MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR APRIL I GÖTEBORG

Transkript

1 22 april 2008 MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF PLANERINGSDAGAR APRIL I GÖTEBORG Plats: Närvarande: Återbud: Gäster: Pedagogen på Göteborgs universitet Lena Johanson, Karlstads universitet, Anita Eklöf, Högskolan i Borås, (dag 2), Monika Hattinger, Högskolan Väst, Johani Karonen, SLU i Skara, (dag 1), Isaac Holst, Högskolan i Skövde, Anita Mattsson Högskolan i Skövde, (dag 2), Elisabeth Saalman, Chalmers tekniska Högskola AB, Siv Sjöström, Högskolan i Jönköping, Bengt Petersson, Göteborgs universitet, Lars-Göran Hedström, Högskolan i Halmstad, Michael Christie, Chalmers tekniska högskola AB, Christina Karlsson, Högskolan i Jönköping, Johan Lundin, Göteborgs universitet Britt-Marie Carew, Högskolan Väst Cecilia Andersson-Edwall, Göteborgs universitet Marja-Leena Lampinen, VG-regionen Therese Lundborg, VG-regionen Planeringsdag 1, 15 april 1. VKF:s ordförande Monika Hattinger hälsar välkommen till planeringsdagarna och hoppas på intressanta och konstruktiva diskussioner med många förslag på fortsatt verksamhet för VKF. Vi skall försöka att arbeta fram ett strategidokument samt en handlingsplan för som kan gälla för VKF:s framtid. En gäst från Göteborgs universitet presenteras av Monika, Cecilia Andersson-Edwall samt en ny ledamot från Göteborgs universitet, Johan Lundin De skall senare under dagen presentera sina verksamheter vid Pedagogen och PILenheten. 2. Bengt hälsar välkommen till Göteborgs universitet, Pedagogen och PIL-enheten som inrättades 1 oktober av rektor och startade sin verksamhet vid årsskiftet 2007/08. Bengt är ansvarig för verksamhetens uppbyggnad som heter Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) och har hunnit att ta fram en inriktning och verksamhetsplan för Huset är nybyggt där PIL-enheten inryms och därmed finns det tre hus för Pedagogen. Arbetet fortsätter hela året med att bygga upp verksamhet som har som målsättning att hitta nära samverkan mellan fakulteter, gemensam förvaltning och studenter. Efter detta menar Bengt får vi se hur PIL-enheten har formats och lyckats med sin verksamhet. 3. De frågor som vi skall diskutera under dagen och imorgon har var och en funderat på och

2 Monika presenterar sina funderingar och frågor hon tycker är viktiga för VKF:s framtid. - Strategier inför framtiden? - Målgrupper? - Vilken funktion fyller nätverket när de nationella myndigheterna läggs ner? - Vilka konkreta aktiviteter skall VKF fokusera på och genomföra i framtiden? - Hur skall nätverket organiseras med medlemmar? a. högskolerepresentanter b. andra intressenter c. ordförandeskap - Finansiering? 4. För att få en inblick om arbetet på ledamöternas lärosäten och vilken verksamhet som önskas av VKF och hur vi bäst tar tillvara utbytet med nätverket så går vi bordet runt. Först ut är Elisabeth Saalman och hon berättar vad som händer och vilka projekt som är på gång på Chalmers. Det är IKT som prioriteras och här håller olika lärplattformar på att utvecklas och just nu är det Ping-Pong som blir ny studentportal. Det bildas flera målgrupper på Chalmers som behöver hjälp med tekniken och då är det lärarna som behöver den mesta hjälpen. Studenter och lärare måste vara samspelta för att ta till sig den nya tekniken. Det behövs hjälp från många med att införliva den nya tekniken med pedagogiken. Här tar Michael Christie vid och beskriver sin syn på den nya teknikens införande på Chalmers och olika lärsystem. Det behövs en bra och väl utvecklad servicedesk för att tillgodose både studenter och lärare. Chalmers har fått 80 miljoner för ett Lärcentra på Lindholmen och tre kurser inom Lärarlyftet. Hur VKF kan hjälpa Chalmers med distansutbildning och flexibla lösningar vet Michael inte idag. Elisabeth, som har arbetat på NSHU och just slutat sin anställning där, summerar sina intryck därifrån och det arbete som nu pågår då NSHU skall läggas ned. Någon naturlig aktör som tar över efter NSHU och dess arbete finns inte. Då blir VKF viktigt som nätverk för flexibel utbildning. Härefter tar Isaac Holst vid och beskriver Högskolan i Skövdes verksamhet och införandet av flexibelt lärande år Nu finns det studenter som på något sätt är del av det flexibla lärandet. Utbudet av kurser har expanderat mycket fort och ibland hänger inte tekniken med. Det finns problem på den tekniska sidan bl.a. vid inspelningar av föreläsningar via webben. Lärplattform är First class och lärarna hänger inte alltid med i utvecklingen av den nya tekniken. Problem finns i organisationen om vem som gör vad och speciellt då på den tekniska sedan, kanske är detta något för VKF. Bengt kommer med några idéer om samarbete med VKF t.ex. inom det högskolepedagogiska programmet. Han tänker då på metodboken, lärplattformar, front desk och intressanta utbildningar. Vidare ser han en intressant utbildningsform i den kommande Yrkeshögskolan och KY-utbildningar. Från SLU i Skara informerar Johani Karonen och tänker då på de frågor som VKF har som mål att arbeta med. Det rör sig om kontakterna med och utvecklingen av lärcentra och metodboken. VKF arbetar med och försöker utveckla det flexibla lärandet och kontakterna mellan lärosäte och lärcentra. Vi har då anordnat årliga konferenser och förstått att intresset för VKF:s arbete och det västsvenska nätverket är stort. Genom våra

3 möten och planeringsdagar samt webbmöten har vi utbytt tankar och åsikter av skilda slag. Det har varit givande och utvecklande att ventilera olika frågor med andra som arbetar med dessa frågor då man ofta är ensam på sitt lärosäte om det flexibla lärandet. Kanske kan det ibland vara svårt att veta vad SLU får ut av mitt deltagande i VKF. Dock påverkar det mitt dagliga arbete och nya tankar och idéer kommer SLU till nytta. Helt klart finns det nytta med VKF och arbetet i nätverket bör fortsätta. Från Karlstads universitet får vi höra Lena Johanssons tankar och synpunkter om olika verksamheter och nätverk med inriktning på flexibla utbildningsformer. Det handlar mycket om hur vi i VKF och våra lärosäten kan få nytta av medel och kunskap som finns på många håll. SNH kanske kan hjälpa till med kursutveckling, multimedia och ITK genom exempelvis pedagogisk utveckling. Varje lärosäte satsa kr. och 20 % tjänst. Siv Sjöström från Högskolan i Jönköping menar att det viktigaste med nätverket VKF är erfarenhetsutbytet som vi får genom de olika möten, konferenser, planeringsdagar m.m. Våra verksamheter ser olika ut på lärosätena och kan man då dra nytta av detta och skapa projekt där behovet finns så ser jag det som positivt. Behov finns för nya lärplattformar för att driva utvecklingen framåt. En regional utveckling Breddad rekrytering är på gång med tanke på att skapa en högskola som är tillgänglig för alla. Projektmedel för detta har sökts och vi väntar på svar så att projektet kan komma igång. Här kan också behövas handledning ute i kommunerna för att hjälpa till att komma i kontakt med tänkta studenter. Kompetensutveckling av lärare i teknik behövs också. Alla kurser bör ligga i Ping-Pong. Nästa information kommer från Lars-Göran Hedström och Högskolan i Halmstad som firar 25 år maj. Högskolans verksamhet har mer varit inriktad mot orten och regionala tillväxtprogram. Undersökningar har gjorts om ungdomars IT-vanor under fem till 10 år. Det var under 90-talet som webben startade och då förändrades stor del av kommunikation och informationsflöde. Det ställer krav på undervisningen och lärarnas kunskaper som behöver bli mer teknikkunniga för att hänga med. Konkurrensen mellan lärosätena hårdnar om att locka studenter till utbildningarna. Vad beträffar arbetet i VKF och tänkbara projekt så skulle en tillämpning av den genomförda behovsinventeringen vara ett förslag. Anita Eklöv från Högskolan i Borås, som inte kommer förrän i morgon, har skickat in sina tankar och funderingar. Hon tycker att samarbete mellan lärosäten i VKF kring frågor om flexibelt lärande och då särskilt de pedagogiska frågorna är viktiga. Det är lärarna som arbetar med flexibelt lärande och lärcentra och andra samarbetspartner inom VKF som spelar en viktig roll. Då i form av samordnare och verkar för samverkan. Anita menar också att VKF behövs som bollplank då vi ofta är ensamma på lärosätena med våra arbetsuppgifter. En viktig uppgift är att hålla oss uppdaterade inom det pedagogiska/ tekniska området. VKF skall inte bli för stort vad beträffar ledamöterna och ordförande bör sitta i några år. 5. Vår gäst för dagen, Cecilia Andersson-Edwall, från enheten för Digitala medier vid Göteborgs unuversitet kommer sannolikt att arbeta med en hel del med PIL-enheten. Videoproduktion och introduktion är en del av det stöd som universitet och högskola kan ge sina pedagoger.

4 Cecilia gav sin bild av hur IKT-pedagogik, lär- och videostöd organiseras på olika lärosäten i Europa och visade på några av de många webb-tv-kanaler som nu utvecklas, inte minst inom universitetsvärlden. Internetvanor och webb-tv-tittande utvecklas i snabb takt i. USA har tv- och filmtittandet blivit ett av de allra vanligaste sätten att använda Internet. 72 procent av internetanvändarna såg hösten 2007 på rörlig bild på nätet under en månad, enligt siffror från E-marketer. Till 2009 beräknas den andelen ha stigit till 84 procent. På enheten för digitala medier arbetar Cecilia med video- och tv-produktioner för forskningskommunikation (exempelvis programserien Vetenskapslandet som sänds i Kunskapskanalen varje vecka). Även med stöd till utbildningar både korta videoinslag och hela programserie som används i exempelvis distansutbildningar. Hon menar att det är angeläget att få fart på användningen av it- och videostöd i undervisningen, det är vad studenterna i allt högre utsträckning kräver. Högskolorna och pedagogerna måste lära sig genom att göra, premiera lärare som testar nya sätt av e-learning och användande av digitala lärobjekt som exempelvis video. Kanske måste vi också sänka kraven på att all användning av it och video ska vara vetenskapligt prövad så att tiden inte springer ifrån oss i en allt mer konkurrensutsatt utbildningsvärld. 6. VKF:s nye ledamot från GU, Johan Lundin, som arbetar på Pil-enheten med att lära om IT för framtiden. Kanske man lär sig mer nuförtiden när datorn används i utbildningen. Johan talar också om den utveckling som skett på internet de senaste 10 åren. Han talar om tre olika delar i klassrummet: det nya klassrummet, simuleringar rillgänglighet, teknikdriven utveckling studenten digitalisera utbildningen, integration lärare student samt samspelet. Johan fortsätter sedan att fråga sig lite om hur kompetensutvecklingen blir på arbetsplatsen i framtiden. 7. Mötet fortsätter med planering av arbetet i VKF för framtiden och vilka projekt vi eventuellt skall driva. Många idéer och förslag på projekt diskuteras. Vår huvuduppgift är att främja flexibelt lärande och samarbetet med lärcentra. Utveckla tekniken genom de lärplattformar som redan finns och ta tillvara de nya system som kan underlätta det flexibla lärandet. En viktig fråga är att verka för ett bra kvalitetsarbete och vidareutbildning av handledarna, de som undervisar via webben eller telebild. Vi tar med oss dessa förslag och funderar vidare tills morgon. Mötet avslutas och Monika tackar för idag och hälsar oss välkoma klockan för middag. Dag 2, 16 april 8. Vår ordförande, Monika öppnar mötet och hälsar oss välkomna till andra planeringsdagen. För att få en struktur på planeringen av arbetet i VKF framöver har jag skrivit ner några punkter som vi kan diskutera kring.

5 Efter ingående diskussion och flera synpunkter och nya idéer beslutar vi att fundera till nästa sammanträde den 15 maj. Monika skriver en handlingsplan för VKF:s arbete i fortsättningen och denna tas upp till behandling på Marratechmötet den 15 maj. Projektidéer Projekt skapas bäst utifrån behov som finns på lärosätena och i nätverket. Hemsidan kan omarbetas och utvecklas mera med nya uppgifter. Kompetensutveckling för lärare och studenter så de kan hantera modern teknik för lärande on-line. Genom nätbaserad pedagogik och virtuell kommunikation som ofta ger bra lärande finns följande områden att hantera: Vilka system underlättar för det flexibla lärandet? Nya generationers verktygslåda från LMS och VK till en verktygslåda av möjligheter En kartläggning behöver göras vad händer i omvärlden Hur kan VKF sprida enkel teknik på ett enkelt sätt? Vad är bäst att använda, lärplattformar eller ny teknik Projekt med omgivande samhälle som bygger på samverkan. En viktig grupp är yrkeslärarna som behöver vidareutbildning i sin lärarroll. Även handledarna som svarar för praktiken vid verksamhetsförlagd utbildning. Kvalitet och pedagogik är två viktiga områden där det finns möjlighet att skapa projekt och här kommer Ramhandboken in. Här finns många bra förslag på projekt och Monica ber ledamöterna gå hem och fundera på vad som behövs på egna lärosätet. På VKF-mötet den 15 maj är det bra om vi kan besluta om något projekt. Även arbetsformer och verksamhet för fortsatt arbetet med nätverket VKF skall vi försöka ha klart efter de diskussioner vi fört idag. Från 1 september 2008 är Christina Karlsson, sekreterare i VKF, pensionär och hon meddelar att hon slutar sin anställning vid Högskolan i Jönköping, med semester i början på juli. Det behövs då en ny sekreterare i VKF och varje ledamot får i uppdrag att höra med sitt lärosäte om det finns utrymme för detta uppdrag. 9. Monika hälsar nu välkommen våra gäster idag, Marja-Leena Lampinen och Therese Lundborg från VG-regionen. De är här för att berätta om verksamheten i regionen. Först redogör Monika för verksamheten i VKF och därefter presenterar Marja-Leena och Therese sig. Härefter redogör Therese för VG-regionens tillkomst och uppbyggnad. Regionen bildades 1999 och det finns 49 kommuner med 4 delregioner och invånare i hela VG-regionen. Två stora programområden prioriteras som mål för Västra Götaland, dessa är: Tillväxt och utveckling samt Hälsa och sjukvård. Samverkan är en viktig vision för hela regionen samt utveckling med olika företag, myndigheter och skolor. I den regionala utvecklingen är arbetet med kunskap och kompetens den drivande faktorn. När det gäller tillväxtprogrammet för VG-regionen arbetar man efter visionen Det goda livet som består av tre delar och arbetet bedrivs i nära samarbete med EU. Regionen strävar efter att stimulera myndigheter i deras arbete och att skapa intresse för livslångt lärande. VG-regionen tar emot EU-ansökningar till utvecklingsprogram. Adress till hemsida: samt för att söka medel VKF har möjlighet att söka medel till sin verksamt samt även medel för en projektidé. Ansökan måste var väl

6 genomarbetad och med bra argument och skall vara inne till den 6 juni då VG-regionen har sitt sammanträde. Monika tackar Marja-Leena och Therese för deras information och menar att VKF nu skall skriva en ansökan till VG-regionen om medel. Till nästa sammanträde får ledamöterna i uppdrag att tänka ut några bra projektområden och vi diskuterar då vem som skriver ansökan. Vid sammanträdet den 15 maj skall vi även diskutera följande saker: Sekreterare, Lärcentra och Studentrepresentant. 10. Nästa sammanträde hålls den 15 maj via Marratech. Adress meddelas i kallelsen till sammanträdet. Monika tackar för trevliga och konstruktiva planeringsdagar och för det intresse för VKF som finns hos alla. Det känns som om VKF har en viktig uppgift att fylla inom Västra Götaland och att vi kan få medel till våt verksamhet. Ett särskilt tack riktar jag till Bengt och Susanne som låtit oss få komma till Pedagogen och PIL. För anteckningarna Christina Karlsson

7