Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Transkript

1 Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta Härmä

2 Regeringsprogrammet: KOMPETENS OCH UTBILDNING Mål och hur de mäts Mål på tio års sikt: Finland är ett land där man hela tiden vill lära sig nytt. Finländarnas kompetens- och utbildningsnivå har stigit, vilket stöder förnyelsen av det finländska samhället och jämlika möjligheter. Finland är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande. Regeringsperiodens mål: Lärandemiljöerna har moderniserats, de möjligheter som digitalisering och ny pedagogik ger utnyttjas inom lärandet. Antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv har minskat. Färre har avbrutit sin utbildning. Växelverkan mellan utbildning och arbetsliv har ökat. Kvaliteten på och effekterna av forskning och innovationer har börjat stiga. Utbildningen och forskningen har blivit internationellare och hindren för att exportera utbildning har undanröjts. 2

3 Regeringsperiodens spetsprojekt Nya lärandemiljöer och digitalt material för grundskolorna Reform av yrkesutbildningen på andra stadiet En snabbare övergång till arbetslivet Konst och kultur görs tillgängligare Ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att kommersialisera innovationer Ungdomsgarantin ändras i riktning mot en kollektiv garanti 3

4 Preliminär analys Omfattande inbesparningar inom utbildningen störst effekt på yrkesutbildningen på andra stadiet (190 mn) Inga inbesparningar inom gymnasieutbildningen inte heller tilläggsresurser Inga spetsprojekt inom gymnasieutbildningen Begränsningarna och förändringarna inom småbarnspedagogiken är positiva för kommunerna Inom den grundläggande utbildningen betonas det digitala och utvecklingen av lärmiljöerna Separata statsunderstöd för att minska gruppstorleken slopas Konst- och kulturfrämjande större handlingsfrihet Terhi Päivärinta

5 Regeringsprogrammet innehåller riktlinjer som behöver förtydligas Reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet har oklart innehåll och är svår att genomföra Lagförslaget om finansiering av utbildningen på andra stadiet förs vidare för ny behandling med ändringar?» Tre element: basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och effektbaserad finansiering; %-andelar?» Gymnasiefinansieringen viktas med tillgänglighetskoefficienter (avståndet till gymnasiet avgör, inte gymnasiets storlek) Lagförslaget om ordnande av utbildningen förs inte vidare för ny behandling Samordning av ett nätverk för utbildningsanordnare? 5

6 KOMPETENS OCH UTBILDNING Många riktlinjer i regeringsprogrammet, såsom flexiblare behörighetsvillkor, större handlingsfrihet och mindre planeringsskyldighet för kommunerna, ger goda utvecklingsmöjligheter också inom undervisnings- och kultursektorn. 6

7 Förslag i verksamhetsplanen för gymnasieutbildningen Lärandemiljöerna har moderniserats, de möjligheter som digitalisering och ny pedagogik ger utnyttjas inom lärandet: Ett nationellt utvecklingsprogram för gymnasieutbildningen med försök bör inledas. Staten bör skapa en riksomfattande portal för service och distansundervisning inom IKT för att stödja tillgången och kvaliteten på utbildning. KF är oroar sig över de låga enhetspriserna inom gymnasieutbildningen. Finansieringsreformen bör göras på ett sätt som tryggar tillgången på och tillgängligheten till gymnasieutbildning i hela landet. En snabbare övergång till arbetslivet: KF föreslår att avläggandet av gymnasiets lärokurs och studentexamen ska leda till gymnasieexamen som är en allmänbildande omfattande examen på andra stadiet och motsvarar en grundläggande yrkesexamen. Gymnasieexamen ger behörighet och färdighet för olika uppgifter i arbetslivet. Läroavtal för studenter utvecklas. 7

8 Förslag till statsbudget 2016 Finansministeriet

9 Allmänt Anslaget för statsandelen för undervisningsoch kulturministeriets förvaltningsområde skärs ner med cirka 77 miljoner euro. År 2016 vidtas sparåtgärder som gäller priserna per enhet för den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, biblioteken, museerna, teatrarna och orkestrarna samt nivån på finansieringen av ungdomsarbetet sänks. De tillgängliga tippningsvinstmedlen blir 3,7 miljoner euro lägre än i år. 9

10 Allmänbildande utbildning Statsunderstöd som som beviljats för att förbättra kvaliteten på utbildningen (grundläggande utbildning och gymnasieutbildning): föreslås i minskning med 10 miljoner Statsunderstöden på 30 miljoner euro som riktas till minskning av gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen: föreslås strykning i enlighet med regeringsprogrammet Understöden till klubbverksamhet har minskat med nästan euro till euro Ingen nedskärning av det kalkylerade enhetspriset inom gymnasieutbildningen föreslagen Det föreslagna priset per enhet är cirka 6060 /studerande, höjning med cirka 60 från år

11 Budgetförslaget 2016 Gymnasieutbildning Resultat av verksamheten: bl.a. Bedömningen inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen utvecklas. Gymnasiestuderandena stöds att snabbt bli färdiga och komma ut i arbetslivet. Anordnarnätets struktur inom gymnasieutbildningen utvecklas med frivillighet som utgångspunkt. Anordnarnätet utvecklas inom ramen för de nuvarande anslagen och avsikten är inte att bevilja särskild finansiering. Reformen av finansieringssystemet bereds så att prestationer och effekter väger tungt som grund för finansieringen. Finansieringssystemet stöder, sporrar och styr utbildningsanordnarna att förbättra verksamheten i fråga om effekterna, kvaliteten och effektiviteten och tryggar tillgången på utbildning regionalt. Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren. 11

12 Budgetförslaget 2016 Gymnasieutbildning Revideringen av grunderna för gymnasieundervisningens läroplan fortsätter så att de nya grunderna kan införas Samarbetet mellan gymnasieutbildningen och utbildningen på högre nivå utökas. Ett utvecklingsprojekt för gymnasieutbildningen genomförs bl.a. med strävan att avsevärt öka användningen av IKT, att göra studieoch undervisningsmetoderna mångsidigare och att öka det operativa samarbetet med andra skolformer och med arbetslivet. Införandet av IKT bereds stegvis. De första proven (tyska, filosofi och geografi) anordnas med utnyttjande av IKT hösten 2016 och hela examen våren Proven i modersmål, främmande språk och matematik läggs om. Provet i matematik omstruktureras 2016 och provet i modersmålet

13 Kommande utmaningar för gymnasieutbildningen

14 Gymnasieutbildningen nu Gymnasieutbildningen är redan nu mycket resultatrik i hela landet» I undersökningar har det inte framkommit några stora skillnader mellan gymnasierna när det gäller utbildningen och dess effektivitet» Priserna per enhet är mycket låga» Varje gymnasium erbjuder goda förutsättningar att söka till fortsatta studier såväl till högskolor som till studentbaserad grundläggande yrkesutbildning på andra stadiet» Lärarna är behöriga (93,7 % / 91,1 %) och nöjda med sitt arbete» Gymnasieutbildningen och lärarna är uppskattade» Procenten elever som avbryter gymnasiestudierna är låg, 4 %, och endast cirka 1,5 % avlägger inte examen på andra stadiet Allt väl? 14

15 15

16 Gymnasier Källa: Nyland Egentliga Finland Satakunta Egentliga Tavastland Birkaland Päijänne- Tavastland Kymmenedale n SödraKarelen SödraSavolax NorraSavolax Norra Karelen MellerstaFinlan d Södra Österbotten Österbotte n Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajana land Lappl Läroanstalter med gymnasieutbildning Totalt 438 => Utbildningsstyrelsen Vipunen

17 Kostnader ( /studerande) enligt verksamhet och storleksklass ,0 % ,0 % ,0 % ,0 % 8,0 % 6,0 % ,3 % 4,0 % ,8 % 2,1 % 1,4 % 2,0 % ,0 % ,0 % -2,3 % ,0 % Driftsutgifter driftsutgifter (utan avskrivningar och kapitalhyror) Undervisning Måltider Fastighet Intern administration Över inv inv inv. Källa: Kouluikkuna 17

18 16 18-åringar den genomsnittliga åldersklassen åringar Källa: Statistikcentralen Terhi Päivärinta

19 Österbotten Pohjanmaa

20 Förändringarna är en utmaning för utbildningsanordnarna Förändringarna i verksamhetsmiljön och befolkningsutvecklingen är en utmaning för kommunerna De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna förändras och de ekonomiska resurserna minskar Genom prognostisering om framtiden bör man bereda sig på att göra nödvändiga ändringar Man bör identifiera och erkänna realiteter Det är oundvikligt och nödvändigt med dialog i kommunerna och regionerna Utbildningsfrågorna bör nu stå i fokus 20

21 Hur ser den framtida kommunen ut? Hur ser den förestående vårdreformen ut? Områden med självstyrelse eller någon annan lösning? Vårdreformen kan leda till att också ansvaret för att ordna utbildningen på andra stadiet överförs till områden med självstyrelse; då borde reformen gälla såväl gymnasie- som yrkesutbildningen Den så kallade landskapsmodellen passar inte alla regioner? eftersom de är olika Vilka uppgifter återstår för primärkommunen? Hur finansieras dessa uppgifter? 21

22 Utvecklingen av gymnasieutbildningens strukturer Kommunerna i regionen har en gemensam ambition när det gäller ett hurdant utbildningsanordnarnät som är mest ändamålsenligt och kostnadseffektivt med tanke på behoven Det är viktigt att trygga regionens livskraft och att vara inställd på framsteg Kommunen kan ordna utbildningen själv eller tillsammans med andra kommuner Också en privat aktör kan producera utbildningstjänster 22

23 Utvecklingen av gymnasieutbildningens strukturer För att trygga undervisningskvaliteten och personaltillgången är växelverkan mellan gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen viktig särskilt i glesbygden I städer och tätorter sker en strukturell utveckling - rationalisering, för de studerandes bästa De kommunala anordnarna har redan gjort gymnasienätet tätare Är det kommunen som räddar gymnasiet eller gymnasiet som räddar kommunen? När anordnarnätet för gymnasieutbildning utvecklas bör tillgången på utbildning och tillgängligheten tryggas» För närvarande är situationen bra 23