qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui

Transkript

1 qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer Slutrapport Kommunala strategier för föräldrastöd tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Sjuhärads kommunalförbund HFÅ 2009/215 opasdfghjklzxcvbnmqwertyuio pasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopa sdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghj klzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvb nmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmrt

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Gemensam slutrapport från projektkommun och samverkande forskningslärosäte...2 Sammanfattning...3 Summary (Sammanfattning på engelska)...4 Projektets resultat...5 Rapporter...16 Syfte och mål...17 Organisering...19 Samverkan...21 Förändringar från ursprungsplanen...25 Lärdomar och erfarenheter...27 Vidmakthålla och sprida erfarenheter...31 Stöd från Folkhälsoinstitutet...36 Ekonomisk slutredovisning...39 Bilagor

3 Gemensam slutrapport från projektkommun och samverkande forskningslärosäte Redovisande kommun: Sjuhärads kommunalförbund Samverkande lärosäte: Göteborgs universitet, psykologiska institutionen Projektets namn: Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg Projekttid som slutredovisningen ska omfatta: 1 januari december Ej förbrukade medel, skall enligt regeringsbeslut S2009/2669/FH återbetalas till Statens folkhälsoinstitut senast den 15 juni Instruktioner Datum för inlämnade av denna slutrapport inklusive fullständig ekonomisk redovisning: 15 mars 2012 (om inget annat överenskommits mellan Folkhälsoinstitutet och projektkommunen). Rapport i Word format till Elsa Rudsby Strandberg, projektledare Statens folkhälsoinstitut. E-post: elsa.rudsbystrandberg@fhi.se Rapporten skall skrivas under av kommunens projektledare, kommunens firmatecknare samt ansvarig forskare och skickas till Statens folkhälsoinstitut, Östersund Den ekonomiska slutredovisningen ska vara granskad av auktoriserad/godkänd revisor. Intyg ska bifogas. Projektets diarienummer hos Statens folkhälsoinstitut HFÅ 2009/215 Kommunens organisationsnummer Telefon till kommunen: Adress: Olovsholmsgatan 32, BORÅS E-post: gunilla.bothen@sjuharad Projektledare: Gunilla Bothén, projektansvarig Malin Gunnarsson, projektledare Forskningsansvarig: Ulf Axberg Telefon: Telefon: E-postadress: gunilla.bothen@sjuharad.se malin.gunnarsson@ sjuharad.se E-postadress ulf.axberg@psy.gu.se Postadress: Olovsholmsgatan 32, BORÅS Postadress: Box Göteborg 2

4 Sammanfattning Här lämnas en kort sammanfattning av projektet och de resultat som uppnåtts, ca 300 ord (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb). De viktigaste målen för projektet har handlat om att skapa samsyn och gemensam kunskapsbas samt att lägga grunden för ett långsiktigt föräldrastödsarbete i Sjuhärad/Södra Älvsborg. I samverkan inom och mellan kommunerna och med hälso- och sjukvården har projektet verkat för ett sammanhållet och differentierat utbud av föräldrastöd som är hållbart även efter projekttiden. Projektägare har varit Sjuhärads kommunalförbund som ansvarat för central projektledning, organiserat kommunövergripande aktiviteter och samordnat nätverk av lokala föräldrastödssamordnare från de tio kommunerna och hälso- och sjukvården. Varje medverkande kommun har tagit fram planer för hur arbetet med föräldrastöd ska utvecklas i respektive kommun. Dessa har i huvudsak handlat om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt föräldrastödsarbete genom att bygga strukturer i de kommunala organisationerna och skapa samverkansforum. Samtliga kommuner har under projekttiden tillsatt särskilda tjänster som ansvarat för strategiskt arbete, samordning och samverkan på lokal nivå samt att utveckla arbetet utifrån föräldrarnas behov. De största satsningar som genomförts har handlat om att verka för att utveckla förskolan som arena för föräldrastöd. Bl.a. har en halvdagsutbildning tagits fram kring tematiken att leda föräldrar i grupp. I inledningen av projektet framkom att föräldrar har begränsad kännedom om vad föräldrastöd är och vilket utbud som egentligen finns. En stor marknadsföringskampanj har därför genomförts och varje kommun har utvecklat lokala webbsidor för en ökad kännedom och tillgänglighet. Projektet har följts av forskare vid Göteborgs universitet som tittat på hur implementeringen av regeringens strategi fungerar, hur föräldrastödsutbudet ser ut i relation till vad föräldrar efterfrågar samt i hur stor utsträckning föräldrarna känner till huruvida det stöd de är intresserade av finns tillgängligt. För detta har det genomförts enkäter och intervjuer med föräldrar och tjänstemän. Drygt 1400 slumpvis utvalda föräldrar har ringts upp under projekttiden och omkring 80 % av föräldrarna tackade ja till intervju. Det som framgick tydligast vid den första intervjuomgången var att det fanns ett stort intresse för en lokalt förankrad föräldratelefon och internetsida samtidigt som kännedomen om detta fanns var låg. Vid det andra intervjutillfället hade en liten, men statistiskt säkerställd ökning skett om kännedomen om sådant stöd. Kartläggningen och telefonintervjuerna visade på behovet av att samla information om föräldrastödsutbudet samt att marknadsföra detta tydligare och via fler kanaler för att nå föräldrarna. 3

5 Summary (Sammanfattning på engelska) The main objectives have been to create consensus and common knowledge, and to lay the groundwork for long-term parenting support in Sjuhärad/Södra Älvsborg. In co-operation with local authorities and health care, the project has worked towards a coherent and differentiated range of parenting support that will be sustainable beyond the period of the project. Sjuhärad Association of Local Authorities, owner of the project and responsible for project management, organizing community-wide activities and coordinated networks of local representatives from the municipalities and health care. Each participating municipality has drafted plans for how the work of parenting support is to be developed locally. These plans have mainly been focusing on creating conditions for long-term parenting support by building structures in the municipal organizations and forming collaborative alliances. All municipalities have set up special services, which include strategic management, coordination and collaboration on a local level for the development of support based on the needs of parents. The largest investments have been made in the area of promoting the development of pre-school as an arena for parental support. A training program has been offered to the personnel around themes to better lead parents as a group. At the start of the project it became clear that parents have limited knowledge of the meaning of parenting support and what the avaliable variety offered. A major campaign has been carried out and each community has developed local websites for increased awareness and accessibility. The project has been observed by researchers at the University of Gothenburg, who have looked at how the implementation of the Government's strategy works, what parental choice looks like in relation to what parents are looking for and to which extent the parents know whether the support that they are interested in is available. For this purpose has parents and municipal representatives been interviewed. More than 1400 randomly selected parents were called during the project and about 80% of them agreed to be interviewed. What most clearly emerged was considerable interest in a community-based parent telephone help line and Internet site. The interviews also revealed a need for official representatives to gather and promote information to reach parents. Vi samtycker till att texten publiceras på Folkhälsoinstitutets webb (markera med kryss efter valt alternativ) Ja: Nej: 4

6 Projektets resultat Markera vad ni anser är resultat av arbetet under projekttiden kopplat till den nationella strategins mål och delmål. Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (Övergripande målet) Resultat Projektet har lett till ökad kunskap om betydelsen av att arbeta med föräldrastöd Projektet har lett till ökad kunskap om metoder och strategier för föräldrastöd, dvs. hur man arbetar rent generellt med föräldrastöd (ex. utvärdering/utveckling av specifik metod, anpassning av metoder till svenska förhållanden) Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner. Ange vilka Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Nej Uppskatta hur många familjer med barn 0-17 år som ni når med kommunens föräldrastöd efter projektets slut. I samtliga kommuner finns en hemsidesflik med samlat och differentierat föräldrastödsutbud och under projekttiden har en större marknadsföringskampanj genomförts. Samtliga kommuner uttrycker svårigheter att redovisa detta och hänvisar till att man saknar statistik på området. En del menar att frågan inte går att besvara eftersom man kan definiera "nås med föräldrastöd" på olika sätt. Handlar det om faktisk insats/deltagande eller nås med ett erbjudande om att stöd finns och är det tillgängligt? En forskningsfråga har varit vilken kännedom föräldrarna i kommunen har om olika former av det föräldrastöd som erbjuds. Detta finns redovisat under resultat och i bilaga 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (Delmål 1) Resultat Projektet har lett till ökad samverkan inom kommunen mellan berörda instanser (ex. Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner. Ange vilka Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Nej 5

7 skola, polis, socialtjänst, ideell sektor) gällande det föräldrastödjande arbetet Projektet har lett till ökad integrering av det föräldrastödjande arbetet i det ordinarie hälsofrämjande arbetet Projektet har lett till att det finns strukturerade/formaliserade former för samverkan inom den kommunala organisationen när det gäller föräldrastödjande arbete Projektet har lett till ökad samverkan mellan kommun och idéburna organisationer kring föräldrastödjande arbete Projektet har lett till ökat antal sammanhållna föräldragrupper där föräldrar träffas även efter MVC/BVC tidens första träffar Ulricehamn, Vårgårda Alingsås, Bollebygd, Borås, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Alingsås, Bollebygd, Borås, Lerum, Mark, Svenljunga, Ulricehamn, Vårgårda Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Alingsås, Herrljunga, Lerum, Tranemo, Ulricehamn Resultat Ja Nej Projektet har lett till ökad samverkan mellan deltagande kommuner kring föräldrastödjande arbete Projektet har lett till formaliserad regional samordning kring frågor som handlar om föräldrastöd Ja. Det nätverk av föräldrastödssamordnare eller motsvarande som upparbetats under projekttiden kommer att kvarstå. Ja. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, utvecklingsrådet för Barn och Unga i utsatt situation, har ett fortsatt ansvar för att driva frågan om generellt föräldrastöd vidare. Inom ramen för nytt Folkhälsoavtal i Södra Älvsborg kommer föräldrastöd att vara en prioriterad fråga. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (Delmål 2) Resultat Projektet har lett till ökad kännedom hos föräldrar om former av föräldrastöd som finns tillgängliga lokalt. Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner Alingsås, Borås, Herrljunga, Mark, Lerum, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Nej Projektet har lett till ökat antal mötesplatser för föräldrar under projekttiden (t.ex. virtuella mötesplatser, utveckling av öppna förskolans och/eller familjecentralens verksamhet). Exemplifiera gärna. Alingsås, Borås, Herrljunga, Mark, Lerum, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda Några exempel som anges från de olika kommunerna är barnvagnscafé på bibliotek, hemsidorna inom varje kommun, utökade tider på familjecentral samt fler föräldragrupper. 6

8 Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (Delmål 3) Resultat Projektet har lett till ökad användning av föräldrastödsprogram. Ange vilka. Ja, i projektkommunen Ja, i samverkande kommuner Alingsås, Mark, Tranemo, Vårgårda. Dessa kommuner hänvisar till Active Parenting (småbarnsföräldrar), PREP, Family-Lab bokcirkelledare (tonårsföräldrar), ÖPP/Effekt, Familjeverkstan samt egna program utformade på lokal nivå. Nej Projektet har lett till ökat antal lokala/regionala utbildare i föräldrastödsprogram. Vid ja, ange hur många utbildare som finns vid projektets slut. Herrljunga anger att personal utbildats under projekttiden och att grupper påbörjas under våren Mark hänvisar till ett lokalt utformat program: "Fritsla föräldraprogram" 7

9 Resultat Projektkommunen Samverkande kommun Ja Ja, delvis Nej Ja Ja, delvis Nej Har ni nått era målgrupper genom arbetet med projektet? Ange även vilken er primära målgrupp varit. Alingsås, Bollebygd Ulriceham n Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Vårgårda Kommentar: De flesta kommuner svarar att den primära målgruppen är samtliga föräldrar med barn 0-17 år. Någon kommun har valt att fokusera på föräldrar i något åldersintervall utifrån att man identifierat behov av utökat stöd till denna grupp. Projektet har lett till att föräldrastöd nu erbjuds under barnets hela uppväxttid, dvs år Alingsås, Lerum, Tranemo, Ulriceham n, Vårgårda, Utöver föräldrar har den stora målgruppen för arbetet i projektet varit de som arbetar med föräldrastöd samt tjänstemän och beslutsfattare som ska driva arbetet vidare. Bollebygd, Borås, Svenljunga Herrljung a, Mark 8

10 Processbeskrivning: Ge en beskrivning av hur ni jobbat i projektet (max 600 ord) för att nå era uppsatta mål, exempelvis med nätverk, förankring och deltagande, mottagande hos de målgrupper ni vänt er till i projektet. Inledningsvis lades mycket tid på att i arbetsgrupperna (styr- och projektgrupp) gemensamt få en förståelse för begreppet och innebörden samt lägga grund för samverkan i enlighet med projektets målsättningar. Arbetsgrupperna har bestått av ca trettiotalet personer som representerat samtliga kommuner och hälso- och sjukvården. Från kommunerna har man representerat olika förvaltningar och haft olika funktioner. Vi har träffats ofta, både i projektgrupperna och mellan projektgrupp och styrgrupp men även med forskarna och A-Ö-projektet för att inspirera och byta erfarenheter med varandra. Samtliga deltagare i projektet har haft ett uttalat ansvar att aktivt arbeta för att koppla ihop sin organisations kärnverksamhet med projektets uttalade målsättningar. Projektgruppen har tillsammans med projektledningen diskuterat och lagt fram förslag på insatser relaterade till prioriterade delmål på gemensam nivå ex. kring utbildningsinsatser. Styrgruppen har fattat beslut. Kommunerna fick presentera handlingsplaner för sitt föräldrastödsarbete för att rekvirera projektmedel. Dessa handlingsplaner förankrades på olika nivåer i kommunerna, i någon kommun ex. i styrgrupp för gemensamt barn- och ungdomsarbete, och i någon kommun i fullmäktige. Dessa lokala planer, baserad på varje kommuns egna prioriterade arbetsområden och behov, har sedan styrt inriktningen för varje kommun. Samtliga kommuner har arbetat i tvärsektoriella grupper, en del i samverkan med lokala hälso- och sjukvården och ideella krafter. Varje kommun har lämnat slutrapport där kommunens arbete och resultat under projekttiden redovisas. För att få kraft på lokal nivå tillsatte samtliga kommuner en samordnartjänst, olika stora beroende på storlek på kommun. Dessa tjänster bekostades i huvudsak med projektmedel. Denna samordnare har haft ansvar för den lokala utvecklingen och samordning på lokal nivå och har också ingått i projektgruppen. Arbetet i kommunerna har skiftat, någon varit praktiskt inriktad och utgått ifrån en basverksamhet, ex. en familjecentral, någon har haft sin bas på folkhälsonivå och haft en mer strategisk position. En målsättning har handlat om att föräldrastödsfrågan skall ta plats i kommunernas verksamhetsplaner och budgetar, att frågan får en tydlig position och bli en del av kärnverksamheten/basverksamheten. Samtliga kommuner uttryckte behov av stöd och hjälp i denna process, att få hjälp med förankring av frågan hos politiken och tjänstemän och i verksamheter. Detta har varit en av huvuduppgifterna för projektledningen vilket har skett genom att föredra projektet för beslutsfattare på olika nivåer. Dessutom har ett regional samverkan löpt under hela projekttiden. Tillsammans med A-Ö-projektet, projektet i Uddevalla/Fyrbodal och med Länsstyrelsen i Västra Götalands har anordnats två större konferenser med fokus på föräldrastöd. Även regional samverkan på kulturområdet har skett i samverkan med konsulent från Kultur i Väst. En annan målsättning med projektet var att bygga broar för att möjliggöra kommunikation och få ett gemensamt grepp om föräldrastöd, att få aktörer att känna till varandras insatser och roller. Tidigt identifierades behovet av intern marknadsföring som ett lika stort behov som extern marknadsföring gentemot föräldrar. Samtliga insatser såsom utbildningar, föreläsningar, seminarier mm har därför erbjudits brett, över huvudmanna- och förvaltningsgränser och omfattat olika teman som ex. kommunikation- och marknadsföring, olika föräldrastödjande metoder, föreläsningar kring barnkonventionen, barnlitteratur, teaterföreställning samt kring tema att vara förälder i en annan kultur. För att sprida information till föräldrar har samtliga kommuner sammanställt webbsidor med det samlade utbudet och en gemensam kampanj för detta genomfördes via reklamradio och annonser/affischer. Framgångsfaktorer har varit att kommunalförbundet varit projektägare vilket gett legitimitet åt frågan, kommuner har stärkts i att man är flera som arbetar och det har medverkat till en brett angreppssätt. En central projektledning som har haft möjlighet att arbeta med större kommunövergripande satsningar som kampanjen och utbildningar har bidragit till kommunerna utveckling. Avgörande för arbetet har även varit att kommunerna haft en lokal samordnare och att det funnits ett starkt nätverk dem emellan. Utvärdering kring projektets organisation och process är gjord, se bilaga 5. 9

11 Forskningssamverkan har löpt som ett parallellt spår med kommunernas arbete och har inte inkluderats i det arbete som utformats i kommunerna. Forskarna har intervjuat personer som varit involverade i det lokala utvecklingsarbetet under projekttiden. Det är endast tendenser från forskningsresultaten som kommunerna har kunnat utgå ifrån. De frågeställningar som forskningen arbetat och fortfarande arbetar med presenteras efter projekttiden. Forskarna har deltagit, främst inledningsvis under projekttiden, i möten, både i styr- och projektgrupp, och vid gemensamma konferenser och sammankomster. 10

12 Resultatbeskrivning: Ange de viktigaste resultaten som ni uppnått i projektet. Om möjligt beskriv resultat även i mätbara termer. De viktigaste resultaten är behovet av lokal samordning och samverkan för att nå målet om ett generellt erbjudande till alla föräldrar som är heltäckande och differentierat och baserat på föräldrars behov. Detta har skett under projekttiden, men kommer att fortsätta på något sätt i samtliga kommuner. Andra resultat handlar om att kommuner har breddat sitt stöd genom att man utbildat personal i olika föräldrastödjande metoder, ex. Active Parenting för småbarnsföräldrar samt bokcirkelledare (Jesper Juuls böcker via Family Lab) och där kompetens nu finns att erbjuda föräldrar gruppverksamhet i olika former. För att nå målet sammanhållet föräldrastöd under barns hela uppväxt har det också genomförts försöksverksamhet med utvecklat föräldrastöd via BVC för småbarnsföräldrar med barn i 2½ årsåldern. En stor utbildningsinsats har också skett för förskolepersonal och mvc- och bvcpersonal kring temat gruppledarskap (Attraktiva föräldramöten), som dels har varit en efterfrågad kompetenshöjningsinsats för dessa personalmöten men dels också ett sätt att arbeta för att involvera, aktivera och utveckla förskolan som föräldrastödsaktör. Utbildningen utvärderas av FoU Sjuhärad Välfärd. Utvärdering sker kontinuerligt och kommer att innebära ett fortsatt arbete även efter projektets slut och kommer att sammanställas i en FoU-rapport under Fram till projektstarten var föräldrastödsutbudet till stor del inriktat på föräldrastödsprogram. Erfarenheter under projekttiden, bl.a. som resultat av föräldraintervjuerna i inledningen av projektet, har visat på ett behov av att utveckla alternativa former av stöd, framförallt kring personlig rådgivning, internetbaserat stöd och mötesplatser. Projektet har erfarit att informationen om föräldrastöd gentemot allmänheten har varit bristfällig och att det finns en oklar bild av vad föräldrastöd är. Därför har en marknadsföringskampanj genomförts för att öka tillgängligheten och för att sätta få föräldrarna att hitta till kommunernas hemsidor som kommunerna arbetat med att sammanställa och utveckla. Nu finns kommunernas samlade utbud på varje kommuns webb och där informationen på sidan utgår från föräldrarna och inte från aktörerna. Det pågår diskussioner mellan kommunerna och hälso- och sjukvården om hur samarbetet ska se ut för att garantera och utveckla det framtida samarbetet. Ett bra samarbete med regionen är en förutsättning för att kunna nå vissa mål. I Sjuhärad/Södra Älvsborg finns numera föräldrastöd som ett uttalat mål i en överenskommelse mellan kommunerna och hälso- och sjukvården (Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg). För att säkerställa långsiktigheten i arbetet med föräldrastöd krävs strategiska ställningstaganden i kommunerna. Det handlar om resurser, samordning och utveckling av det samlade föräldrastödsarbetet. I dagsläget har åtta av tio kommuner tillsatt föräldrastödssamordnare i huvudsak finansierat av projektmedel. Efter projektets avslutning kommer kommunalförbundets direktion att behandla frågan om det fortsatta föräldrastödsarbetet. Kommentarer från kommunerna: Svenljunga: Föräldrastödsarbetet har blivit mer erkänt och prioriterat. Vi har fått ett breddat tänkande om vad föräldrastöd kan innebära. Lerum: Synen på föräldrastöd som något mycket större än föräldrastödsprogram, att allt fler ser föräldrastöd som en viktig bricka i arbetet med att öka den psykiska hälsan hos barn och unga samt att ha en samordnare på plats. Ytterligare en familjecentralsliknande verksamhet startar som ett resultat av projektet. Bollebygd: Hänvisar till att en genomförd föräldrastödsmässa nått många inom den kommunala förvaltningen som nu är delaktiga på ett annat sätt i föräldrastödsfrågan. Ulricehamn: Har utbildat ledare för gruppverksamheter som täcker in både småbarn och tonår. Flera förskolepedagoger har fått utbildning i föräldramötesmetodik. Herrljunga: "Vi har nått ut med begreppet hos politiker och tjänstemän, vi har uppmärksammat 11

13 grupper som tidigare varit marginaliserade p.g.a. språk och kultur, föräldramöten har lyfts fram som viktig arena och mötesplats, en väl utarbetad hemsida, prövat nya verksamheter, hittat nyckelpersoner i olika verksamheter, knutit kontakter med andra organisationer såsom Svenska Kyrkan". Mark: Information har spridits i olika arbetsgrupper, tvärsektoriellt och organisationsöverskridande vilket bidragit till en bredare förankring. Hemsidans utvecklande och kontinuerliga uppdaterande samt att denna sida lyfts fram på kommunens webb. Ökning av sidvisning från ca 40/vecka till /vecka. Nyhetsbrev till föräldrar och broschyrer, och också översatt dessa till somaliska. Stort deltagande bland personal i utbildningen i föräldramötespedagogik. Försöksverksamhet såsom bokbuss har prövats och bokpåsar för föräldrar. Ökning av användande av lokalt framtaget föräldrastödsprogram samt utbildning av personal i Active Parenting och Familjeverkstan. Tranemo: Ökad kunskap om föräldrastöd inom kommunen. Samordning och hemsida på webben, utökning av mötesplatser och program. Vårgårda: Bra lokalt samarbete som har gynnat spridning av information och olika aktiviteter. Alingsås: Synliggjort föräldrastödet och marknadsföring av befintligt stöd. Fått kunskap om vad föräldrar vill ha och fått möjlighet att satsa på glesbygden. Borås: Ökad samverkan, politiskt dokument, fler mötesplatser, fler bra föräldramöten. Forskningsresultat från telefonintervjuer med föräldrar: I början av hösten 2011 ringdes 1407 slumpvis utvalda vårdnadshavare och frågade om de ville delta i en telefonintervju, 78 % tackade ja till en intervju. Av dessa var 65 % mammor. Under vintern 2011 ringdes 1421 av de slumpvis utvalda vårdnadshavarna upp varav 81 % tackade ja till en intervju och 63 % var mammor. Det var ingen statistiskt säkerställd skillnad i svarsfrekvens mellan 2010 och 2011 (p > 0.05). Av de som svarade 2011 var 63 % mammor. Det var ej heller någons statistiskt säkerställd skillnad i andelen mammor respektive pappor som besvarade intervjuerna mellan 2010 och (Telefonintervjuunderlag, bilaga 2) I intervjuerna 2010 framgick att det var störst diskrepans mellan vad föräldrarna kunde tänka sig ta del av för stöd och om de kände till denna form av stöd, när det gällde en lokalt förankrad föräldratelefon och lokalt förankrad internetsida (Se bilaga 1,figur 1): Vid intervjuerna vintern 2011 fanns det statistiskt säkerställda (p< 0,05) ökningar i kännedom om lokalt förankrad föräldratelefon respektive internet sida. Fortfarande är dock skillnaden i andelen som känner till sådant stöd och de som hade intresse av det stor. Det fanns också en statistiskt säkerställd minskning när det gällde kännedom om en träfflokal för föräldrar i övrigt var skillnaderna mellan 2010 och 2011 ej statistiskt säkerställda (Se bilaga 1, figur 2-6). Utifrån det stora intresset för att söka stöd via internet ställdes även en fråga kring hur föräldrarna använde internet som källa för information kring sitt föräldraskap. 3 % av föräldrarna angav att de gjorde det dagligen, 7 % någon gång i veckan, 17 % någon gång i månaden och 31 % mera sällan. Forskningsresultat från kartläggning i kommunerna: Resultat från kartläggningsenkäten visar att när det gäller utbudet av ledarlett föräldrastöd som finns rekommenderat i FHI rapporten "Nya verktyg till föräldrar" och som tagits upp i kartläggningsenkäten 2010 och 2011, så har de skett en viss minskning inom de aktuella kommunerna i Sjuhärad/Södra Älvsborg. Enligt kartläggningsenkäten fanns det 25 olika erbjudanden 2010 och 23 året efter. Under projekttiden har arbetet i kommunerna framförallt varit fokuserat på de två första delmålen i den nationella strategin, dvs. ökad samverkan och ökat antal arenor och mötesplatser, vilket har lett till att delmål tre utöka föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram kommit i skymundan. En bakgrund till projektet var det samarbete kring COPE som fanns och COPEverksamheter fanns i de flesta av kommunerna. I flera kommuner konstaterar man att det har varit svårt att få deltagare till sina COPE-grupper och att de därför inte var i gång under hösten 2011, vilket kan förklara att en viss minskning har skett. Några folkhälsoplanerare konstaterar i intervjuer att när SBU rapporten Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt kom tolkades resultaten som att kommunerna inte längre skulle fortsätta att bedriva COPE-verksamhet och grupperna lades ner. Några kommuner har valt att under 12

14 projekttiden utbilda personal i andra former av föräldrastöd som t.ex. Acitve parenting, PREP, ÖPP/Effect, men att de har ännu ej kommit igång. Forskningen fortsätter även efter projektets avslutning och utöver de resultat som presenterats i denna slutrapport kommer resultat att publiceras i artiklar och rapporter. 13

15 Analys/Diskussion: Gör en summerande analys/diskussion kring de resultat ni uppnått i projektet (kommun och forskare gemensamt). Följande frågeställningar önskar vi få svar på i er analys: 1) Vilken ny kunskap som kan främja barns och ungas psykiska hälsa har kommit fram genom projektet? 2) Vilken kunskap ser ni projektet tagit fram som andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa? Den kunskap som blivit mest framträdande är behovet av att ta reda på vad som faktiskt redan erbjuds i kommunerna att sedan kunna marknadsföra detta. Att nå ut med information om vad som finns sköter sig inte självt utan det kräver mycket arbete och att man arbetar via flera olika kanaler. Det kräver också uthållighet över tid och att det finns någon som har ansvar för att samordna den information som finns. Dessutom behövs någon ansvarig för strategisk planering, dels kring vilket utbud som behöver utvecklas ytterligare och dels kring hur man skall nå ut med information om den och göra den tillgänglig för föräldrar. Här är också kunskap om vad föräldrar efterfrågar och vill ha en synnerligen viktig utgångspunkt. Att arbeta med generellt arbete i samverkan ger också bättre förutsättningar att också ge riktat stöd. Tillsammans kan man identifiera barn/ungdomar/grupper med större behov och kan samverka runt dessa. Det är viktigt att se helheten och sammanhanget och göra insatser tillsammans. Samordning och samordnaransvar är en väsentlig del och har en avgörande betydelse för helhetsgreppet. Någon måste äga frågan och ha mandat att arbeta med den. När det gäller forskningsdelen har projekttiden varit för kort för att se några tydliga effekter av projektet och vad som egentligen skall kunna förväntas när det gäller kunskap om vilket föräldrastöd som finns. Implementering tar tid. Dessutom blev starten fördröjd i Sjuhärad/Södra Älvsborg och telefonintervjuer och utskick av kartläggningsenkät kunde först genomföra i början av hösten Det är samtidigt värt att notera att det finns en ökad kunskap hos föräldrar kring internetsidor och föräldratelefon, även om skillnaden mellan vad föräldrarna har intresse av och vad de känner till fortfarande är påtaglig. Projekttiden gav framförallt utrymme till kartläggning och möjlighet att börja bygga strukturer för att synliggöra det föräldrastöd som finns och behovet av nya verksamheter och samarbetsformer. Projektet har på så sätt fungerat som en katalysator för att sätta föräldrastödsfrågan på agendan och ge den legitimitet i kommunerna. Utifrån detta perspektiv är det angeläget att återkomma med såväl kartläggning av vad som finns som med intervjuer med föräldrar kring vad de känner till och vad de skulle önska för stöd, för att kunna bedöma effekterna av projektet på längre sikt. En stor del av hösten 2010 ägnades åt kartläggning av vilket föräldrastöd som redan fanns och vad föräldrarna kände till och vad de skulle önska för stöd. Detta visade bl.a. att det fanns ett förhållandevis brett utbud, men att kännedomen om det var begränsat hos föräldrarna i kommunerna. Skillnaden mellan vad föräldrarna uttryckte önskemål om och vad de kände till fann blev tydligast när det gällde en lokalt förankrad föräldratelefon och möjlighet att söka stöd via en internetsida. Behovet att utveckla webbaserad information och tjänster var tydligt och mycket kraft lades på det. Detta ledde till atten marknadsföringskampanj togs fram och sjösattes under hösten 2011, där bl.a. uppbyggnad av webbsidor och att göra dem mer lättfunna prioriterades. När det gäller frågan om hur föräldrarna använder internet som stöd i sitt föräldraskap, så är det inte så stor andel som gör det om en jämförelse görs med hur många som skulle kunna tänka sig ta del av den formen av stöd. En orsak till detta torde vara att få känner till de sidor som finns, men kanske också att det finns en önskan om mer än information via internet. Möjligheten till ökat stöd via mer interaktiva tjänster kan vara ett sådant område. När det gäller föräldratelefon så ligger en utmaning i det faktum att även om en stor andel av föräldrarna efterfrågar en lokalt förankrat föräldratelefon dit de kan ringa och få stöd så har man i flera kommuner en erfarenhet av att man har haft en föräldratelefon som dock har utnyttjats ytterst sparsamt. Detta står i kontrast till de erfarenheter som finns av föräldratelefon i flera av kommunerna, där upplevelsen är att telefonen utnyttjas mycket sällan och man har valt att lägga ner den. Utifrån detta ter de sig angeläget dels att göra föräldratelefontelefonen känd och lättillgänglig, få känner till att den finns, dels att analysera var inom organisationerna bör den finnas och vilket behov skall de svara upp till. Vad är det föräldrarna egentligen efterfrågar när de önskar möjlighet att få tillgång till en lokalt förankrad föräldratelefon? 14

16 15

17 Rapporter Rapporter/artiklar som publicerats i samband med forskningen Namn på rapport/artikel Författare Länk till rapport/artikel Planerade rapporter som kommer att publiceras efter projektets slut Namn på rapport/artikel Implementering av den nationella strategin av föräldrastöd vad säger folkhälsoplanerararna om vad som främjar och vad hindrar Vad vill föräldrarna ha? Vet de vad vi erbjuder? Om universellt föräldrastöd i 15 kommuner Specifik rapport till kommunerna i Sjuhärad/Södra Älvsborg - ännu ej namngiven FoU-rapport om effekterna av utbildningsinsats för personal inom förskola//mvc/bvc, 2013 Författare Thorslund Karin, Axberg Ulf & Johansson-Hanse Jan Thorslund Karin, Axberg Ulf & Johansson-Hanse Jan Thorslund Karin & Axberg Ulf FoU Sjuhärad Välfärd Har forskningslärosätet kunnat påbörja forskning om föräldrastöd som kommer att fortsätta framåt även efter projektets slut? Ja Nej 16

18 Syfte och mål Ange projektets syfte och mål Syfte Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Den viktigaste resursen för barns utveckling är föräldrars kompetens och föräldraskapet. Genom att stärka föräldraskapet och förbättra samspelet i familjen gynnas en positiv utveckling hos barnen, och förebygger att barn och unga utvecklar psykisk ohälsa och normbrytande beteende. Föräldrar ska ges goda verktyg att fostra sina barn. Syftet med forskningssamverkan inom ramen för projektet var dels undersöka hur implementeringen av den nationella strategin fungerade inom kommunerna i Sjuhärad/Södra Älvsborg, dels att undersöka vilka grupper som nås respektive inte nås med det aktuella föräldrastödet, om det finns grupper av föräldrar som har behov av stöd som överhuvudtaget inte känner till det samt hur utformningen av stödet stämmer med behoven/önskemålen. Mål Det ska finnas en röd tråd i föräldrastödet i Sjuhärad/Södra Älvsborg. Det generella föräldrastödet omfattar ett sammanhållet stöd och utbildningsutbud från graviditet till dess att barnet blir vuxet. Samsyn, gemensam kunskapsbas samt samstämmigt budskap från huvudmännen. Samverkan ska ske över huvudmannaskapsgränser för att hinder till följd av gränserna ska elimineras, t.ex. inom familjecentraler eller annan samverkan. Samverkan över kommungränser i syfte att dels kunna erbjuda ett brett och kontinuerligt föräldrastöd och dels för att nyttja resurserna på bästa sätt. Föräldrar erbjuds ett brett, differentierat och evidensbaserat föräldrastödsutbud utifrån sitt och sina barns individuella behov. Föräldrar erbjuds stöd i sin parrelation. Föräldrastöd erbjuds på fler och/eller okonventionella arenor för att nå fler föräldrar t.ex. i arbetsliv och inom idrottsrörelse. Fler aktörer engageras i utförandet av föräldrautbildningar för att öka mångfalden och nå fler föräldrar. Föräldrastödet utformas så att det är attraktivt och tillgängligt för både mammor och pappor samt för föräldrar med olika etnisk bakgrund. Utöver det generella stödet, erbjuds som komplement riktad hjälp till särskilt utsatta familjer. Mål för forskningssamverkan har varit att kunna belysa hur implementeringen av den nationella strategin har fungerat, med avseende på vad i strategin som lyfts fram och vad som tonats ner samt vilka aktiviteter som satts igång dels konkret i termer av faktiskt föräldrastöd, dels i form av samverkan mellan olika aktörer inom och mellan kommunerna. Ytterligare ett mål har varit att kunna beskriva vad föräldrarna i kommunerna känner till av det stöd som erbjuds samt vilka önskemål om stöd som de uttrycker samt om det under projekttiden har skett några förändringar när det gäller detta. Eftersom medel har avsatts för en doktorand inom projektet, vars doktorandtid sträcker sig utöver projekttiden är ett mål också att samla in uppgifter som sedan kan användas i en mer långsiktig uppföljning av projektet. 17

19 Delmål Information och marknadsföring Fortsatt samverkan mellan de tio kommunerna, primärvården och barnpsykiatrin genom central samordning Gemensam information och marknadsföring av föräldrastöd, digitalt och traditionellt informationsmaterial, annonsering Samordnat och differentierat utbud av generellt föräldrastöd inom MVC, BVC och kommun Fortsatta generella och öppna erbjudanden om föräldrautbildning Erfarenhetsutbyte och samsyn genom nätverksbygge och gemensam kompetensutbildning Utveckla och pröva webbaserat föräldrastöd Differentierat utbud av anordnare av föräldrautbildning Samarbete över verksamhetsgränser om kursledare, i syfte att upprätthålla kompetens Samarbete över kommungränser om föräldrakurser, i syfte att kunna erbjuda differentierat och kontinuerligt utbud Lokalt arbete Föräldrastödskoordinatorer på lokal nivå Samarbete lokalt med andra föräldrastödsaktörer, t.ex. kyrkor Samarbete med det lokala föreningslivet Fortsatt utbildning av föräldrastödsinstruktörer i COPE baby, småbarn och tonår Fortsatt gemensam handledning för kursledare COPE Utbilda egna utbildare i evidensbaserade metoder då det anses finnas tillräckligt underlag Samordnad utbildning och handledning av kursledare i dessa andra föräldrautbildningsmetoder Samverkan och informationsöverföring för att kunna hålla samman föräldragrupper över tid Utvecklingsområden Skapa fler samverkansarenor för föräldrastöd, t.ex. familjecentraler och utbyggnad av verksamhet inom öppen förskola, bibliotek, fritids- och ungdomsgårdar Utnyttja arenor där föräldrar naturligt vistas - BVC, skolor, förskolor, familjecentraler Uppsökande verksamhet, dvs. utnyttja otraditionella arenor där föräldrar befinner sig som arbetsplatser, idrottsföreningar, invandrarföreningar etc. Fånga upp föräldrar så tidigt som möjligt när motivationen till att utveckla föräldraskapet är som högst Riktad uppsökande verksamhet bland särskilda behovsgrupper Riktat föräldrastöd för utsatta föräldrar och/eller föräldrar till särskilt utsatta barn Utbilda pedagoger i förskola och skola för att öka samsyn och samstämmighet i barnuppfostran samt ge dem möjlighet att arbeta med föräldrastöd Utöka utbudet av stöd och hjälp i föräldrarollen och parrelationer Som komplement till föräldrastöd i form av riktad hjälp eller utbildning, anordnas seminarier, föreläsningar, studiecirklar, temakvällar etc. om särskilt angelägna frågor som rör barns utveckling och hälsa Forskning och evidens Införa fler kompletterande evidensbaserade föräldrautbildningsmetoder Testa beprövade metoder som handlar om t.ex. anknytning och ledsna barn för att medverka i forskning som kan leda till att metoderna blir evidensbaserade Kvalitetssäkring av föräldrastödet Uppföljning och utvärdering av föräldrastödsaktiviteterna 18

20 Organisering Beskriv hur projektet varit organiserat (styrgrupp, intern arbetsgrupp, extern arbets-/referensgrupp) För att genomföra arbetet i kommunerna bildades en projektorganisation med styrgrupp och projektgrupp. Båda gruppernas medlemmar har utsetts av respektive kommuner och sjukvården. Grupperna har bestått av representanter från utbildningsförvaltningar, kultur- och fritidsförvaltningar, socialförvaltningar, folkhälsoenheter, barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatri. Varje ansvarig deltagare i grupperna har haft ansvar för förankring av projektets arbete, inriktning och förslag i respektive kommun/organisation. Målgrupper för detta arbete har varit politiker, chefer, tjänstemän för berörda förvaltningar samt personal som kommer i kontakt med föräldrar i sitt arbete inom kommun och landsting, inom föreningslivet, ideella organisationer, studieförbund och samfund. I styrgruppen ingick förvaltningschefer/verksamhetschefer/samordnare, representanter från hälsooch sjukvården (utförare och beställare). Beredningsansvarig tjänsteman för kommunalförbundet, tillika projektansvarig, var ordförande för styrgruppen. Styrgruppen fastställde direktiv och beslutade om projektets mål, ramar, tidsplan och budget i dialog med projektledningen. Styrgruppen gav anvisningar till projektgruppen och behandlade dess förslag. Styrgruppens representanter har också haft till uppgift att förankra projektets arbete i nätverksmöten med huvudmännens övriga förvaltningschefer och verksamhetschefer. I projektgruppen ingick representanter för de tio kommunerna och hälso- och sjukvården. Projektgruppsdeltagarna var representanter från olika verksamhetsområden och som tillsammans med projektledningen arbetade fram förslag på nya metoder, verksamheter, utbildningar etc. Projektgruppen har, tillsammans med projektledningen, haft ansvar för att lägga fram förslag till satsningar i enlighet med formulerade mål och behov. Båda grupperna bestod i hög utsträckning av personer med erfarenhet och kunskap kring barn, familjer, och främjande/förebyggande arbete samt med erfarenhet och kunskap kring föräldrastödsarbete. Båda grupperna har varit dynamiska, personer har ersatts av andra exempelvis efter förnyade funktionsbeskrivningar eller föräldraledigheter. Detta gäller särskilt för projektgruppen där flera av de samordnare som tillträtt under projekttiden har ersatt tidigare projektgruppsmedlemmar. Båda gruppernas möten får sägas ha haft ett högt deltagande. På kommunalförbundet anställdes i maj 2010 två projektledare på tillsammans 160 %. I juli 2011 slutade en av dem och kvar blev en projektledare på 100 % under resterande tid. Projektledaren har haft ansvar för projektets genomförande. I arbetsuppgifterna ingick att leda projektgruppen och förvalta projektets syfte och mål. Projektledaren förmedlade även information mellan grupperna och uppdragsgivare. Projektledaren har också haft till uppgift att regelbundet redovisa projektets utveckling till ansvariga politiker och haft ansvar för kopplingar till omvärlden, regional och nationellt. Forskningssamverkan har skett genom projektledningen som agerat brygga mellan kommuner och forskare i det arbete som inte direkt handlat om ex. forskarnas intervjuer med folkhälsoplanerare. Forskarna har deltagit i möten, främst inledningsvis av projekttiden, och vid större konferenser och sammankomster. Politisk förankring: Sjuhärads kommunalförbunds beredningsgrupp för social välfärd och hälsa har ansvarat för den politiska beredningen. Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund har informerats vid behov och fattat beslut i delar som gäller ev. ställningstaganden och rekommendationer till medlemskommunerna. 19

21 Hur har det sätt projektet varit organiserat haft betydelse för genomförandet och resultatet? Sammanfattningsvis konstateras att som en av framgångsfaktorerna för projektet lyfts samordnarrollen fram som avgörande för det lokala arbetet liksom lokal samverkan i förvaltningsöverskridande arbetsgrupper på lokal nivå. Även samverkan över kommungränser lyfts fram som betydelsefullt. Att arbeta kommunövergripande med kommunalförbundet som projektägare lyfts fram av kommunerna som betydelsefullt för att få stöd och legitimitet i det lokala arbetet. Det har varit av stor betydelse att det funnits en central projektägare och en central projektledning som haft utrymme att arbeta med övergripande satsningar (se bilaga 5). Projektledaren har inte haft mandat att styra över kommunerna eget arbete och funktionen kan mer ses som ett processtöd. Att arbeta med en gemensam målbild, att gemensamt arbeta med begreppet och innebörden och de värderingar som vi utgår ifrån, har varit viktigt för det lokala arbetet. Alla insatser har under projekttiden byggt på samverkan, att erbjuda utbildningar, konferenser och föreläsningar brett, förvaltnings- och organisationsöverskridande, för att visa på hela paletten av föräldrastöd och visa att alla är en del av en stor helhet. Att bygga en gemensam plattform var viktig för uppdraget och har varit en stor uppgift för projektledningen. Samverkan fanns med som ett politisk argument för att ansöka om medel till projektet, och detta noterar samtliga kommuner som viktigt och betydelsefull. Samverkan har inte kantats av svårigheter och revirtänk utan tvärtom engagerat. Olikheterna mellan kommunerna är många men att träffas för att diskutera och inspireras av varandra har varit syftet och det är vad kommunernas representanter ser som betydelsefullt. Detta nätverk fortsätter även att träffas efter projekttidens slut. Direktionen för kommunalförbundet fattade beslut om deltagande i projektet och även om detta beslut inte var väl känt av alla berörda vid projektstarten så har detta viktiga politiska beslut ändå motiverat och gett legitimitet åt arbetet i kommunerna. Konkreta resultat av samverkans betydelse har varit den marknadföringskampanj som tagits fram som blev kostnadseffektiv och som kan bidra till en ökad kännedom hos allmänheten, samma logotyp finns överallt i Sjuhärad oavsett om du bor och arbetar i olika kommuner. Utbildningssatsningen till förskole-, mvc- och bvcpersonal blev också möljigt tack vare kommunövergripande samverkan. Utbildningscentret som fick i uppdrag att ta fram utbildningen är ett kommunägt centra. Detta möjliggjorde en snabb process, från idé till utförande, utifrån att det var en välkänd aktör på området vars styr och ledningsgrupp också har intresse av föräldrastödsarbetet. Att denna utbildning utvärderas av FoU Sjuhärad blev också möjlig tack vare våra gemensamma intressen för regionens utveckling. Kanske att visionen om ett mer forskningsnära samarbete fanns i ansökningsproceduren, men att den korta projekttiden och den något försenade starten i Sjuhärad försvårade möjligheten att även här arbeta för samsyn. Kommunerna och forskningen har löpt som två parallella spår och det har bitvis varit svårt för parterna att få förståelse för och veta vilka förväntningar vi kan ha på varandra. 20

22 Markera den ungefärliga sammanlagda arbetstiden för de som varit anställa i projektet totalt inom kommunen och forskningslärosätet. 1 halvtidstjänst 1 heltidstjänst 1,5 heltidstjänster 2 heltidstjänster 3 heltidstjänster Fler än 3 heltidstjänster (ange hur många) 360 % (fram till juli 2011, därefter 3 eller strax under). Samordnartjänsterna i kommunerna är undantagna denna redovisning. Dessa har legat på tjänstgöringsnivåer mellan 20%-50%, någon utökades i slutet av projekttiden till 75%. Samverkan Markera vilka aktörer projektet samverkat med. Stiftelser, frivilligorganisationer eller idéburna organisationer Internationella organisationer Privata företag/näringslivet Universitet/högskolor Kommuner Landsting Länsstyrelser Polis BRÅ (Brottsförebyggande rådet) Andra statliga myndigheter Övriga (Ange vilka i kolumnen intill) Har samverkan med de aktörer ni angett i er ansökan fungerat? Markera med kryss nedan. Ge eventuellt kortfattad förklaring. Ja, i hög utsträckning Ja, i liten utsträckning Bollebygd, Borås, Lerum, Svenljunga, Alingsås, Tranemo Mark, Herrljunga, Ulricehamn, Vårgårda som 21

23 Nej, inte alls Vet ej kommenterar att tyvärr har inte samarbetet med primärvården fungerat i den utsträckning som önskat. 22

24 Kommunen har i enlighet med regeringsuppdraget - fått stimulansmedel för att samarbeta med ett forskningslärosäte. Hur ser ni på satsningen som en modell för att utveckla forskningsnära praktik? Forskningslärosätets synpunkter Ambitionen från FHI att utveckla en forskningsnära praktik är viktig och bra, likväl som det är viktigt att utveckla en praktiknära forskning. En svårighet i sammanhanget ur forskningsperspektiv är att ansökan har varit kommunens och att forskningen kopplats till den. Forskningsdelen i utgjorde enbart en begränsad del i ansökan och i vad som skulle göras utifrån det nationella uppdraget, vilket har påverkat möjligheten till vad som kunnat beforskas och hur detta skall genomföras. Den korta projekttiden är en annan försvårande omständighet då tidspressen gjort att utrymmet för att skapa förståelse i kommunerna kring forskningsprocessen och för forskargruppen att förstå villkoren för kommunerna varit ytterst begränsad. Den process som krävs för att skapa en forskningsnära praktik och praktiknära forskning som bygger på genuin samverkan är viktig och kräver tid. Genom att begränsa den möjligheten riskerar man att kommunikationsmissar och missförstånd uppstår, som motverkar det egentliga syftet. Denna situation komplicerades ytterligare genom att starten för projektet blev fördröjd och att det inte fanns någon tid kvar för den sammanjämkning av kommunernas och lärosätets behov som behövdes. Kommunerna fick t.ex. aldrig något egentligt utrymme att påverka telefonintervjuernas utformning, eftersom de redan gjorts klara inom ramen för projektet Föräldrastöd A till Ö under våren 2010, vilket medförde att en del av de frågeställningar man önskat få belysta i kommunerna aldrig blev lyfta och andra kändes överflödiga. Ur forskningsperspektiv ser vi en fördel med att forskargruppen formulerar mer kring vilken forskning som skall genomföras och vilka aktiviteter som är kopplade till den (liksom var fallet i den efterföljande FHI utlysningen). Risken med ett sådant förfarande är förstås att fokus för interventionerna blir mera begränsade på bekostnad av intentionen med den breda ansatsen i den nationella strategin. En annan begränsande faktor har varit att FHI i enlighet med ansökan och ansökningsförfarandet kommunicerat direkt kommunerna (t.ex. om konferenser och andra möten) och ej med forskningslärosätena, med en ambition att kommunerna sedan skall informera forskargruppen. På kommunerna har man antagit att forskargruppen fått samma information som de och har därför inte alltid fört informationen vidare vilket har skapat onödig irritation. En annan försvårande aspekt är att ekonomin har gått via kommunerna och inte direkt till lärosätet, vilket skapat en fördröjning och onödigt krångel med olika redovisningssystem. 23