I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2011

Transkript

1 I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2011

2 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2011 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk förening och ligger i Balsby 6 km från Kristianstads centralort. Smultronstället är beläget i en gammal kulturbygd i ett fantastisk naturskönt område. Vi erbjuder harmonisk hemlik och ombonad innemiljö samt en unik utemiljö med närhet till djur och natur. Vår naturnära verksamhet gör att miljötänkandet på ett naturligt sätt är integrerat med den dagliga verksamheten. Vår pedagogiska profil är baserad på fyra hörnstenar Lekpedagogik, Forumteater, Djur samt Kosten. Rapporten för Smultronställets förskola är sammanställd av förskolechef och personal utifrån följande mål från Smultronställets förskola, Barn och utbildningsförvaltningen och Lpfö 98/10. Allas rätt till livslångt lärande och kunskap Allas rätt till trygghet och trivsel Allas rätt att bli respekterade och hörda Allas rätt till inflytande och samverkan Föräldrainflytande

3 Rapporten har följande struktur. A. Bakgrund B. Lpfö 98/10 Mål, Smultronställets prioriterade Mål, Genomförande, Resultat och Måluppfyllelse Innehåll B: 1. Gemensam pedagogisk em 2. Fotoutställning 3. Systematiskt kvalitetsarbete 4. Skolgruppsarbete 5. Utvecklingssamtal med föräldrar 6. Hitta Vilse 7. Måluppfyllelsesatsning 2011 C. Hur går vi vidare 2012 D. Utvärderingar Mars 2012 Carina Hertrich Förskolechef A. Bakgrund Smultronstället är en förskola som bedriver barnomsorg för barn mellan 1 6 år. Vi har tre avdelningar Tröskan, Traktorn och Vagnen. Förskolechefen leder och fördelar arbetet på förskolan. Under kalenderåret 2011 fanns i snitt 17 barn på Traktorn, 17 barn på Tröskan och 14 på Vagnen. Personalen består av förskollärare och barnskötare med fördelning 75% förskollärare 25% barnskötare samt resurspersonal på Tröskans avdelning under året. All personal har adekvat utbildning för sitt arbete. Förskolans personal presenterar nedan resultat och måluppfyllelse utifrån de prioriterade målen. Vi har arbetat utifrån de nationella/kommunala kraven samt BRUKs material för analys och reflektion.

4 B. Mål för att skapa lärande, trygghet, respekt för individen, inflytande och samverkan samt föräldrainflytande: 1. Gemensam pedagogisk em Lpfö 98/10 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse 2.2 Utveckling och lärande: Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling. Smultronställets Mål: Att arbeta målinriktat utifrån läroplan och måluppfyllelsesatsningen för Genomförande: Alla mellantiderna träffas på Vagnen för lek med de små barnen. Vi ska jobba med leken i smågrupper och där ska fokus ligga. En liten samlingsstund med tema saga/musik/rytmik som man delar att planera inför. Resultat och Måluppfyllelse: Det fungerad bra på vårterminen men under mitten på hösten så kände vi att det blev för många barn tillsammans så det var svårt att känna ett lugn i det man hade planerat. Även i leken var det svårt då många barn blev hämtade och det kunde många gånger störa leken. Vi bestämde tillsammans att återgå till våra resp avdelningar med de små barnen och planera för sin egen lilla grupp som alla tyckte kändes bättre. 2. Fotoutställning Lpfö 98/ Utveckling och lärande Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. Lpfö 98/ Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

5 Smultronställets Mål: Att se vad barnen ser och uppleva det barnen upplever utifrån ett barns perspektiv. Att som pedagog få förståelse och kunskap för hur barnen upplever verksamheten som vi sen kan använda i det systematiska kvalitetsarbetet. Genomförande: Barnen ska i vardagen få låna kameran och gå och fotografera saker som intresserar dem eller saker som de inte tycker är bra på förskolan. Barnen sak sen få beskriva varför de tagit fotot och vad det innehåller och pedagogen dokumenterar till. Vi skapar sen en utställning i hemvärnshuset som ska vara klar till Luciafesten där barnens foto kan köpas. Resultat och Måluppfyllelse: Alla barnen fotograferade i vår utemiljö från 1 till 5 år. Barnen fick själva gå runt och fotografera och alla barnen tog bilder på vad de tyckte var roligt, fint eller spännande. Det var intressant att se vad som intresserade barnen och det gav oss en tanke på vad som kan utvecklas i verksamheten. Barnen var väldigt engagerade och bilderna blev fantastiska. Vi ville göra något mer av dessa fina bilder. Därför tog vi kontakt med Barbacka som var intresserade av att ha med våra fototavlor till en utställning i januari Vi hade vernissage där alla barn, föräldrar och andra intresserade var välkomna. Alla barnens tavlor blev sålda och en del pengar gick till Antivåldsbyrån som arbetar mot mobbning i förskola och skola. 3. Systematiskt kvalitetsarbete Lpfö 98/ Uppföljning, utvärdering och utveckling Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Smultronställets Mål: För att få en bättre kunskap om varje barn och dess behov samt få kunskap om förskolan kvalitet så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Genomförande: Vi ska göra ett bra dokumentationsunderlag och en bra arbetsprocess för de nya målen i läroplanen 2.6. Det ska finnas en pärm med alla barnen

6 där det finns en mall att utgå ifrån när man ska dokumentera på utvärderingen. Minst en gång i månaden ska man gå igenom varje barn och skriva hur barnets förmågor och kunnande förändras inom målområdena och hur verksamheten kan utmana och stötta barnet för att lära och utvecklas. Vid barnets utvecklingssamtal ligger dokumentationen till grund för samtalet. Resultat och Måluppfyllelse: Vi har ett dokument som vi tycker känns bra. Det är förändringsbart och vi kommer till sommaren att utvärdera hur vi tycker att materialet har varit. Vi håller på att arbeta i våra SKA pärmar. Vi jobbar fortfarande på rutinerna kring dokumentationen. Vi ska även gå en utbildning i dokumentation under våren Skolgruppsarbete. Lpfö 98/ Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshem: Arbetslaget skall utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem. 2.3 Barns inflytande: Arbetslaget ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. 2:2 Utveckling och lärande: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå sin omvärld. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av lika tekniker, material och redskap. Smultronställets Mål: a) Barnen ska bli medvetna om hur det tar sig fram i trafiken på rätt sätt. b) Spela upp en teater för anhöriga om trafikens regler och att få tillverka rekvisita på egen hand till teatern. Genomförande: a) Två ggr åkte vi den regionala bussen till Kristianstad för att barnen skulle få träna på hur det var att åka buss. Vi letade efter olika vägmärken och provade att följa en karta. Vi lekte olika lekar och spelade trafikmemory för att uppmärksamma barnen på de olika vägmärkena. Barnen fick rita varsin teckning på var de bodde och hur vägarna och trafiken såg ut från sitt hus till förskolan, därefter

7 fick de skriva sin adress på ett kuvert och gå ner till den gula brevlådan och skicka iväg breven. Barnen fick även fotografera sitt hem med hjälp av digitalkamera. Barnen fick titta på en trafikfilm på Rhodins bilskola. b) Genom skapande och att få arbeta med teater så ger vi barnen konkreta upplevelser. De fick tillverka vägskyltar och kartongbilar som skulle användas i teatern. Resultat och Måluppfyllelse: a) Barnen fick lära sig grunderna för trafik genom att på ett lekfullt sätt träna sig med olika metoder, både genom teroi och praktiska övningar. Barnen fick diskutera och berätta om sina hem och hur man åker till varandra (språket). Vi uppmärksammade även hur många olika och lika trafikmärken vi hittade i stan (matematik). Vi tittade på skillnader från Balsby till Kristianstad (närmiljö och naturvetenskap). Det fanns en röd tråd genom hela arbetets gång. b) Allt resulterade i en avslutning i Österslövs Bygdegård. Föräldrar och släktingar var inbjudna för att se på en teaterföreställning om Barn i trafiken. Barnen hade hjälpts åt att skapa och måla egna bilar och annan rekvisita till teatern. Vi fick även en kontakt som ordnade riktiga trafikskyltar till förskolan där barnen fick önska vilka skyltar som vi kunde behöva. Det blev grisskylt, restaurangskylt, bensinskylt mfl. 5. Utvecklingssamtal med föräldrar: Lpfö 98/ Mål Förskola Hem. Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Smultronställets Mål: Att få en dialog med föräldrarna om hur de och vi ser på barnets utveckling. Vi vill skapa ett bra samarbete med föräldrarna för att ge barnet så goda förutsättningar som möjligt. Att komma på lösningar tillsammans för att skapa en bra utvecklingsgrund för barnet. Att stärka och bekräfta föräldrarna i deras föräldraroll samt att visa på att föräldrarna är de viktigaste för barnet. Genomförande: Under vårterminen skall utvecklingssamtal genomföras med Traktorns och Tröskans föräldrar och på höstterminen med Vagnens föräldrar. Ett samtalsunderlag som sammanställts av arbetslaget om det enskilda barnet ligger till grund för samtalen. Ett speciellt samtalsunderlag

8 (nycklarna) används till skolgruppen som lämnas vidare till skolan innan skolstart med vårdnadshavarnas underskrift. Resultat och måluppfyllelse: Frågeställningarna i samtalsunderlaget ger en bra vägledning för personalen. Man sammanställer dessa i arbetslaget för att få en överblick över det enskilda barnets utveckling. Föräldrarna har möjlighet att följa med i ett eget samtalsunderlag. Extra föräldrasamtal har också genomförts vid behov. Kaffe och te serverades vid samtalen för att skapa en mer avslappnad och skön atmosfär vilket uppskattades av föräldrarna. 6. Hitta Vilse Lpfö 98 Mål 2.2 Utveckling och lärande, Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Lpfö Normer och värden: Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Smultronställets Mål: Att lära barnen att ta ett större ansvar och stärka deras jaguppfattning. Att barnen ska få kunskap och känna trygghet när de är i skog och mark även om de skulle bli själva. Att få kunskap om natur, djur och om allemansrätten. Att hitta trygghet och tillit till sin grupp som sedan skall gå vidare till skolan. Genomförande: Barnen skall arbeta både i förskolan och i skogen varje torsdag under HT med att omsätta kunskap i praktiskt arbete. Varje barn skall få ett Hitta Vilse häfte att arbeta med. Vid varje skogstur skall barnen ta med sig sin egen säkerhetsväst och fikaryggsäck. Sexåringarna kommer med föräldrarnas tillstånd att få gå ut/vara inne ensamma några minuter på förskolan för att träna och stärka sin självkänsla.

9 Resultat och Måluppfyllelse: Föräldrarna har upplevt det positivt att barnen tidigt får träna på att klara sig lite på egen hand inför skolstarten. Barnen försöker klara sig själva och har blivit duktiga på att kalla på någon vuxen och be om hjälp i de situationer som man inte behärskar. Detta har skapat en bättre vikänsla i gruppen. Barnen tyckte att Hitta Vilse var spännande och roligt och de lärde sig mycket och kunde återberätta hur man bör göra om man blir ensam i skogen. Barnen har fått en inblick i hur man uppför sig i skog och mark. Som avslutning på deras utbildning så fick alla ett diplom och en visselpipa för gott arbete. 7. Måluppfyllelsesatsning, Tröskan, Traktorn och Vagnen Se bilaga 1. C. Hur går vi vidare 2012 Vi jobbar vidare med att hitta bra former för systematiskt kvalitetsarbete, och ska gå på diverse utbildningar under Under 2008 ansökte vi om och fick utmärkelsen Skola för Hållbar Utveckling något som vi är mycket stolta över. Vi är en av de tre förskolor i hela Kristianstad kommun som fått denna utmärkelse. Redovisningen i kvalitetsrapporten ligger som stor del till grund för arbetet med Hållbar Utveckling samt det vardagliga arbetet i verksamheten. Vi har under året skickat in en uppdaterad ansökan till skolverket för tre år framåt som vi har fått Godkänd. Övriga punkter är årligt återkommande. D: Utvärderingar och bilagor

10 Mål och syfte: Lpfö 98/ Tröskans Måluppfyllelsesatsning 2011: Det lustfyllda lärandet i leken Förskolans uppdrag: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. Målet är: 1. Att genom leken utveckla barnens språk och skriftspråk. 2. Att genom arbetet med leken lära barnen olika matematiska begrepp. 3. Att synliggöra det naturliga kretsloppet genom lek. 4. Att förklara naturvetenskapliga fenomen i vardagen. Målet med projektet kortsiktligt är de specifika lekarna eftersom de förändras och utvecklas, långsiktligt är att skapa ett intresse och igenkännande inför livet. Genomförande/process: 1. Då vi har flera barn som redan har börjat läsa och skriva så kommer vi att skapa en skollek där vi kommer att ta fram en gammal skolbänk och material för att kunna leka skola. Här kommer vi att kunna skapa ett intresse för fler barn till läsning och skrivning. 2. Barnen ska genom bygglek bli mer medvetna om de matematiska begreppen då vi som vuxna ska vara med i leken. Vi ska arbeta med kaplastavar, duplo och klossar, men även bilar och dinosaurier.

11 3. I rolleken visa och berätta för barnen vad som händer med vår gödsel som kommer ifrån djuren. Vi ska bland annat använda den vid plantering. Barnen ska vara med och mocka och utifrån det så kan vi skapa lärsituationer. 4. Vi ska genom doktorsleken förklara varför vi får feber. Vad händer med kroppen när vi blir sjuka. Målgrupper och verksamhetsformer: Samtliga tre avdelningar på förskolan samt samtliga pedagoger skall medverka. De förväntade resultaten är att barnen ska vara delaktiga och att de kan komma med nya idéer för att utveckla vårt projekt samt att skapa intresse och nyfikenhet hos barnen. Uppföljning och resultat: 1. Vi hade tänkt skapa ett skolprojekt. Av olika anledningar blev det inte som vi tänkt oss. Vi kommer inte att fortsätta med skolprojektet då vi har sett att intresset inte varit så stort hos barnen. Skulle det förändras framöver så kan vi ta upp idén igen. 2. Vi har tydliggjort matematiska begrepp ibland annat byggleken som skapat ett medvetet tänk i lek och i andra vardagliga situationer. Vi har som vuxna varit med i leken och på så sätt gjort barnen medvetna om begreppsbildningar och vardagsmatematik. 3. Vi har använt gödsel från djuren när vi planterat. Mycket matematik har införts i målet vid bygget av pallkragar. Pedagogerna lät barnen tänka mycket själva kring planteringen. Det resulterade i stora fina pumpor och jättehöga solrosor som vi kunde mata fåglarna och hönsen med. Vi har tillsammans med barnen utvärderat projektet och tillsammans följt odlingens tillväxt. Det var lite svårt att följa upp planteringen med samma barn pga tid, sjukdom mm. 4. Vi har läst böcker om kroppen, varför blir man sjuk och får feber. Vi märkte att intresset för doktorleken inte var så stor därför startade vi upp sagoberättande och pratade om känslor istället som kändes mer givande för barnen. Spridning: Vi sprider gärna våra erfarenheter genom att ta emot studiebesök och förmedla vårt arbete till andra pedagoger genom att lägga ut arbetet på vår hemsida. Ekonomi: Studiebesök på en gård, Studiebesök på Vildrikets förskola, Material till skollek och doktorslek. En dator till avdelningen Utvärdering: Vi har gjort studiebesök på Nybodals gård och Vildrikets förskola och vi har fått en dator till avdelningen. Material till skollek och doktorslek behövde inte köpas in. Ansvarig: Carina Hertrich/Barbro Palm samt personalen på Tröskans avdelning

12 Mål och syfte: Lpfö 98/ Traktorns Måluppfyllelsesatsning 2011: Det lustfyllda lärandet i leken Förskolans uppdrag: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. Målet är: 1. Att genom leken utveckla barnens språk och skriftspråk. 2. A) Att genom arbetet med leken lära barnen olika matematiska begrepp. B) Äppeltema, antal, sort, halv/hel, koka, hård/mjuk. 3. Att synliggöra det naturliga kretsloppet genom lek. 4. A) Att förklara naturvetenskapliga fenomen i vardagen. B) Uppmärksamma naturvetenskap och teknik Målet med projektet kortsiktligt är de specifika lekarna eftersom de förändras och utvecklas, långsiktligt är att skapa ett intresse och igenkännande inför livet. Genomförande/process: 1. Vi ska starta en affär med barnen och skriva skyltar och priser på de olika varorna. Barnen fick prismärka olika varor upp till 10 kr. Vi läste reklamblad och klippte ut och satte upp i vår affär. 2. A) Genom bygglek med tågbana ska vi uppmärksamma barnen på, hur många räls, vad blir det för former, hur långt kan man bygga osv.

13 B)Vi åkte till en äppelodling och plockade äpplen, Vi arbetade med att göra äppeltryck på vimplar. Vi kokte äppelkräm där barnen fick skala och hacka i bitar. Pedagogerna spelade en åppelteater och vi lärde oss en åppelmelodi. Några barn fick göra äppelkaka som de fick bjuda sina kompisar på. Vi provade att göra äppeljuice i en juicecentrifug och uppmärksammade äppeltavlan i Kivik och gjorde en egen äppeltavla. 3. Vi kommer att följa upp med en blomma för dagen och se processen från frö blomma vissna ner dör. På detta sätt synliggöra det naturliga kretsloppet. 4. A) Varje pedagog ska hålla i ett experiment var på Traktorns avdelning utifrån barnens intresse. B) Vi tog fram vårt akvarium och fyllde det med stenar, växter och rätt mängd vatten. Vi åkte till djuraffären och köpte fiskar. Målgrupper och verksamhetsformer: Samtliga tre avdelningar på förskolan samt samtliga pedagoger skall medverka. De förväntade resultaten är att barnen ska vara delaktiga och att de kan komma med nya idéer för att utveckla vårt projekt samt att skapa intresse och nyfikenhet hos barnen. Uppföljning och resultat: 1. Barnen upptäckte att det fanns olika valörer i pengar, 1, 5, 10 kr. De började även sortera varorna efter vad de kostade. Vi arbetade med turtagning. När vi hade affären i ett rum där det fanns docklek upplevde vi att det kändes rörigt. Därför flyttade vi affären och där har det fungerat bra. 2. A) Byggleken med tågbanan har inte fungerat så bra. Pedagogen som hade ansvaret kände att det var svårt att få kontinuitet i arbetet då hon hade en tjänst där hon hoppade mellan avdelningarna. Vi startade ett äppeltema istället. B) Barnen lärde sig mycket kring äpplet. De pratade mycket om äpple även efter vi hade avslutat temat. De gjorde en flanosaga om äpple. 3. Tanken med blomman för dagen var att det skulle vissna ner och bli jord igen, men då hittade pedagogen och barnen nya frökapslar istället och planterade om i krukor som barnen fick ta med hem. 4. A) Under terminens gång har vi provat tre olika experiment där barnen har varit mycket aktiva och delaktiga. Detta är något som vi pedagoger vill fortsätta att arbeta med under nästa år. B) Barnen blev uppmärksamma på var man köper fiskar och det matematiska när man skull fylla akvariet med vatten. Tyvärr dog de en efter en och barnen fick då berätta sina tankar om varför de dog. Vi bestämde att vi skulle fortsätta med fisktemat under 2012.

14 Spridning: Vi sprider gärna våra erfarenheter genom att ta emot studiebesök och förmedla vårt arbete till andra pedagoger genom att lägga ut arbetet på vår hemsida. Ekonomi: En dator till avdelningen för att snabbt och lätt komma åt att dokumentera. Material till en affär. Utvärdering: Vi har fått en dator som vi delar med Vagnens avdelning. Material är inköpt till affären. Ansvarig: Carina Hertrich/Barbro Palm samt personalen på Traktorns avdelning

15 Mål och syfte: Lpfö 98/ Vagnens Måluppfyllelsesatsning 2011: Det lustfyllda lärandet i leken Förskolans uppdrag: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge, och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen. Målet är: 1. A). Att genom leken utveckla barnens språk och skriftspråk. B). Att göra det blå rummet mer inbjudande och skapa en bättre struktur 2. Att genom arbetet med leken lära barnen olika matematiska begrepp. 3. Att synliggöra det naturliga kretsloppet genom lek. 4. Att förklara naturvetenskapliga fenomen i vardagen. Målet med projektet kortsiktligt är de specifika lekarna eftersom de förändras och utvecklas, långsiktligt är att skapa ett intresse och igenkännande inför livet. Genomförande/process: 1. A) Bekräfta barnen när de använder språket. Hjälpa och vägleda i mötena med varandra genom att som pedagog vara delaktig i leken. B). Vi har jobbat mycket med att göra blåa rummet mer inbjudande och att hitta en bra struktur.

16 2. Att vi som pedagoger i leken benämner olika matematiska begrepp och skapar ett intresse hos barnen. Bygglek antal klossar hur långt är tornet, stor och liten kan den tröjan passa på dockan, vikt hur tung/lätt är lådan? 3. Fokus på energi vad behöver tåget för att orka/kunna köra vidare nu stannar tåget vad behöver vi för att orka leka vad äter vi och varför 4. Benämna dygnet varför är det mörkt på natten inte på dagen Målgrupper och verksamhetsformer: Samtliga tre avdelningar på förskolan samt samtliga pedagoger skall medverka. De förväntade resultaten är att barnen ska vara delaktiga och att de kan komma med nya idéer för att utveckla vårt projekt samt att skapa intresse och nyfikenhet hos barnen. Uppföljning och resultat: 1. A). I vardagen samt i leken har vi ständigt en dialog med barnen där vi bekräftar varje barn, vilket vi också blivit mer medvetna i gällande hur vi möter barnen på olika sätt sedan vi började med vårt mål. Vi har uppmuntrat barnen att fråga varandra om en del frågor för att på så sätt lyfta varje barn inför varandra. Språket finns runtomkring oss i alla situationer och vi ser hur mycket det ger oss och barnen då vi kommunicerar med varandra på många olika sätt. B). Vi har satt upp bilder på lådorna som visar barnen var de olika sakerna ska vara. Vi har köpt in ett pusselspel med bokstäver för att utmana de barn som visat intresse för alfabetet. Det är spännande att höra hur en bokstav låter och även de lite yngre barnen har börjat att ljuda när de hjälper till att lägga ut namnkort. Skriftspråket märkte vi att det endast var en liten del i gruppen som var intresserade av pga ålder. 2. Att arbeta med matematik i leken har varit så givande och roligt både för barnen samt oss pedagoger. Barnen har visat ett stort intresse för matematiken och vi ser mycket i leken som barnen tagit tillvara på och utvecklar på sina egna sätt. I leken med lego bygger ny barnen i färgskalor och pratar begrepp som lång, kort, liten och stor. Några av barnen dukar och räknar muggar och tallrikar. 3. Detta mål har kommit lite åt sidan och har inte arbetats så mycket med. Då vi tänkte tillbaka på hur vi arbetat fanns det med ett antal gånger i den spontana leken. Tåget som kör stannade och tankade och bilarna likaså, varför tankar dem? Barnen hade mång kloka tankar och svar som vi tar med oss till nästa termin. 4. I alla barnens lekar pratar barnen om natt och dag, nu ska vi sova sägs det och lampan släcks, samt tänds då det blev dag igen. På dagen är det ljust och då lyser solen (lampan) och på natten är det mörkt (då lyser inte solen hos oss). Vi gjorde ett experiment med en jordglob där vi på så sätt kunde se hur mycket barnen verkligen tagit till sig och om de förstod hur dygnen fungerar. Resultatet var positivt utifrån de barn som var med. De funderade vidare på vart solen tar vägen då den slutar lysa.

17 Spridning: Vi sprider gärna våra erfarenheter genom att ta emot studiebesök och förmedla vårt arbete till andra pedagoger genom att lägga ut arbetet på vår hemsida. Ekonomi: En dator till avdelningen för att lätt komma åt att dokumentera. Nya leklådor med nytt material för docklek och bygglek. Utvärdering: En dator har köpts in som delas med Traktorns avdelning. Nya leklådor med nytt material för lekar är inköpt. Ansvarig: Carina Hertrich/Barbro Palm samt personalen på Vagnens avdelning Övrigt: Vi har haft ett Gråsuggetema som varit mycket uppskattat. Projektet har väckt nyfikenhet. Dokumentationen finns att tillgå på avdelningen.