Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Södervångs förskola är en kommunal förskola i Vellinge kommun. Av tjugotre förskolor i Vellinge kommun är fem kommunala och övriga fristående. Förskolechef Weste Eriksson är även rektor för Södervångsskolan som ligger alldeles intill Södervångs förskola. Förskolan är organiserad i två avdelningar, Bergakungen och Trollflöjten, med totalt 78 barn och ligger i en del av Vellinge samhälle som till övervägande delen består av villor och radhus. Arbetet med Qualis startade våren Förskolan granskas nu för första gången. Vid denna granskning uppgår poängen till 27, vilket innebär att förskolan inte blir certifierad. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete och kan med hjälp av denna rapport gå vidare i sitt kvalitetsarbete för att säkra varje barns lärande, trygghet och trivsel. Förskolan präglas av pedagogernas vänliga bemötande och en öppen, innehållsrik och inbjudande lärmiljö där barnen ges möjlighet att utforska och lära, vilket utgör grunden för verksamheten. Pedagogerna arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel och pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt som delvis genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar förskolan och det finns ett förtroendefullt förhållningssätt mellan personal och barn. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Pedagogerna stimulerar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. I hembrev och på fotoramar berättar pedagogerna om hur verksamheten bedrivs för att göra föräldrarna delaktiga. Pedagogerna har en tillitsfull relation med föräldrarna. En tydlig struktur finns i förskolans organisation av barnen och pedagogerna. Förskolan har prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen som pedagogerna känner till. Ett kvalitetsarbete är påbörjat. Kompetensutveckling är kopplad till individernas och verksamhetens behov och initieras främst av pedagogerna. Ekonomin är i balans och förskolan har metoder för att skapa delaktighet. Resursfördelningen anpassas till barnens behov av utveckling och stöd. Förskolan påverkar sin image genom det vänliga bemötande som pedagogerna på alla avdelningar har mot barn och föräldrar. Pedagogerna behöver utarbeta gemensamma former för dokumentation av barns utveckling och lärande för att synliggöra och följa varje barns allsidiga utveckling och lärande så att både föräldrar och barn kan ta del av dokumentationen. Förskolan har påbörjat detta arbete. Att synliggöra och kontinuerligt mäta barnens trygghet, trivsel och säkerhet så att alla är införstådda med hur trygghet, trivsel och säkerhet upprätthålls behöver också utvecklas. Förskolan på god väg mot detta genom sina barnintervjuer. Gemensamma former för dokumentation av arbetssätt och arbetsformer behöver tas fram för att synliggöra, utveckla och tillvarata alla de pedagogiska tankar som pedagogerna berättar om i intervjun. För att kunna följa upp organisationen behövs struktur och tydlighet i beslutssystem. När förskolan i det systematiska uppföljningsarbetet kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur kommer organisationen att utvecklas.

3 De egna prioriterade verksamhetsmålen behöver i alla grupper följas upp i det dagliga arbetet så att verksamheten kan utvärderas. Ett annat förbättringsområde är att förskolechefen ska säkerställa att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. En kort presentation - Södervångs förskola Södervångs förskola ligger i Vellinge kommun. Förskolan har två avdelningar med 78 barn och är öppen Weste Eriksson är förskolechef samt även rektor för Södervångs skola som ligger intill förskolan. För fem år sedan invigdes förskolans nya lokaler. Tidigare var förskolan inrymd i en paviljong under ett och ett halvt år. Det nya huset är en vacker och ändamålsenlig byggnad med en liten gård utanför. Byggnaden är ritad så att två avdelningar har var sin ytterflygel och med administrativa rum som ett gemensamt stråk emellan avdelningarna. Till varje avdelning finns två stora ljusa rum, fyra små rum, ett sovrum med oisolerade väggar och tak samt en stor hall för barnens kläder. I de gemensamma utrymmena har varje avdelning tillgång till ett skaparrum, vilket för den ena avdelningen är i direkt anslutning till avdelningen. Ett friluftsområde ligger intill förskolan och används av pedagogerna och barnen. Gården är varierande men liten vilket innebär att pedagogerna tar med sig grupper av barn till en närliggande lekpark. Förskolans upptagningsområde består till allra största delen av villor och radhus i södra delen av Vellinge samhälle. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans båda arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 50 barn över tre år har 14 svarat (28 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 52 föräldrar av totalt 78 vilket innebär 66 procents svarsfrekvens. Av förskolans 12 medarbetare har 12 svarat (100 procent) på alla frågor. Vi har tagit del av allt material i god tid före besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten i båda avdelningar och intervjuat grupper av medarbetare och tre föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Trollflöjten Bergakungen Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap 2 Ingen uppgift 1 1 H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg1) med sina stora, öppna och ändamålsenliga lokaler. Lokalerna erbjuder olika typer av rum och olika möjligheter till lärande. I olika rum finns olika typer av material såsom bilar och konstruktion, dockor och bageri, papper och kritor och en scen i ett rum med möjligheter till att klä ut sig. I den ena avdelningen finns ett läsrum med sagor i små resväskor. Barnen vet precis vad de olika väskorna och askarna innehåller. Rummen lockar barnen till olika aktiviteter. 3

5 Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg1). I den skriftliga redovisningen läser vi att pedagogerna ställer öppna frågor till barnen samt att de utgår från barnens frågor. Vi ser detta i några grupper medan det inte är påtagligt i andra. I hembreven läser vi dock om hur pedagogerna stimulerar till utforskande och lust att lära. En grupp pedagoger berättar hur de lagt om sin planering för att barnen visade intresse för insekter vilket gav som resultat att de gjorde insektsfällor, som vittjades när vi var med. En grupp barn var i skaparrummet med två pedagoger. Pedagogerna berättar för barnen att de ska rita sin familj, men det finns inte utrymme för utforskande av vad en familj kan vara eller möjlighet att använda något annat av allt material som finns i skaparrummet annat än de färgpennor och papper som pedagogerna lagt på borden, vilket begränsar möjligheten till utforskande, nyfikenhet och lust. Däremot ser vi hur utforskande och lust att lära präglar sagostunden som genomförs med spännande figurer och en engagerad och stimulerande pedagog. När vi frågar barnen vad de lärt sig svarar de med Vi har lärt oss det vi behöver kunna i skolan eller att vara en snäll kompis. Vi ser utforskande barn i alla vrår, barn som har lust att lära hur kulorna rullar i kulbanebygget, hur man handlar varor med en kundvagn och hur man är en prinsessa i utklädningskläder. Handlingsplaner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Ledningen och pedagogerna beskriver att när barnets mentor eller förälder signalerar att en handlingsplan behövs så skriver man en. Vi tar del av ett åtgärdsprogram samt en handlingsplan vilket är ett protokoll som gäller som handlingsplan. I det pedagogiska arbetet har arbetslagen regelbundet hjälp av en speciallärare och en psykolog, specialpedagogisk kompetens (steg 2). Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Förskolan har påbörjat en dokumentation för varje barn. Dokumentationen samlas i en portfölj samt foton i datorn. I portföljen ska finnas självporträtt från varje år och även att skriva sitt namn varje år, men den dokumentationen är inte genomförd. Tanken är att med dessa exempel göra barnets utveckling synlig. Nu fotodokumenterar pedagogerna barnens dag. Bilderna finns sedan på fotoramar i hallarna och används i hembreven där pedagogerna berättar om verksamheten och vad barnen lär sig. När barnen slutar i förskolan lämnas en CD-skiva med bilder från förskoletiden. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Förskolan har till 100 procent förskollärare förutom timvikarier och andra vikarier. I Vellinge kommun anställer man bara förskollärare. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling, vilket är ett av kriterierna på steg 3, indirekt genom de olika gruppkonstellationer pedagogerna delar in barnen i såsom gruppaktivitet och annan gruppering vid matborden. I grupperna har pedagogerna olika pedagogiska metoder för att locka till sociala samspel vilket framgår av hembreven. I den fria leken hittar barnen dem som de vill leka med. I den fria leken övar barnen också sin sociala kompetens vilket tydligt syntes i dramarummet. Vi ser en pedagog som utmanar barnen när de leker med kulbanor i ett annat rum. Hon studerar barnen och går sedan in med hjälp hur de kan göra för att alla, både stora och små, ska förstå det som händer. 4

6 Barnenkät Andel svar i procent Jag får ofta visa vad jag lär mig Stämmer Stämmer Stämmer 36 % 57 % 7 % Barnen tycker att de får visa vad de lär sig. När vi frågar vad de lär sig kan de berätta. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap 41 % 31 % 6 % 6 % 16 % 39 % 43 % 14 % 2 % 2 % 14 % 43 % 16 % 0 % 27 % 10 % 31 % 16 % 0 % 43 % Föräldrarna tycker väldigt olika som vi kan se av dessa svar. Trots hembreven vet en stor del av föräldrarna inte om förskolan arbetar aktivt med språk respektive matematik, vilket vi återkommer till under Kommunikation. Några föräldrar instämmer i att utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av barnets utveckling och lärande. Däremot instämmer 82 procent av föräldrarna eller i att förskolan har en utvecklande verksamhet. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande 17 % 67 % 17 % 0 % 0 % 50 % 33 % 17 % 0 % 0 % 50 % 25 % 25 % 0 % 0 % Pedagogerna menar också att det inte finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och arbetet med barns utveckling och lärande. De flesta är dock ense om att förskolan har fokus på språk och matematik. Vi tar del av många språk och matematiksamtal i grupper och vid matbordet. Arbetslagen har skattat sig mycket olika på steg 1 och 4 och förskolechef på steg 4. Att skattningen är så olika visar att pedagogerna inte har en samsyn i de bägge arbetslagen vilket resulterar i olika verksamheter. Vi kan se att vissa kriterier på steg 3 finns i hela förskolan men inte alla. Vi placerar förskolan på steg 2 för den öppna, innehållsrika och inbjudande lärmiljön, för att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för verksamheten och för att det finns handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd. Vidare har förskolan metoder för att följa upp och dokumentera varje barns utveckling och lärande, förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet och förskolan har god tillgång till specialpedagogisk kompetens. Förbättringsområde är att förskolans båda arbetslag arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Vi tog del att detta arbete endast i ett par grupper men saknade det i flera grupper. Dessutom behöver pedagogerna inte bara 5

7 planera utan även följa upp och utveckla utbildningen kontinuerligt, systematiskt och genom dokumentation i skrift så att överenskomna planer och förhållningssätt synliggörs och genomsyrar all verksamhet. Vi ser av dokument att detta arbete delvis är påbörjat men inte fullt ut i alla grupper. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg1) genom den moderna och ändamålsenliga arkitektur skolan har samt genom sina säkra grindar. Innemiljön med sin öppna planlösning gör det möjligt för pedagogerna att ha en god överblick över de olika rummen. Introduktionen har ett tydligt schema. Föräldrarna välkomnas med broschyren Välkomna till Södervångs förskola i vilken föräldrarna kan ta del av rutiner på förskolan. Förskolan har därmed förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan (steg 1). Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1) som finns i en pärm på varje avdelning samt i en vikariepärm, som är känd av alla. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2) genom att förskolans vuxna är förebilder, tar tag i och följer upp problem. Vi tar del av ett bemötande förhållningssätt mellan barn och vuxna och mellan de vuxna. De barn som svarat på enkäten uttrycker stor trivsel medan föräldrarnas svar om sitt barns trivsel är blandat. Bland de tre föräldrarna som vi intervjuade fanns exempel på tillfällen då incidenter inträffat men som åtgärdats bland annat genom att fler pedagoger finns närvarande på morgonen. Vid vårt besök kan vi konstatera att förskolan präglas av trygghet och trivsel. Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2) genom sin aktuella Likabehandlingsplan som uppdateras varje höst. I den finns också tydliga förebyggande åtgärder bland annat att bekräfta och uppmuntra vilket vi tog del av. Vidare berättar pedagogerna att de vill ha fler intervjuer med barnen vilket man delvis påbörjat genom att ha kompissamtal i grupper och en intervju. Vi tog del av en intervju som pedagogerna genomfört och dokumenterat angående lek inne och ute. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2) i form av ett vänligt förhållningssätt till barnen samt bemötande av barnens frågor. Vi ser att rutiner i samlingarna kan motverka detta förhållningssätt genom att pedagoger påpekar eller synliggör vad som görs fel. Engagemang präglar förskolan, vilket är ett av kriterierna på steg 3. I intervjun ger pedagogerna uttryck för sitt engagemang och sin glädje i arbetet genom att berätta om allt de tänker och vill. Det finns en stor potential i pedagogernas engagemang. Denna potential skulle kunna komma till sin rätt om den synliggjordes och blev en del av ett systematiskt kvalitetsarbete. Förhållandet inom personalgruppen samt mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, vilket är det andra kriteriet på steg 3. Pedagogerna talar vänligt till barnen och 6

8 barnen är vänliga mot pedagogerna. När någon är ledsen tar en pedagog genast hand om det barnet. Barnen visar varandra vänlighet när de leker med lego i ett byggrum, när de ritar i ett ritrum eller leker i dockrummet. 100 procent av barnen som svarat på enkäten tycker att de har roligt på förskolan. 88 procent av föräldrarna uttrycker i enkäten att de eller instämmer i att deras barn trivs på förskolan. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet en gång om året i utvecklingssamtal samt i föräldraenkät. Nu har man påbörjat att ha fler barnintervjuer vilket också bidrar till kunskap om barnens trygghet, trivsel och säkerhet. Pedagogerna lyssnar in barnen i verksamheten men dokumenterar inte och därmed synliggörs inte mätresultaten och kan inte följas upp vilket krävs för att nå steg 3 fullt ut. Förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling, vilket krävs för steg 4, genom sin Likabehandlingsplan samt i sin Verksamhetsplan. Dessa dokument är delvis levande dokument i förskolan. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet, vilket krävs för steg 4. Förskolan har en nedskriven Vision som är levande hos pedagogerna som vi intervjuade och som vi kan se är levande i en del grupper. Förskolan är på god väg att uppnå högre steg i Qualis kvalitetskriterier. Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag tycker om att vara på förskolan Jag är en bra kompis Jag har någon att leka med på förskolan Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan Stämmer Stämmer Stämmer 93 % 7 % 0 % 86 % 14 % 0 % 93 % 7 % 0 % 100 % 0 % 0 % 57 % 43 % 0 % Barnen visar i enkäten att de trivs, har kompisar och har roligt på förskolan. Men det är bara 14 barn som besvarat enkäten. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) till stor del Mitt barn trivs på förskolan 46 % 42 % 10 % 0 % 2 % Förskolan erbjuder bra mat 46 % 38 % 10 % 4 % 2 % Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 13 % 33 % 13 % 2 % 38 % Personalen engagerar sig i mitt barn Förskolan är välstädad Förskolan har en stimulerande utemiljö 40 % 40 % 17 % 2 % 0 % 42 % 37 % 13 % 8 % 0 % 14 % 29 % 43 % 14 % 0 % 7

9 De flesta föräldrar som besvarat enkäten uttrycker att barnen trivs i förskolan och att pedagogerna engagerar sig i deras barn. De föräldrar som vi intervjuade ger också pedagogerna en stor eloge för det fantastiska arbete de gör med deras barn i förskolan. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) till stor del Jag trivs på min arbetsplats Barnen trivs på förskolan 50 % 50 % 0 % 0 % 0 % 42 % 58 % 0 % 0 % 0 % Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 92 % 8 % 0 % 0 % 0 % 50 % 42 % 8 % 0 % 0 % Pedagogerna är eniga om att både de själva och barnen trivs. De reagerar mot mobbning och kränkande behandling och de tycker att de har ett förtroendefullt förhållande mellan varandra och med barnen, vilket vi kan bekräfta. Arbetslagen skattar sig lika på steg 6 och förskolechefen på steg 2. Vi placerar förskolan på steg 2 för att förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel, för att förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling samt för att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten. Engagemang präglar också förskolan och det finns ett förtroendefullt förhållningssätt mellan personal och barn. Förbättringsområde är att synliggöra och kontinuerligt mäta barnens trygghet, trivsel och säkerhet så att alla är införstådda med hur trygghet, trivsel och säkerhet upprätthålls. Förskolan är på god väg mot detta genom sina barnintervjuer. För att nå steg 4 behöver förskolan även arbeta med att aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1) bland annat genom den utformning av rummen som gör att barnen väljer var de vill leka när det är fri lek. Förmågor och behov ligger till grund för de olika gruppkonstellationerna som pedagogerna använder som en sorts lärgrupper. Förskolan sjuder av aktivitet vilket visar att barnens intresse är fångat. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1) med sin inredning och sitt material. Här finns de olika rummen för vad barnen vill göra med pussel, skriv- och räknematerial, bygg och konstruktionsmaterial och utklädningskläder. Vi ser dock inget barn som valt bokstäverna utan de flesta barn hittar sin grupp genom legobygge, bageri, dockrum eller 8

10 teaterrum. En grupp barn kommer på att leka med kulbanorna. Det är mycket populärt och en pedagog iakttar och stöttar i kommunikationen. I en grupp ser och hör vi att pedagogerna tagit hänsyn till barnens visade intresse för insekter vilket gjort att de planerat om. Här har de lyssnat på barnen. Men vi kan inte finna att detta görs överallt. I den skriftliga redovisningen skriver förskolechefen att pedagogerna säkerställer att barnens intressen, förmågor och behov ligger till grund för den pedagogiska planeringen genom samtal med barnen och genom att i planeringen utgå från den aktuella barngruppen. Detta förekommer till en viss del men är inte dokumenterat och är därmed inte synliggjort varken för pedagogerna eller barnen eller föräldrarna. Likaså skriver förskolechefen att pedagogerna uppmuntrar barnen att göra egna val i sitt lärande genom att utmana dem med uppgifter och frågor. Vi tar del av gemensamma samlingar där en del lyssnar in barnen och andra har en bestämd planering som ska göras utan att fråga barnen. Men för att barnen ska kunna göra egna val i sitt lärande behöver pedagogerna ha en uppfattning om barnens lärande och kunna utmana det, vilket vi ser sker i ett par grupper men inte i alla. Dessutom behöver pedagogerna tala med barnen om lärandet och inte endast om görandet. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Barnen är delaktiga i lärprocessen 25 % 50 % 25 % 0 % 0 % Inte alla pedagoger instämmer i att barnen är delaktiga i sin lärprocess, vilket vi finner att de bara delvis är genom årsgubben och sin namnteckning, som görs varje år. Arbetslagen har skattat sig lika på steg 4 och förskolechefen på steg 2. Vi placerar förskolan på steg 1 för att barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning och för att lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Förbättringsområde är att pedagogerna utvecklar sin förmåga att synliggöra barnens lärande så att barnen kan göra egna val i sitt lärande. Dokumentationen kring barnens utveckling och lärande behöver också synliggöras för barnen och deras föräldrar. Alla barn behöver också ges tillfälle att göra sin röst hörd i kvalitetsarbetet, nu har bara 14 av 50 barn deltagit i enkäten. Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). I avdelningarna finns hyllor med olika spel i de stora rummen. På den ena avdelningen såg vi att det fanns ett ritrum där barnen kunde vara tillsammans med en vuxen som tog fram material åt dem. Vi frågade de stora barnen där varför de ville vara i ritrummet. Vi vill vara utan småbarnen!. I ett skaparrum i de gemensamma utrymmena finns mycket skapande material men inte tillgängligt för barnens val. Genom att bara göra visst material tillgängligt minskar utmaningarna och möjligheterna för barnen att välja. Leken ligger till grund för barnens lärande (steg 1) genom att allt är lek ibland fri och ibland styrd i grupper. Här skulle pedagogerna behöva synliggöra det lärande som sker när leken pågår, vilket skulle underlätta synliggörandet av varje barns lärprocess (se Barns delaktighet i lärprocesser). I 9

11 hembreven antyds barnens lärande men kopplas inte till mål för verksamheten. Några pedagoger har en nyckelpiga gjord av garn som inspiratör till samtalen om naturen. Några barn uppträder på en liten scen och några arrangerar alla barnen till ett fototillfälle. Vi ser lekande barn i alla vår. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1) genom att barnens dag varierar mellan fri lek och bundna rutiner och samlingar. Pedagogerna iakttar också barnen och är flexibla vilket föräldrarna bekräftade i intervjun. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Kreativiteten hos pedagogerna varierar. Pedagogerna har tillgång till oändligt mycket material. De har även besökt en konstnär för att få inspiration till skapandet. Pedagogerna inbjuder på ett kreativt sätt till en sångsamling genom att skicka brev till barnen från Fru Färg och Fru Krita. Musiken spelar stor roll berättar pedagogerna. Skolan intill har en musikprofil och pedagogerna skulle gärna se mer samarbete med skolan kring musiken. Några pedagoger använder sig av dockor för att stimulera till tankar kring det område man vill arbeta med ser vi av dokumentation. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Barnen klär på sig, tar mat själva och hämtar det material de kan på hyllor. Barnen rör sig fritt emellan rummen under den fria leken. Ute på gården uppmanas barnen att upptäcka småkrypen i insektfällorna. Barnen klär av den lilla trädstammen wellpappen som lindats runt. De ryggar inte för upptäckten av småkrypen utan fascineras av dem tillsammans med pedagogerna. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). I den skriftliga redovisningen skriver förskolechefen att varje grupplanering dokumenteras samt utvärderas påföljande planering. Vi har inte kunnat ta del av någon sådan grupplanering. I intervjun berättar pedagogerna att de utvärderar i sina grupper och i arbetslagen men vi får intrycket att vad de pratar om inte riktigt dokumenteras och att pedagogerna inte har hittat en fungerande gemensam form för utvärdering. Vi har tagit del av en del dokumentation och planering i vilka vi saknar tydlighet i vem som tar ansvar för vad samt utvärdering och analys. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn, vilket bekräftas av både barnenkät, föräldraenkät och det fåtal föräldrar vi pratade med. Alla lekande, glada barn bekräftar också detta som är ett kriterium på steg 3. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama, vilket är ett av kriterierna på steg 3, genom främst rummens utformning men också pedagogernas samlingar med grupper av barn. Vi ser barn som leker, dramatiserar, ritar och skapar men vi ser också att med fler målmedvetna pedagoger skulle barnen uppmuntras till fler och mer utmanande uttrycksformer. Vi ser ett fåtal av barnens konstverk på väggarna vilket pedagogerna menade berodde på att de började terminen för bara en månad sedan. Pedagogerna samtalar om vad de gjort och ändrar i vissa fall sitt arbetssätt efter vad de upptäcker hos barnen, men vi kan inte se att arbetsformer och arbetssätt dokumenteras och utvärderas regelbundet och av alla vilket krävs för att nå steg 3 fullt ut. 10

12 Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen 17 % 83 % 0 % 0 % 0 % 17 % 67 % 8 % 8 % 0 % I personalenkäten uttrycker pedagogerna att de stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. I intervjun berättar pedagogerna att de vill hitta former för att riktigt kunna stimulera och utmana varje barn. De pratar om barnen på sina planeringar med har inte former för att dokumentera och följa upp det de pratat om. Arbetslagen har skattat sig på steg 4 och 5 och förskolechef på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 2 för att pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, för att kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande och för att pedagogerna dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer regelbundet. Förbättringsområde är att hitta gemensamma former för dokumentation av arbetssätt och arbetsformer samt en gemensam utvärderingsmetod för att utveckla alla de pedagogiska tankar som pedagogerna berättar om i intervjun. När pedagogerna har gemensamma dokumentations- och utvärderingsformer som kan följas över tid kommer förskolan att komma vidare i Qualis steg. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Ett fåtal föräldrar instämmer eller instämmer i att de känner till förskolans mål. Däremot får föräldrarna innehållsrika hembrev om verksamheten i förskolan. I hembreven beskrivs lärandet i de olika grupperna. Hembreven görs utifrån varje grupp på varje avdelning. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1) genom en introduktion och genom dagliga samtal. Föräldrarna bekräftar i intervjun att de har en bra relation till pedagogerna och att de tar tag i saker när det händer något. Det finns en tillitsfull relation. Föräldrarna får hem Introduktion på Södervångs förskola samt Välkommen till Södervångs förskola. I dessa dokument presenteras rutinerna i förskolan. Vi kan inte upptäcka några av Läroplanens mål i dessa dokument. Pedagogerna berättar i intervjun att de tycker det är svårt att hitta det som intresserar föräldrar att engagera sig i. De har ett föräldramöte per läsår och Luciasamling och en vårsamling då de hinner prata med föräldrar. För att nå steg 2 krävs att pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten 8 % 10 % 29 % 29 % 24 % 12 % 16 % 31 % 10 % 20 % 11

13 Föräldrarna uttrycker i enkäten att de inte i någon nämnvärd utsträckning får vara med och påverka hur förskolan arbetar med deras barns utveckling och lärande. För att kunna delta måste barnens lärande och utveckling dokumenteras på ett sådant sätt att föräldrarna kan uppleva att de kan vara med och påverka. Hembreven berättar om mycket lärande för alla barnen men inte för det specifika barnet. Här finns en koppling att göra till portfolion genom att synliggöra det enskilda barnet för dess föräldrar och för barnet självt. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet 25 % 42 % 33 % 0 % 0 % Pedagogernas svar i enkäten visar att de ser olika på om de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet. Arbetslagen har skattat sig på steg 1 och 3 och förskolechefen på steg 1. Vi placerar förskolan på steg 1 för att de i hembreven och på fotoramar berättar om hur verksamheten bedrivs för att göra föräldrar delaktiga. Pedagogerna har en tillitsfull relation med föräldrarna. Förbättringsområde är att följa upp hur föräldrarna vill engagera sig och att pedagogerna i större utsträckning uppmuntrar föräldrarna i att engagera sig. Ett annat förbättringsområde är att förskolans mål och uppdrag kommuniceras till föräldrarna så att de ser pedagogernas uppdrag i relation till verksamheten. Organisation Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Förskolan leds av en rektor/förskolechef som även leder Södervångsskolan samt en administrativ chef som har ansvar för ekonomi, administration och den icke-pedagogiska personalen. En biträdande rektor är nyligen anställd men har ännu inte börjat sin anställning. Med en större ledningsorganisation kan ledningen arbeta mer med utveckling och uppföljning menar förskolechefen i Budget Personalen har olika ansvarsområden som är tydliga för alla. Förskolan har två avdelningar. Sex av nio i personalenkäten instämmer eller i påståendet Förskolan har en tydlig organisation. Motsvarande siffra i föräldraenkäten är 53 procent, se tabell nedan. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen, vilket är ett av kriterierna på steg 2. På båda avdelningarna arbetar pedagogerna med barnen genom att dela in dem i olika grupper under dagen. På förmiddagens samlingar fördelas barnen i grupper som framför allt styrs av ålder och en blandad könsfördelning. I den skriftliga dokumentationen beskrivs hur personalen resten av dagen jobbar tillsammans i den stora barngruppen, där olika grupperingar bildas beroende på aktivitet, barnens intresse och behov. På planeringsträffarna som avdelningarna har varje vecka deltar förskolechefen regelbundet. I den skriftliga dokumentationen och vid intervjuerna med ledningen framgår också att representanter ifrån förskolan ingår i samordnings- och ledningsgrupp. Vi har inte tagit del av något dokument 12

14 som bekräftar att förskolechefen har metoder för att följa upp organisationen, vilket är ett av kriterierna på steg 2. Däremot har han metoder för att möta pedagogerna i olika ansvarsgrupper. Förskolan har ett välfungerande beslutssystem vilket är ett kriterium för steg procent av pedagogerna instämmer eller i påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten, de övriga 67 procent instämmer till stor del. Alla pedagoger har olika ansvarsområden men var besluten fattas är lite oklart. I den skriftliga redovisningen finns ingen redogörelse för hur beslutssystemet ser ut. I den skriftliga dokumentationen ser vi ingen organisationsskiss men däremot en lista med ansvarsområden som alla i verksamheten är väl förtrogna med. Detta gör att förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer, vilket är ett av kriterierna för steg 3. Mötesstrukturen är tydlig, vilket är ett annat kriterium på steg procent av pedagogerna instämmer eller i påståendet att Förskolan har en bra mötesstruktur. En gång i månaden har förskolan personalkonferens. Varje vecka har arbetsgrupperna planeringsträffar och varannan vecka har arbetslagen träffar. Dessutom ingår det representanter från förskolan i samordnings- respektive ledningsgrupp. Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Södervångs förskola 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 3 % 3,83 % 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Södervångs förskola Genomsnitt i Vellinge Organisation år 2012 kommun år 2012 Andel barn 0-3 år 59 % 53 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket 6,1 5,5 5,3 Södervångs förskola har låg sjukfrånvaro, en stor andel barn 0-3 år och fler barn per årsarbetare än genomsnittet. I nuläget, september 2013, har förskolan endast 5,1 barn per årsarbetare och 50 procent av barnen är 0-3 år. Dessutom har sjukfrånvaron sjunkit till 2,54 procent. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskolan har en väl fungerande organisation 22 % 31 % 27 % 2 % 18 % Cirka hälften av föräldrarna instämmer endast, eller vet inte om förskolan har en väl fungerande organisation. 13

15 Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Förskolan har en bra mötesstruktur Förskolan har en väl fungerande organisation Mitt arbetslag fungerar väl I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 17 % 67 % 8 % 8 % 0 % 0 % 67 % 25 % 8 % 0 % 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % 50 % 42 % 8 % 0 % 0 % 8 % 50 % 33 % 8 % 0 % Arbetslagen har skattat sig på steg 1 och 7 och ledningen på steg 3. Vi placerar förskolan på steg 1 för att förskolan har en organisation med tydlig struktur. Förskolan har också utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer. Förskolan är organiserad i grupper men inte i alla delar utifrån barnens behov och intressen. Förbättringsområde är att förskolechefen tar fram metoder för att följa upp sin organisation. För att kunna följa upp organisationen behövs struktur och tydlighet i beslutssystem men även att göra organisationen synlig. När förskolan i det systematiska uppföljningsarbetet kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur kommer organisationsstrukturen att utvecklas. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). Södervångs förskola har en verksamhetsplan som finns i den skriftliga dokumentationen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål (steg 1). 75 procent av pedagogerna instämmer eller i påståendet I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga. Vi hör också i intervjun med pedagogerna att förskolans vision är levande och att verksamhetsplanen används i pedagogernas grovplanering. Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). Förskolan har sedan vårterminen 2012 påbörjat arbetet med Qualis och pedagogerna har gjort självvärderingar i olika omgångar. 43 procent av föräldrarna instämmer eller i Jag känner till förskolans mål, vilket visar att de flesta föräldrar inte känner till förskolans mål. Vi ser inte heller förskolans mål i de dokument som föräldrar får hem när barnen börjar eller i hembreven som vi tagit del av. I hallarna ser vi inte heller förskolans vision eller andra mål. För att nå steg 2 krävs att föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade mål. I den skriftliga redovisningen läser vi att utvärderingar görs i arbetslag och vid personalkonferens. Pedagogerna berättar i intervjun att de gör detta men kanske inte skriver ner det, vilket krävs för att nå steg 2. 14

16 Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag känner till förskolans mål 18 % 25 % 33 % 10 % 14 % Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen 0 % 8 % 67 % 25 % 0 % I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 8 % 67 % 25 % 0 % 0 % Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten 42 % 42 % 8 % 8 % 0 % Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete 33 % 50 % 17 % 0 % 0 % Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap 8 % 42 % 33 % 8 % 8 % Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 0 % 0 % 67 % 25 % 8 % I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 25 % 75 % 0 % 0 % 0 % Av pedagogernas svar ser vi att pedagogerna inte anser att förskolans ledning driver förskolans utveckling. Vi förstår att det är pedagogerna själva som gör det genom sina ansvarsområden. Pedagogerna bestämmer t.ex. själva vilken kompetensutveckling de ska delta i. Ett arbetslag har skattat förskolan på steg 2 och ledningen på steg 1. Det andra arbetslaget har inte skattat förskolan alls. Ledningen har placerat förskolan på steg 1. Vi placerar förskolan på steg 1 för att förskolan har prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen, för att personalen känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål och för att förskolan påbörjat ett kvalitetsarbete. Förbättringsområde är att dokumentera och skriftligt utvärdera hur de egna prioriterade verksamhetsmålen tar sig uttryck i den vardagliga pedagogiken så att verksamhetsmålen kan följas upp. Föräldrarna behöver få kännedom om förskolans egna prioriterade verksamhetsmål. Förskolechefens roll i kvalitetsarbetet har stor betydelse och för att nå nästa steg krävs att förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). I den skriftliga dokumentationen läser vi att information förmedlas av pedagogerna till berörda vårdnadshavare, oftast i samband med de dagliga mötena, men i akuta situationer kontaktas föräldrarna via telefon. Information ges också via whiteboardtavlor i hallarna. 74 procent av föräldrarna instämmer eller i påståendet Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Det finns sådana rutiner på Vellinge kommuns hemsida men i den skriftliga dokumentationen och vid 15

17 intervjun med personalen framkommer att den inte är känd. I föräldraintervjun framkommer dock att klagomålshanteringen är känd för föräldrarna. Förskolan använder sin hemsida till övergripande information. Pedagogerna skriver hembrev med information om verksamheten. Det dagliga samtalet med föräldrarna är en annan metod för information till föräldrarna. Kunskapsspridningen sker i de möten som förskolan har men inte enligt något system. Erfarenheter sprids sporadiskt genom de olika grupperna som pedagogerna deltar i. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter men för att nå steg 2 behöver förskolan utveckla säkrare metoder för erfarenhets- och kunskapsspridning så att pedagogernas erfarenheter och kunskaper kommer hela förskolan till del. Att förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor är ett av kriterierna för steg 2. I den skriftliga dokumentationen beskrivs att det finns samarbete vid övergången från förskola till förskoleklass. Vid besöket framkommer att pedagoger i förskolan är delaktiga i skolans ledningsgrupp och i samordningsgruppen som finns på skolenheten och förskolan uppfyller därmed detta kriterium på steg procent av föräldrarna instämmer eller i att de får god och kontinuerlig information som berör deras barn men 24 procent instämmer endast eller och 2 procent vet inte. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 33 % 41 % 18 % 6 % 2 % 32 % 36 % 26 % 2 % 4 % Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt 50 % 33 % 17 % 0 % 0 % 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % 0 % 42 % 42 % 8 % 8 % Sju pedagoger anser att de har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Alla pedagoger anser att de har en förtroendefull kommunikation. Ett av arbetslagen har skattat förskolan på första kriteriet på steg 1 (alltså att de inte fullt ut når steg 1), det andra arbetslaget har skattat förskolan på steg 7 och förskolechefen på steg 1. Vi placerar förskolan på steg 1 för att information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov och för att förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Förbättringsområde är ta fram och synliggöra metoder för att sprida kunskaper och erfarenheter så att ett kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte kan äga rum mellan pedagogerna. Även informationen till föräldrarna om deras barn behöver förbättras. 16

18 Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn (steg 1). Alla pedagoger på Södervångs förskola har pedagogisk högskoleexamen. Vellinge kommun anställer bara förskollärare sedan några år. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1). Vid verksamhetsbesöket framkommer att förskolan inte har en nerskriven plan för nyanställda men en vikariepärm med rutiner finns på förskolan. I den skriftliga redovisningen framgår att kompetensutveckling diskuteras i arbetslaget och styrs av de behov som finns för tillfället i arbetslag och hos individer. Några pedagoger är ansvariga för kompetensutveckling. De föreslår vilka föreläsningar alla bör gå på. Pedagogisk dokumentation är ett område som många gått men resultatet av kompetensutvecklingen har inte slagit igenom fullt ut. Pedagogerna behöver stöd i en styrning av kompetensutveckling samt att kompetensutvecklingens lärdomar implementeras. Förskolan avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutveckling vilket innebär att förskolan når ett av kriterierna på steg 3. Förskolan avsätter 2500 kr/år/medarbetare varav kr är riktat till den individuella kompetensutvecklingen. Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Södervång år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun 2012 Genomsnitt i riket år 2012enligt Skolverket 100 % 82 % 54 % 0 % Uppgift saknas 41 % Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling 42 % 50 % 8 % 0 % 0 % 50 % 42 % 8 % 0 % 0 % 0 % 25 % 42 % 25 % 8 % Vi ser av enkätsvaren att det inte finns individuella kompetensutvecklingsplaner trots att pedagogerna tycker att kompetensutveckling har hög prioritet. Arbetslagen har skattat sig på första steget på steg 1 och på steg 6, ledningen på steg 1. Vi placerar förskolan på steg 2 för att kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov. Förbättringsområde är att utarbeta gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner kopplade till verksamhetsmålen. Förskolan kommer då att kunna nå högre steg inom området Kompetens. Samtidigt kommer den kompetens förskolan har i sina välutbildade pedagoger att bättre kunna tas tillvara. 17

19 Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Södervångs förskola uppger i den skriftliga redovisningen att ekonomin följs upp kontinuerligt via ett digitalt uppföljningssystem. Budget med SWOT-analys görs för varje år. För 2013 är styrkorna vad gäller förskolan välutbildade, engagerade medarbetare. Svagheter nämns som liten ledningsorganisation, stora barngrupper i förskolan och på fritidshemmen. Ekonomi i balans (steg 2). År 2010 och 2011 redovisar förskolan ett positivt ekonomiskt resultat hade förskolan ett underskott på 265 tkr. I Vellinge kommun tillåts verksamheterna föra med sig överskott mellan budgetåren vilket gör att underskottet för 2012 täcks av det ackumulerade överskottet från de tidigare åren. Detta framgår av den skriftliga redovisningen. Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). Förskolan uppger i den skriftliga redovisningen att tertialuppföljningar görs två gånger per år i samarbete med ekonomer från ett konsultföretag som kommunen anlitar. Vi får inblick i det ekonomiska systemet genom den administrativa chefen. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin, vilket är ett av kriterierna på steg 3. Vid intervjuerna framgår att det finns en i personalen som har ekonomin som sitt ansvarsområde. 75 procent av pedagogerna instämmer eller i påståendet Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd, vilket är det andra kriteriet på steg 3. Vid verksamhetsbesöket framgår att förskolan en gång per år kan ansöka om extra resurser ifrån kommunens centrala elevhälsa. Förskolan värnar starkt om barn i behov av särskilt stöd. Vi ser i avdelningarna att det finns pedagoger för dessa barn. Tabell 4: Kostnader och nettoresultat Område Kostnad per barn Södervångs förskola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Totalkostnad per barn kr kr kr Totalkostnad exklusive lokaler kr kr kr Personalkostnadens andel 85 % 89 % 72,9 % Nettoresultat vid senaste bokslut Personalkostnadens andel är högre än genomsnittet vilket beror på att förskolan endast har förskollärare anställda. Däremot är totalkostnaden per barn lägre än genomsnittet i riket. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Jag känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser De flesta pedagoger känner till hur förskolan utnyttjar sina resurser. 25 % 50 % 25 % 0 % 0 % Arbetslagen skattar sig på steg 4 och 7, ledningen på steg 2. Vi placerar förskolan på steg 2 för att ekonomin är i balans och för att prognoser görs i relation till budget och utfall. Vidare har 18

20 förskolan metoder för att skapa delaktighet och resursfördelning anpassas till barnens behov av utveckling och stöd. Förbättringsområde är att förskolechefen ska säkerställa att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet. När detta finns kommer förskolan att nå steg 3. Image Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1). I den skriftliga dokumentationen uppger förskolan att man håller en god kvalité på verksamheten eftersom imagen i första hand bygger på föräldrars och barns upplevelse av verksamheten. 82 procent av föräldrarna instämmer eller i påståendet att Förskolan har ett gott rykte, vilket även alla pedagoger instämmer eller i. Vid besöket framkommer också att det alltid är kö till Södervångs förskola. Förskolans verksamhet och alla grupper/avdelningar/arbetslag bidrar till förskolans image genom de vänliga och bemötande pedagogerna, ett av kriterierna på steg 2. För att nå steg 2 fullt ut behöver förskolan följa upp hur imagen påverkas av de egna insatserna. Vi har inte sett hur det arbetet sker. Föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskolan har ett gott rykte 48 % 34 % 14 % 0 % 4 % Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i vår förskola 64 % 22 % 14 % 0 % 0 % Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 51 % 33 % 16 % 0 % 0 % Totalt sett är 84 procent av föräldrarna nöjda med förskolan. Personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Vår förskola har ett gott rykte Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola Jag nöjd med vår förskola 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % 83 % 8 % 8 % 0 % 0 % 50 % 42 % 8 % 0 % 0 % Nästan alla pedagoger är nöjda med förskolan. Arbetslagen skattar sig på steg 3 och 7 och ledningen på steg 1. Vi placerar förskolan på steg 1 för att förskolan gör försök att påverka sin image och för det vänliga bemötande som pedagogerna på alla avdelningar har mot barn och föräldrar vilket bidrar till förskolans image. Förbättringsområde är att förskolan ska synliggöra vilka metoder den har som påverkar imagen. Då först kan imagen följas upp och kopplas till hur imagen påverkas av de egna insatserna. 19