet, minnesförmågan och koncentrationen. Det är inte heller ovanligt att humöret påverkas, att den som är sjuk pendlar kraftigt i känslolägen. Blanddiagnoser Det är inte ovanligt att många som insjuknar i demens har en blandning av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Forskarna brukar räkna med att procent av alla demensdiagnoser är en sådan blandform. Frontallobsdemens Frontallobsdemens (kallas också pannlobsdemens eller frontotemporallobsdemens) visar sig ofta tidigt i livet, många gånger redan i 50-årsåldern. Det är ovanligt att personer över 70 år får sjukdomen. Pannlobsdemens är ofta ärftlig, men det finns också samband mellan yttre våld mot huvudet och senare skador i pannloberna. Symptomen skiljer sig en hel del jämfört med Alzheimers sjukdom. Den som har pannlobsdemens har ofta sin tankeförmåga och sitt minne bevarat långt fram i sjukdomsförloppet. Förtviningen av nervcellerna i pannlobernas bark visar sig mer som en allt större förändring i personligheten, inte minst genom att de vanliga sociala spärrarna inte längre fungerar. Den som drabbas av pannlobsdemens får allt sämre omdöme, släpper vanliga hämningar, blir känslomässigt avtrubbad och kan uppträda sexuellt störande. Mot slutet påverkas ofta det egna språket och talet blir ordfattigt, även om förståelsen för det andra säger kan finnas kvar.

13 Sara Bergqvist Månsson 11 Hur vanliga är demenssjukdomarna? Demens blir vanligare ju äldre man blir. Man brukar räkna med att cirka 5 10 procent av alla svenskar över 65 år drabbas av någon demenssjukdom. Bland dem som är 80 år eller äldre är 20 procent svårt demenssjuka. Uppgifterna varierar något, men sammanlagt brukar man räkna med att det finns upp till demenssjuka i Sverige i dag. Runt hälften av dem har Alzheimers sjukdom. Man räknar också med att nästan lika många eller runt människor är drabbade av mild demens, dvs. lindrigare men ändå tydliga problem med minnet, språket och orienteringen. Vilka drabbas? Det finns många riskfaktorer när det gäller demenssjukdomar, vilket professor Laura Fratiglioni kommer att berätta mer om i nästa avsnitt. En av de viktigaste är just ålder. Olika sjukdomar som presenil, dvs. tidig Alzheimer har också en mycket tydlig ärftlig faktor. Demens är också vanligare hos kvinnor än män. Demens kan även vara följden av många andra sjukdomar som diabetes, problem med hjärtat, Huntingtons sjukdom eller Parkinsons sjukdom. Vad händer i hjärnan i demensprocessen? Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som leder till demens ger olika eller ibland likartade skador i hjärnan. Sjukdomen visar sig på olika sätt beroende på vilken del i hjärnan som skadas.

14 12 Korta fakta om demens Vad är det då som händer i själva demensprocessen? Alzheimers sjukdom och många andra demenssjukdomar beror på sjukliga förändringar i framför allt hjärnans nervceller. I den friska hjärnan har varje nervcell tusentals nervtrådar som sköter trafiken mellan alla hjärnceller. I slutet av varje nervtråd finns små kopplingsstationer (synapser) som skickar över signaler till andra cellers nervtrådar (genom det som kallas signalsubstans). Vid Alzheimers sjukdom förtvinar (degenererar) både nervceller och nervtrådar. Samtidigt bildas det ett hårt skal (plack) som isolerar nervcellerna från kontakt med friska nervceller. De angripna nervcellerna skrumpnar så småningom och dör. Ju längre sjukdomen fortskrider, desto större delar av hjärnan sätts ur funktion. Vid vaskulär demens förstörs hela områden i hjärnan av proppar eller blödningar, vilket ger liknande effekter. Vid pannlobsdemens förtvinar nervcellerna på samma sätt som i Alzheimers sjukdom, men skadorna är koncentrerade till pannloberna.

15 13 FOTO: CHARLIE DREVSTAM / MIRA FOTO: CHAD EHLERS / TIOFOTO Varför får man demens? ett samtal om riskfaktorer

16 14 Varför får man demens? ett samtal om riskfaktorer Vilka kommer med tiden att drabbas av demens och kan man på något sätt skydda sig mot demenssjukdomarna? Kan man till och med leva så sunt så att man slipper undan helt? Laura Fratiglioni, neurolog och epidemiolog tillika professor på Aging Research Center (ARC) i Stockholm vet väldigt mycket om det. Hon är en av de främsta experterna på just riskfaktorer för demens och samarbetar med andra forskare runt om i världen för att kartlägga riskerna ännu bättre. Vi tänker mer och mer att demens utvecklas under hela livet och därför är det så viktigt att titta även på olika faktorer från barndomen, säger hon. Vad är det som under olika skeden i livet ökar risken för att man som äldre ska få demens? Många forskare är angelägna om att hitta svaren oavsett om det handlar om ärftliga faktorer, biologiska faktorer eller just sociala faktorer, dvs. hur vi lever våra liv. Då kanske vi redan i medelåldern kan påverka vår hälsa senare i livet, säger Laura Fratiglioni. Samlat fakta under många år Tillsammans med sina kollegor på ARC, Äldrecentrum i Stockholm och Karolinska institutet (KI) har hon många ovanligt bra och stora databaser att utgå från i sin forskning. Det är Kungsholmsstudien, Betulastudien, Snackprojeket och

17 Sara Bergqvist Månsson 15 Sweold, där äldre under många år har studerats när det gäller bl.a. sociala faktorer, hälsa och minnets förändringar. Genom att studera äldre som har fått demens kan man gå tillbaka i databaserna och försöka hitta gemensamma faktorer i deras liv som på något sätt förklarar att just dessa personer drabbades. Laura Fratiglioni och hennes kolleger har funnit många intressanta samband som handlar om hela livet från det att vi föds till hur vi lever vårt liv i ungdomen, under medelåldern och på äldre dar. Vissa människor föds definitivt med en genetiskt betingad predisposition för demens, en sorts extra känslighet för att drabbas, säger hon. Det är alla forskare ense om. Det gäller t.ex. Alzheimer som drabbar yngre och också pannlobsdemens. Men det räcker inte som förklaring till varför vissa blir sjuka. Det är också andra faktorer som påverkar. Hög utbildning skyddar Redan barndomen är viktig, menar hon. I alla studier som har gjorts runt om i världen har man funnit ett samband mellan lägre utbildning och högre risk för demens. Man kan under livet ha klättrat högt på samhällsstegen och kanske blivit VD eller generaldirektör, men låg grundutbildning har ett tydligt samband med högre risk för demens. Man kan fråga sig varför, säger Laura Fratiglioni. Och man kan tänka sig två teorier. Hög utbildning har ett starkt samband med familjens socioekonomiska status i övrigt. I en familj där hög utbildning är viktig kan man förmedla attityder där kroppen, den egna hälsan, inställning till rökning osv. påverkar. Men det är bara spekulationer, vi vet inget om det ännu.

18 16 Varför får man demens? En annan förklaring kan vara att hjärnan under ungdomsåren är extra känslig för stimulans, och att hög utbildning under tidiga år på något sätt ger ett särskilt skydd mot demens senare i livet. Utbildningen kan också föra med sig en positiv inställning till mentala aktiviteter under hela livet, vilket i sin tur också skyddar mot demens. Hur vi lever i medelåldern, mellan 20 och 60 år, påverkar också riskerna för demens senare i livet, säger Laura Fratiglioni. En stor finsk studie visar t.ex. att högt blodtryck, rökning och hög kolesterolnivå i medelåldern ökar riskerna för demens senare i livet. I Kungsholmsprojektet har vi också funnit att människor som arbetat med manuellt arbete, med industriarbete, har högre risker att få demens. Det gäller även om man tar hänsyn till andra faktorer som ekonomi, kön, ärftlighet osv. Vi är inte säkra på den bakomliggande förklaringen, säger Laura Fratiglioni, men det kan finnas en koppling till specifika yrkesexponeringar. Just nu gör vi en studie om det i samarbete med Stockholms läns landstings miljöenhet. Livet efter 60 är mycket viktigt för den som vill förebygga demens senare i livet. I Kungsholmsprojektet har vi hittat två viktiga riskfaktorer, säger Laura Fratiglioni. Vi har sett att högt blodtryck som inte behandlas eller behandlas dåligt är en stor riskfaktor för demens. Så behandling är ett jätteviktigt skydd mot demens.

19 Sara Bergqvist Månsson 17 Socialt och aktivt liv Det andra är att ett socialt och aktivt integrerat liv. Att leva isolerat utan att träffa släkt och vänner ökar risken för demens. Att dessutom vara aktiv mentalt är jätteviktigt om man vill minska riskerna för demens, säger Laura Fratiglioni. Spela schack, gå på teater, bio, kanske ta hand om sommarstugan. Allt detta skyddar. De resultaten konfirmerades nyligen i en amerikansk studie som visade att just dans var ett av det mest effektiva skydd som fanns. Det rymmer sociala kontakter, mental stimulans och fysisk aktivitet. Laura Fratiglioni och de andra forskarna som är knutna till ARC har också sett andra faktorer som påverkar vilka som får demens senare i livet. Ett tydligt resultat visar t.ex. att kvinnor oftare drabbas av demens, något som forskarna inte har någon förklaring till. Man har upptäckt att ett måttligt intag av alkohol i hög ålder skulle vara en skyddande faktor, men vi är inte säkra på att det är så. Vi har också sett att brist på vitamin B12 ökar risken för att senare få demens, säger Laura Fratiglioni. Goda matvanor kan också skydda på ett annat sätt, menar hon. Olika studier visar att den som äter grönsaker med antioxidanter får ett skydd mot demens. Dessutom vet vi, bl.a. genom en holländsk studie av personer över 55 år, att en långvarig behandling med antiinflammatorisk medicin har en skyddande effekt mot demens. Det är verkligen intressant, för det finns en inflammatorisk dimention av demens som vi inte vet tillräckligt om. Just nu pågår en klinisk prövning av just detta.

20 18 Varför får man demens? Förebygga demens Det finns med andra ord goda chanser att mota undan riskerna för demens senare i livet, menar Laura Fratiglioni. Du kan definitivt förebygga demens genom att vara fysiskt aktiv i medelåldern och promenera varje dag, äta bra mat, använda olja i stället för smör och äta grönsaker. Det är också viktigt att seriöst behandla högt blodtryck. Efter 65 är det viktigt med fysiska, mentala och sociala aktiviteter. Så genom att leva ett gott liv som vuxen kan man kompensera för tidiga risker i livet, som låg utbildning och arvsanlag, menar professor Laura Fratiglioni på Aging Research Center.

21 19 Forskarnas väg mot en lösning Hur mycket vet forskarna om demens? Kommer det ett vaccin snart och på vilka områden kan forskningen ge hopp åt de demenssjuka och deras anhöriga? Demenssjukdomarnas gåta är sannerligen inte löst, men forskningen går framåt med stora steg. Det finns för närvarande mediciner som bromsar upp sjukdomsförloppet och inom tio år kan det finnas ett vaccin som skyddar. På många områden ligger dessutom svenska forskare i täten, menar Bengt Winblad professor vid sektionen för geriatrik på Karolinska institutet tillika forskningsledare på Äldrecentrum i Stockholm och föreståndare för det nya forskningsinstitutet Aging Research Center (ARC). Här ger han en överblick över de viktigaste forskningsområdena. Det mest intressanta just nu är att hitta friskfaktorerna, att se vad som skyddar mot demens oavsett om det handlar om livsstil eller det faktum att den som äter antiinflammatorisk medicin under längre tid verkar få ett bra skydd mot demens, säger Bengt Winblad. Det kan nästan kännas viktigare än att se varför nervceller dör för tidigt. Ett annat mycket viktigt forskningsområde är att hitta de tidiga tecknen på demens, menar han. Tyvärr kommer man ofta in för sent när sjukdomsförloppet redan har pågått en längre tid, men då kan man ändå

22 20 Forskarnas väg mot en lösning lyfta patienten maximalt t.ex. genom bromsmediciner och försöka påverka det fortsatta förloppet. Utmaningen nu är att se om de riskfaktorer man funnit också kan vara friskfaktorer. Kan man genom att undvika riskfaktorerna faktiskt skapa friskfaktorer? Många demenssjuka och anhöriga sätter sitt hopp till mediciner och vaccin. Där befinner vi oss på en väldigt ytlig nivå, säger Bengt Winblad. Läkemedel påverkar bara symptomen på sjukdomen. De kan förbättra situationen för patienten ett tag, sen tar sjukdomen över. Det kan vara nog så viktigt menar han och nya amerikanska studier visar att en kombination av flera läkemedel klart förbättrar livskvaliteten hos den svårt demenssjuke. Medicinerna gör bl.a. att den sjuke lättare kan delta i det sociala livet. Men forskarna behöver också bättre förstå de underliggande mekanismerna som gör att nervceller dör i förtid. Vaccin inom 10 år Vaccin mot demens ligger relativt nära i tiden, menar Bengt Winblad. Det bör finnas inom tio år. Faktum är att ett vaccin redan har provats och visat sig effektivt på djur. Man gick snabbt vidare med försök på människor. Men i en studie där 300 patienter deltog fick 19 av dem hjärninflammation som en bieffekt, en av dem dog. Därför avbröts försöket, men forskningen fortsätter på andra vägar. Målet är att ge en passiv immunitet på konstgjord väg genom att tillföra patienten antikroppar mot beta-amyloid, dvs. det onormala äggviteämne som tros vara orsaken till nervcelldöden.

23 Sara Bergqvist Månsson 21 Svensk demensforskning ligger långt fram När det gäller forskningen kring demens ligger Sverige långt framme på flera områden, menar Bengt Winblad. Svensk demensforskning har en lång tradition där kunskapen med tiden har fördjupats. Forskarna söker bl.a. efter bra metoder för diagnostik och instrument för att utvärdera om en behandling har gett effekt. Vi är också bra på klinisk forskning, dvs. att överföra forskningsresultat till den medicinska vardagen. Det gäller bl.a. tekniken att se vad som händer i hjärnan med hjälp av en hjärnavbildningskamera. Professor Agneta Nordberg vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har bl.a. varit med och utarbetat en metod där kameran kan visa hur hjärnan arbetar vid demenssjukdomar och där man kan se hur skadorna i hjärnan har brett ut sig. Den tekniken hjälper till att ställa demensdiagnoser, säger Bengt Winblad. Den hjälper oss också att se om behandlingen har haft effekt. En annan metod är att spegla det som händer i hjärnan genom att titta på kemiska mönster i ryggmärgsvätskan. Där kan man bl.a. se markörer för plack och fibriller som bildas när nervcellerna i hjärnan håller på att förtvina. Dessa metoder har utvecklats av professor Kaj Blennow i Göteborg. Ett annat område där just svenska forskare ligger långt framme är de studier som bygger på stora databaser, longitudinella studier, där människor har följts under många år när det gäller t.ex. hälsan, minnet, socialt liv och fakta om utbildning, tidigare sjukdomar osv. Där har bl.a. studierna om sociala riskfaktorer för demens, som Laura Fratiglioni har studerat, sin källa (se sid 14).

24 22 Forskarnas väg mot en lösning De stora longitudinella studierna är också basen för den demensforskning som mer handlar om neuropsykologiska bedömningar, dvs. studier om minnet och andra kognitiva funktioner. Där ligger också de svenska forskarna långt framme i sina studier om hur minnet förändras i det friska åldrandet och hur det påverkas vid demenssjukdomar, menar Bengt Winblad. I dag används mer och mer datoriserade test för att kunna se vilka som har t.ex. Alzheimer. Den kliniska prövningen, dvs. överföringen av forskningsresultat till medicinsk vardag, är ett annat viktigt område, menar han. Det gäller inte minst att hitta och utveckla instrument för att mäta en människas mentala kapacitet, att strukturerat se hur träning i vardagen kan påverka hur en människa drabbas av sin demenssjukdom och om sjukdomens effekter kan mildras. En annan styrka i den svenska forskningen är hälsoekonomin, säger Bengt Winblad. Anders Wimo i Bergsjö har bl.a. arbetat fram en mängd faktorer för att mäta resursanvändningen i ett samhällsperspektiv när de gäller de demenssjuka. Om de demenssjuka får bromsmedicin kan de då bo kvar hemma längre och därmed förbruka mindre sjukvård? Direkta resultat Vi är också bra på vårdforskningssidan när det gäller omhändertagandet av demenssjuka som t.ex. när det gäller hur man bemöter oro och hur vården organiseras, säger Bengt Winblad. Där kan man se att forskningen ger mer

25 Sara Bergqvist Månsson 23 direkta resultat och kommer de demenssjuka till del. Om man t.ex. kommer fram till att färgsättningen på en demensavdelning mycket tydligt påverkar hur de demenssjuka kan orientera sig omsätts det forskningsresultatet snabbare till patientens vardag än om forskare hittar en ny molekyl. Väggar kan målas om och bemötandet ändras. Molekylen kan vara hur viktig som helst och bidra till svaret på många frågor, men det tar kanske tio år innan upptäckten påverkar situationen för de demenssjuka.

26 24 Mild glömska En del människor klagar över problem med minnet och vardagen. De minns inte som förr, hittar inte längre lika lätt i stan. Orden hakar upp sig ibland, de känner inte lika stor mental kraft. I medicinsk mening är de inte demenssjuka. De går inte över gränsen i olika test, även om olika minnestest kan fastställa en måttlig minnesnedsättning. De har sällan sociala problem och klarar sitt jobb, även om de känner att de presterar sämre och måste jobba längre för att kompensera sina brister. Kanske sitter de kvar en stund när de andra gått hem för dagen. Kanske tar de hem jobb över helgen och förbereder den kommande veckan minutiöst för att klara det de tidigare presterade. Bengt Winblad, professor i geriatrik, och många med honom har börjat ge detta tillstånd ett namn. Detta tillstånd diagnostiserar man numera som mild glömska, eller mild cognitive impairment (MCI) som den engelska facktermen lyder. Presterar sämre Egentligen är det en klinisk diagnos för människor som känner att de presterar sämre, trots att de inte kan ges diagnosen Alzheimers eller någon annan demenssjukdom, säger Bengt Winblad. Man kan se i t.ex. minnestester att

27 Sara Bergqvist Månsson 25 de presterar sämre än andra i samma ålder och på samma utbildningsnivå. Men de klarar sina liv och sitt jobb. Den milda glömskan är ett nytt område för forskarna och kunskapen är ännu så länge begränsad. Men i olika studier har man sett att många som senare i livet får demens har passerat detta stadium. I Kungsholmsprojektet där vi har följt äldre under många år har vi t.ex. kunnat gå tillbaka och se att personer som senare fick demens redan sex år innan diagnosen presterade sämre vid olika minnestest. Denna, och många andra studier, visar att mild glömska kan vara ett förstadium till demens. Het fråga Det kan vara en första varningssignal, ja, men det kan också bero på stress eller höra ihop med någon kroppslig sjukdom, säger Bengt Winblad. Alla som kan sägas lida av mild glömska drabbas inte av demens senare i livet. Just detta är en het fråga i forskarvärlden och gör att en del är mycket negativa till begreppet mild glömska. Det är en etikett, en diagnos, som kan oroa i onödan, menar vissa kritiker. Människor kan mycket väl ha begränsade kognitiva funktioner, men ändå inte drabbas av demens. Dessutom kan tester leda till en känsla av falsk trygghet. Det kanske inte visar några tecken på mild glömska, men patienten kan ändå drabbas av demens några år senare. Två finska studier visar att mild glömska är ett vanligt problem, nästan lika stort som demens.

28 26 Mild glömska Många söker hjälp I Sverige har runt människor någon demenssjukdom och en rimlig bedömning är att ungefär ytterligare har mild glömska, säger Bengt Winblad. Allt fler söker hjälp för sina problem och många blir lättade när de kan få en bekräftelse på att de faktiskt presterar lite sämre intellektuellt, menar han. Oron för vad det kan vara tär på familjen, att få ett svar gör det lättare att planera livet. Vilka är det som drabbas? Mild glömska är starkt åldersrelaterat och drabbar människor som är över 50 år, fortsätter han. Vanligast är det i 70-årsåldern. Demens, däremot, är vanligast i 80-årsåldern. Utbrändhet och mild glömska Än så länge finns inga vetenskapliga studier som kan säga varför vissa människor drabbas av mild glömska. Bengt Winblad funderar ändå kring olika teorier. Jag kan tänka mig att mild glömska är vanligare i det stressade livet, säger han. Det kan mycket väl vara en följd av att människor drabbats av det man brukar kalla burnout eller utbrändhet. Vi vet att kronisk stress hos råttor framkallar höga kortisolvärden. Det ger skador som kan leda till demens. Vi vet att kronisk, negativ stress som upplevs som obehaglig inte är bra för människor och jag skulle i min fortsatta forskning vilja följa utbrända människor under tio års tid för att se en eventuell ökad förekomst av demenssjukdom. Är mild glömska ett obotligt tillstånd eller finns det behandling att få?

29 Sara Bergqvist Månsson 27 Ännu så länge finns inget registrerat läkemedel, men i början av 2004 avslutades tre stora studier som verkar lovande och förhoppningsvis, när de analyserats färdigt, bekräftar dessa positiva effekter. Sedan är det frågan om myndigheterna kommer att godkänna mild glömska som diagnos. I nästa steg måste man också hitta känsligare instrument för att kunna ställa diagnosen. Faktaruta Hösten 2003 träffades ett hundratal experter från hela världen för att diskutera begreppet Mild Cognitive Impairment (MCI). De diskuterade de senaste rönen när det gäller diagnostik, biomarkörer, hjärnavbildande tekniker m.m. och försökte bl.a. enas om hur diagnosen för mild glömska ska se ut. Bengt Winblad har till uppgift att skriva ett dokument som sammanfattar tankarna från konferensen. Redan nu kan han konstatera att forskarna var eniga om hur en utredning av mild glömska bör göras. Den intellektuella nedgången ska styrkas med objektiva test. Livet och funktionerna i vardagen bör bara vara måttligt påverkade och patienterna får inte vara förvirrade eller dementa.

30 28 FOTO: BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN Hur mycket hjälper bromsmediciner?

31 29 Hur mycket hjälper bromsmediciner? Det finns mediciner som bromsar nedbrytningen av hjärnkapaciteten. På så sätt finns det lindring att få, i alla fall för den som har Alzheimers sjukdom. Många patienter känner sig klarare och mer alerta när de får medicinen, konstaterar Agneta Nordberg, professor vid Karolinska institutet och överläkare på geriatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. De svarar i telefon och deltar mer socialt jämfört med tidigare. I många fall sker också en fördröjning av sjukdomsförloppet på ett till två år. Men medicinen botar inte Alzheimers sjukdom. Agneta Nordberg är specialist på farmakologi, dvs. hur olika läkemedel påverkar människan. Hon har forskat kring de mest grundläggande mekanismerna vid demens, vad som mer exakt händer i hjärnan under sjukdomsförloppet. Den kunskapen behöver man för att kunna hitta mediciner som hjälper mot demens, säger hon. Visar hur angripen hjärnan är I början av 2004 blev hon och hennes medarbetare också mycket uppmärksammade i medierna för att de med hjälp av en PET-kamera en hjärnavbildande kamera lyckades visa hur angripen hjärnan är vid olika stadier av Alzheimers sjukdom. Hon kunde visa mängden amyloid i hjärnan, dvs. ett ämne

32 30 Hur mycket hjälper bromsmediciner? som successivt inlagras i hjärnan och försvårar hjärnans funktion. Amyloid påverkar bl.a. hjärnans nervceller och gör att de bryts ned. Den sortens hjärnavbildning är viktig och ger oss större chans att ställa diagnos i ett tidigt skede, säger Agneta Nordberg. Ännu finns ingen tillåten medicin som rår på bildandet av amyloid. De läkemedel som används i dag utgår från andra spår i forskningen om det som händer i hjärnan vid demens. De läkemedel som används för behandling av Alzheimerspatienter innehåller aktiva beståndsdelar som kallas acetylkolinesterashämmare. Det är donepezil, rivastigmin och galantamin. De bromsar nedbrytningen av ämnet acetylkolin som är viktigt för att nervcellerna i hjärnan ska kunna skicka information till varandra. Vi har ett antal signalsubstanser i hjärnan som för över meddelanden mellan olika cellers nervtrådar, förklarar Agneta Nordberg. Det är så hjärnan arbetar. När det gäller minnet är det signalsubstansen acetylkolin som har betydelse. När en person drabbas av Alzheimers sjukdom vet man att mängden acetylkolin minskar. Och ju mindre acetylkolin som finns i hjärnan, desto svårare blir det för hjärnan att fungera. Mediciner bromsar förloppet en kort tid Medicinen kan hejda nedbrytningen av acetylkolinet och därmed hejda sjukdomsförloppet ett eller ett par år. Ju tidigare man kan sätta in medicinen desto mer acetylkolin finns det kvar att bevara, säger Agneta Nordberg. Därför är det viktigt att medicinen ges i ett tidigt skede.

33 Sara Bergqvist Månsson 31 Många men inte alla påverkas till det bättre när de får den här sortens läkemedel. De berättar att de känner sig mer klara i tanken, mer fokuserade och intresserade av sin omgivning. De svarar i telefon, tar initiativ och får med andra ord hjälp att vara uppmärksamma. Det behöver inte betyda att minnet blir bättre, säger Agneta Nordberg, men man kan ändå se att patienterna får det lättare under det första året som de tar medicinen. Efter ett år är de tillbaka vid läget som de var innan de började ta medicinen. Men om man fortsätter med medicinen kan man skönja att försämringen därefter inte blir lika drastiskt som om man inte hade tagit den. Medicin vid allvarlig demens Donepezil, rivastigmin och galantamin ges vid lindrig eller måttlig demens. I oktober 2002 fick vi ytterligare ett läkemedel som kan användas vid mer allvarlig demens, säger Agneta Nordberg. Det är memantin som minskar en del av de skadliga effekterna på hjärnan. Men det kan vara svårare att mäta effekter av memantin eftersom patienterna är sjukare och det är annat än minnesförmågan som förbättras. Man brukar använda ett test som heter Mini Mental Test för att mäta graden av demens. Som mest kan man få 30 poäng. Vid poäng brukar man inte längre kunna bo kvar hemma. Då tappar man språket och blir ofta aggressiv. Memantin är tänkt att ges vid allvarlig demens, dvs. till patienter som ofta befinner sig på nivån under 10 poäng. Vid medicinering med memantin kan man se en förbättrad förmåga att klä sig, äta, röra sig, mindre aggressivitet och så vidare.

34 32 Hur mycket hjälper bromsmediciner? En ny studie visar att patienter som under längre tid har fått donepezil, men där medicinen inte längre verkar ha effekt, kan bli hjälpta av att få memantin tillsammans med donepezil. Ingen medicin mot mild glömska Än så länge finns det inga läkemedel som är godkända för att användas vid mild glömska eller MCI, som Bengt Winblad talar om på sid 24. MCI kan enkelt beskrivas som tydliga problem med minnet och intellektet, men ännu inte så allvarliga som vid demens. Flera studier om behandling vid MCI kommer att redovisas under 2004 och förhoppningen är att de mediciner som testas ska kunna stoppa demensförloppet, men då måste man vara säker på att diagnosen är riktig, att den milda glömskan verkligen beror på begynnande demens och inte andra faktorer som t.ex. depressioner, biverkningar av andra läkemedel eller stress. Man kan inte sätta in medicinen på varenda utbränd 50-åring som har fått problem med minnet. De ska slussas vidare till annan behandling inom sjukvården. De mediciner som Agneta Nordberg talar om gäller samtliga för patienter med Alzheimers sjukdom. För den som har vaskulär demens är det viktigast att behandla hjärt/kärlsjukdomen som ligger bakom. Men vaskulär demens har även störningar i signalsubstanser som acetylkolin och kolinesterashämmare kan fungera även i dessa fall, menar hon. Utvecklingen går fort framåt Frontallobsdemens är däremot fortfarande en gåta, fortsätter hon. Där vet vi forskare inte vad som händer och därför

35 Sara Bergqvist Månsson 33 finns det ingen strategi att följa, inga mediciner att utveckla. Men om tre till fem år tror jag att vi har nya läkemedel för flera demenssjukdomar. Utvecklingen går enormt fort framåt på många fronter och det finns en hel del observationer som t.ex. visar att de som har ätit en viss sorts antiinflammatorisk medicin under längre tid har ett skydd mot demens. Detsamma verkar gälla dem som har ätit kolesterolsänkande medicin eller antioxidantia som finns i frukt och grönsaker. Östrogen verkar öka minnesförmågan, men resultaten är omdiskuterade. Första generationens vaccin har nyligen provats på patienter, men visade sig tyvärr ha allvarliga biverkningar. Därför avbröts testerna. Andra generationens vaccin kommer sannolikt att bli mer framgångsrikt, menar Agneta Nordberg.

36 34 Hur får man diagnosen? Karin, 54 år, ligger med ansiktet vänt mot väggen. Ryggen är bar och hon väntar på att Mona Pedersen, läkare på minnesmottagningen på Mölndals sjukhus ska ta prov på hennes ryggvätska. Det är andra gången hon är på kliniken för provtagning och i bästa fall hittar läkarna och psykologerna inte heller den här gången några tecken på att hon har begynnande demens. Första gången hon var här var för två år sedan. Men oron finns där. Min mamma blev dement när hon var 75 år och jag märker att jag har samma problem som hon hade, säger Karin. Jag är lite av en ekorre, men när jag ska sortera mina papper och brer ut dem framför mig för att sätta in i pärmar och ordna i högar får jag inte ihop det. Jag kan inte skapa någon ordning som blir begriplig för mig. Karin är ingen ovanlig patient på minneskliniken i Mölndal. En stor del av de patienter som själva söker sig till kliniken eller som har en remiss från vårdcentralen kommer med en tidig oro över problem med minnet och andra intellektuella förmågor. Tidigare hade patienterna som kom till sjukvården medelsvår eller svår demens, men i dag möter vi patienter i ett tidigare skede, säger Anders Wallin, professor i neuropsykiatri och överläkare på minnesmottagningen.

37 Sara Bergqvist Månsson 35 Det innebär att vi på ett helt annat sätt än tidigare måste göra diagnosen i ett tidigare skede. Han plockar fram en pärm som visar några av de vanligaste åtgärderna som möter patienter som likt Karin kommer med en diffus känsla av att intellektet inte längre fungerar som det ska. Den som söker sig till minnesmottagningen kommer först till det som kallas remissmottagning där en första bedömning sker. De kan ha kommit med en remiss från distriktsläkaren eller så har de själva sökt upp oss, säger Anders Wallin. Om vi tror att de har tecken på kognitiv svikt som inte beror på depression får de komma hit på utredning. Vi har mottagningen här i Mölndal och servar hela Göteborgsregionen. Patienten får träffa en av läkarna som går igenom sjukdomshistorien, och patienten får också berätta om vilka problem han eller hon har. Minnet är en sak, men det handlar också om förmågan att hitta, att kunna orientera sig, säger Anders Wallin. Det kan också handla om språket och förmågan att utföra en uppgift. Bedöms enligt en checklista Enligt en lång, lång checklista undersöks och bedöms patienten. Är hon vaken och pigg under samtalet? Kan hon koncentrera sig? Verkar hon ha problem med minnet eller visar hon några tecken på psykisk ohälsa? Visar hon tecken på några av de vanligaste demenssjukdomarna? Samtidigt går en sjuksköterska igenom sjukdomshistorien tillsammans med en anhörig, säger Anders Wallin. De är

38 36 Hur får man diagnosen? viktiga och har ofta stor kunskap om hur patienten fungerar i vardagen. Exakt vilka möten och undersökningar som sedan tar vid kan variera men precis som i Karins fall görs en stor medicinsk genomgång för att utesluta att problemen beror på en annan sjukdom, på mediciner, stress eller något annat. Vi bokar tid för att ta blodprover, göra psykologiska tester och även göra en undersökning av hjärnan med magnetkamera, s.k. EEG, säger Anders Wallin. I de psykologiska testerna undersöks bl.a. den intellektuella snabbheten, minnet, koncentrationsförmågan och förmågan att utföra en uppgift, dvs. den exekutiva förmågan. Röntgenundersökningen med magnetkamera kan ge oväntade fynd, säger Anders Wallin. Där kan man se om patienten har en tumör eller om det finns tecken på vaskulär sjukdom. Genomgående tar läkarna på minnesmottagningen i Mölndal också prov på ryggvätskan, genom att göra en lumbalpunktion, dvs. föra in en smal nål mellan kotorna i ryggraden. Just den undersökning som Karin gick igenom. Alla provtagningar och undersökningar ger oss sammantaget en bild av vilka problem patienten har, säger Anders Wallin. Om det visar sig att patienten har Alzheimers sjukdom inleder vi en behandling med kolinesterashämmande medicin. Och vi följer naturligtvis också upp effekten framöver. Handlar det om kärlrelaterade problem behöver det också behandlas. Det bästa är sedan om patienten har en regelbunden kontakt med primärvården och sedan mellanlandar hos oss ibland för en uppföljning.

39 Sara Bergqvist Månsson 37 Många får diagnosen mild glömska Men alla patienter har inte alltid så tydliga symptom, menar han. Ungefär en tredjedel av dem som söker hjälp på minnesmottagningen har demens, ofta i ett tidigt skede. Nästan alla av de övriga har det man kallar Mild Cognitive Impairment (MCI). De uppfyller inte ännu kraven på demenssjukdom, men har tydliga problem med minnet. Vad kan ni göra för alla dessa patienter? Bara att få diagnosen kan kännas skönt, säger Anders Wallin. Finns det tecken på vaskulära problem behandlar vi det. Människor med kärlsjukdomar har en ökad risk för demens. Vi behandlar också andra sjukdomar som kan påverka om man utvecklar demens. Annars kan man få en stödkontakt från t.ex. en kurator. Vi gör också en uppföljning efter två år. Om man räknar bort de medicinska insatserna är råden annars att leva ett sunt liv, motionera, äta bra, umgås med vänner, vara rädd om relationer och ge sig själv uppgifter om man inte fortfarande arbetar. Minnesmottagningen i Mölndal är lite speciell eftersom det kliniska arbetet på mottagningen är sammanvävt med den neuropsykiatriska forskningen om demens. Och Anders Wallin leder arbetet på båda områdena. Vi fungerar som en vanlig klinik och sköter om patienterna som kommer hit. Samtidigt ska vi försöka hitta prediktorerna för demens, säger han. Hur kan vi i ett tidigt skede se tecken på en demenssjukdom? Forskar på tre områden När det gäller forskningen koncentrerar sig Anders Wallin och hans kollegor framför allt på tre områden:

40 38 Hur får man diagnosen? att spåra markörer för demens i spinalvätskan, dvs. i ryggvätskan. att studera hur den exekutiva störningen ser ut och se om problem med att uppfatta en uppgift som ska utföras och sedan utföra den kan vara ett tidigt tecken på demens. att se vilken roll vitsubstansskador i hjärnan har vid utvecklandet av demens. När nervcellerna i hjärnan bryts ned sker det på flera sätt, säger Anders Wallin. Dels bildas det plack på utsidan av cellerna och det hindrar kontakten mellan nervtrådarna. Men även cellskelettet, strukturen inuti cellen, bryts ned och det påverkar cellens funktion. Man vet inte vilken process som har störst betydelse vid demens, men i ryggvätskan kan vi se markörer för både plackbildning och neurofibrillförändringar. Därför är vi så intresserade av den sortens undersökningar. Utförarförmågan, att ha för avsikt att göra något och sedan fullfölja det, tycks också vara störd vid flera sorters demens, fortsätter han. Därför är vi mycket intresserade av att se om det är ett tidigt tecken på demens. Själv är han också mycket intresserad av kopplingen mellan demens och kärlrelaterade sjukdomar och betonar hur viktigt det är att behandla alla vaskulära sjukdomar på ett tidigt stadium för att inte äventyra folks intellektuella/kognitiva funktioner. Vi vet bl.a. att procent av alla demensdiagnoser är en blandning av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Och det verkar som om de vaskulära inslagen förvärrar problemen som beror på Alzheimer.

41 39 Minnets förändring i demensförloppet Minnet förändras med åren även för den som är frisk. För den som har en demenssjukdom förändras minnesfunktionerna oändligt mycket snabbare. Ett försämrat minne är också ett av de tidigaste tecknen på en demenssjukdom. Men även den som har förlorat sitt språk och inte längre klarar av att själv äta frukost kan dansa tango som i yngre dar. Det motoriska minnet de rörelser som kroppen har lärt sig är längst bevarade. Lars Bäckman, professor i åldrandets psykologi vid ARC (Aging Research Center) i Stockholm, har studerat äldres minne under många år, bl.a. genom att han har följt äldre människor i Kungsholmsprojektet, en studie om åldrande och demens. Studien startade 1988 och sammanlagt har personer födda 1912 eller tidigare med jämna mellanrum träffat sjuksköterskor, läkare och psykologer. De har intervjuats om sitt sociala liv, fått sin fysiska och psykiska hälsa undersökt och också gjort olika minnestest. Såväl Kungsholmsprojektet som Betulastudien (med sin bas i Umeå) och senare projekt som Snack (en studie av minnesfunktioner och hälsa hos människor över 60 år) har givit stor kunskap om hur minnet i det friska åldrandet ser ut och även hur minnesfunktionerna förändras för den som har en demenssjukdom. En annan forskningslinje är intresset för hjärnavbildning,

42 40 Minnets förändring i demensförloppet vad som händer när vi minns, vilka ställen i hjärnan som aktiveras och där samarbetar vi med Karolinska sjukhuset och KI, säger Lars Bäckman. Äldre använder större del av hjärnan De studierna visar bl.a. att yngre och äldre aktiverar olika delar av hjärnan. Äldre använder oftare en större del av hjärnan när de minns jämfört med yngre. Troligen kompenserar hjärnan här en svagare minnesfunktion. Lars Bäckman ser inget konstigt med det. Hjärnan är ett organ som åldras på samma sätt som kroppens övriga organ och det är en process som pågår hela livet, redan från 20-årsåldern. Det sker med andra ord en successiv försämring när det gäller minnesfunktionerna, menar han. Men äldre kan kompensera den förändringen genom att t.ex. ta längre tid på sig, både när man ska lära in något och när man ska plocka fram något. Det finns också mycket stora individuella skillnader. Det finns t.ex. många äldre som har ett alldeles utmärkt minne mycket högt upp i åren. När det gäller det friska åldrandet har vi forskare ganska bra på fötterna. Vi vet bl.a. att procedurminnet, att t.ex. köra bil eller skriva maskin, inte förändras särskilt mycket under livet. Även när det gäller det semantiska minnet dvs. minnet för faktakunskaper som namn på huvudstäder och ordförråd är försämringarna små i det normala, friska åldrandet, menar Lars Bäckman. Det förändras faktiskt inte särskilt mycket det heller. Det troliga är att personer i 70-årsåldern har ett semantiskt

43 Sara Bergqvist Månsson 41 minne som är lika bra som en 35-årings, i vissa fall t.o.m. bättre. Inte heller när det gäller korttidsminnet dvs. vår förmåga att t.ex. hålla ett telefonnummer i minnet medan vi hämtar papper och penna förändras minnet nämnvärt i den åldern. Svårt att minnas händelser De största förändringarna i det normala åldrandet gäller det episodiska minnet, hur vi minns händelser som vi har varit med om, fortsätter Lars Bäckman. Många äldre klagar över att de har svårare att minnas händelser nära i tiden jämfört med det som hände för tio år sedan. Stämmer det? Det är lite svårt att undersöka, säger Lars Bäckman. Det som har hänt för länge sedan kanske man har tänkt på tusen gånger och därför minns det bättre. Det man vet är att äldre har lättare att minnas vad som hände när de var år jämfört med andra perioder i livet. Men det är inget enkelt samband. En del forskare pekar på att hjärnan fungerade bättre då, och att man därför minns bättre. Andra menar att det hände mycket i livet då och att man därför minns den tiden bättre. Minnet påverkas av många faktorer, inte bara åldrandet i sig. Det episodiska minnet är en känslig indikator för olika saker som stör hjärnan, säger Lars Bäckman. Det gäller inte minst olika sjukdomar. När det gäller demenssjukdomar är minnesproblem ett av de tidigaste tecknen på att allt inte står rätt till. För att förstå hur minnet förändras i olika

44 42 Minnets förändring i demensförloppet demenssjukdomar måste man förstå övergången, fortsätter Lars Bäckman. Vad händer med minnet åren innan man får en diagnos? Kunnat följa äldre personer under lång tid Tack vare Kungsholmsstudien har Lars Bäckman och hans kolleger kunnat följa äldre personer som fått demens bakåt i tiden. De hade ju deltagit i flera minnestest under åren. I Alzheimers sjukdom förändras alla minnesfunktioner tidigt i sjukdomsförloppet och allra mest gäller detta det episodiska minnet, säger Lars Bäckman. Det beror på att Alzheimer börjar i hippocampus dvs. den del av hjärnan som är avgörande för inlärning. Där kan man se mycket stora förändringar flera år innan diagnosen är ställd. Det gäller t.ex. förmågan att komma ihåg ord och ansikten. Även den språkliga förmågan och rumsuppfattningen försämras lite grann tre år innan en Alzheimerdiagnos. Försämringar i korttidsminnet visar sig däremot inte på det tidiga skedet. Även sex år innan en diagnos är minnet påverkat, men inte lika mycket enligt de studier han har gjort. Exakt hur minnet påverkas i olika demenssjukdomar beror på vilka delar i hjärnan som är skadade och hur långt framskriden sjukdomen är. Vid Alzheimers sjukdom påverkas minnet och rumsuppfattningen tidigt, liksom förmågan till abstrakt tänkande. Med tiden får den sjuke svårt att skriva, räkna och sköta praktiska sysslor. Vaskulär demens visar sig ofta plötsligt, t.ex. i samband med en hjärnblödning. Tanken och den motoriska förmågan försämras ofta skovvis.