Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Stackens förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Stackens förskola Stackens förskola är en kommunal förskola i Rejmyre i Finspångs kommun med 19 barn och fem pedagoger. Rejmyre är ett gammalt glasbrukssamhälle med ca invånare. Här finns två förskolor varav Stacken är en. Upptagningsområdet är Rejmyre med omnejd, som består av hyreshus, villor och radhus. Förskolan har inga barn som bidrar med sin erfarenhet av annat modersmål eller annan kultur. Förskolan har arbetat med Qualis i knappt ett år och granskas för första gången. I denna första granskning uppnår förskolan 61 poäng och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Trygghet och trivsel präglar förskolan där glada barn utforskar sin lärmiljö. Stacken har en avdelning med många små grupper i den stora gruppen. Arbetsglädje och kreativitet finns hos pedagogerna. Lärandemiljön är inbjudande med varierande material. Förskolan arbetar aktivt med språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik. Utomhuspedagogik är ett av förskolans kännetecken liksom miljö- och naturvårdsfrågor. Barnen deltar tillsammans med pedagogerna i skräpplockardagar, sopsorterar, pantar burkar och flaskor samt går regelbundet till skogen för att lära sig att förstå naturens alla magiska under. Föräldrasamverkan bygger främst på det personliga mötet, tydliga månadsscheman för verksamheten och drop-in fika. Förskolans organisation är tydlig med sin enda avdelning men samtidigt del av Område E i Finspångs kommun. Område E leds av Anette Lundin som ansvarar för ytterligare fem förskolor med varierande antal avdelningar. Pedagogerna berättar att denna organisation funnits i två år och att den fungerar bra. Förskolechefen leder arbetet med hjälp av en lagledare, vars funktion är under utveckling. Lagledarna i område E träffas en gång per månad och tar upp aktuella frågor bland annat pedagogiska utvecklingsfrågor. I organisationen arbetar också alla förskolecheferna tillsammans i de fem områdena. De ger ut ett gemensamt månadsbrev och samarbetar runt kompetensutveckling. En god kommunikation kännetecknar förskolan genom de dagliga mötena, studiebesök med barnen i olika verksamheter i samhället, loppis för hela samhället och en tydlig hemsida. Kompetensutveckling är högt prioriterad. Många pedagoger går kurser. Ett gott rykte har förskolan med sin utomhuspedagogiska profil. Förskolan behöver utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete så att mål, dokumentation, reflektion, analys och utvärdering hänger ihop och stämmer överens. När kvalitetsarbetet utvecklas än mer kommer förskolan snabbt att komma längre med sin verksamhet. Barnens delaktighet i lärprocesserna behöver också utvecklas så att pedagogerna säkerställer att barnen verkligen deltar i sin egen lärprocess och får möjlighet att reflektera över sitt lärande. Stackens förskola - en kort presentation Stackens förskola är en kommunal förskola i Rejmyre i Finspångs kommun med 19 barn och fem pedagoger. Förskolan är öppen klockan och delar öppningar och stängningar med fritidshemmet i Rejmyre skola som ligger alldeles intill. Sedan tre år är förskolans lokaler en paviljong intill skolan. En del av paviljongen har sexårsverksamhet. Huset har en veranda med tak där barnen sover i sina vagnar. Föräldrarna har deltagit i fixardagar då de bland annat byggt en koja till barnen samt snickrat så det finns en diskbänk att leka på. Det finns även en sandlåda med 1

3 tak, komposthörna, gamla bildäck att klättra i och odlingsbänkar. Upptagningsområdet är Rejmyre med omnejd, som består av hyreshus, villor och radhus. Förskolechef för område E, i vilket Stacken ingår, är Anette Lundin. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans enda arbetslag och förskolechef har före mitt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Lagledare och förskolechef har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ateljéristan har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år och personal. Av förskolans 10 barn över tre år har åtta svarat (80 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/med barn över tre år) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av endast en förälder och kan därför inte användas som ett medel för att veta föräldrarnas inställning. Den låga svarsfrekvensen kan bero på otydlighet från Q-Steps vad gäller enkäten till föräldrar med barn under tre år samt sista dagen för att svara på enkäten. Finspångs kommun är med och utprövar en ny databas för Oualisenkäter och Stackens förskola drabbades av inkörningsproblem. Förskolan har för avsikt att lämna ut en egen pappersenkät senare i vår till alla föräldrar. Av förskolans fem personal har fem svarat (100 procent). Jag har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att jag som extern granskare har tillbringat en dag i förskolan. Jag har deltagit i verksamheten och intervjuat förskolechef, ateljérista och lagledare samt medarbetare och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som jag som granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande Självvärdering Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Förskolans arbetslag har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Förskolechefen har sedan tillsammans med pedagogerna diskuterat och gått igenom det de skrivit. Ledningen ska lämna en självvärdering och en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Den skriftliga redovisningen har vid Stackens förskola skrivits av lagledaren efter det som framkommit i diskussionerna tillsammans med förskolechefen. Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Den innehåller material i barnens höjd, många olika rum och en stor karta i samlingsrummet där barnen och pedagogerna ser var släktingar och andra bor i världen. Gården används aktivt som lärandemiljö. I den nyinstallerade gamla diskbänken har en skalbagge lagt sig som blev en källa till funderingar. Skogen är en lärandemiljö som ligger på fem minuters gångavstånd. Utforskande nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Barnen utforskar sin miljö med närvarande pedagoger som utmanare. Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd (steg 1) vilket jag tog del av och fick bekräftat av föräldrar. Förskollärarna tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2) genom att de tar ansvar för att det som bestämts blir gjort. Förskollärarnas ansvar är att kvalitetssäkra verksamheten menar förskolechefen. Tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2) har förskolan genom att specialpedagog finns centralt och förskolan har handledning från habiliteringen. Två pedagoger har gått och en pedagog går en kurs med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) vilket de bekräftar lett till att de bättre förstår alla barn. Genom en årsplan, PMI (plus, minus, intressant) och fotodokumentation planerar förskolan, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjlighet till utveckling och lärande (steg 3). Förskolecheferna i Finspångs kommun samarbetar så att alla förskolor kan inspireras av varandra genom lagledarträffar, litteraturgrupper och genom förskolemässa förra året. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3) genom att förskolan låter barnen delta i olika aktiviteter i mindre grupper. Genom de ålderintegrerade grupperna som bas stimuleras barnen av varandra, de mindre ser och lär av de stora vilket föräldrarna bekräftar. De stora barnen får känna sig stora genom att de kan visa de mindre hur olika lekar leks eller hur olika saker fungerar. I förskolan finns ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5) genom de olika konstellationer barnen har möjlighet att forma i sin lärandemiljö. Pedagogerna har med hjälp av de olika rummen och utemiljön gjort det möjligt för barnen att vara fria i sitt utforskande och lekande så att de kan ta initiativ till samspel med varandra. Förskolan arbetar aktivt med språk och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik (steg 3). Förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4) genom användandet av följande material Språk och lek, röda tråden, konsekvent användande av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och NTA (natur och teknik för alla). Matematik används i vardagssammanhang. På väggarna syns matematiken i form av 3

5 siffror och tillhörande mängd i olika konstellationer. Jag hör hur barnen använder matematiken i några olika sammanhang. Pedagogerna använder sig även av dataprogram med matematik och är noga med lägesbeskrivningar vilket gör språket tydligt för barnen. Utomhuspedagogik används i skogen varje vecka och på gården. Pedagogerna benämner allt vid dess rätta namn och med adjektiv till exempel Ta på dig din röda jacka!. Pedagogerna har ambitionen att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande (steg 4) genom att vara aktivt närvarande där barnen är och utmana barnens upptäckter. Två barn deltar i NTA-arbete kring vad som sjunker och flyter. Pedagogen har förberett med material och antecknar vilka tankar barnen har om naturföremålens förmåga att flyta eller sjunka. Barnen är snabba och pedagogen är med när barnens fantasi skapar nya tankar om alla föremålen och vattnet som ändrar färg och blir till något nytt för barnen. Pedagogen utvärderar sin NTA-undervisning och noterar vad som kan förändras i arbetssättet till nästa gång. Men NTA-undervisningen i sig är inte tillräckligt för att uppfylla kriteriet om att utmana och stimulera varje barn. För detta behövs strategier som säkerställer att varje pedagog utmanar och stimulerar under hela dagen. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Förskolan har dokumenterat hur pedagogerna ska göra för att uppnå läroplanens mål om en god lärandemiljö och vad pedagogerna ska göra för att uppfylla målen. Metoderna är portfolio med bilder, väggdokumentation med koppling till läroplanen, teckningar, barnintervjuer, barnmöten med alla pedagogerna och de rosa böckerna där varje ämnesområde dokumenteras. Olika former av dokumentation används regelbundet för att följa upp barnens utveckling såsom fotodokumentation på väggar och i portfoliopärmar, i NMU- dokumentation (NMU= nuläge, mål och utvärdering), i de rosa böckerna och tas upp i barnmöten varje månad. I de rosa böckerna har pedagogerna hittat ett sätt att dokumentera. För varje barn för pedagogerna anteckningar om nuläge, mål och utveckling inför utvecklingssamtalen men detta är inte tillräckligt för att nå andra kriteriet på steg 4. Frågor i barnenkät - antal barn Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag får ofta visa vad jag lär mig 7 1 De flesta barn tycker att de får visa vad de lärt sig. Frågor i personalenkät antal pedagoger Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturkunskap i arbetet med barnens lärande helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Pedagogerna visar här att de verkligen har fokus på språk och kommunikation. I intervjun klargjorde pedagogerna hur de arbetade med barnens utveckling och delvis lärande utifrån utvecklingssamtalet. 4

6 Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 7. Jag placerar förskolan på steg 3 för att barnens stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling, för att förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik samt för att förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjlighet till utveckling och lärande. Förbättringsområde är att utveckla metoder så att pedagogerna säkerställer att de stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Vidare behöver förskolan säkerställa att pedagogerna följer upp barnens utveckling och lärande vilket ska synas i dokumentation. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Förskolan har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med föräldrar en god introduktion i förskolan. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Säkerhetsrutiner finns tydligt uppsatta på flera ställen i lokalerna. Tydliga introduktionsrutiner finns och är dokumenterade. Ytterdörrar hålls låsta för att ha kontroll över vilka som kommer till förskolan. Genom pedagogernas bejakande bemötande och den planerade och inbjudande miljön arbetar förskolan aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Förskolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2) framförallt genom att pedagogerna låter barnen vara i små grupper kring olika verksamheter såsom samtal, sagor, sånger, drama och gruppövningar för att stärka kamratskapet. Pedagogerna sprider ut sig på gården och när det är dags att gå in fördelar sig pedagogerna i olika rum med olika grupper av barn. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2) genom sitt bejakande och positiva förhållningssätt. Pedagogerna berättar själva om sin glädje tillsammans med barnen och varandra som genomsyrar deras verksamhet. Detta bekräftas också av föräldrarna i intervjun. Engagemang präglar förskolan (steg 3) genom engagerade pedagoger som villigt hittar möjligheter i verksamheten. Engagemanget märks i pedagogernas möte med barnen och i de samtal jag för med pedagogerna och bekräftas av föräldrarna i intervjun. Förhållandet inom personalgruppen och mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Glada barn deltar i lek och samlingar, pratar förtroligt med pedagogerna. Pedagogerna respekterar de barn som vill ta en paus från gemensam aktivitet och på så sätt är de snart med i det gemensamma igen. Förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). Pedagogerna skriver att de håller på att utveckla en tydligare enkät om barnens trivsel och trygghet. När jag tar del av förskolans material ser jag att barnen svarar på en enkät inför utvecklingssamtalet. Enkäten innehåller frågor om trygghet och trivsel där barnen får svara på hur de känner inför olika situationer. I de dagliga samtalen med föräldrar följs alltid upp hur barnen upplever dagen. Föräldrarna bekräftar detta. Förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 4) har förskolan främst genom sina små grupper men även genom att arbeta med SET (Social Emotionell 5

7 Träning) som metod. SET används för att göra barnen uppmärksamma på hur de känner och kunna förstå andra. Pedagogerna strävar efter att vara goda förebilder genom artighet och respektfullhet. En förälder berättar att deras barn är mycket artigt även hemma. Förskolan har en dokumenterad gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). Finspångs kommun har en dokumenterad värdegrund i Våra ledstjärnor där ansvar, serviceanda och utveckling definieras på en liten visitkortslapp. Pedagogerna på Stacken synliggör den värdegrunden med sitt engagemang, sitt arbetssätt där de möter varje barn som en egen individ och genom att pedagogerna hela tiden tänker nytt, omprövar och hittar nya lösningar. Aktivt och medvetet arbetar förskolan för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I samlingen på gården berättar ett barn om något som ett annat barn har åsikter om. Pedagogen berättar då tydligt att man tänker och tycker olika och att det får vi göra. Samtidigt tecknar pedagogen det hon säger vilket ytterligare förtydligar det hon säger. Jag ser i verksamheten att detta förhållningssätt och bemötande genomsyrar verksamheten. Förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde har förskolan (steg 5) genom att vara goda förebilder, vara närvarande och lyhörda. En metod är Stopphanden som används för att visa att jag vill inte, sluta. Användandet av stopphanden tar barnen även med sig hem berättar föräldrarna. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hitta egna lösningar på problem men finns med bredvid som stöd. Förskolans metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5) genom att likabehandlingsplanen revideras en gång per år. Dessutom utvärderar pedagogerna sina arbetssätt kontinuerligt genom dokumentation av ett tema eller aktivitet i de rosa böckerna. Där skrivs också in vad som kan göras bättre. Frågor i barnenkät - antal Stämmer helt Stämmer Jag tycker om att vara på förskolan 8 Jag är en bra kompis 8 Jag har någon att leka med på förskolan 8 Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan 8 Jag tycker maten smakar gott på förskolan 7 1 Stämmer inte alls Svaren i barnenkäten visar tydligt att barnen är trygga och har någon att leka med på förskolan. Frågor i personalenkät helt till stor del till viss del Jag trivs på min arbetsplats 3 2 Barnen trivs på förskolan 3 2 Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot 3 2 Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 2 3 inte alls Vet ej Pedagogerna är eniga om att barn och pedagoger trivs i förskolan och att vuxna reagerar när någon inte gör som den ska. Föräldrarna bekräftar också att barnen hemma berättar precis vad fröken sa och gjorde när en kränkning skedde. Barnen känner sig trygga. 6

8 Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 6. Jag placerar förskolan på steg 5 för att förskolan arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde och för att förskolans metoder för att hantera konflikter och arbeta främjande och förebyggande utvärderas kontinuerligt. Förbättringsområde är att utveckla metoder så att varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Det räcker inte att bara fånga tillfället i flykten utan förskolan behöver utveckla en strategi för hur man ska se till att etiska dilemman och livsfrågor får en plats i undervisningen. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1) genom de lyhörda och inkännande pedagogerna. En skalbagge eller en myra blir fokus när barnen upptäcker djuren på gården. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1) genom att allt material finns tillgängligt för barnen. I ateljén har barnen tillgång till papper och färger. Nya hyllor har satts upp med nya material som barnen kan utforska. Tydliga bilder visar var barnen kan sätta tillbaka det de lekt med. Hela skogen är en enda lärmiljö liksom förskolans gård där barnens upptäckter får styra delaktigheten. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2) genom en anteckningsbok som ofta är med i olika aktiviteter. Men barnens delaktighet följs inte upp specifikt utan mer genom pedagogernas lyhördhet. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Barnen uppmuntras att göra egna val bland det material som finns tillgängligt och de rum förskolan erbjuder. Förskolan har inrett rum med olika syften såsom byggrum, läsrum med spel och pussel, rum för rörelse. Den stora kartan som finns framme i samlingsrummet inbjuder till val i lärandet liksom även dockvrån. I NTA-gruppen är alla femåringar med. Utifrån var barnen väljer att vara sker ett lärande. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Pedagogerna fotodokumenterar och visar bilderna på väggarna samt kopplar till läroplansmål. I dokumentet NMU (Nuläge, Mål, Utvärdering) har pedagogerna börjat dokumentera det enskilda barnet vilket sedan diskuteras på barnmöten så alla pedagoger är med. Pedagogerna är också på väg att börja använda ett observationsverktyg som innehåller: Vad gör barnet med materialet?, Vad leker det?, Vad säger barnet? och Pedagogens tankar. Denna dokumentation ska mynna ut i en veckoreflektion i vilken pedagogerna reflekterar tillsammans över det de observerat, vilket är på väg att utvecklas. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna visar vad barnet gjort och lärt i förskolan. Inför varje utvecklingssamtal har pedagogerna en barnintervju för att ta reda på barnets specifika tankar om det som händer på förskolan. Föräldrarna får också frågor inför samtalet. Hur barnet ska stödjas i sin fortsatta utveckling är den sista frågan. I utvecklingssamtalet dokumenteras både vad pedagoger och föräldrar kan bidra med. Pedagogerna införlivar sedan denna kunskap om barnet i sin planering av verksamheten. 7

9 Barnen ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 3) genom att pedagogerna intervjuar barnen, tar reda på deras tankar och åsikter om verksamheten och införlivar dessa tankar och åsikter i utvecklingen av verksamheten. Alla barn tycker att de får välja vad de vill göra, se enkätsvar. Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag får ofta välja vad jag vill göra 5 3 Frågor i personalenkät helt till stor till del viss del Barnen är delaktiga i lärprocessen Pedagogerna ser att barnen inte är helt delaktiga i sin lärprocess. inte alls Vet ej Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 3. Jag placerar förskolan på steg 3 för att de dokumenterar varje barns lärprocess kontinuerligt och synliggör den för barnet och föräldrarna, för att det finns en koppling mellan utvecklingssamtal och förskolans arbete med barns utveckling och lärande samt att barnen ges möjlighet att med verka i kvalitetsarbetet. Förbättringsområde är utveckla metoder för att säkerställa varje barnstimuleras att reflektera över sitt lärande. Förskolan behöver hitta metoder så att ge barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Leken finns hela tiden närvarande. Dockvrån är en verklig källa till lek för de mindre barnen medan de äldre väljer byggrum eller läsrum. Låga hyllor gör att barnen själva kan hämta det material de väljer att arbeta med. Arbetssättet präglas av stor variation i de aktiviteter som erbjuds barnen såsom lek på gården, i olika vrår, sånglek, högläsning, spel, sinnestränande material på låga hyllor och mycket mer. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2) genom pedagogernas närvarande och lyssnande roll så att de kan fånga upp barnens intressen och idéer. Ateljén är en källa till skapande och kreativitet vilket jag får ta del av på flera olika sätt. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2) genom att låta barnens aktiviteter få ta tid så att varje barn vågar prova och försöka på sitt eget sätt. Jag tar del av hur exempelvis påklädning inför utelek blir en positiv stund med samtal där barnen klarar av att ta på sig kläderna själva. Ja pröva, du kan själv!, säger pedagogen och finns där som stöd för barnen. Hela tiden använder pedagogerna ett uppmuntrande och bejakande språk. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3) vilket bekräftas i barnenkäten där alla barn är eniga om att förskolan är rolig. Pedagogerna stimulerar till nyfikenhet genom att ställa utmanande frågor i de aktiviteter de genomför. På gården och i lokalerna erbjuds många lärandetillfällen genom pedagogernas förhållningssätt och genom det material som finns tillgängligt för barnen. I snön skriver barn sina namn, med sina kroppar gör barnen en kvadrat, en cirkel och en rektangel och genom experiment får barnen möjlighet att utforska världen. 8

10 Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). Genom den planeringskalender som finns i hallen ser jag att under en månad finns många olika uttrycksformer med i aktiviteterna. Genom bilder tar jag del av att alla olika uttrycksformer förekommer. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2) och arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslaget (steg 3)genom de anteckningar pedagogerna gör i skrivböcker. Jag tar del av flera dokumenterade arbetssätt och reflektioner kring det nedtecknade. Pedagogerna berättar att de på sitt husmöte en gång per månad tar del av dokumentationen av föregående månad inför nästa månads planering (steg 3). Arbetslaget har börjat använda ett blad med PMI (plus, minus, intressant) för att lätt kunna anteckna kring en verksamhet så att de tydligare kan utvärdera. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten (steg 4) dels genom PMI, skrivböcker men också genom fotodokumentation. Foton av vad som hänt rullar på bildskärm i hallen och i samlingsrummet. Foton på väggarna är kopplade till utdrag ur Läroplanen. Frågor i personalenkät Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Pedagogerna är inte helt eniga om att arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barn, inte heller att arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet. Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 3. Jag placerar förskolan på steg 3 för att verksamheten rolig, stimulerande och lärorik för alla barn, för att barnen uppmuntras till många uttrycksformer och för att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslaget. Förbättringsområde är att ta fram metoder så att pedagogerna utmanar barnen att pröva olika läsningar av egna och andras problem. Vidare behöver förskolan säkerställa att utvärderingarna bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1) vilket bekräftas i föräldraintervjun. Genom att de välkomnar en hel familj, är måna om ett positivt bemötande, hälsar på alla med namn och tar tid för den dagliga kontakten tar pedagogerna ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1). Föräldrarna bekräftar att de har en tillitsfull relation med pedagogerna Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2) genom att skicka hem ett schema för verksamheten varje månad, genom att bjuda in till drop-in fika och fixardag på gården. Ett sätt att uppmuntra föräldrarna till engagemang är också den lista på lärande vid påklädning som pedagogerna satt upp i hallen. Flera sådana listor finns på olika ställen i verksamheten för att belysa olika lärande. 9

11 Genom det dagliga samtalet och i utvecklingssamtalet följer pedagogerna upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan har inte tidigare haft en egen enkät men är nu på god väg att verkställa en efter att enkäten i samband med granskningen inte kunde genomföras. Pedagogerna ser nu värdet av att följa upp och systematiskt utvärdera föräldrarnas engagemang. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2) i föräldraforum och i utvecklingssamtalet. Föräldraråd och föräldramöten är förskolans forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Utvecklingssamtalet med portfolion är en form av samråd där föräldrarnas tankar och idéer fångas upp. Förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande (steg 3) främst genom den dagliga hallkontakten. Portfolion och det underlag som pedagogerna tar fram till utvecklingssamtalet är ett gott samtalsunderlag. I hallarna finns också bildspel med vad barnen gör samt listor om lärande i olika situationer. Utvecklingssamtalet, hallkontakt samt föräldramöten är de medel förskolan använder för att följa upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Föräldrarna bekräftar i intervjun att de har det inflytande de vill ha och att pedagogerna genast tar kontakt när något hänt. Bland föräldrarna finns en trygghet med att lita på att pedagogerna kan sitt arbete med barnen. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet 3 2 Pedagogerna är eniga om att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig. Arbetslaget och förskolechefen skattar förskolan på steg 4. Jag placerar förskolan på steg 3 för att förskolan samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande, för att de följer upp föräldrarnas inflytande och för att förskolan har forum för samråd med föräldrarna. Förbättringsområde är att utvärdera metoderna för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling och lärande så att metoderna kontinuerligt utvecklas. Förskolan behöver också involvera föräldrarna i utvärderingen och i förbättringen av verksamheten. Organisation Med endast en avdelning har förskolan en tydlig struktur (steg 1). Stacken ingår tillsammans med ytterligare fem förskolor i område E i Finspångs kommun. Område E samverkar kring ekonomi och pedagogisk utveckling. Veckorutiner får föräldrarna hem på ett planeringsblad för en månad i taget. Femåringarna har ett särskilt planeringsblad. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2) genom att den stora gruppen delas i mindre grupper efter ålder och behov. Barnen väljer också aktiviteter efter intresse vid olika tillfällen. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Metoderna är medarbetarsamtal, samverkansmöte, arbetsplatsträff och lagledarmöten. I lagledarmöten träffas 10

12 lagledare från förskolechefens olika förskolor en gång i månaden. Pedagogerna berättar att förskolechefen är lyhörd och inkännande men tycker att hon pushar och utmanar också. I förskolan finns ett väl fungerande beslutssystem (steg 3). Frågor lyfts på lagledarträffarna och i medarbetarsamtal. När det uppstår frågor används mejl och telefon. Pedagogerna menar att de kan bestämma mycket inom ramen för de politiska besluten samt kommunledningsbesluten. Utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer har förskolan (steg 3) genom att det finns olika grupper att ansvara för såsom genusgruppen, utvecklingsgruppen samverkansgruppen, krisgruppen och att vara lagledare. I alla grupperna deltar pedagoger från flera förskolor. I Finspångs kommun har förskolorna dessutom tillgång till en ateljérista som bland annat har som uppgift att arbeta med pedagogisk dokumentation. En gång i månaden har förskolan husmöten, arbetsplatsträffar och lagledarmöten. Till husmötena finns en strukturerad dagordning. Arbetsplatsträffarna struktureras av förskolechefen liksom lagledarmötena. Pedagogerna upplever att de har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Arbetslaget har strukturerat upp sina arbetsuppgifter så att det tydligt visar vem som har ansvar för vad. Denna struktur garanterar att alla vet sina uppgifter. Arbetslaget möts en gång i månaden för att planera månaden som kommer. Förskolechefen följer upp den dagliga verksamheten främst genom lagledarmöten. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur (steg 4) i medarbetarsamtal, genom dagliga diskussioner och på utvärderingsdagen i juni. Arbetslaget utvärderar också den gångna månaden genom att gå igenom månadsschemat, se vad som dokumenterats och göra eventuella förändringar. Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Kvalitetsområde Organisation Stackens förskola 2011 Genomsnitt i Finspångs kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 1,07 % -- 5,1 % Andel barn 0-3 år 40 % 50 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,6 4,9 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolan har mycket låg sjukfrånvaro. Andel barn 0-3 år är mindre än genomsnittet i kommunen samt riket. Men antal barn per medarbetare är fler än i genomsnittet i kommunen och i riket. Frågor i personalenkät Förskolan har en bra mötesstruktur helt till stor del 3 2 till viss del inte alls Vet ej Förskolan har en väl fungerande organisation 3 2 Mitt arbetslag fungerar väl 3 2 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten

13 Pedagogerna är förtrogna med vem som fattar beslut och tycker att de har en bra mötesstruktur och organisation. Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 6. Jag placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet. Förbättringsområde är att arbetslaget ska ta fullt ansvar för och följa upp varje barns utveckling och lärande vilket hänger samman med område Utveckling och lärande. Styrning och ledarskap Förskolans prioriterade mål är utomhuspedagogik samt språkutveckling, matematik, natur och teknik. Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg1). Personalen känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 1), vilket bekräftas i intervjun och i enkäten. Förskolan har ett påbörjat kvalitetsarbete (steg 1) genom att de har utvärderingsdag och planeringsdag samt har börjat med Qualisarbetet. Tidigare har förskolan använt sig av BRUK, Skolverkets utvärderingsverktyg. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål (steg 2) vilket bekräftas i föräldraintervjun. Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2) i och med att förskolan har en förskolechef samt en lagledare för arbetslaget. Förskolechefen har möjlighet att ibland besöka förskolan men finns tillgänglig på telefon och mejl. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3) genom att beslut förklaras och förankras hos föräldrar och barn. Förskolechefen förklarar och förankrar olika beslut hos arbetslaget främst genom lagledaren men även i gemensamma arbetslagsträffar. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3) genom att förskolechefen leder arbetsplatsträffarna och planerar in tid för utvärdering och planering. Kommunen har även en utvecklingsgrupp för förskolan anordnade kommunen en förskolemässa där alla förskolor fick visa sina arbetssätt och dela med sig till varandra. Pedagogerna berättar att förskolemässan var inspirerande för den egna förskolans utveckling. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål (steg 2). Förskolan dokumenterar och utvärderar men inte specifikt sina prioriterade verksamhetsmål. I kvalitetsredovisningen 2012 är läroplanens rubriker utvärderade. Under utveckling och lärande finns inte de prioriterade målen med. Det finns fungerande mål och utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling (steg 4). Förskolan utvärderar kontinuerligt vid varje husmöte en gång i månaden. Till husmötena finns en strukturerad dagordning där första punkten är utvärdering av föregående period. Förskolan har ett dokument som kallas Lotusblomman där läroplanens lärandemål finns. Lotusblomman finns med vid väggdokumentation och där kan pedagogerna kryssa för de mål som just den dokumentationen innehåller. För att nå steg 4 krävs även att förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras liksom att ledarskapet ska vara tydligt och strategiskt. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att dela med sig av verksamhetsexempel under område 12

14 Utveckling och lärande samt Trygghet och trivsel. Att dela med sig verksamhetsexempel kan bli beprövande av erfarenheter men är det inte. Genom ett strategiskt och tydligt ledarskap kan förskolan komma längre. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) helt till stor del till viss del inte alls Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen 4 1 I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga 2 3 Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten 1 4 Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete 3 2 Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling 2 3 I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 2 3 Pedagogerna är eniga i fråga om styrning och ledning, de har en chef som ser dem, de tycker att de har mål som är tydliga, förskolechefen driver utveckling och de har en gemensam syn på uppdraget. Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 4. Jag placerar förskolan på steg 3 för att förskolan har ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet och för att förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Förbättringsområde är att göra ledarskapet tydligt och strategiskt på alla nivåer så att mål och utvärdering hänger ihop. Förskolechefen behöver ta ett tydligare ansvar för att mål, planering, analys och utvärdering hänger ihop. Förskolans prioriterade mål behöver synliggöras så att utvärdering kan ske av just de prioriterade målen. Förskolans mål och utvärdering hänger då ihop och kommer på så sätt att utveckla utbildningen. Ateljéristan berättar att detta är precis vad som kommer att ske på nästa arbetsplatsträff, som hon har förberett på uppdrag av förskolechefen. Ateljéristan visar mig hur hon tagit fram en blankett med bland annat mål, analys och utvärdering. Vet ej Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot klagomål mot utbildningen (steg 1). Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2) genom hemsida och Fronter IT-supportsystem. Mycket information sprids genom att föräldrar och pedagoger berättar om förskolan. Många föräldrar, både de med barn på förskolan men också de som söker efter en plats för sitt barn, frågar pedagogerna när de vill veta något. En förälder berättar att hon som nyinflyttad fick reda på att Stacken arbetar med utomhuspedagogik så därför sökte hon plats här. Förskolan anordnar också Loppis för alla i bygden vilket gör att människor i samhället får reda på förskolans verksamhet. På arbetsplatsträffarna sprider förskolorna information tillvarandra. I förskolans hall finns en whiteboardtavla för dagens aktuella information. Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3) genom månadsbrev, planeringsschema för varje månad, utvecklingssamtal och det dagliga samtalet. Förskolan har dokumenterat hur informationen externt skall se ut, vad som skall gå ut och till vem. 13

15 Drop-in fika är en mötesform som förskolan använder för att ge föräldrarna information om verksamheten och att se sitt barn i förskolemiljön. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3) med positiva och bejakande pedagoger. Det finns mål för Klimatet i arbetslaget och förskolan har dokumenterat tillvägagångssätt för att uppnå målen. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Föräldrar kan använda sig av sms-meddelande när deras barn är sjuka men de vill helst ha månadsbrev och månadsschema i pappersform berättar de i intervjun. Internt används telefon, mejl, Fronter och Picasa bildprogram. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor (steg 2). Pedagogerna bekräftar att de dokumenterade rutinerna och handlingsplanen för övergång till förskoleklass fungerar väl. I den skriftliga redovisningen skriver lagledaren att femårsgruppen och förskoleklassen träffas under våren och har olika aktiviteter tillsammans. Barnens portfolio lämnas också över samt eventuell handlingsplan. Den blivande förskoleklassläraren besöker barnen på förskolan och barnen får besöka skolan. Stacken delar sitt hus med förskoleklassen så de finns nära varandra och för informella samtal. Förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5) genom att sociala familjeteamet informerar förskolan med jämna mellanrum så att de kan ringa och fråga när de behöver. Förskolan har ett etablerat samarbete med folktandvården och gör studiebesök i glasbruket, smedjan, bageriet, biblioteket och affären. På äldreboendet Berggården sjunger barnen till påsk varje år. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Pedagogerna är eniga i att de har en förtroendefull kommunikation vilket jag fick bekräftat vid mitt besök. Arbetslaget har skattat förskolan på steg 7 och förskolechefen på steg 5. Jag placerar förskolan på steg 3 för att föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn samt för att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Förskolan använder delvis modern teknik för kommunikation internt och externt men förskolan har ingen fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan vilket gör att förskolan inte når steg 4 fullt ut. Förskolan har också viss kommunikation med närsamhället i form av studiebesök med barnen samt med socialtjänsten. Förbättringsområde är utveckla en pedagogisk samverkan med grundskolan som finns så nära förskolan. 14

16 Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutveckling är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 1 och 2). Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). Vid medarbetarsamtal görs den individuella kompetensutvecklingsplanen. Just nu har Finspångs kommun satsat på en kurs som Specialpedagogiska skolmyndigheten har för att ge varje barn optimala möjligheter att lyckas med sin skolgång. Stackens förskola har också prioriterat TAKK (teckenspråksstöd). Förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3) med kr per medarbetare och år plus utbildning som kommunen står för centralt. Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling görs regelbundet (steg 4) genom att den som går utbildning berättar för arbetslaget. På arbetsplatsträffar delar man kunskap med varandra. Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Kvalitetsområde Kompetens Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Stackens förskola 2011 Genomsnitt i Finspångs kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011enligt Skolverket 40 % 62 % 54 % 60 % % Andelen medarbetare med pedagogisk högskoleexamen är mycket lägre än i Finspång samt i riket, men en medarbetare går nu förskollärarutbildningen vilket kommer att höja andelen. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) helt till stor del Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola 4 1 Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov 2 3 Det finns en plan för min kompetensutveckling 4 1 till viss del inte alls Vet ej Att kompetensutveckling har hög prioritet är pedagogerna eniga om. Arbetslaget har skattat förskolan på steg 7 och förskolechefen på steg 6. Jag placerar förskolan på steg 3 för att förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner och för att förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. Förbättringsområde är att säkerställa att förskolan har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen, vilket sker när en pedagog är klar med sin pågående utbildning. Förskolan behöver grunda kompetensutvecklingen på utvärderingar med kopplingar till förskolans långsiktiga mål, vilket kommer att ske när förskolan får struktur och tydlighet i sina prioriterade mål. Förskolan kommer då sannolikt att nå nästa steg. 15

17 Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1) vilket sköts av en administratör. Förskolan får rapport från förskolechefen vid lagledarmöten. Budget är i balans (steg 2) genom att Område E som helhet är ett resultatområde som har budget i balans med ett plus på kr. Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). Förskolechefen och administratören träffas i slutet av varje månad och följer upp budgeten. Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3) genom lagledarträffar, en central grupp, samverkansgrupp och förskolechefernas gemensamma månadsbrev. Lagledaren och förskolechefen har dialog med administratören. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utvecklings och stöd (steg 3) genom att förskolechefen kan använda hela sin områdesbudget för att fördela är det behövs. Förskolechefen säkerställer att stöd och resurser finns för det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3) genom diskussioner med lagledaren som sedan för ut diskussionen i arbetslaget och på husmöten. Planeringsdag på hösten och en utvärderingsdag i juni används till kvalitetsarbetet förutom tid i arbetslaget. Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5). Pedagogerna samverkar med varandra och har ansvar för olika delar av utbildningen efter kompetens. Nytt material utvecklas och erbjuds barnen samtidigt som annat material plockas bort periodvis. Förskolan samverkar med fritidshemmet vad gäller stängning och under lov. Tabell 4: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande Stackens förskola 2011 Genomsnitt i Finspångs kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt Skolverket Totalkostnad per barn kr Totalkostnad exklusive lokaler kr Personalkostnadens andel 50 % 60 % 73,5 % Nettoresultat vid senaste bokslut Förskolan exklusive lokaler har en lägre kostnad per barn än kommunens genomsnitt och även något lägre än genomsnittet i riket. Arbetslaget och förskolechefen har skattat förskolan på steg 7. Jag placerar förskolan på steg 5 för att förskolan har ett effektivt resursutnyttjande som tillämpas i alla delar av verksamheten. Förbättringsområde är att insatta resurser ska leda till goda resultat i områdena Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel samt Barns delaktighet i lärprocessen. Förskolan behöver systematisera sina mål och sin organisation, så att allt kan följas upp, utvärderas och analyseras för att förbättras. 16

18 Image Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1) genom pedagogernas förhållningssätt gentemot barn och föräldrar. Alla ska känna sig välkomna menar pedagogerna. Genom att förskolan gör studiebesök på olika platser i bygden så syns de och människor lägger märke till dem. Förskolans olika verksamheter bidrar till förskolans image (steg 2) bland annat genom fotodokumentation på väggarna, genom att pedagogerna pratar mycket med föräldrar om hur de arbetar och genom bildspelet i hallen. Hur imagen har påverkats av de egna insatserna följer förskolan upp (steg 2) genom att fråga föräldrar vad barnen tyckt om olika aktiviteter. Genom barnenkäten får förskolan också reda på vad barnen anser om sin förskola. I kommunen finns en undersökning som ger förskolan en viss återkoppling på vilken image de har. För att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv har förskolan flera metoder (steg 3) såsom hemsidan, mun mot mun metoden, föräldramöten och Loppis för hela byn. Förskolans image speglar den faktiska verkligheten (steg 3). Förskolan är känd för att den arbetar med utomhuspedagogik vilket förskolan gör. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Vår förskola har ett gott rykte Jag rekommenderar föräldrar att placera sina barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med vår förskola Pedagogerna är eniga om att förskolan har ett gott rykte. Arbetslaget har skattat förskolan på steg 5 och förskolechefen på steg 6. Jag placerar förskolan på steg 3 för att förskolan har metoder för att informera om sin verksamhet och för att förskolans image speglar den faktiska verksamheten. Förbättringsområde är att förskolan utvecklar metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image vilket också kommer att påverka hur imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. 17

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Smedby förskolor i Norrköping Granskning genomförd i april 2013 av Kerstin Forsberg och Malin Torstensson Samuelsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Smedby

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Viggestorps förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kristina Måhlgren och Linda Gustavsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Viggestorps förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Leila Tahvanainen Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Bullerbyns förskola i Hudiksvalls kommun Granskning genomförd i november 2012 av Kerstin Forsberg och Anita Sjöberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Bullerbyns

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola Verksamhetsplan för förskolan Skee förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 1. Verksamhetsbeskrivning Alvhemsförskola består av två avdelningar Loket 1-3 och Vagnen 3-5. Förskolan ligger i Alvhem med Kungsgården med dess

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017 Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Ängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Akleja Förskolan Akleja ligger mitt i Herrängens villaområde, med närhet till Herrängens skola. Förskolan ryms i ett fristående hus med ljusa lokaler.

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015 140701 Arbetsplan för ÄNGABO ENHET AVD: SOLSTRÅLEN Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan

Läs mer