Gymnasierna i Västra Nyland

Transkript

1 Gymnasierna i Västra Nyland Förutredning FCG KONSULTOINTI OY P26051

2 Förutredning 1 (60) Ekuri Riitta FCG Konsultointi Oy Osmovägen 34, Helsingfors Tfn , FO-nummer Hemort Helsingfors

3 Förutredning 2 (60) Inehåll 1 Inledning Precisering av uppdraget Hur utredningsuppdraget framskridit Källor Gymnasier i omvälvning Skrivningar om utbildningen på andra stadiet i regeringen Sipiläs regeringsprogram Elektroniska studentskrivningar Revideringen av gymnasiets läroplan Verksamhetsmiljön i Västra Nyland Det nuvarande gymnasienätet Finskspråkiga gymnasier Svenskspråkiga gymnasier Allmänt om befolkningsutvecklingen Servicebehovets utveckling Gymnasieutbildningens tillgänglighet Pendling Framkomlighet i trafiken Tillgänglighetsstrategin Servicebehovet inom gymnasieutbildningen Prognos gällande barn i grundskolåldern Prognos gällande unga (16 18 år) Gymnasiebenägenhet och studerandeprognoser Gymnasiebenägenhet Studerandeprognoser IV och V årets studerande Resurser Personal Fastigheter Ekonomi Kostnader och statsandelar för gymnasieutbildningen per anordnare De reella kostnadernas utveckling Förväntade kostnader Scenarier Organiseringsmodeller Servicenätscenarier Modeller för utveckling av verksamheten Pedagogisk koordinering mellan upprätthållarna av utbildning Utvecklande av flerformsundervisning FCG Konsultointi Oy Osmovägen 34, Helsingfors Tfn , FO-nummer Hemort Helsingfors

4 Förutredning 3 (60) 7 Till sist FCG Konsultointi Oy Osmovägen 34, Helsingfors Tfn , FO-nummer Hemort Helsingfors

5 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 4 (60) Gymnasierna i Västra Nyland 1 Inledning I denna utredning avses med Västra Nyland städerna Hangö, Högfors, Lojo och Raseborg. Bildningsdirektörerna i de städerna har diskuterat hur de lagar om strukturer och finansiering för utbildningen på andra stadiet inverkar på regionens gymnasienät. Man beslöt göra en utredning om regionens gymnasienät till stöd för den regionala diskussionen. Under början av 2015 begärde Lojo stad en preliminär offert på uppgörande av en utredning om gymnasienätet i Västra Nyland. Offerten och utredningen skulle gälla följande finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasier: - Lojo: Nummi-Pusulan lukio, Lohjan lukion aikuislinja, Lohjan yhteislyseon lukio och Virkby gymnasium, - Hangö: Hankoniemen lukio och Hangö gymnasium, - Karis: Karjaan lukio, Ekenäs Gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium, samt - Högfors: Karkkilan lukio FCG Konsultointi Oy fick uppdraget, som innebär att separata utredningar ska göras för de finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasierna. Ett gemensamt sammandrag skulle göras av utredningarna. Målet med utredningarna skulle vara att presentera olika alternativ och ett möjligt förslag till hur gymnasieutbildningen ska organiseras. 1.1 Precisering av uppdraget Under den tid lagarna om strukturer och finansiering för utbildningen på andra stadiet var aktuella beslöt man göra en förutredning, som skulle kunna utnyttjas när lagarna godkänts. Man ställde upp som mål för förutredningen att hitta sådana alternativ som kan definieras ekonomiskt och politiskt, och som beslutsfattarna kan godkänna. Dessutom skulle förutredningen innehålla förslag på hur gymnasieutbildningen kan organiseras a) tillgängligt, b) effektivt och ekonomiskt och c) med hög kvalitet. Uppdraget preciserades så, att organiseringsalternativen i den förutredning konsulten gör upp granskas ur följande perspektiv: a) varje anordnare ansöker självständigt om tillstånd; inga förändringar görs i servicenätet; b) alla kommuner ansöker gemensamt om tillstånd; servicenätet optimeras ekonomiskt och funktionellt - ur gymnasiernas perspektiv - i samband med utbildningssamkommunens verksamhet;

6 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 5 (60) c) det kan förekomma flera tillstånd; förändringar i servicenätet kan bli aktuella. Man beaktar möjligheten att utnyttja personal och fastigheter gemensamt med den grundläggande utbildningen. Eftersom lagarna om anordnande och finansiering av utbildningen på andra stadiet föll i riksdagens behandling våren 2015, preciserades uppdragets avgränsning än en gång vid styrgruppens möte den 21 mars 2015 enligt följande: Bakgrunden och målet för den regionala utredningen är oförändrade, liksom också de ekonomiska utmaningar som gäller ordnandet av gymnasieutbildning. Förutredningen ska innehålla en analys av nuläget. Tyngdpunkten i förutredningen ska vara på ekonomi och ett ekonomiskt arbetssätt. En central uppgift är att beskriva alternativa lösningar för hur utbildningen i regionen kan effektiveras och ordnas på ett ekonomiskt hållbart sätt. I förutredningen söker man olika scenarier för att ordna utbildningen. Vid granskningen av scenarierna beskrivs elevantal och kostnader för de olika alternativen. Framställningen begränsas till gymnasierna, utan utbildningssamkommunen. Tillgängligheten bör beaktas. Antalet personer som deltar i utbildning som ordnas av andra anordnare ska beaktas. 1.2 Hur utredningsuppdraget framskridit Styrgruppen, som styrt utredningsarbetet, har bestått av de berörda kommunernas bildningsdirektörer samt Lojo stads utbildningschef. I styrgruppen har inte ingått några politiska representanter. Under utredningen genomfördes gruppintervjuer med rektorerna för alla gymnasier i regionen. Intervjuerna genomfördes på vars och ens modersmål. Minna Lindberg svarade för den svenskspråkiga gruppintervjun. Riitta Ekuri och Raila Oksanen genomförde den finskspråkiga gruppintervjun. I intervjuerna behandlades effektiveringen av gymnasiernas verksamhet, framtida utmaningar och tillgängligheten. Som sammanfattning av intervjuerna kan man konstatera att rektorerna betonade en utveckling av samarbetet mellan gymnasierna i stället för att koordinera anordnandet av gymnasieutbildningen på regional nivå. Inga visioner presenterades om att ordna utbildning regionalt.

7 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 6 (60) I slutet av maj ordnades ett seminarier för beslutsfattarna i regionens kommuner, vid vilket servicebehovets utveckling inom gymnasieutbildningen samt samarbetet mellan kommunerna i regionen presenterades. Syftet med seminariet var att kartlägga sådana samarbetsalternativ som i enlighet med uppdraget är ekonomiskt och politiskt godtagbara. I seminariet deltog ca 50 beslutsfattare från alla kommuner som berörs av utredningen. Ett viktigt resultat av seminariet var att man började diskutera ett samarbete inom den svenskspråkiga utbildningen. I övrigt ifrågasattes behovet av förändringar i servicenätet med kommentarer som "det bästa servicenätet är det nuvarande servicenätet". Seminariet för beslutsfattare gav intrycket att det fortfarande behövs en stark lokal och regional strategisk diskussion innan man kan förtäta samarbetet och ordna utbildning för framtiden. Förutredningen överläts till styrgruppen den 17 juni Källor I utredningen har följande källor använts: Statistikcentralen: befolkningsprognos, statistik över kommunernas verksamhet och ekonomi - prognoser över befolkning och servicebehov, jämförelse av förväntade kostnader Utbildningsstyrelsen: finansieringssystemet för undervisning och kultur - uppgifter om statsandelar - uppgifter om studerandenas hemkommuner Utredningskommunerna: - antal studerande och studerandeprognoser - uppgifter om kostnader - uppgifter om fastigheter - personalantal - andra uppgifter som hänger samman med ordnandet och administrationen av gymnasieutbildningen.

8 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 7 (60) 2 Gymnasier i omvälvning Under senare år har såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska krav ställts på gymnasierna. Gymnasiernas finansiering har under de senaste åren skurits ned enligt tabell 1: Genomsnittliga enhetspriser Gymnasiets statsandel /studerande 6 136, , , , ,53 Förändring, % 9 % 0 % -4 % -7 % Tabell 1. Genomsnittliga enhetspriser i gymnasieutbildningen Från 2013 till 2015 har gymnasiernas genomsnittliga statsandelar minskat med hela 10,4 %. Gymnasiernas fasta kostnader, såsom kostnader för lärarlöner och fastighetskostnader har dock under samma period ökat i samma takt som den allmänna löne- och kostnadsutvecklingen. Gymnasierna står inför stora ekonomiska utmaningar; målen för undervisningen revideras för närvarande då läroplansgrunderna revideras; studierna digitaliseras; övergången till elektroniska studentskrivningar om ett par år är för många utbildningsanordnare och gymnasier pedagogiskt och ekonomiskt, men också ur ett praktiskt perspektiv, en stor och ansträngande förändring i förhållande till tidigare praxis. 2.1 Skrivningar om utbildningen på andra stadiet i regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering I regeringen Sipiläs strategiska regeringsprogram ingår inga skrivningar som gäller gymnasieutbildningen. I fråga om utbildningen på andra stadiet koncentrerar man sig i dokumentet på yrkesutbildningen. Å andra sidan talas det i bilagorna till regeringsprogrammet om strukturella reformer inom utbildningen på andra stadiet. Då denna utredning gjordes var det ännu oklart om man på nationell nivå avser hela andra stadiet eller endast yrkesutbildningen. Enligt skrivningen förbinder man sig till inbesparingar på nivån 190 miljoner euro från och med Åtgärderna kan vara av många olika slag. Om reformerna inom andra stadiet senare kan ge mer besparingar, ska de uppges nå den målsatta nivån för de strukturella reformerna till den del effekterna verifieras i enlighet med finansministeriets uppskattning.

9 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 8 (60) Dessutom eftersträvas i regeringsprogrammet betydande besparingar på lång sikt genom reformer med nytänk. 2.2 Elektroniska studentskrivningar Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat att man ska övergå till elektroniska studentskrivningar under de närmaste åren. Beslutet är förpliktande, och gymnasierna eller utbildningsanordnarna kan t.ex. inte genom egna beslut påverka övergångens tidtabell. Utbildningsanordnarna bör beakta de elektroniska studentskrivningarna och rikta sin finansiering så att varje gymnasium kan ordna proven på behörigt sätt. Utbildningsanordnaren beslutar om den reserverar skilda anslag för de elektroniska funktionerna eller om de åtgärder övergången kräver ska genomföras inom ramen för befintliga anslag. Kostnaderna för att genomföra elektroniska studentskrivningar varierar mycket beroende på antalet abiturienter och utrustningen. Utbildningsanordnaren beslutar om man köper bärbara datorer åt studerandena eller om de ska medföra egna apparater till skolan. Om man går in för det senare alternativet, bör gymnasiet eller utbildningsanordnaren göra upp en BOYD-strategi (Bring Your Own Device/Medför en egen apparat - strategi), i vilken man t.ex. definierar hur studentproven ska ordnas, eventuellt samarbete med andra gymnasier, hur studerandenas ska aktiveras att hämta egna apparater till skolan samt utbildningsbehovet. För att studerandena använder egna apparater talar den s.k. konsumentifieringen: studerandena använder i allt högre grad egna apparater i sina studier, på sina studieorter - och arbetstagare på sitt arbete. Fortfarande används informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i gymnasiestudierna i mycket liten omfattning. Det finns fortfarande behov av att utveckla såväl lärarnas som studerandenas kunnande. Studerandena kan ofta använda olika apparater för hobby- och underhållningsändamål, men det kan vara främmande för dem att använda apparaterna för pedagogiska ändamål och i studierna. Man bör fortsätta utveckla och ordna utbildning som endast riktas till gymnasielärare. Utbildningsanordnaren bör se till att lärarna har tillräckliga färdigheter för att utnyttja IKT-utrustning i undervisningen och stöda studerandena i användningen av IKT som stöd för studierna. De elektroniska studentskrivningarna kommer att genomföras i slutna lokala Ethernet-kabelnät. Nätet kan byggas permanent eller flyttbart. Också trådlösa nät är möjliga. Enligt nuvarande uppgifter är ett trådlöst nät en förmånligare lösning än att bygga ett kabelnät. Å andra sidan gäller stränga krav för användningen av det; se närmare (på finska):

10 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 9 (60) bi/ytl_ohje_wlan-hakemukselle_fi.pdf Enligt Helsingfors lokalcentrals uppskattning orsakar beredskapen för elektroniska studentskrivningar kostnader på euro per skola. I uppskattningen ingår den utrustning som behövs för fasta installationer av ADB-kabelnät och elnät i medeltal i fem klassrum och salar per skola. I små gymnasier torde en sal klassrum räcka. I praktiken är det möjligt att flera skolor ordnar de elektroniska studentskrivningarna i samarbete så att olika skolor har organiseringsansvar för olika ämnen. Då behöver inte alla skolor varje år ordna alla prov. Störst nytta har man av ett sådant samarbete i de ämnen som få skriver. Visserligen förutsätter arrangemanget att studerandena rör på sig, och det kan till en början väcka motstånd om man inte redan under studierna blivit van att rör på sig. En del studerande (och lärare) kan tro att man uppnår bättre resultat i en bekant miljö. T.ex. enligt Åbos erfarenheter har miljön inte inverkat på resultaten t.ex. i fråga om de korta språken. Varje skola bör själv överväga och ordna ändamålsenliga förhållanden för elektroniska studentskrivningar. Ett sådant samarbete som beskrivs ovan medför inga stora direkta ekonomiska inbesparingar, men man kan spara i övervakning och arbetsgid samt minska på specialarrangemangen inom den övriga skolgången. 2.3 Revideringen av gymnasiets läroplan Statsrådet beslöt den 13 november 2014 om de allmänna rikstäckande mål och den timfördelning som avses i gymnasielagen. Utifrån dem bereder Utbildningsstyrelsen läroplansgrunderna så att läroplaner som gjorts upp enligt dem ska kunna tas i bruk senast den 1 augusti Avsikten är att uppdatera de nuvarande grunderna så att de motsvarar framtidens krav på kunskap i en föränderlig verksamhetsmiljö. Läroplansgrunderna för gymnasiet uppdateras utifrån följande mål: - mångsidig allmänbildning i gymnasieutbildningen stödja gymnasieutbildningens allmänbildande undervisningsoch fostransuppdrag bygga upp en allmänbildning som baserar sig på de vetenskapsområden som är knutna till läroämnena och på sambanden mellan dessa områden ge sådana studier som utvecklar mångsidiga kompetenser en större tyngd

11 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 10 (60) stödja färdigheter för ett hållbart levnadssätt, livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap - pedagogik och lärande Stödja en förnyelse av gymnasiets pedagogik och att gymnasiet öppnar sig mot samhället Stödja användningen av mångsidiga studiemiljöer och digitala arbetssätt Främja de studerandes kompetens att lära sig att lära Stödja de studerande i att utveckla färdigheter som behövs för fortsatta studier på högskolestadiet och stärka de studerandes kunskaper om arbetslivet - gymnasiets verksamhetskultur - handledning och stöd för de studerande i gymnasiet - det lokala läroplansarbetet De mål som beskrivs ovan utgör grunden för den rikstäckande läroplanen och de ska beaktas då anordnarna gör upp läroplaner för sin undervisning. Revideringen av läroplansgrunderna för gymnasiet, utvecklingen av inlärningsmiljöerna och utnyttjandet av undervisningsteknologi i studierna och studentskrivningarna förutsätter att anordnarna har tillräckliga resurser både i form av kunnande hos lärarna och i form av IKTutrustning.

12 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 11 (60) 3 Verksamhetsmiljön i Västra Nyland I detta kapitel beskrivs verksamhetsmiljön för gymnasierna i Västra Nyland och förändringarna i dem utifrån befolkningsprognoser och analyser av uppgifter om gymnasiernas verksamhet. Verksamhetsmiljön har analyserats med hjälp av prognostiseringsmodellen FCG-ART, som utvecklats av Finnish Consulting Group Oy, och med vilken kommunernas servicebehov och dess inverkan på kommunernas ekonomi kan beskrivas. Modellen baserar sig på Statistikcentralens befolkningsprognoser. Servicebehovsanalysen baserar sig på användningsvolymer för servicen, som härletts ur statistiken om verksamhet och ekonomi, och nuvarande kostnader. De kommuner utredningen gäller (Hangö, Högfors, Lojo och Raseborg) sammanfördes till en regional helhet, Västra Nylands virtuella region, för vilket befolknings- och verksamhetsuppgifterna sammanfördes och granskades som en helhet. Beskrivningen av verksamhetsmiljön gjordes i huvudsak utifrån den kombinerade modellen. Om enskilda kommuners eller områdens uppgifter särskiljs i framställningen, nämns det alltid separat i texten. Ytterligare kan konstateras att de kommuner som deltog i förundersökningen (via styrgruppens ledamöter) under utredningens gång fick kommunvisa befolknings- och servicebehovsanalyser för respektive kommun.

13 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 12 (60) 3.1 Det nuvarande gymnasienätet Finskspråkiga gymnasier Bild 1. De finskspråkiga gymnasierna och tillgänglighetszonerna De finskspråkiga gymnasierna i kommunerna i Västra Nyland Hankoniemen lukio, Bromarvsgatan 41, Hangö Karkkilan lukio, Koulukuja 7, Högfors Lohjan yhteislyseon lukio, Karstuvägen 6, Lojo Lohjan lukion aikuislinja, Karstuvägen 6, Lojo Nummi-Pusulan lukio, Tiedonpolku 4, Nummi (Lojo) Karjaan lukio, Ekenäsvägen 62 A, Karis (Raseborg) Vid de finskspråkiga gymnasierna fanns läsåret sammanlagt studerande. Antalet studerande den 20 september 2014 fördelade sig mellan gymnasierna enligt följande: Anordnare Gymnasium Studerande I II III IV och V Vuxengymn. Studerande tot. Hangö Hankoniemen lukio Högfors Karkkilan lukio Lojo Lohjan Yhteislyseon lukio Aikuislinja Nummi-Pusulan lukio Raseborg Karjaan lukio Totalt 1148 Tabell 1. Antal studerande vid de finskspråkiga gymnasierna den 20 september 2014

14 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 13 (60) Svenskspråkiga gymnasier Bild 2. De svenskspråkiga gymnasierna och tillgänglighetszonerna De svenskspråkiga gymnasierna i kommunerna i Västra Nyland Hangö gymnasium, Skolgatan 9-11, Hangö Virkby gymnasium, Klockargränden 2, Lojo Ekenäs gymnasium, Rosenvägen 12, Ekenäs (Raseborg) Karis-Billnäs gymnasium, Bulevarden 11, Karis (Raseborg) Vid de svenskspråkiga gymnasierna fanns sammanlagt 506 studerande. Studerandena fördelade sig den 20 september 2014 enligt anordnare enligt följande: Anordnare Gymnasium Studerande I II III IV och V Studerande tot. Hangö Hangö gymnasium Lojo Virkby gymn Ekenäs gymn Raseborg Karis-Billnäs gymn Tabell 2. Antal studerande vid de svenskspråkiga gymnasierna den 20 september 2014 I bilaga 1 beskrivs gymnasiernas placering på kartan mer exakt.

15 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 14 (60) 3.2 Allmänt om befolkningsutvecklingen Enligt statistikcentralens prognos (2013) kommer befolkningen i den virtuella regionen Västra Nyland att växa med 9 % fram till 2029 (bild och tabell 3). Befolkningsökningen är något mindre än för hela Nyland och hela landet under samma period. Dock förutspås regionens totala befolkning öka med nästan och överstiga om drygt 15 år. Enligt prognosen överskrids invånare någon gång mellan 2021 och Västra Nyland Nyland Hela landet Bild 3. Prognostiserad befolkningsökning (2013=100) Invånare Västra Nyland = Invånare Nyland = Invånare Hela landet = Tabell 3. Prognostiserad befolkningsökning i fyra års cykler

16 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 15 (60) De kommunvisa befolkningsprognoserna följer i huvudsak samma mönster (bild 4). Hangös befolkningsutveckling är sjunkande, till skillnad från de andra kommunerna i regionen. Hangös totala invånarantal minskar med ca 5 % fram till För de andra kommunerna i regionen prognostiseras en befolkningsökning på 7 15 %. Den kraftigaste ökningen, nästan 15 %, förutspås i Högfors Hangö Högfors Lojo Raseborg Nyland Hela landet Bild 4. Befolkningsprognoser för utredningskommunerna till 2029 Under utredningsarbetet framkom det att kommunernas egna uppfattningar om invånarantalets utveckling delvis är försiktigare än Statistikcentralens. T.ex. enligt Lojo stads egen befolkningsprognos kommer befolkningen att minska, inte öka. 3.3 Servicebehovets utveckling Förändringarna i servicebehovet för tjänster för olika åldersgrupper i Västra Nyland presenteras i bild 5. Tjänstevolymen har standardiserats så att år 2013 getts värdet 100. Så kan förändringarna i servicebehovet bäst beskrivas. Befolkningsutvecklingen totalt och per åldersgrupp inverkar på kommuninvånarnas servicebehov och användningen av olika tjänster. Servicebehovets utveckling har ställts i proportion till befolkningsprognoserna.

17 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 16 (60) Den som organiserar tjänsterna bör enligt lagstiftingen och sina verksamhetsprinciper reagera på förändringar i kundströmmarna. Då befolkningen åldras och den förväntade livslängden stiger kan man anta att servicebehovet inom äldreomsorgen, primärhälsovården och specialsjukvården ökar. I de städer som omfattas av utredningen kan förändringen i servicebehovet ses redan Då har servicebehovet inom gymnasieutbildningen (och hela andra stadiets utbildning) minskat med 3 % från 2010 och inom äldreomsorgen ökat med 8 %. Från år 2021 kommer ökningen i servicebehov inom äldreomsorgen att accelerera kraftigt, då det förutspås öka med hela 19 % och under de följande åtta åren med ytterligare 30 %. Den totala ökningen i servicebehov inom äldreomsorgen är 58 %.

18 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 17 (60) Servicebehovets utveckling, 2013=100 Västra Nyland Äldreomsorg Befolkningsprognos: Statistikcentralen 2015 Specialsjukvård Uppgifter sammanlagt Öppen primärhälsovård Övriga uppg. Grundläggande utbildning Gymn. (yrkesutb.) Dagvård och förskola Personer i arbetsför ålder Servicebehovet har beräknats utifrån förändringar i demografiska faktorer. 'Uppgifter sammanlagt' har beräknats genom att volymprognoserna per uppgift viktats med kostnaderna per invånare 'Övriga uppgifter' omfattar alla andra än de namngivna uppgifterna, t.ex. social- och kulturtjänster. Servicebehovet i kategorin 'Övriga uppgifter' varierar med det totala invånarantalet. Inom äldreomsorgen är behovet = över 75-åringar 2013, över 75,5-åringar 2017, över 76-åringar 2021, över 76,5- åringar 2025 och över 77-åringar Innefattar också bäddavdelningsvård inom primärhälsovården. Äldreomsorgen omfattar också bäddavdelningsvården inom primärhälsovården. Bild 5. Servicebehovets utveckling

19 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 18 (60) 3.4 Gymnasieutbildningens tillgänglighet Pendling Planeringen av markanvändningen i städerna inverkar inte på planeringen av gymnasienätet på samma sätt som på planeringen av den grundläggande utbildningens servicenät. Utbildningsanordnarna beslutar om antalet skolor och deras placering och gymnasisterna kan söka till vilka skolor de vill också i andra kommuner. Studerandenas hem- eller boendekommuner är inte skyldiga att anvisa studieplatser för de unga som söker till gymnasiet. Utbildningsanordnarna beslutar om antalet studerande vid skolorna inom ramen för sina tillstånd. Geografiska faktorer, kommunikationer, attraktion och sökandenas medeltal i förhållande till skolornas intagningsgränser är viktigare faktorer än planeringen av markanvändningen. Tabell 4. Pendling bland gymnasister läsåret Hemkommunerna och studieorterna för studerandena vid gymnasierna i Västra Nyland beskrivs i form av en s-k. pendlings- eller mobilitetsgrafik. I bild 6 beskrivs antalet gymnasister som studerar vid gymnasier på hemorten med gröna och antalet som studerar i andra kommuner än hemkommunen med blå prickar. Bild 6. Pendlingen bland gymnasister läsåret

20 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 19 (60) Pendlingen mellan de kommuner utredningen gäller är mycket liten (tabell 4). T.ex. går endast två studerande från Raseborg i gymnasium i Hangö och likaså två i motsatt riktning. Från Raseborg till Lojo är mobiliteten större, då 12 studerande pendlar från Raseborg till Lojo och tre i motsatt riktning. Hemkommun Gymnasieort Hangö Högfors Lojo Raseborg Ingå Sjundeå Övriga Sammanlagt Hangö Högfors Lojo Raseborg Sammanlagt Tabell 4. Pendlingen bland gymnasister läsåret Man lägger märke till gymnasisterna från Ingå och Sjundeå, som är många i synnerhet i gymnasierna i Lojo, nästan 100 personer. Ingå och Sjundeå kommuner har ett avtal om ordnande av undervisning i årskurserna 7 9 och därför är Lojo en naturlig ort också för gymnasiestudier för de flesta Ingåbor och Sjundeåbor. Det finns tryck på gymnasierna i Lojo från Sjundeå och Ingå, vilket bör beaktas då man gör upp studerandeprognoser. Av de ca 100 gymnasister som pendlar till Lojo från Ingå och Sjundeå går ca hälften i svenskspråkigt och hälften i finskspråkigt gymnasium. I övrigt är mobiliteten mellan utredningskommunerna så pass blygsam att dess betydelse för det totala antalet studerande vid de olika kommunernas gymnasier är rätt liten. Den kan också i någon mån variera från år till år. Vidare bör man beakta att det i praktiken är omöjligt att förutspå antalet studerande som kommer till gymnasierna från andra kommuner. Det är också arbetsdrygt att exakt kartlägga de studerande från Västra Nyland som går i andra utbildningsanordnares gymnasier. I synnerhet i huvudstadsregionen finns många privata skolor, och det skulle ta oskäligt mycket tid att utreda de studerandes hemkommuner. För denna utredning kontrollerades med de största utbildningsanordnarna hur många studerande från regionen som går i gymnasierna i huvudstadsregionen. I gymnasierna i Kyrkslätt och Vichtis är det fråga om enstaka studerande, som inte har någon större betydelse för helheten. Helsingfors stads gymnasier däremot hade enligt statistiken per den 20 september 2014 sammanlagt 66 och Esbo stads gymnasier 17 studerande från regionen. För Salos och Åbos del är det fråga om enstaka studerande.

21 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 20 (60) Sammanfattningsvis kan man konstatera att ca unga från utredningskommunerna årligen i stället för något gymnasium i sin hemkommun eller i regionen väljer något annat gymnasium Framkomlighet i trafiken Styrgruppen bedömer att trafikförbindelserna mellan de olika orterna i regionen är relativt dåliga. Från Hangö till Ekenäs finns bussförbindelser under skoldagar, men i motsatt riktning ansågs bussförbindelserna vara dåliga. Det konstaterades också att förbindelserna mellan Nummi-Pusula och Lojo centrum är dåliga. Å andra siden har bevarandet av Nummi-Pusulan lukio stött skolskjutstrafiken till klasserna 7 9 och gymnasiet i området. Nummi och Pusula utgör glesbygd, och bosättningen finns i huvudsak utanför Pusulas och Nummis centrumområden. Trafikförbindelserna i området består av elevtransporterna för klasserna 7 9, som gymnasisterna utnyttjar för att ta sig till Nummi-Pusulan lukio. Elevtransporternas huvudlinjer når nästan alla unga i området. Enligt vad kommunerna uppgett ordnar eller bekostar utbildningsanordnarna eller kommunerna i regel inte skjutsar för gymnasisterna. skjuts Dock har t.ex. gymnasisterna i Hangö och Nummi-Pusula möjlighet att utnyttja den grundläggande utbildningens skjutsar om det finns plats Tillgänglighetsstrategin En dimension i förutredningen är att granska ordnandet gymnasieutbildningen i Västra Nyland ur ett tillgänglighetsperspektiv. I styrgruppen betonades vikten av att beakta de geografiska avstånden inom regionen och den fysiska tillgängligheten, även ur ett anordnarperspektiv. Under kvällen för beslutsfattare togs både utbildningens tillgänglighet och den tidsmässiga tillgängligheten upp. Trots att restiderna för gymnasister inte regleras i lagstiftningen, är en allmän uppfattning att resorna får ta en timme i varje riktning. Vihervaara (2015) utvidgar tillgänglighetsperspektivet till att omfatta mer än endast tillgången. Han beskriver tillgängligheten ur servicenätets och pedagogins perspektiv (tabell 5), men konstaterar att de två perspektiven i praktiken inte kan hållas isär så tydligt

22 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 21 (60) Perspektiv Servicenätet Pedagogik byggnader, avstånd klassutrymmen (belysning, inredning), fysiskt -> kollektivtrafik, undervisningsmateriarande timplan, en funge- vardag (data)tekniskt datorer, program, stödtjänster inlärningsplattform, flerforms- socialt pedagogiskt didaktiskt kognitivt kulturellt samarbete med andra skolor och institutioner (bl.a. bibliotek, idrottstjänster, muséer, konstgallerier, ungdomsväsendet), information uppföljning av behovet av undervisningspersonal samt dess storlek och struktur, uppföljning av studerandestrukturens utveckling fortbildning för lärare framförhållning, bedömning information (t.ex. gemensamma broschyrer, webbplatser), principer för fördelning av kostnader undervisning växelverkan (lärare, kamrater, föräldrar), kamratinlärning allmänna spelregler, t.ex. prestationsregler, instruktioner för internet, BYOD-strategi undervisningspraxis och undervisningsmetoder lärarnas och de studerandes kunskaper och färdigheter, självbedömning, beaktande av olika slags studerande skolornas arbetssätt, dolda kulturer affektivt målbild, attityder motivation och mål, vakenhet Tabell 5. Tillgänglighetens dimensioner: Servicenätet och pedagogiken Enligt Vihervaara är den pedagogiska utgångspunkten för en tillgänglighetsstrategi att någon lär sig på ett annorlunda sätt. Målet är inlärning. Då strategin görs upp bör utbildningsanordnaren eller gymnasiet söka efter de s.k. svaga punkterna i sin verksamhet, som kan utgöra hinder för inlärning och därmed för resultat. Utgångspunkten för servicenätets tillgänglighet är samarbete och ett ekonomiskt arbetssätt. I strategin granskas alltså också verksamhetens kvalitet, och bästa möjliga slutresultat uppnås inte om endast den ena dimensionen av tillgängligheten utvecklas. Både styrgruppen och beslutsfattarna var bekymrade över tillgänglighetens baksida, dvs. hur studerandena styrs till regionens gymnasier. Trots att det nuvarande servicenätets täckning är väldigt god och det i huvudsak kan nås av de unga i regionen, gör en del av de unga andra val och söker till gymnasier längre bort än sitt närgymnasium. Tillgängligheten garanterar inte att de unga söker till det egna eller grannkommunens

23 2013=100. FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 22 (60) gymnasium, utan de väljer skolor utifrån sina egna personliga preferenser. En del av de valen kan utbildningsanordnarna inte påverka (specialgymnasier), en del kan utbildningsanordnaren försöka påverka genom att utvidga tillgänglighetsperspektivet (image, attraktion). 4 Servicebehovet inom gymnasieutbildningen 4.1 Prognos gällande barn i grundskoleåldern Antalet 7 15-åringar i Västra Nyland förutspås öka med 7 % fram till Enligt prognosen ökar ålsersgruppen till barn och unga, vilket innebär att antalet personer i grundskolåldern ökar med 657 under perioden (bild 7). Förändring : +7% 7 15-åringar Västra Nyland Nyland Hela landet Lähde:Tilastokeskus, kuntajako åringar = åringar = åringar = Västra Nyland Elever* *Beräkningsgrunden är antalet elever i den grundläggande utbildningen 2013, förändring i relation till utvecklingen av antalet 7 15-åringar Bild 7. Prognos för 7 15-åringar i Västra Nyland och elevprognos för den grundläggande utbildningen för

24 2013=100. FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 23 (60) 4.2 Prognos gällande unga (16 18 år) Antalet unga i den ålder som går i yrkesutbildning på andra stadiet och gymnasiet ökar en aning i regionen. Under de fem första åren minskar antalet med 3 %, varefter det ökar en aning fram till Mot slutet av prognosperioden, , ser antalet unga i de aktuella årskullarna ut att öka något, och förutspås öka med ca 4 % från åren med de lägsta antalen. Förändring : +1% åringar Lähde:Tilastokeskus, kuntajako 2015 Västra Nyland Nyland Hela landet åringar = åringar = åringar = Västra Nyland Gymnasieelever* *Beräkningsgrunden är antalet elever i den egna gymnasieutbildningen (inkl. vuxengymnasier) 2013, förändringen i relation till utvecklingen i antalet åringar Bild 8. De unga, dvs åringar, i Västra Nyland och elevprognos för gymnasieutbildningen i regionen

25 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 24 (60) 2013 hade gymnasierna i regionen studerande, vilka utgjorde 48 % av sina årskullar. Om relationstalet kvarstår oförändrat, kommer antalet studerande vid gymnasierna att variera enligt följande: > studerande > studerande > studerande > studerande Nettoförändring +23 studerande Variationen i antalet studerande innebär en utmaning för ordnandet av gymnasieundervisning. Då antalet studerande minskar, uppstår det problem med optimeringen av undervisningsgrupper och antalet kurser som kan erbjudas. Å andra sidan blir det utmanande att hålla undervisningsgruppernas storlek ändamålsenlig om antalet studerande ökar. 4.3 Gymnasiebenägenhet och studerandeprognoser I detta kapitel beskrivs utvecklingen i antal studerande vid gymnasierna fram till Studerandeprognoserna har gjorts upp utifrån den statistik över årskullar som går ut grundskolan som kommunerna presenterat. Osäkerheten i fråga om gymnasiebenägenheten gör prognosen mindre exakt. Förutom gymnasiet konkurrerar också yrkesutbildningen om de årskullar som går ut grundskolan, och den har under senare år varit allt mer attraktiv. Om andelen som söker till yrkesutbildning fortsätter öka, kommer antalet studerande vid gymnasierna att minska i motsvarande grad Gymnasiebenägenhet I tabell 6 presenteras förhållandet mellan gymnasiebenägenhet och yrkesutbildningsbenägenhet på riksnivå : Utgångsår Gick ut åk 9 i grundskolan Fortsatte i gymnasiet Fortsatte i yrkesutbildning på andra stadiet Sammanlagt % Sammanlagt % Sammanlagt %

26 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 25 (60) , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 Tabell 6. Omedelbar placering för fortsatta studier bland dem som gått ut klass 9 i grundskolan (hela Finland) (källa: Statistikcentralen) Tabellen visar att gymnasiebenägenheten på riksnivå har stannat kring 50 %. Statistiken innefattar både finsk- och svenskspråkiga studerande Studerandeprognoser I denna utredning presenteras studerandeprognoser kommunvis och regionalt samt per språkgrupp och i fråga om det totala antalet studerande. Studerandeprognoserna baserar sig på de uppgifter om antalet elever läsåret som kommunerna gett. Studerandeprognosen för Lojo baserar sig på antalet egna elever i kommunens grundläggande utbildning, som i fråga om dem som börjar i gymnasiet har kompletterats med prognosen för Ingå och Sjundeå (prognosen grundar sig på Lojorektorernas uppskattning, källa: Lojo stads elevplanering). Konsulten hade inte tillgång till uppgifter om utvecklingen i antalet elever som går ut grundskolan i Ingå och Sjundeå. Prognosen för Hangö, Högfors och Raseborg har gjorts upp utifrån kommunernas uppgifter om antalet elever som går ut grundskolan. Kalkyler har gjorts både utifrån 50 % och 40 % gymnasiebenägenhet. Finskspråkiga elever som går ut grundskolan

27 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 26 (60) Finskspråkiga som går ut grundl.utb Raseborg Lohja Högfors Hangö Tabell 7. Finskspråkiga som avslutar sin grundläggande utbildning, prognos Antalet finskspråkiga som avslutar sin grundläggande utbildning varierar i någon mån från år till år. Under prognosperioden är antalet niondeklassister som störst 2017 (862) och som minst 2024 (742). Svenskspråkiga som avslutar sin grundläggande utbildning Svenskspråkiga som går ut grundl. utb Raseborg Lojo Hangö Tabell 8. Svenskspråkiga som avslutar sin grundläggande utbildning, prognos

28 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 27 (60) Antalet svenskspråkiga som avslutar sin grundläggande utbildning varierar rätt mycket mellan åren: 2021 är antalet störst, 333, och 2022 minst, endast 270. Samtliga elever som avslutar den grundläggande utbildningen Antal som går ut grundläggande utbildning, totalt Raseborg Lojo Högfors Hangö Tabell 9. Antal elever som avslutar den grundläggande utbildningen i Västra Nyland, prognos Inom hela årskullen jämnas skillnaderna mellan åren i antalet elever som avslutar sin grundläggande utbildning något. Störst är elevantalet 2017 (1 131), minst 2020 (1 040). I Lojo är det tydligt att antalet elever som avslutar den grundläggande utbildningen minskar. I Högfors och Raseborg är prognoserna varierande, men är mot slutet av perioden nästan på samma nivå som Prognosen för Hangö är till en början sjunkande, men stiger 2025 nästan till nuvarande nivå. Det totala antalet gymnasister per anordnare I förra kapitlet redogörs för storleken på de årskullar som går ut grundskolan. Gymnasiebenägenheten är en avgörande faktor för antalet studerande inom gymnasieutbildningen. I följande bild presenteras variationen i antalet elever som söker till gymnasierna i samtliga utredningskommuner vid 40 % och 50 % gymnasiebenägenhet, per språkgrupp (tabell 10).

29 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 28 (60) Tabell 10. Scenarier för gymnasiebenägenheten Antalet sökande till gymnasierna har beräknats på två sätt: Enligt 40 % och 50 % av årskullen. Enligt kalkylen verierar prognosen för antalet finskspråkiga elever som söker till gymnasierna mellan 299/374 (2018, benägenhet 40 %/50 %) och 330/413 (2017, benägenhet 40 %/50 %). Både skillnaden och variationen är avsevärda. För de svenskspråkiga studerandenas del varierar prognosen mellan 108/135 (2022, 40 %/50 %) och 133/167 (2021, 40 %/50 %). I hela landet sökte 50,8 % av årskullen till gymnasiet Vid en kommunvis granskning kan benägenheten variera någon mellan åren. Därför är en sådan här granskning motiverad, för att visa hur stor betydelse gymnasiebenägeneten har för antalet som börjar i gymnasiet. Tabell 10 visar att stora variationer i gymnasiebenägenheten medför utmaningar för utbildningsanordnarna. Om gymnasiebenägenheten bestående sjunker till 40 % av årskullarna, minskar gymnasiernas sammanlagda antal studerande med mer än hundra.

30 Anordnarens studerande FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 29 (60) Prognoser för gymnasierna per anordnare I följande bilder åskådliggörs utifrån de studerandeprognoser som presenteras ovan hur stor antalet gymnasister per anordnare är under olika läsår kalkylen inbegriper årskurserns I III). Finskspråkiga gymnasister Raseborg Lojo Högfors Hangö Tabell 11. Kalkylerat antal finskspråkiga studerande per kommun, prognos Prognosen för det kalkylerade sammanlagda antalet studerande vid de finskspråkiga gymnasierna (beräknat enligt 50 % gymnasiebenägenhet) stiger till drygt studerande läsåret Därefter börjar den kalkylerade studerandeprognosen sjunka. I Lojo märks en tydlig svacka i det kalkylerade antalet gymnasister I siffrorna för Lojo ingår också de studerande som kommer från Ingå och Sjundeå. I Högfors och Raseborg däremot uppvisar de kalkylerade prognoserna en ökning.

31 Anordnarens studerande FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 30 (60) Svenskspråkiga gymnasister Raseborg Lojo Hangö Tabell 12. Kalkylerat antal svenskspråkiga studerande per kommun, prognos Den kalkylerade prognosen för det sammanlagda antalet studerande vid de svenskspråkiga gymnasierna, som gjorts upp för Hangö, Lojo och Raseborg, är rätt jämn, ca 450 studerande varje år. I Raseborg förutspås antalet gymnasister öka. I Hangö varierar antalet studerande, och ingen egentlig ökning kan märkas. Situationen är densamma i fråga om antalet studerande vid det svenskspråkiga gymnasiet i Lojo. I siffrorna för Lojo ingår också de studerande som kommer från Ingå och Sjundeå. 4.4 IV och V årets studerande I Tabell 13 beskrivs antalet gymnasister som studerat längre än tre år den 20 september 2014 och deras relativa andel av alla studerande.

32 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 31 (60) Studerande Anordnare Gymnasium IV och V % av tot antalet Hangö Hankoniemen lukio 0 0% Hangö gymnasium 0 0% Högfors Karkkilan lukio 10 8% Lohjan Yhteislyseon Lojo lukio 45 6% Nummi-Pusulan lukio 1 2% Virkby gymnasium 0 0% Ekenäs gymnasium 2 1% Raseborg Karis-Billnäs gymnasium 10 6% Karjaan lukio 5 5% Sammanlagt 73 5% Tabell 13. Fjärde och femte årets studerande, läsåret Av studerandena i regionen 2014 hade 5 % studerat längre än tre år. I denna utredning granskas inte hur antalet varierar mellan åren, men man kan anta att det inte förekommer några stora årliga fluktuationer. Det finns skäl att fästa uppmärksamhet vid frågan, eftersom utdragna studietider påverkar kvaliteten, effektiviteten och ekonomin.

33 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 32 (60) 5 Resurser 5.1 Personal I Tabell 14 finns ett sammnadrag över gymnasiernas studerandesituation läsåret Lärarna har klassifiserats enligt den skolform där deras tjänster är placerade eller där de har de flesta av sina undervisningstimmar. Man bör beakta att lärarnas undervisningstimmar utformas utifrån kursutbud, timresurser, antal studerande och undervisningsgruppernas storlek. Undervisningstimmaras fördelning mellan olika skolor kan variera mellan läsåren. Stad Gymnasium Rektor, administration Kansli Lärare i gymnasiet Timlärare i gymnasiet Gemensamma grundläggande utbildning Övriga gemensamma lärare Övrig personal Hangö Hankoniemen lukio 40 % 25 % 7 8 Hangö gymnasium 60 % 35 % 8 5 Högfors Karkkilan lukio 1 1/3 9 5 Lojo Lohjan Yhteislyseon lukio 1 1, Vuxenlinjen ½* 2 (+½) 3 1 1/3 Nummi- Pusulan lukio 1/ /3+1/3 Virkby gymnasium ½+½ Raseborg Ekenäs gymn Karis-Billnäs g Karjaan lukio *rektor undervisar 47 % och gör rektorsarbete 53 % av arbetstiden, tabellen avrundad 50/50 Tabell 14. Sammanställning över lärarna vid gymnasierna Lärarna vid gymnasiet utgörs av gymnasielärare i huvudsyssla, timlärare och gemensamma lärare om den grundläggande utbildningen eller någon annan utbildningsanordnare. Vid de stora gymnasierna har lärarna alla sina timmar vid gymnasiet, och deras tjänster är placerade där. Personalen vid de små gymnasierna består i huvudsak av en gemensam lärarkår med den grundläggande utbildningen och flera av de tjänsterna/befattningarna betjänar primärt den grundläggande utbildningen. I synnerhet för lärarna i Nummi-Pusula och vid Virkby gymnasium är

34 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 33 (60) tyngdpunkten i lärarnas undervisning på den grundläggande utbildningen. I praktiken delar gymnasielärarna inte undervisningstimmar med andra gymnasier, utan med den egna kommunens grundläggande utbildning. Ett undantag är vuxenlinjen, vars lärare är lärare vid dagsgymnasiet och vice versa. Om gymnasieundervisningen upphör någonstans, bör anordnaren bedöma gymnasiets och den grundläggande undervisningens personalresurser som en helhet. För att dela undervisningstimmar kan samarbetet inom vissa ämnen och för vissa lärare också utvidgas till den fria bildningsverksamheten i regionen. I följande bild presenteras personalkostnaderna per studerande, skilt för varje gymnasium: Personalutgifter /studerande Karjaan lukio Karis-Billnäs gymn. Ekenäs gymn. Karkkilan lukio Hangö gymn. Hankoniemen lukio Nummi-Pusulan lukio Aikuislinja Virkby gymn. Lohjan yhteislyseon lukio Bild 9. Personalkostnader inom gymnasieutbildningen, euro per studerande, enligt kommunernas bokslut 2014 Som ovan framgår, varierar personalkostnaderna per studerande mycket vid gymnasierna i Lojo: Lohjan yhteislyseon lukio 4084 /studerande och Nummi-Pusulan lukio 9357 /studerande. Då man granskar kostnaderna per elev framgår det att de aktuella kostnaderna vid små gymnasier ska fördelas på färre elever. Vid de små gymnasierna är personalkostnaderna per studerande högre till följd av mindre grupper. I Hangö har det svenskspråkiga gymnasiet högre kostnader än det finskspråkiga. Högfors kostnader är ungefär på medelnivå jämfört med de andra. I Raseborg

35 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 34 (60) har Karjaan lukio något högre kostnader än de svenskspråkiga gymnasierna, vilkas kostnader ligger mycket nära varann. Det hörde inte till utredningsuppdraget att göra upp en personalplan. 5.2 Fastigheter Grunduppgifterna för gymnasiefastigheterna granskas utifrån byggnadernas volym, skick och de interna hyrorna. De finskspråkiga gymnasiernas fastigheter: Hankoniemen lukio (Bromarvsgatan 41, Hangö) finns i en fastighet som ägs av Hangö stad, ursprungligen byggd 1981 och delvis grundrenoverad. Enligt planerna ska grundrenoveringen fortsätta Gymnasiet finns i samma utrymmen som Hankoniemen yläaste och Musikinstitutet Raseborg. Fastigheten är i gott skick. Gymnasiet använder m2 och det finns plats för 120 studerande. Karkkilan lukio (Koulukuja 7, Högfors) finns i en fastighet som ägs av Högfors stad, byggd 1956 och grundrenoverad 1965 och 1980, och som senare genom gått olika reparationer. I utrymmena finns förutom gymnasiet en grundskola och kampsportare. Fastigheten är i nöjaktigt skick. Gymnasiet använder m2. Lohjan yhteislyseon lukio (Karstuvägen 6, Lojo) finns i en fastighet som Lojo stad äger, byggd I utrymmena finns också vuxengymnasiet. Fastigheten är i nöjaktigt skick. Gymnasiet använder m2. Nummi-Pusulan lukio (Tiedonpolku 4, Nummi, Lojo) finns i en fastighet som Lojo stad äger. I utrymmena finns också årskurserna 7 9. Fastigheten är i nöjaktigt skick. Gymnasiet använder m2. Karjaan luko (Ekenäsvägen 62 A, Karis, Raseborg) finns i en fastighet som Raseborgs stad äger, byggd 1952 och grundrenoverad 1988 och I utrymmena finns också årskurserna 7 9. Fastigheten är i gott skick. Gymnasiet använder m2. Svenskspråkiga gymnasier: Hangö gymnasium (Skolgatan 9 11, Hangö) finns i en fastighet som Hangö stad äger, ursprungligen byggd 1898, grundrenoverad 1991, årliga reparationer utförs regelbundet varje år. Utrymmena används tillsammans med Hangö högstadium och medborgarinstitutet. Fastigheten är i gott skick. Gymnasiet använder m2 och det finns plats för 120 studerande.

36 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 35 (60) Virkby gymnasium (Klockargränd 2, Lojo) finns i en fastighet som ägs av Lojo stad, byggd I utrymmena finns också årskurserna 7 9. Fastigheten är i nöjaktigt skick. Gymnasiet använder m2. Ekenäs gymnasium (Rosenvägen 12, Ekenäs, Raseborg) finns i en fastighet som i huvudsak ägs av Raseborgs stad, byggd 1980 och inte grundrenoverad. Fastigheten är i nöjaktigt skick. Gymnasiet använder m2. Karis-Billnäs gymnasium (Bulevarden 11, Karis, Raseborg) finns i en fastighet som ägs av Raseborgs stad, byggd 1956 och grundrenoverad 1981 och I utrymmena finns också årskurserna 7 9. Fastigheten är i gott skick. Gymnasiet använder m2. Samtliga kommuner uppbär interna hyror av gymnasierna, och den består av underhållshyra och kapitalhyra. Grunderna för hur hyrorna bestäms kan variera mellan kommunerna. I följande bild beskrivs den interna hyrans belopp per studerande: Bild 10. Intern hyra /studerande, bokslut 2014 Den höga interna hyran för Hangö gymnasium beror på att den interna hyran för den medborgarinstitutverksamhet som utnyttjar gymnasiets utrymmen inte fördelats enligt användarprincipen. Bild 10 visar att de interna hyrorna per studerande varierar kraftigt. Variationen kan bero på olika faktorer, såsom att hyran bestämts på olika grunder, huruvida utrymmena är grundrenoverade och vilka nyinveste-

37 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 36 (60) ringar som gjorts. Också antalet studerande inverkar på kostnaderna per studerande. I gymnasiefastigheterna ingår stora utrymmen som står tomma största delen av dagen: t.ex. matsalar, gymnastiksalar, bildkonstklasser och musikklasser. Utrymmena bör vara flexibla och kunna utnyttjas för olika ändamål, eller så bör man hyra ut dem till andra användare. Utrymmeseffektiviteten kan förbättras genom att undervisningen differentieras så att fler kan utnyttja utrymmena. Om undervisningen på nätet ökar kommer utrymmesbehovet att minska. Fastighetskostnaderna är en fast kostnadspost för anordnarna av gymnasieutbildning. Även om gymnasienätet görs glesare, kvarstår kostnaderna för de utrymmen som friställs hos anordnarna. Därför lönar det sig att i samband med lösningar för gymnasienätet planera ny användning för utrymmena eller helt avstå från dem. För fastigheter med bra läge, vilkas användningsändamål kan ändras, är det möjligt att hitta köpare. Ett alternativ är att riva fastigheter i dåligt skick och utnyttja byggnadsplatsen för andra ändamål.

38 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 37 (60) 5.3 Ekonomi Kostnader och statsandelar för gymnasieutbildningen per anordnare Gymnasieutbildningens nettokostnader och de statsandelar man fick för dem 2014 framgår av bild 11 nedan. Raseborg Lojo Högfors Hangö Hangö Högfors Lojo Raseborg Statsandelar Nettokostnader Bild 11. Nettokostnader och statsandelar, tusen euro, 2014, källa: kommunerna och UBS Alla kommuner i regionen finansierar sina gymnasier, eftersom statsanelarna inte täcker hela nettokostnaden. Den största finansiären är Raseborgs stad med nästan 0,7 miljoner euro. Sammanlagt finansierade kommunerna i regionen gymnasiernas verksamhet med 1,4 miljoner euro I hela landet skars statsandelarna till gymnasierna 2015 ned med hela 7 %, vilket ökar städernas finansieringsandel om gymnasiernas nettokostnader är oförändrade. Statsandel för gymnasiet, (förhandsuppgift) 2014 (slutlig) Skillnad Hangö Högfors Lojo Raseborg Sammanlagt Förändring % 10 % Tabell 15. Statsandelar 2014 och 2015

39 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 38 (60) Statsandelarna för gymnasieutbildningen minskade relativt sett mer i regionen än i hela landet. Statsandelarna minskade med nästan 1,1 miljoner euro jämfört med Då statsandelsprognosen för 2015 baserar sig på det slutliga antalet studerande 2014, är eurobeloppen jämförbara mellan åren. I följande bild beskrivs gymnasieutbildningens nettokostnader i euro per studerande 2014 per anordnare, skola och språk. Kostnaden per studerande för de olika utbildningsanordnarna framgår av bild Hangö Högfors Lojo Raseborg /stud Bild 12 Gymnasieutbildningens nettokostnad 2014, /studerande Hangö ordnade gymnasieutbildning till den högsta nettokostnaden, medan Lojo stad hade den lägsta kostnaden. De finskspråkiga gymnasiernas kostnader 2014 framgår av bild 13.

40 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 39 (60) Bild 14. Kostnader per studerande 2014 för de svenskspråkiga gymnasierna Hankoniemen lukio Karkkila n lukio Lohjan yhteislyseon lukio Lohjan Aikuislinj a Nummi- Pusulan lukio Karjaan lukio /stud Bild 13. Gymnasieutbildningens nettokostnader /studerande, finskspråkiga gymnasier, enligt kommunernas bokslut 2014 Nummi-Pusulan lukio hade de högsta och Lohjan yhteislyseon lukio de lägsta kostnaderna. Av bilden frmgår att ju större gymnasium, på desto fler studerande fördelas de fasta kostnaderna. De förverkliga kostnaderna för de svenskspråkiga gymnasierna 2014 framgår av bild Hangö gymn. Virkby gymn. Ekenäs gymn. Karis- Billnäs gymn. /stud Bland de svenskspråkiga gymnasierna hade Hangö gymnasium de högsta och Karis-Billnäs gymnasium de lägsta kostnaderna.

41 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 40 (60) Per språk slog kostnaderna ut enligt följande: finskspråkiga gymnasier svenskspråkiga gymnasier euro/stud Bild 15. Kostnader per elev 2014, enligt språk: Nettokostnaderna per studerande var 30 % högre vid de svenskspråkiga än vid de finskspråkiga gymnasierna i regionen. Enligt bilderna ovan varierar kostnaderna kraftigt mellan gymnasierna. De lägsta kostnaderna bland alla gymnasier hade Lohjan yhteislyseon lukio, medan det dyraste finskspråkiga gymnasiet var Nummi-Pusulan lukio. De högsta kostnaderna per studerande hade Hangö gymnasium, medan Karis-Billnäs gymnasium hade de lägsta kostnaderna bland de svenskspråkiga gymnasierna De reella kostnadernas utveckling Ovan beskrivs kostnaderna utifrån de förverkliga kostnaderna Ett sätt att beskriva kostnaderna är att jämföra kostnadsutvecklingen under en något längre period. I detta kapitel granskas kostnadsutvecklingen per anordnare 2008 och 2013 och jämförs med landsmedeltalet. Då 2008 års siffror har räknats om till 2013 års penningvärde, beskrivs den reella kostnadsutvecklingen. Eftersom hela landets medeltal för 2014 inte ännu är tillgängligt, gäller uppgifterna Kostnadsutveckling per studerande inom gymnasieutbildningen ser ut som följer:

42 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 41 (60) Egen gymnasieutbildning, /elev, justerat penningvärde Hangö Högfors Lojo Raseborg Hela landet Källa: Statistikcentralen Kommunindelning 2015 Bild 16. Kostnader per elev för gymnasieutbildning enligt kommun, euro per studerande Med undantag för Lojo stad var gymnasieutbildningens nettokostnader 2013 högre än i hela landet. Nettokostnadernas reella ökning har varit avsevärd i Högfors och Raseborg. I Hangö har nettokostnaderna minskat, även om nettokostnaderna alltjämt håller en synnerligen hög nivå. I Lojo håller nettokostnaderna en låg nivå och den reella ökningen motsvarar hela landets.

43 FCG KONSULTOINTI OY Förutredning 42 (60) Förväntade kostnader Med förväntade kostnader avses serviceproduktionens nettokostnader, i det s.k. effektivitetsgränssnittet i förhållande till referensgruppen. Utredningskommunernas referensgrupp utgörs av de 17 kommuner i den valda storleksklassen, vilkas befolkning har en så likadan åldersstruktur som möjligt. Också i fråga om andra faktorer liknar de då ofta varann (t.ex. näringsstruktur, befolkningsutveckling). Dessutom har Lovisa och Kyrkslätt tagits med i referensgruppen på grund av deras tvåspråkighet. Granskningen utgår från statistiken om kommunernas ekonomi och verksamhet För utredningskommunernas del presenteras också kostnaderna för till gängse priser (inte omräknade till samma penningvärde). Kostnaderna är inte behovsstandardiserade (t.ex. i fråga om undervisning i smågrupper), och inga skillnader i verksamhetens kvalitet har kunnat beaktas, eftersom statistiken och dess bakgrundsdata inte är tillräckligt omfattande för det. Effektivitetsgränssnittet erhålls så att den lägsta och högsta kostnaden bland de 17 kommunernas uppgifter stryks, och till minimivärdet per volymenhet (t.ex. elev) bland de återstående (15) jämförelsekommunerna läggs 10 % av skillnaden mellan minimi- och maximivärdet. Även vuxengymnasiernas kostnader och studerande och yrkesskolestuderande som avlägger gymnasiets hela lärokurs.