samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

Transkript

1 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och utbildning. Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer

2 Upptakt för lärprojekt om formaliserad samverkan Bör samverkan formaliseras och i så fall, varför? Och vad är det som ska formaliseras? Det var några av frågorna som lyftes när ett trettiotal personer från 15 svenska lärosäten samlades till upptakten för lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer. Alla högskolor har som grunduppdrag att bedriva forskning och utbildning. Enligt högskolelagen ingår också i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Att hitta former för samverkan är därför en central uppgift för varje lärosäte. Men formaliserad samverkan kan se ut och benämnas på många olika sätt. Vissa sluter strategiska avtal eller formulerar avsiktsförklaringar, medan andra inrättar återkommande mötesplatser mellan lärosätet och dess samverkanspartners. Att systematisera samverkan kring studenter genom ex-jobbsförmedling, mentorskapsprogram och praktikplatser är också en typ av formalisering. Det är ganska mycket lika, fast vi löser det olika, som en deltagare uttryckte det. Lärprojektet är ett initiativ från UniLink och har som syfte att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte och att öka kunskapen om formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga aktörer, såsom kommuner, landsting och statliga myndigheter. Allt ifrån samverkansansvariga till projektledare och chefer hade samlats. Att lära av andras erfarenheter, båda lyckade och misslyckade, och att få nya idéer var de förväntningar som framför allt uttrycktes av deltagarna. Flera menade också att det är svårt att synliggöra samverkan och ville gärna diskutera kommunikationsfrågor, Värd var UniLink, och träffen utgjorde starten för ett lärprojekt om formaliserad samverkan. däribland Antonia Ribbing vid Södertörns högskola: Det finns massor med samverkan som inte syns. Hur gör vi för att lyfta fram den? undrade hon. Eva Klasson Wehler, avdelningschef vid Stockholms universitet inledde dagen genom att berätta om deras arbete med att utveckla strategiska partnerskap. Karin Axelsson, chef vid Mälardalens högskola, tog vid och hälsade välkommen från dagens värd, UniLink, där hon är styrelseordförande. Arrangörsgruppen, Gerry Andersson från Högskolan i Halmstad och Maria Mårtensson från Stockholms universitet, båda styrelseledamöter i UniLink, samt Cecilia Vestman från Mälardalens högskola, gav en bakgrund till lärprojektet och drog upp riktlinjerna för dagens arbete. I mitt arbete som processledare för Samhällskontraktet har jag saknat ett nätverk av personer i landet med liknande uppdrag att utbyta tankar

3 Samverkan har aldrig varit så hett! Margareta Norell Bergendahl, vicerektor på KTH Margareta Norell Bergendahl presenterar KLOSS-projektet Eva Klasson Wehler om utveckling av samverkan vid Stockholms universitet och idéer med, berättade Cecilia som förklaring till varför hon tog initiativ till projektet. Varför formalisera samverkan? Ett av lärprojektets syften är att undersöka vilka fördelar som finns med att formalisera samverkan mellan lärosäten och offentliga aktörer. Deltagarnas första uppgift blev nu att svara på frågan Varför?. I mindre grupper gavs möjlighet att vrida och vända på argumenten. Trovärdighet i relation till partners, långsiktighet, kontinuitet, förtroende, ömsesidiga åtaganden och professionalism var nyckelord i diskussionerna. Med professionalism avsågs exempelvis att komma bort från att samverkan blir för personberoende. En grupp menade också att strukturerna ger större legitimitet och status till samverkan. En av de diskuterade aspekterna är nyttan, en viktig drivkraft för all forskning, som med samverkan kan bli än större. Som Gerry Andersson uttryckte det: Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och fördjupa lärosätenas forskning och utbildning. Organisering och styrning av samverkan är en förutsättning, fortsatte Gerry, och lyfte fram Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola som förebild. Många av deltagarna var överens om att en formalisering gynnar långsiktiga relationer och stärker kvaliteten på forskning och utbildning. Samverkan är också något som externa finansiärer efterfrågar allt mer i utlysning av medel. Het samverkan och verkstad! Samverkan har aldrig varit så hett! konstaterade Margareta Norell Bergendahl, vicerektor på KTH, som inledning på eftermiddagen. Hon berättade om KTH:s arbete med strategiska partners och gav deltagarna inblick i KLOSS-projektet, som handlar om att ta fram verktyg för strategisk samverkan mellan lärosäten, näringsliv och samhälle. Margareta betonade att samverkan bör vara en ledningsfråga. Gruppsamtalen fortsatte, och nu var det dags för deltagarna att dela med sig av sina egna erfarenheter av formaliserad samverkan. Kring vilka verksamheter har lärosätena det idag, och var ser man behoven framöver? Fakta UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen har idag 17 högskolor och universitet som medlemmar.

4 Gemensamma reflektioner efter gruppsamtal En mängd projekt och verksamhetsområden med olika former av samverkan presenterades, från stora projekt med många aktörer, som Innovationskraft Stockholm, till mindre, utvecklingsbara samverkansområden med få aktörer, som samarbetet kring uppsatsarbeten med Försvarsmakten. Verkstad! var det spontana svaret på frågan om varför vissa samarbeten bör formaliseras. För att få igång verksamheten och nå resultat behöver projekten göras hanterbara och man behöver hitta metoderna för hur samverkan ska se ut. Fortsättning i Östersund Nästa träff för lärprojektet är förlagd till Mittuniversitetet, Östersund den 4 november, i samband med UniLinks arenaträff. Till dess har delta- garna i hemläxa att skicka in ett exempel på formaliserad samverkan från det egna lärosätet, för att kunna ta sig an frågan om hur formaliserad samverkan ser ut. Ytterligare en träff äger rum i vår, innan lärprojektet avslutas i samband med HSS-konferensen på Linnéuniversitetet i Kalmar i maj I den avslutande sammanfattningen kunde arrangörerna konstatera att syftet med dagen uppnåtts. Flera deltagare tyckte att det var positivt att prata i mindre grupper och få chansen att vända och vrida på frågorna tillsammans. Cecilia Vestman drog slutsatsen att vissa frågor hängt med länge och att lärprojektet förhoppningsvis blir ett sätt att med hjälp av god kommunikation och ökad kunskap komma ett steg längre. Arrangörerna: Maria Mårtensson, Stockholms universitet, Gerry Andersson, Högskolan i Halmstad och Cecilia Vestman, Mälardalens högskola

5 Grupperna delar med sig av sina diskussioner Erfarenhetsutbyte gavs stort utrymme under dagen. Mattias Dyrvik antecknar Varför formaliserad samverkan? Material och länkar Inbjudan UniLink KLOSS-projektet HSS 2015 Lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer Träffar 2014: 29/9 Stockholm 4/11 Östersund Träffar 2015: 16/3 Stockholm 28-29/5 Kalmar, HSS