Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Viggestorps förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kristina Måhlgren och Linda Gustavsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Viggestorps förskola Viggestorps förskola är en kommunal förskola i Finspångs kommun. Förskolan ligger i utkanten av centrala Finspång och i området finns övervägande villor och radhus. I närområdet finns skog och lekparker som barn och pedagoger kontinuerligt besöker. Det finns 27 barn inskrivna i Viggestorps förskola. Barnen tillhör oavsett ålder en av de två avdelningarna, som kallas ettan eller tvåan, men rör sig över hela huset och ingår i olika grupper utifrån val och aktiviteter. Fem pedagoger arbetar i ett gemensamt arbetslag. I förskoleområdet ingår ytterligare tre förskolor, Tegelbruket, Dunderbacken och Hårstorp som även har en dygnetruntverksamhet. Förskoleområdet leds sedan tre år av förskolechef Debbie Gruväng. Arbetet med Qualis kvalitetssäkringssystem startade hösten Förskolan når i sin första granskning 62 poäng och är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Viggestorps förskola i Finspångs kommun präglas av trygghet, trivsel och av barnens inflytande när det gäller val av aktiviteter och utformning av miljön. Förskolan arbetar med barnens val där barnen är delaktiga i att ta fram vilka aktiviteter som ska ske. Barnen väljer själva vad de vill göra. Natur och teknik samt utevistelse är andra prioriterade områden. Miljön är väl anpassad till barnen och materialet finns lättillgängligt i barnens höjd. Alla barn har varsin portfolio där bilder med text från hela förskoletiden samlas. Pedagogerna har ett gemensamt och väl förankrat förhållningssätt och bemötande vilket påverkar barnens sätt att vara mot varandra. Ett enda gemensamt arbetslag medför att pedagogerna har en samsyn i det pedagogiska arbetet och att alla pedagoger känner alla barn och föräldrar väl. Resurserna fördelas utifrån verksamhetens totala behov så att varje barn får bästa möjliga förutsättningar för sin utveckling. Pedagogerna dokumenterar och utvärderar verksamheten, men arbetet behöver fördjupas med reflektion och analys för att vara underlag för förskolans systematiska kvalitetsutveckling. Barnens lärprocesser behöver synliggöras tydligare för att stödja och utmana varje barns utveckling och lärande. Viggestorps förskola en kort presentation Viggestorps förskola är en kommunal förskola i Finspångs kommun. Förskolan startade år Förskolegården är kuperad med ett berg som lockar till lek under alla årstider, stora gräsytor, asfalterade gångar, gungställningar, rutschkana, sandlåda, spiltor för de egentillverkade hästarna och ett förråd med bl. a. cyklar. Alldeles intill förskolan ligger Viggestorpsskolan. Förskolan använder ofta skolgårdens motorikbana. I närområdet finns skog och lekparker som barn och pedagoger kontinuerligt besöker. Runt förskolan finns mest villor och radhus. Lokalerna är ljusa, nyrenoverade och ändamålsenliga. Alla rum är tillgängliga för barnen. I förskoleområdet ingår ytterligare tre förskolor, Tegelbruket, Dunderbacken och Hårstorp som även har en dygnetruntverksamhet. Förskolechef för området är sedan tre år Debbie Gruväng. Personalstyrkan består av fem pedagoger. En av förskollärarna ingår i den centrala utvecklingsgruppen. I området finns en pedagogista som stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det finns 27 barn inskrivna i Viggestorps förskola. Barnen tillhör en av de två avdelningarna, som 1

3 kallas ettan och tvåan, men rör sig över hela huset och ingår i olika grupper utifrån val och aktiviteter. Pedagogerna är ett enda arbetslag och rör sig mellan ettan och tvåan utifrån ett detaljerat schema. Förskolans öppettider är klockan Förskolans lunch levereras från ett centralkök. Frukost och mellanmål tillreder pedagogerna på förskolan. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen ska lämna en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Den skriftliga redovisningen har vid Viggestorps förskola gjorts av pedagogerna och ledningen har varit delaktig i framtagandet av detta dokument. Förskolan har kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar till barn över tre år och personal. Alla av förskolans barn över tre år har barn svarat. Föräldrar med barn över tre år (en förälder/barn över tre år) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av sex föräldrar. Den låga svarsfrekvensen kan bero på otydlighet från Q-Steps vad gäller enkäten till föräldrar med barn under tre år samt sista dagen för att svara på enkäten. Finspångs kommun är med och utprövar en ny databas för Oualisenkäter och Viggestorps förskola drabbades av inkörningsproblem. Det medför att svaren från föräldraenkäten inte fullt ut kan beaktas på grund av den låga svarsfrekvensen. Förskolans alla fem personal och förskolechefen har svarat på personalenkäten. Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Arbetet med Qualis kvalitetssäkringssystem startade hösten Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Självvärdering Självvärdering Extern värdering arbetslag förskolechef granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Under vårt besök på förskolan ser vi att miljön är utformad med så kallade rum i rummen där materialet är lättillgängligt för alla barn. Förskolans lokaler är väl anpassade för verksamheten med två hallar och matsalar i varsin del av huset. Två av förskolans rum har pedagogerna valt att benämna som projektrum. Dessa rum förändras under terminens gång utifrån barnens önskemål. Både föräldrar och pedagoger berättar om att ett rum varit inrett som en affär. Familjerna skänkte material till affären och den invigdes med mingel och chokladbollar. Vi tar del av invigningen via veckans glimtar vilket är en bilddokumentation som finns uppsatt i hallarna. Under vårt besök leker barnen mycket i ett rum utformat som ett stall. Många av barnen är hästintresserade och i stallet finns stora gunghästar, grimmor och annat material. Ute på gården har pedagoger och barn inrett en spilta som gör det möjligt att leka häst även ute. En pedagog berättar att hon tillsammans med barnen tillverkat käpphästar som under sommartid bor ute på gården och är tillgängliga som lekmaterial för alla barn. Ett annat rum har precis utformats till ett legorum efter barnens önskemål. Vi ser inte någon lek i det här rummet och flera pedagoger säger att de funderar på vad som behöver tillföras för att leken ska komma igång (steg 1). Barnen har varje dag möjlighet att välja vad de vill göra under förmiddagen. Aktiviteterna som erbjuds är av varierat slag, några exempel som vi får ta del av är vattenlek, rörelse och saltdeg (steg 1). Vi har tagit del av förskolans handlingsplaner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Personalen berättar att de inför skrivandet av handlingsplaner observerar och dokumenterar det enskilda barnet för att kunna göra en kartläggning. Handlingsplanen skrivs tillsammans med föräldrarna (steg 1). Pedagogerna följer upp och dokumenterar varje barns allsidiga utveckling och lärande. Förskolan arbetar med portfolio där barnen kontinuerligt får vara med och kommentera sina bilder (steg 2). Barnen får varje dag göra aktiva val kring vad de vill göra under förmiddagen. Aktiviteterna dokumenteras med bild och text av ansvarig pedagog. Inför varje utvecklingssamtal intervjuas barnen. Dessa intervjuer samt pedagogernas observationer ligger sedan till grund för samtalet med föräldrarna. I personalenkäten instämmer samtliga pedagoger helt eller till stor del att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och deras arbete med barns lärande och utveckling (steg 2). Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Under intervjun med pedagogerna berättar de att förskollärarna har mer planeringstid avsatt för att kunna genomföra det arbetet (steg 2). I kommunen finns ett stödteam med specialpedagogisk kompetens dit pedagogerna kan vända sig för rådgivning och stöd för såväl det enskilda barnet som barngruppen (steg 2). På förskolan arbetar pedagogerna med SET (Social och emotionell träning) och Bamsematerialet för att stimulera och utmana barnens sociala utveckling. Under föräldraintervjun berättar föräldrarna att de upplever att pedagogerna är tydliga i sitt förhållningssätt till barnen. Under vårt besök ser vi även att barnen genom att ha möjlighet att välja olika aktiviteter under dagen ofta ingår i olika konstellationer av barn och på så sätt utmanas i flera sociala sammanhang (steg 3).Två av pedagogerna på förskolan har genomgått en utbildning, NTA (Naturvetenskap och teknik för 3

5 alla), med inriktning på matematik, naturvetenskap och teknik. De har informerat de övriga pedagogerna vid huskonferenser, då alla pedagoger träffas ett par timmar på kvällstid cirka var sjätte vecka. Aktiviteter inom NTA sker regelbundet tillsammans med barnen. Detta bekräftas i personalenkäten där alla instämmer helt eller till stor del i påståendet att vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande. Under en av dagarna vi vistas på förskolan erbjuds en aktivitet inom tema luft. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. Två gånger varje dag samlas barnen, för att äta frukt på förmiddagen och innan de ska äta lunch. De samlingarna innehåller aktiviteter med fokus på rim, ramsor och sånger för att stimulera barnens språkutveckling (steg 3). Efter varje aktivitet utvärderar barnen den tillsammans med ansvarig pedagog. Barnen får svara på frågor om hur de upplevde aktiviteten och hur de vill göra nästa gång. Vid de val som sker dagligen kommunicerar pedagogerna med barnen om vilka konsekvenser deras val leder till. Barnen har möjlighet att välja om en gång men efter det får de stå för sitt val. Pedagogerna berättar att de bestämt detta för att barnen ska inse vikten av att välja och stå för sina åsikter. Vi ser att barnen är vana att välja och några barn vet direkt på morgonen vad de vill göra under dagen. Personalen finns i närheten av valtavlan och stöttar barnen i deras beslut vid behov. Verksamheten dokumenteras dagligen i olika block, pedagogerna ansvarar för den dokumentationen utifrån vilken grupp, aktivitet eller samling de deltagit i. Dokumentationerna ligger sedan till grund för vilka aktiviteter barnen erbjuds senare under terminen. Varje pedagog har två timmar planeringstid en förmiddag i veckan där de har möjlighet att utvärdera och planera verksamheten. Förskolan har också arbetsplatsträffar en gång i månaden och huskonferenser var sjätte vecka på kvällstid där de planerar, följer upp och utvecklar verksamheten (steg 3). Vi deltar i en av aktiviteterna som är vattenlek. Nio barn i olika åldrar har valt vattenlek och alla samlas i våtutrymmet. Pedagogen fyller upp två stora baljor med vatten, häller gul färg i den ena och grön i den andra. Barnen har olika plastbyttor, kannor och formar att leka med. Ett barn undrar om hon får blanda vattnet mellan baljorna. Pedagogen svarar: Vad tror du händer då? Flickan svarar snabbt att det blir grönt. Barnen börjar hälla blanda vatten mellan baljorna och färgen förändras. Det blir en rolig stund för barnen. För att nå steg 4 krävs att pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. I den skriftliga redovisningen står att det sker genom daglig kontakt, vid samtal, samlingar, lek och rutinsituationer. Vi bedömer att förskolan behöver analysera hur barnens val kan utvecklas vidare för att synliggöra hur pedagogerna i högre utsträckning kan utmana barnen i deras utveckling. Förskolan behöver även dokumentera barnens lärprocesser och reflektera kring hur fokus kan flyttas från att göra till att lära så att barnen utmanas och stimuleras i sin utveckling. Pedagoger och ledning berättar att de har börjat på en kurs i pedagogisk dokumentation. Den kompetensutvecklingen kommer med stor sannolikhet att ge en fördjupad kunskap kring hur dokumentationen kan användas för att fånga barnens lärprocesser och därmed vara underlag för hur pedagogerna kan utmana och stimulera barnen vidare i deras utveckling. I barnenkätens påstående Jag får ofta visa vad jag lär mig svarar 39 procent av barnen att det stämmer helt och 62 procent svarar att det stämmer. I föräldraenkäten instämmer tre föräldrar helt i att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet, två instämmer till stor del och en förälder instämmer till viss del. 4

6 I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3. Vi ser att förskolan arbetar med barns sociala utveckling på ett aktivt sätt och att det finns fokus på naturvetenskap och teknik. Pedagogerna planerar, följer upp och utvecklar sin verksamhet kontinuerligt. För att nå steg 4 behöver förskolan regelbundet använda olika former av dokumentation och utvärdering för att följa upp barnens utveckling och lärande. Vi anser att den dokumentation som vi har tagit del av kan följas upp i ännu högre grad och vara underlag för reflektion och analys. Pedagogerna dokumenterar idag sitt arbete tillsammans med barnen. När barnens tankar och funderingar blir en del av dokumentationen kommer den att utgöra en bra grund för att få syn på barnens lärprocesser och vara underlag för hur pedagogerna kan utmana och stimulera barnen vidare i deras utveckling. Trygghet och trivsel Viggestorp förskola har en trygg och säker miljö, såväl inne som ute. Alla grindar på gården har låsanordningar som kräver ett tvåhandsgrepp och är därmed svåröppnade för barnen. I en handlingsplan kan vi se att det finns säkerhetsrutiner för verksamheten (steg 1). Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn och föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). Förskolan genomsyras av en trivsam atmosfär. Både barn och pedagoger hälsar oss välkomna på ett öppet och nyfiket sätt. Barnens sätt att vara visar att de är trygga i verksamheten, de rör sig vant i lokalerna och kan tydligt berätta för oss vad som gäller i de olika miljöerna. Under våra intervjuer med såväl personal som föräldrar framkommer det att pedagogerna är samspelta och har ett gemensamt och väl förankrat förhållningssätt. Föräldrarna ger exempel på att information snabbt sprids mellan pedagogerna och att alla har koll på vad som hänt med barnen under dagen (steg 2). Föräldrarna uttrycker i intervjun en önskan om att kunna få direkta besked vid vissa frågor, att inte alla frågor måste passera genom hela arbetslaget innan beslut kan tas. Då barnen har möjlighet att röra sig över hela förskolan större delen av dagen har pedagogerna infört ett schema över hur pedagogerna fördelar sig över de olika delarna i huset. Schemat gör det möjligt för pedagogerna att veta var de ska vara under dagen. Pedagogerna själva anser att det skapar trygghet för barnen att veta vilka vuxna som finns på avdelningarna ettan respektive tvåan. Vi ser under vårt besök att den uppdelningen fungerar på ett tillfredställande sätt. Det finns alltid vuxna i närheten av barnen (steg 2). I förskolans likabehandlingsplan ser vi att förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). I föräldraenkäten instämmer samtliga föräldrar helt eller till stor del i att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling och i att mitt barn trivs på förskolan. I personalenkäten instämmer alla helt i att de vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling, att förskolan har enats om gemensamma regler och att barnen trivs på förskolan. I samtal med pedagogerna kan vi höra att det finns ett tydligt engagemang till att utvecklas och skapa en bra verksamhet. Pedagogerna för ständiga diskussioner under sina huskonferenser för att upptäcka nya sätt att utveckla förskolan på (steg 3). 5

7 Vi kan se att pedagoger och barn trivs ihop och att barnen går till vem som helst i arbetslaget om de vill ha hjälp med något. Pedagogerna är tydliga mot barnen och deras gemensamma förhållningssätt gör att barnen nöjer sig med det svar det får av den vuxna. De vet att samma svar gäller hos alla pedagoger. När vi frågar barnen hur de vuxna är på förskolan svarar en flicka: Fröknarna är inte så busiga, de är mest snälla. I barnenkäten utläser vi att 90 procent av barnen instämmer helt i att de tycker om att vara på förskolan och 10 procent instämmer inte alls. De föräldrar vi intervjuar berättar att deras barn har trivts på förskolan från första stund (steg 3). Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet och trivsel genom intervjuer, observationer utvecklingssamtal och i samtal med barn. Pedagogerna arbetar aktivt med dessa frågor i sin likabehandlingsplan under huskonferenserna (steg 3). Svaren i barnenkäten nedan visar att barnen trivs på sin förskola. Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Andel svar i procent (minst tio svar) Jag tycker om att vara på 90 % 10 % förskolan Jag är en bra kompis 90 % 10 % Jag har någon att leka med på förskolan Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 100 % 100 % 76 % 19 % 5 % På Viggestorp förskola används ett arbetssätt där barns egna val står i fokus. Vi ser exempel på att barnen gör sina val på ett klokt och genomtänkt sätt. De har förståelse för att deras val påverkar dagen på förskolan. Barnen har möjlighet att vala om fram till frukten serveras, men sedan får de stå för sitt val. De val barnen får välja på har pedagogerna observerat och samtalat med barnen kring tidigare. Barnen får på så sätt upptäcka att deras tankar och åsikter blir tagna på allvar. Vi hör också exempel på att barnen är medvetna om hur man ska vara mot andra. Ett barn berättar för oss att: Fröknarna har sagt att man inte får bitas, men en gång gjorde jag det, men då sa jag förlåt för jag ville inte att min kompis skulle vara ledsen (steg 4). Förskolan har inte någon nedskriven värdegrund, men de beskriver att de arbetar utifrån barnens egna val, med konflikthantering och hur man är mot andra. Vi kan också se att de lever sina värden och i deras dokumentation ser vi exempel på aktivteter som stödjer detta (steg 4). I förskolans likabehandlingsplan ges flera exempel på metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Barnen får till exempel inte stänga dörren till de smårum som finns på förskolan. Detta för att det inte ska kunna ske kränkningar bakom stängda dörrar. Schemat som finns över pedagogernas placering i huset är ett annat exempel på metoder för att förhindra kränkande behandling. Genom att det alltid finns personal utspridd där barnen är finns det alltid möjlighet för de vuxna att vägleda barnen då konflikter uppstår. Under vårt besök ser vi inte 6

8 särskilt många konflikter i barngruppen men vi de tillfällen de ändå förekommer finns personalen tillgänglig för att hjälpa barnen att reda ut sina gräl. Vi hör frågor som Hur tror du din kompis känner när du slår honom? och Hur ska du göra din kompis glad igen? (steg 4). Förskolan utvärderar likabehandlingsplanen en gång per termin, men för att nå steg 5 fullt ut krävs även förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. Arbetslaget placerar förskolan på steg 6 och ledningen placerar förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 då vi kan se att de på flera sätt arbetar med att stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan har också metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. För att nå steg 5 behöver förskolan uppvisa metoder för hur de arbetar med allas lika värde. Pedagogerna hänvisar till förskolans likabehandlingsplan men vi har inte tagit del av vilka förankrade metoder förskolan arbetar efter. Förskolan behöver också dokumentera sin värdegrund för att nå högre steg. Barns delaktighet i lärprocessen I dokumentet Barns val och inflytande läser vi att förskolan låter barnen göra aktiva val på förmiddagen. Det innebär att barnen får välja mellan någon utelek, innelek och en aktivitet. Aktiviteten utgår från barnens önskan eller något som pedagogerna vill introducera. Det medför att det blir olika grupper för varje dag utifrån hur barnen väljer. Vi deltar i flera val under vårt besök (steg 1). Miljön är utformad på ett sätt där barnen kan vara delaktiga, materialet står i nivå så att barnen kan ta fram det när de själva vill. Varje lärmiljö talar tydligt om vad man kan leka med där. Rummen förändras ständigt efter barnens egna önskemål och intresse. Pedagogerna berättar att de plockar bort material då de ser att barnen inte använder det och plockar istället fram sådant de tror barnen har intresse och behov av istället. Vi tittar i deras förråd och ser att materialet är väl strukturerat och lätt kan hittas och plockas fram (steg 1). Under besöket på Viggestorp förskola ser vi att barnen får göra egna val (steg 2). I de båda hallarna sitter en valtavla med bilder på de olika aktiviteterna som är valbara och bilder på barnen. Varje barn placerar sin bild vid den aktivitet den är intresserad av. I personalrummet ser vi att personalen dagligen antecknar i olika block vilka aktiviteter som arrangerats under dagen och hur de genomförts. Barnen deltar i utvärderingar av de aktiviteter de varit del av (steg 2). I personalenkäten instämmer hela personallaget helt i att barnen är delaktiga i lärprocesserna. Vi kan se att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Förskolan har tydliga metoder för att arbeta med det. Under föräldraintervjun framkommer att föräldrarna får hem frågor inför samtalet och att barnen intervjuas på förskolan. Under samtalet får föräldrarna ta del av barnens utveckling sedan föregående samtal via portfolio och intervjuer. I föräldraenkäten instämmer fyra föräldrar helt, en till stor del och en till viss del i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande (steg 3). På Viggestorps förskola får barnen vara med och påverka kvalitetsarbetet på så sätt att verksamheten utformas efter barnens önskemål. Pedagogerna intervjuar barnen under terminen och får på så sätt syn på vad barnen upplevt varit roligt och vad de skulle vilja göra mer. Barnen får 7

9 också påverka miljön i form av de två projektrummen som ständigt är föränderliga. Inför övergången till förskoleklass får de berörda barnen tillsammans med ansvarig pedagog välja ut några bilder ur sin portfoliepärm som de vill ta med sig till skolan. Pedagogerna berättar att de ser det som ett sätt att visa barnen att deras tid på förskolan varit viktig (steg 3). Pedagogerna uppger att de dokumenterar barnens lärprocesser via väggdokumentation och i portfolio. Under vårt besök på förskolan ser vi att dokumentationen på väggarna i högre utsträckning kan stödja barnens lärande. På väggarna finns utdrag ur förskolans läroplan och runt citaten finns olika bilder som visar vad barnen gör men vi saknar lärprocesser i dokumentationen, dvs. hur barnen lärt sig. Vi ser inslag av och med viss tveksamhet att barnens lärprocesser dokumenteras och synliggörs för barnen och föräldrarna i portfolion. Förskolan behöver därför utveckla sin dokumentation av barns lärprocesser (steg 3). I personalenkäten instämmer hela personallaget helt i att barnen är delaktiga i lärprocesserna. I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan med viss tveksamhet på steg 3. Vi ser att barnen på många sätt har möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet och att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. För att nå nästa steg behöver förskolan utveckla sitt arbetssätt där både vuxna och barn får möjlighet att reflektera och göra analyser över barnens lärande. Vi kan se att det finns en ambition att göra barnen delaktiga men att de nyfikna frågorna till barnen saknas. Förskolan behöver också fortsätta diskutera barnens reella inflytande så de får möjlighet att påverka hela sin dag på förskolan. Arbetssätt och pedagogroll Förskolans innemiljö är utformad på ett sätt så att alla barn kan se vilket material som finns att erbjuda. Vi ser att barnen är vana att röra sig mellan de olika rummen och att de i exempelvis ateljén på ett enkelt sätt kan plocka fram det material de behöver (steg 1). På förskolan sker det lek hela tiden och det ges mycket tid för barnen att leka. De vuxna finns alltid i närheten av barnen för att hjälpa dem vidare i leken om det finns behov av det (steg 1). Pedagogerna rör sig i huset enligt ett förutbestämt schema, men vi ser att de är flexibla i det och är i den del av huset de bäst behövs för stunden. De aktiviteter som erbjuds barnen är av olika slag och berör olika delar av läroplanens mål (steg 1). Arbetssättet på förskolan främjar barns självständighet och tillit till sin egen förmåga. De val som regelbundet sker gör att barnen vågar lita på sig själva och de val de gör (steg 2). Ateljén på förskolan finns tillgänglig för alla barn under stora delar av dagen. Barnen kan själva välja när de vill gå in och skapa och materialet som finns framme har barnen fri tillgång till (steg 2). Alla i arbetslaget har enskild planering under veckan där det finns möjlighet att dokumentera det arbete man varit delaktig i under veckan. Den dokumentationen ligger sedan till grund för vilka förändringar pedagogerna upplever att de behöver göra av sina arbetsformer (steg 2). Verksamheten utgår mycket från barnens idéer och önskemål. Vi ser att barnen upplever sin dag på förskolan som rolig och stimulerande. I personalenkäten instämmer tre pedagoger helt och tre instämmer till stor del i att våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns 8

10 utveckling och lärande. Vi ser flera exempel på hur barnen får utforska olika uttrycksformer. I ett av barnens portfoliepärm ser vi hur hon har tränat på koreografi av en dans tillsammans med en gymnasieelev från barn- och fritidsprogrammet som gör sin praktik på Viggestorps förskola. Vi ber henne visa oss en del av dansen och det gör hon gärna med lite stöttning av barn och pedagog. I samlingarna som sker innan maten konstaterar vi att barnen är vana vid rörelse- och musiklekar. De följer med lätthet med i texter och rörelse som tillhör de olika lekarna (steg 3) Pedagogerna berättar att de dokumenterar sitt arbetssätt på många olika sätt. Samlingsblock och personalinformationsblock är några exempel. De utvärderar sitt arbete regelbundet under huskonferenser och arbetsplatsträffar. I personalenkäten instämmer alla pedagoger helt i att de utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen (steg 3). I ett av kriterierna i steg 4 krävs att utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Pedagogerna menar att detta sker vid kvällsmötena. Minnesanteckningar från huskonferenser och arbetsplatsträffar som vi tar del av visar dock att mötena även innehåller en hel del praktiska och organisatoriska frågor. Förändringen av ett rums funktion från att innehålla dinosaurier till legoklossar innehåller ingen dokumenterad analys till varför förändringen skedde. Förskolan behöver fördjupa arbetet med reflektion och analys av vilka effekter ett arbetssätt ger och vid behov genomföra förändringar. Arbetslaget och ledningen placerar förskolan på steg 4 i självvärderingen. Vi placerar förskolan på steg 3 eftersom verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Vi ser exempel på hur pedagogerna dokumenterar sitt arbetssätt och sina arbetsformer. För att nå steg 4 behöver förskolan utveckla sitt sätt att använda all dokumentation, reflektera och göra analyser så att det bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs. Det hör vi under intervjun. På en vägg på förskolan har pedagogerna beskrivit läroplanscitat med hjälp av bilder från verksamheten på ett överskådligt sätt. Föräldrarna får också information om förskolans läroplan vid föräldramöten och utvecklingssamtal (steg 1). Inför inskolning av nya barn finns en väl genomtänkt plan för hur barn och föräldrar ska känna sig trygga på förskolan. Pedagogerna anser att den dagliga kontakten skapar en tillitsfull relation med föräldrarna då de alltid ser till att vara uppdaterade om vad varje barn gjort under dagen (steg 1). På Viggestorp förskola finns ett aktivt föräldraråd som träffas en gång varje termin. De föräldrar som vill har möjlighet att delta. I rådet kan föräldrarna ta upp de frågor de anser vara viktiga. Det förs protokoll över mötet som sedan sätts upp på en anslagstavla i hallen på förskolan. Där hänger också ett kuvert som föräldrarna kan lägga frågor de vill lyfta på föräldrarådet. Vid varje möte gås föregående protokoll igenom för att se om frågorna följts upp och åtgärdats om ett sådant behov finns (steg 2 och 3). Enligt den skriftliga redovisningen ges föräldrarna möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom att svara på enkäter varje år samt genom föräldramöten och utvecklingssamtal (steg 2). Under 9

11 föräldraintervjun framkommer att föräldrarna ser föräldrarådet som en möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. Föräldrarådet har varit aktivt och drivit praktiska frågor som till exempel att få bättre lås på grinden och fetare mejeriprodukter (steg 2 och 3). Genom dagliga samtal och utvecklingssamtal samverkar förskolan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande. Under dessa samtal och vid föräldramöte samt föräldraråd följer förskolan upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Vi ser att utvecklingssamtalen gör föräldrarna delaktiga i barnens utveckling, men pedagogerna behöver använda flera metoder som också ska utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att nå steg 4. Förskolan behöver även finna sätt för att involvera föräldrarna i förbättringen av verksamheten för att nå steg ännu högre steg. I föräldraintervjun framkommer en önskan om att föräldrarna skulle vilja vara mer inbjudna i verksamheten. Det finns även intresse av att fördjupa föräldrarnas delaktighet. I personalintervjun uttrycker pedagogerna en önskan om att föräldrarna i högre utsträckning skulle delta i verksamheten. Här finns goda förutsättningar för att involvera föräldrarna genom att förskolan tydligt bjuder in föräldrarna att delta i verksamheten och arbeta vidare med hur föräldrarnas delaktighet kan öka. I personalenkäten instämmer fyra pedagoger helt och två instämmer till stor del i att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. I föräldraenkäten ser vi att fyra föräldrar instämmer helt eller till stor del och två instämmer till viss del i påståendena Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande och Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten. I självvärderingen placerar arbetslaget förskolan på steg 6 och ledningen placerar förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3 då vi ser att förskolan har forum för samråd tillsammans med föräldrarna och följer upp föräldrarnas inflytande. För att nå steg 4 behöver förskolan utveckla sina metoder för att göra föräldrarna delaktiga i utvärderingen av barnens utveckling, något som styrks i föräldraenkätens svar. Pedagogerna bör involvera föräldrarna i högre grad i förbättringen av verksamheten. Organisation Det finns 27 barn på Viggestorps förskola. Personalstyrkan består av fem pedagoger och en förskolechef som ansvarar för ytterligare tre förskolor och en dygnetruntverksamhet. Förskolan har två ingångar och två matrum. Barnen tillhör oavsett ålder en av de två avdelningarna, som kallas ettan eller tvåan. Pedagogerna är ett enda arbetslag och rör sig mellan ettan och tvåan utifrån ett detaljerat schema. Varje vecka är pedagogerna två dagar på den ena avdelningen och tre dagar på den andra. Det blir det nya konstellationer varje dag men det är alltid en pedagog som går omlott. Barn och pedagoger rör sig över hela huset utifrån aktiviteter och val. Måltiderna äter barnen alltid i samma matrum och deras kläder finns i den ena av de två hallarna. Det finns en årsplan för 2012/2013 som förutom grundverksamheten innehåller vad som sker under de olika månaderna. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). 10

12 Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Viggestorps förskola 2011 Genomsnitt i Finspångs kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket 5,1 % Total sjukfrånvaro per år 9,16 % Nytt system fr o m 2011 Andel barn 0-3 år 44,4 % 55 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,0 4,9 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting Tabellen ovan visar att sjukfrånvaron är högre vid Viggestorps förskola än genomsnittet i riket. Andelen barn 0-3 på Viggestorps förskola är lägre än i Finspångs kommun och genomsnittet i riket. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är högre än genomsnittet i såväl Finspång som hela riket. Barnen ingår under stor del av dagen i olika grupper utifrån vad de gör för val. Under andra tider ingår barnen i grupper utifrån ålder och antal. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Förskolechefen finns på förskolan två timmar varannan fredagförmiddag varav en timme är avsatt till samtal med den pedagog som har planeringstid. Det innebär att förskolechefen samtalar med varje pedagog var tionde vecka enligt det rullande schemat för förskolans planeringstid. Förskolechefen följer upp organisationen vid dessa samtal samt vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar (steg 2). Pedagogerna beskriver hur beslut tas. Enklare frågor skrivs upp i ett block som förvaras i personalrummet. Där kommenterar alla den aktuella frågan och när alla noterat sin åsikt fattas beslut efter majoritetens svar. Alla följer därefter beslutet. Vissa frågor tas upp vid huskonferenserna där alla pedagoger men inte förskolechefen deltar. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem (steg 3). Pedagogerna har olika uppdrag som t.ex. att ingå i central utvecklingsgrupp, krisgrupp, föräldraråd och några har fackliga uppdrag och ingår i samverkansgrupp. Det finns ingen pedagog som har någon form av arbetsledande eller samordnande funktion när förskolechefen inte är på plats. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Varje möte har en dagordning som alla har möjlighet att fylla på med punkter. Efter mötet sätts minnesanteckningar in i respektive pärm. Var och en tar ansvar för att alla kommer till tals. Förskolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Pedagogerna har ett detaljerat schema där alla uppgifter under veckan finns nedskrivna och fördelade för varje dag. Inför varje ny vecka fylls detta schema i så att alla vet var respektive pedagog ska ha ansvar för och var man ska vara. Detta skapar trygghet för alla och är en förutsättning när det finns vikarier i verksamheten. I föräldraenkäten instämmer tre föräldrar helt, två instämmer till stor del och en instämmer till viss del i påståendet att förskolan har en väl fungerande organisation (steg 4). 11

13 Svaren i personalenkäten, se nedan, styrker att förskolan har en tydlig organisation. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Förskolan har en bra mötesstruktur 3 3 Förskolan har en väl fungerande organisation 4 2 Mitt arbetslag fungerar väl 5 1 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar (steg 4). Alla pedagoger har två timmars planeringstid en förmiddag per vecka. En del av tiden används för att följa upp barnens utveckling och lärande. Det sker genom portfolio, barnintervjuer, samtal och observationer. När ett barn skolas in i förskolan är det en pedagog som ansvarar för introduktionen. Det blir den pedagogens ansvarsbarn under hela barnets förskoletid. Varje pedagog har ett antal ansvarsbarn som de har särskilt ansvar för att följa. Inför utvecklingssamtal med föräldrarna sammanställs en mängd observationer. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). Arbetslaget prioriterar och fördelar arbetsuppgifter enlig veckoschemat. Frågor eller uppgifter som uppkommer oplanerat tar den pedagog hand om som har planeringstid. Pedagogerna väljer i största möjliga utsträckning att skriva ner allt i ett block som finns i personalrummet. Det gör att de inte behöver lösa olika frågor bland barnen utan kan vara fullt närvarande i verksamheten och ha fokus på barnen (steg 5). I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 utifrån ett väl fungerande beslutssystem, en effektiv mötesstruktur, den tydliga och strukturerade organisationen samt att pedagogerna tydligt fördelar och prioriterar arbetsuppgifter. För att nå högre steg ska förskolan ha en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Förskolan behöver komma vidare och nå högre måluppfyllelse i uppdraget. För att nå högsta steget i kvalitetstrappan behöver förskolan med mera systematik utvärdera att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Styrning och ledarskap Förskolans egna prioriterade verksamhetsmål är barnens val och inflytande, trygghet samt NTA. Målen är väl kända av pedagogerna. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete och arbetar sedan ett år tillbaka med Qualis kvalitetssäkringssystem (steg 1). Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 2). I föräldraenkätens påstående Jag känner till förskolans mål instämmer en förälder helt, fyra till stor del och en till viss del. Målen kommuniceras till föräldrarna genom dagliga samtal, utvecklingssamtal och i 12

14 föräldraråd. I hallarna finns en väggdokumentation där utdrag ur läroplanen är anslagna tillsammans med bilder på vad barnen gör. I årsplanen finns målen dokumenterade och de utvärderas på arbetsplatsträffar, huskonferenser och planeringsdagar (steg 2). I föräldraintervjun framkommer att föräldrarna uppskattar pedagogernas ledarskap genom att de är tydliga mot barnen vad som är okej och vad som inte är okej. Pedagogerna själva menar att de är ledare hela tiden och är noga med att vara goda förebilder för barnen. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer genom att pedagogerna har väl förankrade ansvarsområden och uppdrag (steg 2). Alla fem pedagogerna har två timmars planeringstid en förmiddag per vecka. Förutom den pedagogiska planeringen ska aktuella praktiska frågor lösas. På så vis är alla lika delaktiga och blir insatta i vad som händer. Två timmar varannan fredag förmiddag kommer förskolechefen till förskolan. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen genom att skapa tid för planering och uppföljning. Pedagogerna är schemalagda 36 timmar per vecka i barngrupp. Två timmar i snitt används för kvällsmöten som huskonferenser, arbetsplatsträffar och föräldramöten samt praktiskt arbete som att städa förråd. Två timmar per vecka är förlagda till dagtid. Förskollärarna har något mer tid för utvärdering och reflektion. Uppföljning och utveckling tillsammans med förskolechefen sker vid arbetsplatsträffar, planeringsdagar och i samtal en timme varannan vecka med den pedagog som har planeringstid. Förskolechefen följer även pedagogernas dokumentation (steg 3). Frågor i personalenkät Antal personal helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget I enkätsvaren nedan ser vi att personalen instämmer helt eller till stor del i alla påståenden som finns inom Styrning och ledarskap. I personalintervjun beskriver pedagogerna att de genom att titta på samlingsblocken ser att de gjort det de har bestämt. De ser vad som fungerat bra och vad som inte fungerat. Verksamheten utvärderas vid huskonferenserna och verksamheten planeras vidare. Förskolechefen deltar inte vid huskonferenserna utan de leds av pedagogerna själva. De utvärderingar vi tar del av beskriver i stor utsträckning vad man har gjort. Vi saknar analyser kring vad det har lett till, hur och vad 13

15 barnen har lärt samt hur förskolan går vidare för att utmana och stimulera barnen i sin utveckling och i sitt lärande. Det innebär att förskolan behöver fortsätta att arbeta med mål och utvärdering på alla nivåer som ska ligger till grund för fortsatt utveckling. Pedagogerna uttrycker: Här är vi självgående vilket vi tolkar som att pedagogerna anser att de löser det mesta själva. De säger vidare att de är trygga med varandra och har en struktur som gör att de kan ta egna beslut. Vi anser att förskolechefen i ännu högre utsträckning bör ta ett särskilt ansvar för driva det systematiska kvalitetsarbetet. Ledarskapet behöver bli mer tydligt och strategiskt på förskolechefens nivå. Vi bedömer att förskolan inte når kriterierna fullt ut på steg 4. I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 3 eftersom ledarskapet skapar förståelse och delaktighet samt att planering och uppföljning av verksamheten sker. För att nå högre steg behöver det systematiska kvalitetsarbetet struktureras tydligare så att utvärdering på alla nivåer ligger till grund för fortsatt utveckling. Förskolechefens styrning i detta uppdrag är av stor betydelse. Kommunikation I föräldraenkäten instämmer alla helt eller till stor del i att jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Information ges muntligt eller skriftligt vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Föräldrarådet har en informationstavla i hallen. På tavlan finns ett kuvert där föräldrar kan lämna synpunkter på verksamheten och önska punkter som ska tas upp i föräldrarådet. På kommunens hemsida finns möjlighet att lämna synpunkter på förskolans verksamhet. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). I den skriftliga redovisningen läser vi att information sprids muntligt och skriftligt via handlingsplaner, bildspel på dator och veckans glimtar. I personalenkäten instämmer alla helt eller till stor del i att förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Förskolan gränsar till Viggestorpsskolan. Femåringarna har rörelse varje vecka i idrottshallen. Skolans motorikbana utomhus används ofta av förskolebarnen. Inför sexåringarnas övergång till förskoleklass finns en handlingsplan för samarbete med berörda grundskolor (steg 2). Föräldrarna får dagligen information om barnens dag på förskolan och verksamheten när barnet hämtas och lämnas. Under intervjun uttrycker föräldrarna att de får den information de behöver och att pedagogerna är bra på att lämna information mellan sig (steg 3). Föräldrarna får ingen skriftlig information via t ex. kontinuerliga brev utan informationen är till största delen muntlig eller finns anslagen i förskolans hallar. I personalenkäten instämmer två helt och fyra till stor del i att vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation. Pedagogerna ser stora fördelar med att de är ett enda arbetslag. De anser att det underlättar en rak kommunikation och att det ger ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat såväl internt som externt (steg 3). Under föräldraintervjun framkommer att det ingen kommunikation sker via mejl. I föräldraenkäten instämmer en förälder till stor del, en förälder till viss del och fyra föräldrar instämmer inte alls i 14

16 att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Internt sker mycket kommunikation via mejl och lärplattformen Fronter. För att nå steg 4 är ett av kriterierna att modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt. Det andra kriteriet handlar om att förskolan har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. Tidigare när förskolan och skolan ingick i ett gemensamt område fanns ett samarbete kring pedagogiska frågor och viss kompetensutveckling, men idag finns det ingen pedagogisk samverkan enligt pedagogerna. I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3 utifrån förskolans förmåga att sprida information. För att nå högre steg behöver förskolan använda modern teknik för att förbättra service och kommunikation externt. En pedagogisk samverkan med grundskolan behöver återupptas. När förskolan har arbetat med dessa två kriterier kommer man med stor sannolikhet klättra vidare inom kvalitetsområdet. Förskolan anser att de har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt vilket krävs för steg 5. Kompetens Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Viggestorps förskola år Genomsnitt i Finspångs Genomsnitt i riket år 2011 kommun enligt Skolverket 60 % 62 % 54 % 40 % Ej svar 41 % Som framgår av tabellen ovan har förskolans alla medarbetare utbildning för arbete med barn. 60 procent har pedagogisk högskoleexamen vilket är högre än genomsnittet i riket men något lägre än genomsnittet i Finspångs kommun (steg 1 och 4). Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda. Det finns även en kommunövergripande plan som introduceras av ledningen (steg 1). I personalenkätens svar nedan framgår att på varje påstående finns det en eller fler pedagoger som instämmer endast till viss del. I ledningens skriftliga redovisning läser vi att kompetensutvecklingen kopplas till verksamhetsbehoven på kommunövergripande nivå. På individnivå tillgodoses behoven av kompetensutveckling genom självstudier, litteraturläsning och studiebesök. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). 15

17 Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i procent (minst tio svar) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. I den skriftliga redovisningen står att den individuella kompetensutvecklingsplanen diskuteras och tas fram vid medarbetarsamtalet (steg 3). Förskolan avsätter kronor per år och medarbetare. På kommunal nivå avsätts ytterligare medel för gemensam kompetensutveckling. Pedagogerna berättar att de tar med sig tidningsartiklar till förskolan och tipsar varandra om TV-program som ett sätt att kompetensutveckla sig. Vi bedömer att förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4) vid arbetsplatsträffar och huskonferenser. När två av pedagogerna deltog i en kurs om NTA så infördes naturvetenskap och teknik för alla femåringar kontinuerligt som en aktivitet. Den gemensamma kompetensutvecklingen följs upp fortlöpande i chefsgruppen tillsammans med kommunens utvecklingsstrateg. Förskolan har god kontinuitet i bemanningen. Personalomsättningen är mycket låg och flera har arbetat på förskolan i många år. Pedagogerna fördelar sig där de behövs bäst och vid behov tas väl kända timvikarier in från vikarielistan, som finns på lärplattformen Fronter (steg 4). I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 4. Vi placerar förskolan på steg 4 utifrån satsningen på kompetensutveckling, hur den genomförs och följs upp. För att nå steg 5 behöver förskolan grunda kompetensutvecklingen på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. Förskolan behöver också ta fram fler metoder än annonsering för att rekrytera personal på kort och lång sikt. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Genomsnitt i Finspångskommun år 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt Skolverket Område Kostnad per barn Viggestorps förskola år 2011 Totalkostnad per barn kr kr kr Totalkostnad exklusive lokaler kr kr kr Personalkostnadens andel 60 % 65 % 73,5 % Nettoresultat vid senaste bokslut kr

18 Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader vid arbetsplatsträffar (steg 1). Av tabellen ovan framgår att totalkostnaden per barn är lägre än genomsnittet i Finspångs kommun, men högre än genomsnittet i riket. Personalkostnadens andel är lägre än genomsnittet i såväl kommunen som i riket. Förskolans senaste bokslut visar på ett överskott med kr. Förskolan har budget i balans (steg 2). I den skriftliga redovisningen läser vi att förskolan gör prognoser av inköp och investeringar i relation till budget (steg 2). Alla pedagoger kan påverka vilka investeringar som ska göras. Inköpslistor upprättas vid huskonferenser. I personalenkäten instämmer alla helt i att jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). Pedagogerna fördelar de resurser förskolan har till att stödja barnens behov av utveckling och stöd (steg 3). Förskolechefen säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna prioriterar att arbeta med förskolans kvalitetsarbete vid den tid de har till förfogande, främst vid huskonferenser och arbetsplatsträffar. Förskolechefen bistår om problem uppstår (steg 3). Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer. Genom att bilda smågrupper med barnen fördelar sig pedagogerna så att resurserna används på bästa sätt. Planeringstiden varje förmiddag används väl. Scheman förläggs utifrån barnens vistelsetider och så effektivt som möjligt. Lokalerna fördelas utifrån verksamhetens behov. Allt material finns i gemensamma förråd. Stor del av pussel, spel och olika leksaker byts ut varje vecka. Ett detaljerat schema visar tydligt vem som ansvarar för vad varje vecka. I början av varje termin introduceras varje rum och material för barnen. Vi ser tydligt att resurshanteringen är utvecklad på flera nivåer (steg 4). Tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt. Det sker vid arbetsplatsträffar och huskonferenser (steg 4). Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Pedagogerna är flexibla och fördelar sig där man bäst behövs. Alla rum och miljöer utnyttjas väl. Pedagogernas kompetenser tas tillvara. Alla tar gemensamt ansvar för verksamheten på Viggestorps förskola (steg 5). För att nå nästa steg krävs att insatta resurser utnyttjas väl och leder till goda resultat. Det innebär att förskolan ska nå de högre stegen inom kvalitetsområdena Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel och Barns delaktighet i lärprocessen. Viggestorps förskola når här steg 3 inom två av kvalitetsområdena och steg 4 inom det tredje. I självvärderingen placerar såväl arbetslaget som ledningen förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 5 utifrån det effektiva resursutnyttjandet som råder bland alla pedagoger på förskolan. För att nå steg 6 behöver måluppfyllelsen öka i uppdraget dvs. förskolan ska nå högre steg inom de tre första kvalitetsområdena. Image Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1) genom att prata om verksamheten i olika sammanhang och vara stolta över den. Pedagogerna beskriver hur de arbetar med barnens val och delar in barnen i mindre grupper. 17

19 I den skriftliga redovisningen läser vi att genom utvecklingen av verksamheten med barnens val och inflytande har andra förskolor och föräldrar blivit intresserade av verksamheten. Pedagogerna har deltagit i den lokala förskolemässan och om sitt arbete. Det är ett sätt att bygga en god image omkring Viggestorps förskola. Förskolans olika verksamheter bidrar till förskolans image (steg 2). Vid föräldramöten och utvecklingssamtal följs förskolans image upp genom frågor hur föräldrarna uppfattar verksamheten. Under föräldraintervjun berättar föräldrarna att förskolan är känd för sin stabilitet. Förskolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna (steg 2). Förskolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv (steg 3). Föräldrar ringer till förskolan och hälsar på för att se verksamheten när de ska välja förskola till sitt barn. Speciella aktiviteter som barnens vasalopp och ponnyridning precis utanför förskolans gård uppmärksammas av många. Förskolans image präglas av arbetssättet läser vi i den skriftliga redovisningen. I personalenkäten instämmer alla helt i att förskolan har ett gott rykte, att jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola och att totalt sett är jag nöjd med vår förskola. Förskolans image speglar den faktiska verksamheten (steg 3). Svaren på föräldraenkäter sedan flera år tillbaka visar på goda resultat. Vid ett föräldramöte frågade pedagogerna föräldrarna om vad de anser vara viktigt att deras barn får på förskolan. Alla svar sammanställdes och låg till grund för kommande verksamhetsplanering. Efterfrågan på plats är hög och kön är lång. Det innebär att ett barn kan få vänta flera år på en plats vid Viggestorp förskola. Förskolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image (steg 4). Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i antal helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Förskolan har ett gott rykte Jag kan rekommendera mina vänner att 5 1 placera sina barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 3 3 Såväl föräldrarna som pedagogerna framhåller att barnen på Viggestorps förskola är nöjda, glada och trygga. Barnen får vara med och påverka miljön och aktiviteter. Arbetet med barnens val och inflytande är uppskattat och väcker nyfikenhet från andra. Barnen vistas utomhus minst en gång varje dag. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget (steg 4). För att nå steg 5 krävs att förskolan är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. Det innebär att förskolan ska nå de högre stegen inom kvalitetsområdena Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel och Barns delaktighet i lärprocessen. Viggestorps förskola når här steg 3 inom två av kvalitetsområdena och steg 4 inom det tredje. Arbetslaget placerar förskolan på steg 6 i självvärderingen och ledningen placerar förskolan på steg 7. Vi placerar förskolan på steg 4 utifrån den image förskolan har. För att nå högre steg ska förskolan nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. Måluppfyllelsen behöver öka i uppdraget dvs. förskolan ska nå högre steg inom de tre första kvalitetsområdena. 18

20 Slutomdöme Viggestorps förskola i Finspångs kommun uppvisar jämn kvalitet. Förskolan präglas av trygga barn och av barnens inflytande när det gäller val av aktiviteter och miljöns utformning. Pedagogernas och ledningens engagemang och vilja till utveckling, kompetenta och glada barn, förskolans dokumentation samt nöjda föräldrar kommer med stor sannolikhet att underlätta det fortsatta kvalitetsarbetet. Viggestorps förskola når i sin första granskning totalt 62 poäng. Förskolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet för certifiering är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Förskolans starkaste områden som är viktiga att tillvarata och utveckla ytterligare: Trygghet och trivsel pedagogernas tydliga och gemensamma förhållningssätt gör barnen trygga. Alla pedagoger känner alla barn och föräldrar väl. Organisation en tydlig organisation med ett enda arbetslag och hög flexibilitet ger en samsyn i det pedagogiska arbetet. Ett detaljerat schema gör att alla vet vad som gäller och var varje pedagog ska vara. Resursutnyttjande en genomtänkt fördelning av tid, material och kompetenser som utgår från barnens behov. Image förskolans arbete med barnens val och den låga personalomsättningen bidrar till förskolans goda rykte. Kön är lång för att få en plats på Viggestorps förskola. Viggestorps förskola har goda förutsättningar att komma längre i det nationella uppdraget. De förbättringsområden vi särskilt vill peka på är: Utveckling och lärande att synliggöra barnens lärprocesser. Dokumentationen och utvärderingarna behöver analyseras och bli underlag för pedagogernas arbete med barnens utveckling och lärande. Barns delaktighet i lärprocessen ta fram metoder så att varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande och göra barnen delaktiga i dokumentationen av sitt eget lärande. Arbetssätt och pedagogroll fördjupa arbetet med reflektion och analys av vilka effekter ett arbetssätt ger och vid behov genomföra förändringar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete kommer verksamheten ständigt att förbättras. Styrning och ledarskap - förskolechefen behöver ta ett särskilt ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolans arbete med barnens val, all dokumentation och alla utvärderingar som pedagogerna gör är en god grund för att utveckla verksamheten vidare. Genom att i större utsträckning reflektera kring och analysera detta underlag kommer förskolan att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Vi vill tacka alla på Viggestorps förskola för det vänliga och positiva bemötandet. Alla barn och all personal svarade gärna på våra frågor. Det material vi fick oss tillsänt i förväg var innehållsrikt och strukturerat. Vi önskar förskolan lycka till i det fortsatta kvalitetsarbetet. 19