Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Transkript

1 Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg

2 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av utbildningsinriktning när de går över till andra stadiets utbildning. Syftet har varit att granska hur ungdomarna resonerar och känner sig inför det val som de skall göra och som har stor betydelse för deras framtid. Speciellt har granskats om de kommer att söka till Kimitoöns gymnasium och hur de ser på gymnasieutbildning som alternativ. Enkäten har följts upp med en personlig träff med samtliga elever på årskurs nio, där de direkt har besvarat ett par frågor om valet av utbildningsinriktning. Samma enkät, men med något modifierade frågor, har besvarats av samtliga elever i gymnasiet. Gymnasiets elever har kunnat bedöma valet av utbildning, med så att säga backspegel i handen och de har också nu erfarenheter för att värdera utbildningen i Kimitoöns gymnasium. Enkäten och denna rapport av resultaten, bör inte läsas som en vetenskaplig forskning och den har inte heller ambitioner att ge en heltäckande bild av hur ungdomarna uppfattar sitt val av utbildningsinriktning. I första hand har avsikten med miniundersökningen varit att ge underlag för förbättring av information om och marknadsföring av Kimitoöns gymnasium. Men trots det ger undersökningen även en allmän bild av vad och varför ungdomar väljer som de gör. Den visar också att de unga är medvetna om att de gör ett viktigt val och ett val som ofta är förknippat med stress och osäkerhet.. Bakgrundsfakta I undersökningen deltog 9 elever från årskurs 9 och 5 från årskurs 8 i Kimitonejdens skola (KNS) och Dalsbruks skola (DBS). Endast två elever från årskurs 9 i Dalsbruks skola deltog inte. Från Kimitoöns gymnasium (KÖG) deltog elever från alla årskurser, totalt elever. Av eleverna som besvarat enkäten från årskurs 9 är 0 % bosatta i Kimito och av eleverna på årskurs 8 är 50 %. Av gymnasieeleverna som besvarat frågan är 7 % bosatta i Kimito. Merparten av eleverna på alla årskurser är med andra ord bosatta i Kimito kommundel. I tabellen nedan anges eleverna i antal, ej procent. Antal Var bor du? 7 Pojke Flicka Åk 9 Åk 8 Gymnasiet Åk 9 Åk 8 KÖG Kimito Dalsbruk Annat område i Dragsfjärds kommundel Västanfjärd Annan kommun

3 I enkäten frågades om vitsordet i senaste skolbetyg. Överlag kan konstateras att eleverna i genomsnitt har goda resultat, 8 elever i årskurs 9 uppger sig ha mer än 8 i medeltal, vilket är 57 % av samtliga svarande. Vilket var ditt medeltal i senaste skolbetyg KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 DBS åk ,9 7-7,9 8-8,9 9- När man granskar Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola separat finns inte märkbara skillnader mellan skolorna. I såväl Dalsbruks skola som Kimitonejdens skola har mer än hälften av eleverna ett medelvitsord på över 8. Anmärkningsvärt är dock att hela 0% av de som svarat i Dalsbruks skolas årskurs 9 har ett medelvitsord över 9. Medeltalet i procent av årsklassen KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 DBS åk 8 15% 18% 7% 9% 8% % 0% 0% 8% 9% 0% 5% 0% 10% 1% 1% -,9 7-7,9 8-8,9 9- Gymnasieeleverna svarade också på vilket deras medeltal var i senaste skolbetyg. Frågan gällde således inte vitsordet från grundutbildningen, utan i gymnasiet. Procentuellt är det ingen nämnvärd skillnad jämfört med vitsorden i grundutbildningen. Fortfarande har 5 % ett medelvitsord som är över 8, även om merparten nu ligger på 8-8,9. Andelen svagare elever med vitsord under 7 har dock givetvis sjunkit. Senaste medelvitsordet, elever i KÖG 0% % % 1% 1% under -,9 7-7,9 8-8,9 9-

4 . Valprocessen.1. Hur resonerar eleverna? I enkäten ställdes en öppen fråga om vilken skola - eller vilka skolor - eleverna funderar på att söka sig till efter årskurs 9. Därtill frågades hur säkra de känner sig beträffande sitt val av skola. Svaren visar att eleverna var förhållandevis säkra på sitt studieval efter nian, vid den tidpunkt då enkäten genomfördes, dvs i december. Relativt få kände sig osäkra på sitt val av skola. Endast av eleverna i årskurs 9 (1%) sa att de är ganska eller helt osäkra på hur de skulle välja. I årskurs 8 var andelen givetvis högre, %. Markant är att hela 80 % av eleverna i årskurs 9 kände sig helt eller ganska säkra på vilken skola de kommer att välja i den gemensamma elevantagningen vårvintern Åk 9 Åk Jag har helt klart för mig vilken skola jag skall söka till Jag är ganska säker på vilken skola jag skall söka till Jag har flere alternativ som jag väljer mellan Jag är nog ganska osäker på hur jag skall välja Jag har absolut ingen aning I januari och februari ställdes några muntliga tilläggsfrågor till eleverna om hur de upplever valet. Helt tydligt kan eleverna delas in tre kategorier: a) De som exakt vet vad de vill bli och/eller studera och som har ett klart motiv för sitt val och ett uttalat mål b) De som vet vad de vill studera efter nian, men väljer som de gör på grund av att de inte vet vad de vill bli. Till den här kategorin hör många som väljer gymnasiet för att få lite tid att tänka c) De som absolut inte har någon aning hur de skall välja och som känner sig synnerligen osäkra De elever som berättade att de kommer att välja gymnasiet, kommenterade sitt val bl.a. så här: - Jag vill jobba med händerna, men är nog väldigt tveksam till vad jag egentligen vill. Så därför blir det nog troligtvis gymnasiet - Jag vet inte ännu vad jag vill bli, men mamma säger att gymnasiet ger mer möjligheter till vidareutbildning, och jag tycker det är klokt att tänka så. - Om jag nu väljer att t.ex. gå till frissa är det svårare att ångra sig sen. Jag vill nog få lite tid att tänka ännu. Och det känns lite tidigt att flytta bort hemifrån. - Jag vill inte riktigt dit (KÖG), men jag vill inte flytta, så det är lättast så. - Jag vet precis vad jag vill bli och för det behöver jag gymnasiet.

5 5.. Vilka faktorer styr valprocessen? Syftet med enkäten har bl.a. varit att identifiera de faktorer som är av störst betydelse för elevernas val av skola efter årskurs 9. Allmänt kan konstateras att eleverna resonerar väldigt lika i Dalsbruks skola och Kimitonejdens skola. Hur viktigt är följande saker för dig när du väljer skola, DBS åk 9 Att skolan har internat Att utbildningen inte blir för dyr Att skolan har ett bra rykte Att skolan ger mig goda möjligheter att få jobb Att skolan ger mig bra möjligheter att studera vidare Att jag har kompisar som går i (eller söker till) samma Att mina kompisar rekommenderar skolan Att lärare/studiehandledare rekommenderar skolan Att mina föräldrar rekommenderar den skolan Att skolan finns nära hemmet Att skolan ger den utbildning jag vill ha Att skolan är bekant för mig 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Hur viktigt är följande saker för dig när du väljer skola, KNS åk 9 Att skolan har internat Att utbildningen inte blir för dyr Att skolan har ett bra rykte Att skolan ger mig goda möjligheter att få jobb Att skolan ger mig bra möjligheter att studera vidare Att jag har kompisar som går i (eller söker till) samma Att mina kompisar rekommenderar skolan Att lärare/studiehandledare rekommenderar skolan Att mina föräldrar rekommenderar den skolan Att skolan finns nära hemmet Att skolan ger den utbildning jag vill ha Att skolan är bekant för mig 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Väldigt viktigt Ganska viktigt En aning viktigt Inte alls viktigt Eleverna betonar framförallt det att skolan ger den utbildning som de vill ha och att skolan ger dem goda möjligheter att få jobb. Enligt enkäten resonerar eleverna självständigt och fattar egna beslut. Varken kompisar eller föräldrar spelar någon större roll för det valet av utbildning.

6 Nämn tre saker som är viktiga för dig när du väljer skola DBS åk 9 Att lärarna/studiehandledaren tycker skolan skulle passa Att mina föräldrar tycker det är bra val Att skolan är bekant för mig Att skolan har ett gott rykte Att mina kompisar har rekommenderat skolan Att jag har kompisar i samma skola Att skolan finns nära hemorten Att jag kan studera vidare efter den skolan Att jag har goda möjligheter till jobb efter skolan Att jag i skolan kan studera det som intresserar mig Att skolan har bra utbildningsutbud Nämn tre saker som är viktiga för dig när du väljer skola KNS åk 9 Att lärarna/studiehandledaren tycker skolan skulle passa Att mina föräldrar tycker det är bra val Att skolan är bekant för mig Att skolan har ett gott rykte Att mina kompisar har rekommenderat skolan Att jag har kompisar i samma skola Att skolan finns nära hemorten Att jag kan studera vidare efter den skolan Att jag har goda möjligheter till jobb efter skolan Att jag i skolan kan studera det som intresserar mig Att skolan har bra utbildningsutbud Nämn tre saker som var viktiga för dig när du valde skola efter åk 9 KÖG Att lärarna/studiehandledaren tyckte att skolan skulle Att mina föräldrar tyckte det var ett bra val Att skolan var bekant för mig Att skolan hade ett gott rykte Att mina kompisar hade rekommenderat skolan Att jag skulle ha kompisar i samma skola Att skolan skulle finnas nära hemorten Att jag kunde studera vidare efter den skolan Att jag skulle ha goda möjligheter till jobb efter skolan Att jag i skolan kunde studera det som intresserar mig Att skolan skulle ha ett bra kursutbud

7 Det viktigaste för eleverna i årskurs 9 är att de får studera det som intresserar, medan de som nu går i gymnasiet säger att det överlägset viktigaste för dem, när de valde skola efter årskurs 9, var att de skulle ha möjligheter att studera vidare efter skolan. Även framtida möjligheter till jobb är av stor betydelse för valet av skola för de som nu går i årskurs 9. Men för gymnasieeleverna är goda möjligheter till jobb av underordnad betydelse, endast fem elever i gymnasiet har lyft fram det som viktigt för valet av skola efter årskurs 9. Enligt förhållandevis få elever är det viktigt att skolan finns nära hemmet. I de personliga intervjuerna som gjorts berättar ändå flere elever att har betydelse. Bl.a. följande kommentarer gavs: - Gymnasiet är nära min familj. Jag behöver inte flytta. - Jag visste nog inte alls vad jag vill, men gymnasiet är enkelt och nära. - Inte är det så viktigt att det är nära, men det är lättare - Mamma vill nog inte att jag ska flytta bort ännu. - Det blir billigare när man kan bo hemma. Eleverna i årskurs 8, vars svar inte återges här i detalj, har likaså betonat att det viktigaste för dem, när de väljer skola efter årskurs 9 är att de kan studera det som intresserar dem. 7.. Hur påverkar föräldrarnas bakgrund Enligt flere undersökningar inverkar föräldrarnas utbildningsbakgrund på om barnen söker sig vidare till högre utbildning. I enkäten har därför ställts frågan om elevernas föräldrar har gymnasieutbildning. Fler än hälften av eleverna från Dalsbruks skolas årskurs 9, har uppgett att varken mamma eller pappa har gått i gymnasiet. I Kimitonejdens skola har 7 elever uppgett att varken mamma eller pappa gått i gymnasiet. Flere elever vet inte till om föräldrarna gått i gymnasium. Få av eleverna bor i familjer med starka gymnasietraditioner, där vardera föräldern har gymnasiebakgrund. Enkäten ger ändå inte klar indikation att det här påverkar elevernas val av skola efter årskurs 9. Det finns elever i årskurs som kommer att välja gymnasiet, trots att eleven saknar gymnasietraditioner i familjen och det finns elever som inte kommer att välja gymnasiet, trots att vardera föräldern har gått i gymnasiet. Har din mamma gått i gymnasiet? Ja Nej Vet ej Har din pappa gått i gymnasiet? Ja Nej Vet inte KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 DBS åk 8 Gymnasiet KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 DBS åk 8

8 8. Hur ser eleverna på Kimitoöns gymnasium och vet de tillräckligt? För att utreda vilken uppfattning ungdomarna har om Kimitoöns gymnasium, har de blivit ombedda att bedöma olika faktorer med vitsorden utmärkt, gott, nöjaktigt, försvarligt och svagt. De har även fått möjligheten att svara vet inte. Eleverna i gymnasiet är överlag synnerligen nöjda med sitt gymnasium. Speciellt uppskattar eleverna trivseln i skolan och möjligheterna till kombistudier, men även samtliga övriga faktorer får vitsordet utmärkt eller gott av mer än hälften av eleverna. Vilket vitsord ger du KÖG i följande frågor, elever i gymnasiet Möjligheter till kombistudier Trivseln i skolan Utrustning Utrymmen Valmöjligheter Kursutbud 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Utmärkt Gott Nöjaktigt Försvarligt Svagt Vet inte Skillnaden mellan gymnasieelevernas uppfattning och niornas uppfattning om gymnasiet är betydande. Den uppskattning som eleverna i gymnasiet känner för sin skola har inte spridit sig till eleverna i årskurs 9. T.ex. tror endast drygt en tredjedel av eleverna i årskurs 9 att trivseln i gymnasiet är utmärkt eller god, trots att mer än 80 % av eleverna i gymnasiet säger att trivseln är utmärkt eller god. Skillnaden i synsätt gäller alla faktorer. Av enkäten framkommer inte något direkt samband mellan elevernas bedömning av gymnasiet och om de haft äldre syskon som gått i gymnasiet. Vilket vitsord vill du ge KÖG i följande frågor, DBS åk 9 Möjligheter till kombistudier Trivseln i skolan Utrustning Utrymmen Valmöjligheter Utbildningsutbud 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Utmärkt Gott Nöjaktigt Försvarligt Svagt Vet inte I antal är det få elever i Dalsbruks skolas årskurs 9 som ger vitsordet utmärkt eller gott åt de olika förslagen till omdöme. Några elever är direkt benägna att genomgående ge Kimitoöns gymnasium vitsordet svagt.

9 9 Möjligheter till kombistudier Trivseln i skolan Utrustning Utrymmen Valmöjligheter Utbildningsutbud Vilket vitsord vill du ge KÖG i följande frågor KNS åk 9 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Utmärkt Gott Nöjaktigt Försvarligt Svagt Vet inte Kimitoöns gymnasium får vitsordet utmärkt av några elever och vitsordet gott av flere elever på åk 9 i Kimitonejdens skola, men även här är vet inte ett vanligt svar i enkäten. Intressant är att bland de elever som ger gott vitsord åt Kimitonejdens skola finns flere som säger att de kommer att välja yrkesutbildning framom studier i KÖG. Vilket vitsord vill du ge KÖG i följande frågor Åk 8, DBS & KNS Möjligheter till kombistudier Trivseln i skolan Utrustning Utrymmen Valmöjligheter Utbildningsutbud 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Utmärkt Gott Nöjaktigt Försvarligt Svagt Vet inte Speciellt eleverna i årskurs 8, men även många elever i årskurs 9, har i stor utsträckning valt svarsalternativet vet inte. En naturlig följdfråga är därför om eleverna inte har tillräckligt bra kunskaper om Kimitoöns gymnasium. Men mer än hälften av eleverna i Kimitonejdens skola och ca var tredje elev i Dalsbruks skolas årskurs säger dock att de vet tillräckligt om Kimitoöns gymnasium. Tycker du att du vet tillräckligt om KÖG? KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 Dalsbruk åk 8 5% 5% 1% % 1% 8% % 0% % 5% 7% % % 10% % 0% Ja, jag vet tillräckligt Jag vet ganska mycket, men inte tillräckligt Jag känner inte så bra till Kimitoöns gymnasium Jag vet ingenting om Kimitoöns gymnasium

10 10 Även om många elever i årskurs 9 tycker att de vet tillräckligt, finns det en stor andel som medger att de inte vet så mycket om Kimitoöns gymnasium. Det här gäller också eleverna i Kimitonejdens skola, som trots att de finns i samma skolhus, inte nödvändigtvis anser sig ha tillräckliga kunskaper. Den här frågan skulle ändå troligtvis ha fått ett annat svar om den ställts några månader senare, då såväl studiehandledning som studiebesök gett mer information om gymnasiet. 5. Elever som söker till eller går i Kimitoöns gymnasium Gymnasiebenägenheten har traditionellt varit högre bland elever i Kimitonejdens skola än bland elever i Dalsbruks skola. Enligt svaren i enkäten kommer det att vara så även år 01. För 10 elever (dvs 50%) i Dalsbruks skolas årskurs 9 är gymnasieutbildning ett säkert eller troligt alternativ, medan 19 elever (5%) i åk 9 i Kimitonejdens skola anger gymnasiestudier som säkert eller troligt val. Som alternativ till Kimitoöns gymnasium nämns även Katedralskolan och Tölö gymnasium Kommer du att söka till gymnasiet? KNS åk 9 DBS åk 9 KNS åk 8 DBS åk Ja Troligtvis Troligtvis inte Nej Flickorna på årskurs 9 väljer Kimitoöns gymnasium i större utsträckning än pojkar. Endast av 11 pojkar vid årskurs 9 i Dalsbruks skola säger att de troligtvis väljer KÖG. Kommer du att söka till KÖG? Kommer du att söka till KÖG? Flickor % % % % Pojkar 1% 11% 1% 1% 5 1 Ja Troligtvis 5 5 Ja Troligtvis Troligtvis inte Nej DBS flickor DBS pojkar KNS flickor KNS pojkar Enkäten besvarades i Kimitoöns gymnasium av 7 elever, varav går på årskurs 1, på årskurs och 18 på årskurs. Av de som besvarat enkäten är 5 % flickor.

11 11 Elever i KÖG som besvarat enkäten Flickor Pojkar Kimito Dalsbruk Annat område i Dragsfjärds kommundel Västanfjärd Annan kommun De elever som nu går i Kimitoöns gymnasium säger sig ha prioriterat andra faktorer än det som dagens nior enligt enkäten lyfter fram som viktiga. Man kan här fråga sig om gymnasieeleverna verkligen hade en annan synsätt för ett par år sedan, eller om de nu, när de har erfarenhet av gymnasiestudier, resonerar på ett annat sätt. T.ex. anser ca 50 % av eleverna i KÖG att det var väldigt viktigt eller ganska viktigt att de skulle ha kompisar som går i samma skola, medan endast drygt 0 % av eleverna på årskurs 9 anser det väldigt viktigt eller ganska viktigt. Samma gäller frågan om hur viktigt det var att skolan skulle finnas nära hemmet, där 0 % av DBS:s nior och ca 0% av KNS:s nior anser det som ganska viktigt, medan inemot 50% av KÖG eleverna bedömer att det var väldigt viktigt eller ganska viktigt. Däremot spelade möjligheterna till jobb en mindre roll för de nuvarande eleverna i KÖG än det gör för niorna idag. Hur viktigt var följande saker för dig när du sökte till KÖG? Att utbildningen inte skulle bli för dyr Att skolan hade ett bra rykte Att skolan skulle ge mig goda möjligheter att få jobb Att skolan skulle ge mig bra möjligheter att studera Att jag skulle ha kompisar som går i (eller sökte till) Att mina kompisar rekommenderade skolan Att lärare/studiehandledare rekommenderade skolan Att mina föräldrar rekommenderade den skolan Att skolan skulle finnas nära hemmet Att skolan skulle ge den utbildning jag vill ha Att skolan var bekant för mig 0% 10% 0% 0% 0% 50% 0% 70% 80% 90% 100% Väldigt viktigt Ganska viktigt En aning viktigt Inte alls viktigt

12 1. Elever som söker till yrkesutbildning Av Dalsbruks skolas nior anger 5 elever Axxell Pargas och Axxell Karis som den skola de troligtvis söker sig till. Andra skolor som nämns är Brusaby, Solvalla Idrottsinstitut och Aboa Mare. De flesta elever i DBS som i muntliga intervjun sa att de inte söker till KÖG, var osäkra på vilket det andra alternativet är men de var helt säkra på att absolut inte gymnasiet! I Kimitonejdens skola gav många elever flere alternativ till tänkbar skola vid tidpunkten för enkäten. Några valde t.ex. ännu mellan Axxell och Kimitoöns gymnasium. Axxell nämns som tänkbart alternativ av 10 elever. Vid tidpunkten för den muntliga intervjun hade valet klarnat för flere av eleverna. Elever i Dalsbruks skolas nia som väljer yrkesstudier anser att det är viktigt att skolan har internat. I övrigt framkommer inte andra valkriterier bland de som väljer yrkesstudier än hos de som väljer gymnasiet. Merparten av de elever som säger att de kommer att söka till yrkesutbildning håller helt med om att påstående jag är för svag i skolan för att klara mig i gymnasiet. Samma elever som säger sig vara för svaga för gymnasiet är också benägna att tycka att gymnasiet är till för plugghästar. Bland de elever som säger sig vara för svaga för gymnasiet och som uppger att de kommer att söka till yrkesutbildning finns ca 10 elever som har ett medelvitsord på över Sammanfattning Vid årsskiftet hade eleverna i årskurs nio en förhållandevis klar uppfattning om hur de vill välja efter nian. För många är valet ändå förknippat med osäkerhet. Flere väljer gymnasiestudier för att få tid att tänka, för att de inte ser något bättre alternativ, för att få stanna hemma lite längre eller för att det är ett enkelt val. Några flickor beskrev det så här: Inte är det nu så lätt. Inte lockar riktigt KÖG. Det känns inte som om där skulle finnas den där riktiga gymnasieandan. Men det är kanske enklast att söka dit, om man inte vill flytta. Och visst har ju KÖG bra utbildning och kursutbud. Som väntat, men beklagligt, är gymnasiebenägenheten lägre vid Dalsbruks skola än vid Kimitonejdens skola och lägre bland pojkar än flickar. Entydiga orsaker till detta kan ändå inte klart utläsas ur enkäten. Det förefaller inte finnas någon direkt koppling mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas val, trots att det ofta hävdas att elever, vars föräldrar har avlagt gymnasieexamen, har större benägenhet att söka sig till gymnasiestudier. Det kan inte heller utläsas något direkt samband mellan val av utbildning efter nian och de faktorer som eleverna betonar som viktiga för dem i valprocessen. Inte heller mellan Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola finns nämnvärda skillnader mellan de preferenser som eleverna har och de faktorer som de betonar som viktiga. En märkbar skillnad finns däremot mellan i hur eleverna i Kimitoöns gymnasium resonerar och hur eleverna vid årskurs 9 resonerar. Det här gäller såväl vilka faktorer som eleverna upplever som viktiga vid valet av utbildning efter nian, men alldeles speciellt stor är skillnaden i hur man ser på Kimitoöns gymnasium. Den uppskattning som eleverna i gymnasiet känner för sin skola har inte spridit sig till eleverna i årskurs 9 och 8. Kimitoöns gymnasium har med andra ord ett synnerligen gott rykte men främst bland egna studerande.