Qualis Granskningsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Bullerbyns förskola i Hudiksvalls kommun Granskning genomförd i november 2012 av Kerstin Forsberg och Anita Sjöberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Bullerbyns förskola är en kommunal förskola i Hudiksvalls kommun med 72 barn fördelade på fyra avdelningar och två arbetslag. Omgivningen består av villor, radhus och flerfamiljshus. Ett fåtal barn bidrar med sitt ursprung i en annan kultur. Förskolechef är Kristina Brolin, som även är chef för ytterligare två enheter. Förskolan granskas för första gången, får 66 poäng samt uppnår steg 3 inom alla områden och blir således certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Bullerbyns förskola präglas av ett vänligt och bejakande förhållningssätt i en öppen innehållsrik och inbjudande miljö. Visionen är att arbeta med teknik och natur genom Normer och värden. Förskolan har en stor ansats för sitt arbete med teknik och natur och har metoder för att arbeta med värdegrunden. De olika lärande miljöerna för 1-3-åringar respektive 4-5-åringar ger utmaningar till de olika åldrarna. De yngre barnen behöver mindre utrymmen samt trygghet medan de äldre utmanas ytterligare i sina sociala kontakter genom att de umgås över avdelningsgränserna. Ett gott och väl etablerat samarbete finns med föräldrar. Kompetensutveckling, kommunikation och organisation är förskolans starkaste områden och en bra grund för allt övrigt arbete. Utveckling och lärande, Barns delaktighet i lärprocesser, Arbetssätt och pedagogroll samt Styrning och ledarskap behöver utvecklas. Mycket gott arbete finns inom dessa områden men vi konstaterar att förskolan behöver fortsätta att medvetet och regelbundet utveckla verksamheten. Förskolan kan genom systematik och synliggörande utveckla dessa områden. Bullerbyns förskola en kort presentation Bullerbyns förskola tillhör Lärenhet nord och är en nybyggd förskola från 2006 som ligger i anslutning till Skolbyn skola F-6. Förskolan består av två avdelningar 4-5 år, Sörgården och Norrgården samt två avdelningar 1-3 år, Västergården och Östergården. På Bullerbyns förskola arbetar två förskollärare och en barnskötare på varje avdelning. Norrgården och Sörgården är inrymd i Skolbyn skolans nedre plan med egen gård utanför. Östergården och Västergården har ett eget hus och egen gård med mycket naturmaterial som lekredskap på en angränsande tomt. Bullerbyn har endast ett fåtal barn som kan bidra med sitt ursprung från andra kulturer. Förskolan arbetar aktivt med Mulle Meck-utbildningar och NTA-lådor. Förvaltningen i Hudiksvalls kommun har gjort en film om entreprenöriellt lärande från förskola till vuxenutbildning. Entreprenöriellt lärande i förskolan filmades från Bullerbyn. 2

3 Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter som den funnit relevanta för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Några av de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och pedagoger. Av förskolans 43 barn över tre år har 43 svarat (100 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 61 föräldrar av totalt 69 vilket innebär 88 procents svarsfrekvens. Av förskolans tolv medarbetare har samtliga svarat (100 procent). Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Materialet från förskolan har vi tagit del av i god tid innan besöket. Under den första besöksdagen har vi deltagit i avdelningarnas verksamhet och intervjuat grupper av pedagoger och föräldrar. Den andra dagen har vi ägnat förmiddagen åt att komplettera de frågor vi saknade svar på, delta i förskolans verksamhet och att intervjua ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande Självvärdering avdelningar En kolumn per arbetslag Öster/Västergården Sör/Norrgården Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image

4 Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Vi kommer till en förskola där lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Vi ser barn som leker i flera av rummen och vi upplever rummen som naturliga mötesplatser där barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära stimuleras. De äldre barnen har samlats för att i gemensam grupp gå till skolans matsal och äta frukost. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten. De större barnen rör sig fritt mellan två avdelningar och det finns många rum med olika inriktningar. På detta sätt blir urvalet stort för barnen eftersom specialrummen endast behöver vara ett för två avdelningar. Barnen delar på dramarum, musikrum, målarrum/ateljé, bygg/legorum, dinosarierum och teknik/experimentverkstad. De yngre barnen utforskar med lust sin organiserade miljö. Där finns en pedagog och ett barn i arbete med lera, en pedagog med några utforskande barn på en stor matta och en pedagog med några barn i rummet med leksaksspis. Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd. Rutiner finns utarbetade för att alla barn som är i behov av stöd ska få det. I planen står att ansvarig pedagog på respektive avdelning observerar, dokumenterar och följer upp barnens lärande och utveckling på förskolan. Detta sker regelbundet varje månad på avdelningsplanering. Metoder för att följa upp och dokumentera barnens allsidiga utveckling och lärande finns (steg 2). I båda förskolehusen dokumenteras barnens aktiviteter och lärande på väggar och i barnens portfoliopärmar med hjälp av fotografier och text. Fotoramar snurrar med dagens aktiviteter och det som barnen konstruerat, målat och samlat i naturen, hänger på väggar och står på olika ställen i lokalerna. Pedagogerna arbetar med Bornholmsmodellen och med TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, för att följa upp barnens lärande. Förskolläraren tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan (steg 2). Det finns två förskollärare på varje avdelning på Bullerbyns förskola. De har mer planeringstid än vad barnskötarna har och de har även egen planeringstid/dokumentationstid. Även om barnens utveckling och lärande diskuteras under arbetslagsplanering där båda yrkeskategorierna är närvarande så är det förskollärarna som sköter alla utvecklingssamtal med föräldrar. Tillgång till specialpedagogisk kompetens finns för förskolan (steg 2). Om det framkommer att ett barn har behov av särskilt stöd har pedagogerna ett ansvar att uppmärksamma detta för förskolechefen. Detta stöd kan vara utökad tid i förskolan och/eller olika specialpedagogiska insatser i form av utbildning, konsultation eller handledning för pedagogerna. Ansökan görs till Pedagogiskt Resurs Centrum. Insatserna görs alltid med föräldrars samtycke och följs regelbundet upp tillsammans med föräldrar, pedagoger, förskolechef och specialpedagog. Beslutade åtgärder dokumenteras. Barnen stimuleras och utmanas i sin sociala utveckling (steg 3). Fram till våren 2012 har de äldre barnen arbetat som två separata avdelningar med barn i åldern 3-5 år, efter sommaren har de två avdelningarna blivit en helhet. Barnen har varit med i förändringsarbetet med planeringen av rummens utformning och innehållet i rummen. Genom de olika rummen menar pedagogerna att 4

5 barnen stimuleras och utmanas att möta nya barn och barn med samma intresse utifrån det rum de väljer. Pedagogerna iscensätter också gemensamma samlingar för att barnen ska uppleva och förstå varandra. Förskolan arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Hos de yngre barnen bygger tre barn tillsammans med en pedagog ett högt torn med hjälp av spannar med lock i olika storlekar och pappersklossar. Vi ska bygga lika högt som du är, säger barnen och placerar spannar och klossar ovanpå varandra. De måste klättra upp på stolen för att lyckas och de samarbetar med varandra. Ett barn hämtar spannar till den som står på stolen och kan placera den. Barnen byter plats och en annan får lägga klossarna på plats. Pedagogen frågar om tornet är lika högt som hon är. Ett av barnen säger: Nej, det är bara till din näsa. Vad ska vi göra då? frågar pedagogen. Vi måste bygga högre! ropar barnen och fortsätter sitt byggande ända tills det är lika högt som den vuxne. När de är klara så rasar de tornet och börjar om igen. Detta upprepas många gånger och barnen blir snabbare och duktigare i sin konstruktionslek. Ett exempel från de äldre barnen som samtalar kring matematik tillsammans med en pedagog är när de tar upp elva djur från en tygpåse och ställer djuren på en lång rad. De flyttar djuren och samtalar om antal, först, sist och mitten. Barnen hjälps åt att finna lösningar på pedagogens frågeställningar. Förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. Under speciell planeringstid/reflektionstid har pedagogerna en mall som de arbetar efter för att utvärdera barnens lärande. De gör först en nulägesanalys och reflekterar sedan över hur de ska gå vidare. Dessa reflektionsprotokoll sätts i en pärm och samlas för vidare uppföljning och utvärdering. Frågor i barnenkät Stämmer Stämmer Stämmer Andel svar i % (minst tio svar) Jag får ofta visa vad jag lärt mig 65 % 30 % 4 % Vi kan läsa av enkäten att många barn ofta får visa vad de lärt sig. När vi samtalar med föräldrarna berättar de att pedagogerna är duktiga på att visa vad barnen gjort, att de sätter fram saker och berättar vad barnen varit med om. En förälder anser att det har hänt mycket under de två åren barnet varit på förskolan. Dokumentationen utvecklas mer och mer. De får ta del av bildspel och allt material som sparas i barnens pärmar. En annan förälder uttrycker att hon ser i leken där hemma, att det händer mycket på förskolan och att hennes barn utvecklas. Någon förälder berättar att deras barn lärt sig räkna. 5

6 Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i % (minst tio svar) Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande 62 % 34 % 2 % 0 % 2 % 48 % 31 % 5 % 1 % 15 % 54 % 30 % 5 % 0 % 11 % 53 % 26 % 0 % 0 % 15 % Föräldraenkäten visar att förskolans arbete med barns lärande med fokus på språk, kommunikation, matematik och naturvetenskap är mycket positivt med lite övervikt på matematik och naturvetenskap. I föräldraintervjun får vi detta bekräftat från de representanter som vi samtalade med. De tar upp med oss att det är en del av förskolans prioriterade verksamhetsmål. Frågor i personalenkät Antal personal (vid nio svar och färre) Andel svar i % (minst tio svar) Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande 67 % 33 % 0 % 0 % 0 % 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % Personalenkäten visar på samma förhållande som föräldraenkäten. Mycket positivt resultat, dock en viss övervikt för större fokus på matematik och naturvetenskap än på språk och kommunikation. I intervjun får vi reda på de olika metoder som används inom språk och kommunikation, Bornholmsmodellen och TRAS, och de olika metoder i naturvetenskap, teknik och matematik, NTA-lådor och Mulle Meck, som de använder. Bägge arbetslagen väljer steg 6 i självvärderingen och förskolechefen anser att förskolan ligger på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 3 för att pedagogerna arbetar aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Barnen stimuleras i sin sociala utveckling och förskolan följer upp och utvecklar undervisningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande (steg 3). Pedagogerna stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande i viss mån och förskolan använder olika former av dokumentation och utvärdering för att följa upp barnens utveckling och lärande. För att nå steg 4 krävs att detta görs regelbundet. Förbättringsområde är att fördjupa, systematisera och synliggöra den dokumentation och utvärdering som förskolan delvis har. Ett förbättringsområde är också att varje barns utveckling och lärande ska utmanas kontinuerligt. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker. Förskolans lokaler och fysiska inne- och utemiljö är planerad och utformad för att barnens vistelse ska vara trygg och säker. Barnens lekytor är stora, ljusa och luftiga inomhus. 6

7 Förankrade metoder finns för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion. Inskolningen och introduktionen på förskolan har varit utmärkt och väl genomtänkt säger föräldrarna till oss. Pedagogerna anpassar tiden efter varje barns och förälders behov och det går väldigt smidigt. Inskolningstiden kan variera och introduktionen är individuell. Vid samtal med pedagogerna berättar de att de försökt utveckla inskolningsrutinerna, från att det tidigare mest har varit pedagogerna som frågar föräldrarna, till att låta föräldrarna berätta så mycket de kan om sina barn. Förskolan har dokumenterade säkerhetsrutiner. Det finns även en arbetsmiljöplan med en systematisk årsplan för alla säkerhetsrutiner och när de ska följas upp, utvärderas och revideras. Planen är lättläst och överskådlig och kan med lätthet användas av pedagoger och förskolechef för att säkra alla rutiner. Förutom den finns även en rutinbeskrivning över barnens dagliga tillsyn och säkerhet. Föräldrar informeras alltid direkt eller samma dag beroende på tillbudets art. Dessutom finns en handlingsplan för Om barn försvinner eller rymmer från förskolan och en handlingsplan för Våld och hot, för krisstöd vid större olyckor. Dessa båda handlingsplaner är väl kända för pedagogerna. Pedagogerna arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 3). Vi var med när barnen kom till förskolan med sina föräldrar och när pedagogerna tog över ansvaret på ett lugnt, positivt och trevligt sätt. Information utbyttes mellan föräldrar och pedagoger och barnen följde gärna med in i förskolan för en ny rolig dag tillsammans med barn och pedagoger. En förälder följde med in på avdelningen en liten stund och tog del av barnens aktiviteter. Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Flera olika metoder bland annat känslobilder gör att barn och pedagoger kan samtala om olika händelser och känslor. Barnen kan även skriva brev och lägga i en speciell brevlåda. Det är Beppo en handdocka som läser upp brevet och pedagoger och barn samtalar om vad som står i brevet. Nisse är en mjukisgris som barnen kan låna hem om de känner sig ledsna. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Vid lämnande och hämtning av barn råder lugn och samtalsklimatet är positivt och enkelt. Alla känner alla och är trygga med det och bemötandet är mycket positivt. Engagemang präglar förskolan (steg 3). Vi ser pedagoger med engagemang och glädje i sitt arbete. Flera föräldrar har skrivit i kommentarerna efter enkätfrågorna Personalen engagerar sig i mitt barn, Våra barn trivs, vilket är det viktigaste för oss, Mycket bra personal, vi är mycket nöjda, Vi föräldrar trivs med förskolan och personalen, Jättebra och engagerad personal, Tycker det är ett jättebra dagis och kanonbra fröknar, samt Jag tycker det är underbar personal, min dotter längtar alltid till förskolan. Förhållandet mellan pedagogerna samt mellan pedagoger och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Under vårt besök upplever vi engagerade, positiva och glada pedagoger och barn som umgås, samtalar och leker i en trevlig och respektfylld miljö. Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet (steg 3). I sin handlingsplan har förskolan gjort en kartläggning och nulägesanalys där det tydligt går att utläsa vad som ska 7

8 åtgärdas och vilka rutiner förskolan ska arbeta under Planen revideras årligen på arbetsplatsträffar. Förankrade metoder finns för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg4). Planen mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagens bestämmelser. I planens inledningstext står att förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Att alla ska få vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjuk och lyhört förhållningssätt. En dokumenterad gemensam värdegrund synliggörs i det dagliga arbetet (steg 4). I Plan mot diskriminering och kränkande behandling står under Förskolans policy Förskolan ska visa respekt för människors olikheter, vilket vi ser som en dokumenterad värdegrund. Vid vårt besök ser vi att förskolan lever sin värdegrund vilket bekräftas i mötet med föräldrarna. Förskolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). I likabehandlingsplanen står att i förskolans vardag ska det råda en positiv atmosfär av värme och empati. Alla barn och vuxna ska vid inskolningen lära känna förskolans värdegrund och hur vi i vardagen når dit. Det är viktigt att regelbundet diskutera vardagsarbetet och vårt förhållningssätt och att kritiskt granska regler och ramar runt verksamheten. Vår uppgift är att i ett öppet klimat och i dialog med varandra lyfta upp vårt språkbruk, våra värderingar och attityder så att vi ständigt blir medvetna om hur vi agerar ur Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Frågor i barnenkät Stämmer Stämmer Stämmer Andel svar i % Jag tycker om att vara på förskolan 77 % 7 % 16 % Jag är en bra kompis 65 % 21 % 14 % Jag har någon att leka med på förskolan 77 % 7 % 16 % Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan. 63 % 19 % 18 % Jag tycker maten smakar gott på förskolan 67 % 14 % 19 % De flesta barnen tycker om att vara på förskolan, många är en bra kompis, har någon att leka med, tycker att det är roligt att leka med andra barn och tycker om maten på förskolan. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i % (minst tio svar) till stor del Mitt barn trivs på förskolan 82 % 18 % 0 % 0 % 0 % Förskolan erbjuder bra mat 34 % 36 % 20 % 7 % 3 % Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 41 % 28 % 5 % 0 % 26 % Personalen engagerar sig i mitt barn 82 % 18 % 0 % 0 % 0 % Förskolan är välstädad 57 % 25 % 13 % 3 % 2 % Förskolan har en stimulerande utemiljö 43 % 36 % 20 % 1 % 0 % Föräldrarna bekräftar det som barnen också tycker nämligen att barnen trivs, att personalen engagerar sig i barnen och att maten är bra. De tycker också att förskolan är välstädad och att det finns en stimulerande utemiljö kring förskolan. Föräldrarna tycker att förskolan aktivt arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. 8

9 Frågor i personalenkät Andel svar i % (minst tio svar) Jag trivs på min arbetsplats 92 % 8 % 0 % 0 % 0 % Barnen trivs på förskolan 92 % 8 % 0 % 0 % 0 % Vi vuxna reagerar på diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen 100 % 0 % 0 % 0 % 0 % Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % Pedagogerna är mycket samstämmig i sina åsikter. Pedagogerna trivs på förskolan och känner att barnen också trivs. De har enats om gemensamma normer på förskolan och reagerar till 100 procent på diskriminering och kränkande behandling gentemot barnen. Förhållandet mellan pedagoger och barn är förtroendefullt och respektfullt. Vi kan under de två dagarna vi är på besök uppleva och känna personalens och barnens glädje med att arbeta tillsammans. Båda arbetslagen och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har en dokumenterad värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet, förskolan har förankrade metoder för att förhindra diskriminering och kränkande behandling och förskolan arbetar aktivt och medvetet med att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Förbättringsområde är att förankra och systematisera metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde och att metoder för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5). I Bullerbyns handlingsplan för 2012/2013 tar förskolan själv upp detta som ett förbättringsområde. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intressen, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning. På förskolan är barnen indelade i olika gruppformationer. Vi får se och är med när barnen har flera olika gruppövningar då de är uppdelade utifrån ålder och i andra fall när lärandet sker mera spontant och utifrån barnens intresse och förmåga. Sedan är vi med när många barn tillsammans i olika åldrar leker organiserade lekar, dramatiserar sagor, sjunger olika sånger och spelar instrument. Lärandemiljön skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet. Barn och pedagoger är mycket aktiva under dagarna och i alla vrår pågår lek, lärande och spännande upplevelser. Några barn tillsammans med en lärarstuderande ska spela ett spel. Inga regler finns tillgängliga, tärningen fattas, ändå löser de situationen tillsammans och hittar på egna regler och lånar en tärning från ett annat spel och situationen löser sig mycket positivt och spelet kan pågå. Pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). Pedagogerna och framförallt förskollärarna har speciell tid för reflektion och använder sig då av ett reflektionsprotokoll. Vi samtalar kring dessa och anser att mallen kan utvecklas, dels för att bli tydligare så att man lättare kan följa upp barnens delaktighet och dels för att lättare få ett underlag för vad hela barngruppen kan behöva. Vid samtal med barnen i grupp eller enskilt frågar pedagogerna vad barnen lärt sig för att utifrån barnens kommentarer kunna utveckla lärandet vidare. 9

10 Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande (steg 2). Miljön är stimulerande och lockar till lek och fantasi och vi upplever att barnen har tid för funderingar och småprat. Allt material finns lättåtkomligt för både yngre och äldre barn. Varje barns lärprocesser dokumenteras kontinuerligt och synliggörs för barnet och föräldrarna (steg 3). Foton, bilder, teckningar, naturmaterial med mera finns uppsatt och är väl synligt för alla. Dessutom finns mycket material samlat i barnens portfoliopärmar. Pärmarna är uppdelade i de olika avsnitten i läroplanen och har en förtext till hjälp för föräldrarna. I pärmarna finns mycket bilder och teckningar samt tillhörande text om lärandet. Pärmarna är lättåtkomliga för barn, föräldrar och pedagoger. Vi ser när en flicka sitter och ritar en teckning och bredvid sitter pedagogen och för anteckningar om händelsen och om hennes kommentarer. Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets lärande och utveckling (steg 3). Föräldrarna inbjuds en gång per år till utvecklingssamtal. Detta sker på våren i april månad och det är förskollärarna som håller i dessa samtal. Innan samtalet får föräldrarna en inbjudan tillsammans med ett antal förberedelsefrågor. Samtalet utgår från frågorna och från allt material i portfolion om det enskilda barnet. Avsnitten i portfolion underlättar samtalet med föräldrarna tycker pedagogerna. I vårt samtal med föräldrarna tar de upp att de känner sig delaktiga i utvecklingssamtalet. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet (steg 3). Detta görs med hjälp av barnenkäter på förskolan. Förutom Qualis enkät har barnen varit delaktiga i en trivselenkät som skickas hem till familjerna. Vi får ta del av resultaten från 2009 och 2011 med många positiva svar och en god svarsfrekvens. Många av frågorna överensstämmer med Qualis frågor. Frågor i barnenkät Stämmer Stämmer Stämmer Andel svar i % (minst tio svar) Jag får ofta välja vad jag vill göra 70 % 11 % 19 % Jag får ofta visa vad jag lärt mig 65 % 30 % 5 % Barnens enkätsvar är positiva och de tycker att de ofta får välja vad de vill göra och att de ofta får visa vad de lärt sig. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i % Personalen engagerar sig i mitt barn 82 % 18 % 0 % 0 % 0 % Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande 52 % 26 % 0 % 0 % 21 % Vid intervjun berättar föräldrarna att pedagogerna är duktiga på att bekräfta och uppmuntra barnen. De visar upp barnens lärprocesser och barnen är stolta och vill gärna visa upp vad de lärt sig och gjort. Föräldrarnas enkät visar att de känner pedagogernas engagemang. Att utvecklingssamtalen bygger på all dokumentation håller de flesta med om. Några familjer har nyligen börjat på förskolan och har ännu inte varit med om ett utvecklingssamtal eftersom de äger rum på våren. 10

11 Frågor i personalenkät Andel svar i % Barnen är delaktiga i lärprocessen 33,3% 58,3% 8,3% 0 % 0 % Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande 33,3% 58,3% 8,3% 0 % 0 % Personalens svar visar viss osäkerhet kring både barnens delaktighet i lärandeprocessen och att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtal och barnens utveckling och lärande. Ett arbetslag har placerat förskolan på steg 5 och ett på steg 6. Förskolechefen väljer steg 6. Vi bedömer att förskolan har uppnått steg 3. Utvecklings- och förbättringsområden för förskolan är att varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande, och att barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll (steg 4). Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen genom att det finns i barnens nivå och de kan välja vilket rum de vill leka i. Leken ligger till grund för allt lärande vilket bekräftas genom alla ivrigt lekande barn och de lekar vi ser att pedagogerna deltar i tillsammans med barnen. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Vi ser vid vårt besök att rutiner också styr dagen även om pedagogerna är flexibla. Variationen i arbetssätten finns men skulle kunna utvecklas så att barnen utmanades i fler situationer. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Vi är med när en grupp ska konstruera och bygga robotar inomhus med hjälp av skokartonger, mjölkförpackningar, hushållsrullar, ägg-kartonger, kulor och annat material som de samlat på förskolan och hemma. Barnen konstruerar fritt, barnen och pedagogen samarbetar medan de tillsammans bygger en stor robot. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). Detta arbete har förskolan påbörjat och med hjälp av all fortbildning som pedagogerna får, reflektion och analys kan detta arbeta utvecklas i ännu högre grad. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Detta sker för det mesta men det är inte alltid dokumenterat och därför kan pedagogerna inte återvända till det man kommit fram till för att ompröva och analysera. Verksamheten är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik samt dans och drama (steg 3). I de flesta rummen pågår det aktiviteter. Barnen leker själva med dinosaurier och en bandspelare står på med lugn bakgrundsmusik i form av fågelkvitter som ger en avslappnande stämning. I ett annat rum klär barnen ut sig och har en rollek med mamma-pappa-barn. I ateljén sitter en pedagog tillsammans med flera barn och konstruerar och bygger ett slott. På ett annat ställe sjunger och rör sig pedagoger och barn till en rörelsesång. Alla är aktiva med hela kroppen. 11

12 Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). Detta sker under arbetsplatsträffar, arbetslagsplaneringar och enskilda planeringar/reflektioner men det behöver bli tydligare för att verksamheten ska utvecklas än nu mer. Frågor i personalenkät Andel svar i % Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen 50 % 50 % 0 % 0 % 0 % 67 % 25 % 8 % 0 % 0 % Enkätsvaren förstärker svaren som vi får av pedagogerna vid intervjun. Bägge arbetslagen och förskolechefen väljer att placera förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 3 för att verksamheten är rolig stimulerande och lärorik för alla barn, barnen uppmuntras till många uttrycksformer samt att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen (steg 3). Vi ser även att pedagogerna i viss mån utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem. Pedagogerna använder gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten. Ett förbättringsområde är att fördjupa dokumentationen av den pedagogiska verksamheten så att den blir ett tydligare underlag för reflektion över det egna arbetssättet. Då kan utvärderingarna i högre grad bidra till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs genom den information de får vid inskolning och genom anslag på avdelningarnas anslagstavlor. Förskolan har även föräldrabrev och en verksamhetskalender tillgänglig för föräldrarna Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. Vi tar del av hur pedagogerna resonerar om barn som inskolas och pedagogerna visar en djup förståelse för de olika barnens behov. Föräldrarna berättar också att pedagogerna skapar tillit genom att de som föräldrar blir positivt bemötta och att det aldrig är några svårigheter vad gäller tider. Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i verksamheten. De berättar att pedagogerna bjuder in dem i förskolans verksamhet. Pedagogerna ställer fram material och synliggör vad barnen gjort. Förskolan bjuder också in till föräldramöten och det finns en samverkansgrupp som träffas fyra gånger per år. Uppföljning av på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten sker i alla de möten som pedagogerna har med föräldrarna. Mer systematiskt följs engagemanget upp genom enkäter. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2) genom föräldramöten och föräldrasamverkan, där förskolechef, pedagoger och föräldrar deltar. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna. På föräldraforum, nytt för i höst, diskuteras utfallet av enkäten och vad som eventuellt behöver förändras. Föräldrar deltar i intervju vid granskarbesöket, vilket är en del av kvalitetsarbetet. Så långt har förskolan nått alla kriterier till och med steg 2 i kvalitetstrappan. 12

13 Förskolan samverkar med föräldrar kring barnets utveckling och lärande (steg 3) först och främst genom den dagliga kontakten. Pedagogerna berättar i intervjun att de har extra samtal om föräldrar vill prata enskilt om sitt barn. I utvecklingssamtalen berättar pedagogerna mer ingående om barnets lärande och utveckling utifrån barnets portfolio. I en avdelning har pedagogerna satt upp foton på vad de små barnen har lärt och utvecklat. Fotona sitter där barnens kläder hänger så att de är synliga för barn och föräldrar när de tar sina kläder. Föräldrarnas inflytande följs upp (steg 3) genom de dagliga samtalen men också genom enkäter. Föräldrarna berättar i intervjun att de är nöjda med det inflytande man har. De bekräftar att pedagogerna har ett gott bemötande fast föräldrar ofta är stressade. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas kontinuerligt (steg 4). De metoder förskolan använder sig av är barnets portfolio, dokumentation av verksamheten på avdelningarnas väggar, de dagliga samtalen, utvecklingssamtalet och föräldrabrev. Metoderna utvärderas och utvecklas men dokumenteras inte systematiskt. I intervjuer framkommer att pedagoger och förskolechef ställer sig frågor om de forum de har fyller den funktion som det är meningen att de ska fylla. Vi ser även att det finns en flexibilitet för att möta föräldrarnas önskemål och funderingar. Förskolan anordnar också arbetskvällar vilket verkligen engagerar enligt föräldrarna. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent till stor del till viss del Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten 33 % 31 % 25 % 3 % 8 % 38 % 28 % 18 % 0 % 16 % I enkäten instämmer 64 procent eller i att de får vara med och påverka hur förskolan arbetar med deras barn även om några inte instämmer eller bara instämmer. Enkäten visar också att det är fler föräldrar som inte vet hur de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärdering och förbättring Frågor i personalenkät Andel svar i procent till stor del till viss del Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet 67 % 17 % 16 % 0 % 0 % Förskolans medarbetare instämmer i att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig. Båda arbetslagen och förskolechefen har placerat förskolan på steg 5. Vi placerar förskolan på steg 4 för att förskolan har metoder för föräldrars delaktighet samt att dessa metoder utvärderas. Utvärderingen måste dock systematiseras för att nå högre steg. Ett 13

14 förbättringsområde är att systematisera metoderna för att göra föräldrarna delaktiga så att föräldrarna även kan involveras i utvärdering och förbättring av verksamheten (steg 5). Organisation Förskolans organisation har en tydlig struktur. Förskolan har fyra avdelningar men arbetar i två arbetslag, sex pedagoger med cirka 40 äldre barn och sex pedagoger med cirka 30 yngre barn. Förskolan har en förskolechef. Det finns schemalagda möten såsom husmöten, avdelningsplaneringar, arbetsplatsträff (APT) reflektionstid för förskollärarna samt tid för dokumentation. Förskolan är organiserad i grupper utifrån barnens behov och intressen genom att rummen är indelade i mindre rum med olika material så att barnen kan välja vad de vill göra. Dessutom delas barnen in i grupper utefter ålder för olika gemensamma upplevelser och lärande såsom vattenexperiment, matematik och naturbesök. När vi besöker grupperna får vi bekräftat att barnen kan välja utifrån intresse vad de vill göra. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation genom att delta i husmöten, reflektionsmöten, avdelningsplanering, arbetsplatsträffar, facklig samverkan samt enkäter. Förskolechefen deltar i verksamheten en dag per vecka. Vi granskare får bekräftat att medarbetarna har ett gott förhållande till sin chef som gör att de dryftar frågor som uppkommer med henne. Ett väl fungerande beslutsystem finns genom de olika möten man träffas i (steg 3). Mindre frågor avhandlas på husmöten, tas sedan vidare till avdelningen och därefter fattas beslut på nästa husmöte. Större beslut avhandlas i arbetsplatsträffar så att alla är delaktiga. Förskolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). I varje arbetslag finns matematikpilot, hälsoinspiratör, LLU-ansvarig (Lokala LärarUtbildare), Qualisansvarig och NTAansvarig. Dessutom har förskolan fackliga ombud samt skyddsombud. Dessa olika ansvariga bevakar sitt område och lyfter frågor som berör området. En effektiv mötesstruktur råder och stödjer dialog genom tydliga dokumenterade rutiner. Vi tar del av mötesanteckningar som finns i pärmar i personalrummen. Pedagogerna bekräftar i intervjun att deras mötesstruktur är effektiv och fungerar bra. Vi bedömer att förskolan så långt klarar av alla kriterier till och med steg 3. Förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Pedagogerna bekräftar i intervjun att arbetslaget som spänner över två avdelningar är en bra bas. Man kan hjälpa varandra mellan avdelningarna. I Norr- och Sörgården för de äldre barnen har pedagogerna gått ännu längre i samarbete genom att det för båda avdelningarna bara finns ett rum med lego, ett rum för dockor, ett rum för drama etc. Förskolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur. Genom enkäter, medarbetarsamtal och möten i verksamheten följer förskolechefen upp den goda dagliga verksamheten. Vi saknade dock barnens röst i att följa upp verksamheten. I intervjun föddes idén att använda gubbarna med glad, 14

15 rak och ledsen mun även i verksamheten för att fånga barnens tankar om det som händer. Det gör även att barnen blir bekanta med figurerna så att de förstår dem när det är enkät. Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5) genom de bilder och anteckningar de använder i portfolion. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med matematik, språkutveckling (Bornholmsmodellen), teknik, naturkunskap samt Normer och värden, enligt förskolechefens skriftliga redovisning. Vi får bekräftat att mycket lärande pågår och på många olika sätt. Pedagogerna är delaktiga och styr ibland och ibland låter de barnen styra vart lärandet tar vägen. Frågor i föräldraenkätenkät till viss Andel svar i procent del Förskolan har en väl fungerande organisation 34 % 43 % 7 % 0 % 16 % Föräldrarna uttrycker i enkäten att de i stort sett finns en fungerande organisation. Frågor i personalenkät Andel svar i procent Förskolan har en bra mötesstruktur 67 % 25 % 8 % 0 % 0 % Förskolan har en väl fungerande organisation 75 % 17 % 8 % 0 % 0 % Mitt arbetslag fungerar väl 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 42 % 58 % 0 % 0 % 0 % Pedagogerna är väl förtrogna med vem som fattar beslut, upplever att deras arbetslag fungerar väl och några instämmer bara i att de har en väl fungerande organisation liksom en effektiv möteskultur. Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Granskad förskola 2011 Genomsnitt kommunen 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 1,4 % 6 % 5,1 % Andel barn 0-3 år 56 % 53 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6 5,5 % 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting Förskolan har mycket låg sjukfrånvaro vilket pedagogerna i intervjun kommenterade med Vi är friska, Man är frisk om man mår bra!, förskolan har dock fler barn per årsarbetare än genomsnittet för såväl kommunen som riket. I självvärderingen har båda arbetslagen och förskolechefen placerat förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 för att pedagogerna genom sitt arbete garanterar en god daglig verksamhet och för att de tar fullt ansvar för barns utveckling och lärande. Ett förbättringsområde är att få organisationen att stödja utveckling och utvecklas genom sitt uppdrag. Förskolan har flera medel för att göra detta såsom de protokoll som förs vid möten. Dessa behöver dock utvecklas så 15

16 att pedagogerna kan återkomma till dem och kommunicera den kunskap och de erfarenheter som finns i organisationen. Förskolan behöver således fördjupa och systematisera de metoder som finns. Styrning och ledarskap Förskolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Visionen är att arbeta med teknik och natur utifrån Normer och värden. Pedagogerna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsmål vilket bekräftas i intervjun, i enkäten och i de samtal vi har. Ett kvalitetsarbete är påbörjat bland annat genom att det finns en Qualisansvarig i varje arbetslag som driver detta arbete framåt. Förskolan har även reflektionstid för att fördjupa kvalitetsarbetet. Dokumentationen av arbetet med barnen vilket finns på avdelningarnas väggar är en form av kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans prioriterade verksamhetsmål vilket bekräftas i intervju och enkät. De prioriterade verksamhetsmålen dokumenteras och utvärderas på planeringsdagen inför kommande läsår genom enkäter till barn, föräldrar och medarbetare. I förskollärarnas reflektion dokumenteras viss utvärdering. Ett öppet och tillgängligt ledarskap finns på alla nivåer. Pedagogerna uttrycker i intervjun att de har ett tillåtande ledarskap, inte som det var förr. Man måste jobba med ledarskapet och vara ett stöd för barnet. Vi ser hur pedagogerna leder genom den miljö de iordningsställer för barnet att göra val i. Pedagogerna visar oss olika sätt att stimulera och leda barnen ibland genom att vara en tyst pedagog som iakttar, ibland som den som ställer frågor att utmana barnet vidare i sina upptäckter. Vår bedömning är att förskolan klarar alla kriterier till och med steg 2. Förskolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet (steg 3) genom sin organisation och allas möjlighet att vara delaktiga i beslut. Pedagogerna arbetar med att göra barnen delaktiga i verksamheten utifrån intresse och behov skriver förskolechefen. Förskolan har lyssnande pedagoger som tar med information till de olika mötena. Förskolechefen ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). Förskolan har en arbetsplan utifrån åtaganden Förskolan följer upp verksamheten genom enkäter men också i de möten förskolechefen har med pedagogerna. Förskolechefen driver engagerat förskolans utbildning vad gäller teknik och natur genom fortbildning och nätverkande i Mulle Meck och NTA-lådor. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent Jag känner till förskolans mål 36 % 39 % 20 % 2 % 3 % Föräldrarna känner i stort till förskolans mål vilket bekräftades i intervjun. 16

17 Frågor i personalenkät Andel svar i procent Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget 33 % 59 % 8 % 0 % 0 % 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % 83 % 17 % 0 % 0 % 0 % 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % 58 % 34 % 8 % 0 % 0 % 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % 75 % 25 % 0 % 0 % 0 % Medarbetarna uppskattar sin förskolechefs ledarskap. De är även eniga om att de har mål som är tydliga vilket framkom i intervjun. Vi kan inte verifiera att fungerande mål och utvärdering ligger till grund för fortsatt utveckling vilket krävs för steg 4. Båda arbetslagen och förskolechefen väljer att placera förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 3 för att det finns ett ledarskap på alla nivåer och för att förskolechefen planerar, följer upp och utvecklar verksamheten. Förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva sina erfarenheter och jämföra dem med andras men i dokumentationen och i samtalen får vi inte bekräftat att så sker fullt ut. Ett förbättringsområde är att konsolidera, synliggöra och tydliggöra de metoder som förskolan redan har. Varje möte ska ha ett tydligt mål. Förskolechefen behöver synliggöra hela förskolans vägval så att målet kan utvärderas och verksamheten utvecklas. Ledarskapet behöver utvecklas så det blir tydligt och strategiskt på alla nivåer. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov. Rutiner finns för hur händelser dokumenteras och omhändertas. Förskolan har också skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen enligt de riktlinjer som finns inom kommunen. Förskolechefen får klagomålen och tar hand om dem genast. Om en förälder besöker henne för klagomål bokas ett möte med berörda parter. Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter genom väggdokumentation, föräldrabrev, film, bilder, det dagliga samtalet, möten och när föräldrar bjuds in. Förskolan sprider också information, kunskaper och erfarenheter genom att delta i matematikstudiecirkel och på gemensamma utbildningsdagar. Etablerade rutiner finns för att samarbeta med berörda grundskolor och ett samarbete med skolan kring matematik samt sångsamling en gång i månaden. Överlämnande samtal genomförs med förskoleklassens lärare. 17

18 Föräldrarna får god och kontinuerlig information som berör deras barn först och främst genom det dagliga samtalet vilket föräldrarna bekräftar i intervjun. Förskolan har utvecklingssamtal, pedagogiska dokumentationer och portfolion som metoder för att informera föräldrarna om deras barn. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt vilket vi granskare kan ta del av. Vi möts av vänlighet och öppenhet från första stund. Pedagogernas samtal med barnen är inbjudande, nyfikna och vänliga till övervägande del. Föräldrarna bekräftar i intervju pedagogernas öppna och förtroendefulla förhållningssätt. Pedagogerna bekräftar med emfas i enkäten att de har en förtroendefull kommunikation. Så långt har förskolan nått alla kriterier till och med steg 3. Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Förskolan har en e-postlista till alla föräldrar så att förskolan kan nå dem med information. Scheman, ansökan och uppsägning kan föräldrar hämta på nätet. Ett särskilt smsnummer finns för att meddela om ett barn är sjukt tidigt på morgonen så att den som öppnar inte ska behöva komma tidigare än nödvändigt. Förskolan har etablerade rutiner och en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. Ett samarbete med skolan kring matematik samt sångsamling en gång i månaden är basen för samarbetet. Överlämnande samtal görs med förskoleklassens lärare. Förskolan har en etablerad kommunikation med socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Det finns rutiner för samarbete med socialtjänst, barnavårdscentral och habiliteringen. Förskolan samarbetar också med Mulle Meck kring teknik och natur för entreprenöriellt lärande. Både pedagoger och barn har varit på utbildning i Mulle Meck. Förskolan har också samarbete med lokala företag för att hämta materiel till sin teknikhörna. Frågor i föräldraenkätenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 53 % 36 % 12 % 0 % 0 % 34 % 28 % 25 % 13 % 0 % Föräldrarna bekräftar i enkäten att de får god och kontinuerlig information däremot är åsikterna delade när det gäller om förskolan använder modern teknik. Frågor i personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt 75 % 17 % 8 % 0 % 0 % 92 % 80 % 0 % 0 % 0 % 33 % 50 % 17 % 0 % 0 % Pedagogerna bekräftar i intervjun den förtroendefulla kommunikationen. 18

19 Arbetslagens placerar förskolan på steg 5 och 6. Ledningen väljer steg 6. Vi placerar förskolan på steg 5 för att förskolan har en mycket förtroendefull kommunikation internt och externt, har pedagogisk samverkan med grundskolan och har etablerade rutiner med närsamhället, socialtjänst och myndigheter. Ett förbättringsområde är att vidareutveckla modern teknik för att informera om sin verksamhet, vilket förskolan också själv angett som förbättringsområde. Förskolan gör försök att bevaka omvärlden genom att ta del av ny litteratur från bland annat Skolverket och sitt nätverk i Mulle Meck. Ett annat förbättringsområde är att tydligare synliggöra vad omvärldsbevakningen kan tillföra och förbättra i verksamheten. Kompetens Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för barn och en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (steg 1 och 4). Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Granskad förskola år 2011 Jämförbar förskola Sandvalla förskola i Hudiksvalls kommun Genomsnitt i riket år 2011enligt Skolverket 69 % 62 % 54 % 31 % 38 % 41 % Det är en god kontinuitet i bemanningen och vikarier nyttjas sällan (steg 4). Om vikarie behövs används rekryteringsenheten i kommunen. Förskolan tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera medarbetare på kort och på lång sikt (steg 5). Förskolechefen berättar att många vill arbeta i just Bullerbyns förskola när hon rekryterar till nya tjänster och hon har inte svårt att hitta nya medarbetare. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1) som är en del i den introduktionsplan som kommunen har vilken bland annat inbegriper en hel dags information om kommunen. Den nyanställde har även kontinuerliga samtal med sin chef. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2) genom de kompetensutvecklingsplaner som finns. Medarbetarna berättar att kompetensutvecklingen hänger ihop med att kunna utföra läroplanens uppdrag. Vi har tagit del av gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3) åskådligjorda i tydliga dokument. I medarbetarsamtalet kommer chef och medarbetare överens om medarbetarens kompetensutvecklingsplan. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. I de olika möten förskolan har utvärderas och reflekteras över verksamhetens behov. En stor satsning görs på Mulle Meck, NTA-lådor och matematik för att kunna möta läroplanens krav. Förskolechefen berättar att ofta får alla pedagoger gå en viss utbildning för då får utbildningen störst effekt i verksamheten. 19

20 Uppföljning och tillämpning av genomförd kompetensutveckling (steg 4) görs regelbundet genom att samtalen kring utbildningen fortsätter på reflektionstid och på arbetslagsträffar. Om det bara är en pedagog som gått en utbildning har den i uppgift att dela med sig av kunskaperna till övriga berättar förskolechefen. Tabell 4: Medel för kompetensutveckling Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år Granskad förskola år 2011 Jämförbar förskola Sandvalla förskola i Hudiksvalls kommun 3000 kr 1500 kr Förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3) vilket också märks i alla de kompetensutvecklingsprojekt pedagoger och förskolechef berättar om. Ovanstående tabell bekräftar att förskolan avsätter goda resurser för kompetensutveckling. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling (steg 6). Förskolan visar ett stort engagemang och tydlig strävan att uppfylla läroplanens mål genom sin vision om att arbeta med normer och värden genom teknik och naturvetenskap. Förskolan har flera nätverk med koppling till visionen. Pedagogerna bekräftar i intervjun att de har fått mycket kompetensutveckling som hjälper dem till ett nytt förhållningssätt i arbetet, att hjälpa barnen att förverkliga sin kapacitet i ett entreprenöriellt lärande. Frågor i personalenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling till viss del 58 % 25 % 17 % 0 % 0 % 25 % 67 % 8 % 0 % 0 % 67 % 25 % 8 % 0 % 0 % Enkätsvaren bekräftar förskolans stora fokus på kompetensutveckling. Båda arbetslagen och förskolechefen har placerat förskolan på steg 6. Vi placerar förskolan på steg 6 för den goda koppling som finns mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling (steg 6). Förbättringsområdet är att planer och metoder för kompetensutveckling ska prövas och uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader och prognoser görs i relation till budget. Förskolan har stöd av en ekonom som med hjälp av antalet inrapporterade barn följer upp budget. Budgeten är i balans med ett resultat på kr. De sista åren har förskolan haft en budget i balans: 2008 ett överskott på 115 tkr, 2009 ett överskott på 68 tkr och 2010 ett överskott på 126 tkr. 20

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Södervångs förskola Vellinge Granskning genomförd i september 2013 av Helena Esbjörnsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Södervångs förskola är

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Fridhems förskola Hudiksvall Granskning genomförd i november 2014 av Cecilia Svensson och Cecilia Lindström Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Fridhems förskola är en

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014

Kvalitetsrapport 2013/2014 Kvalitetsrapport 2013/2014 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Viggestorps förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kristina Måhlgren och Linda Gustavsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Viggestorps förskola

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Stackens förskola i Finspång Granskning genomförd i maj 2013 av Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Stackens förskola Stackens förskola är

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Emyhills förskola Kävlinge Granskning genomförd i april 2014 av Carina Yjord och Birgitta Orlowski Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Emyhills förskola är en kommunal

Läs mer

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013

Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Granskningsrapport Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Arja Fekete & Ingrid Owesson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Herrestorps förskola Herrestorps

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar. För 11 år sedan Mitt mål Minus 1,6 miljoner Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Arga föräldrar Ekonomi i balans Tilltro från pedagoger och föräldrar Höja kvalitén Icke levande dokument Vad är kvalitet

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014/2015

Kvalitetsrapport 2014/2015 Kvalitetsrapport 2014/2015 Ekdungens förskola Susanne Ahlberg 1 Beskrivning av verksamheten Förskolan Ekdungen ligger i natursköna Kågeröd med skogen runt knuten. Förskolan består av åtta avdelningar,

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Kryddans förskola Åstorp Granskning genomförd i maj 2015 av Yvonne Sjöstrand & Jenny Krantz Sammanfattning Kryddans förskola är en kommunal förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Svanens förskola Norrköping Granskning genomförd i november 2012 av Annika Gabrielsson och Kerstin Forsberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning av rapporten Svanens förskola

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Ekdungens förskola Svalöv Granskning genomförd i oktober 2014 av Katarina Weber och Johanna Martinsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Ekdungens förskola är en kommunal

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Qualis Granskningsrapport Vallmons förskola Norrköping Granskning genomförd i oktober 2014 av Ingrid Johnsson och Maj-Viol Axelius Thostrup Q-Steps Kvalitetssäkring AB Sammanfattning Vallmons förskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer