samverkan Med i fokus

Transkript

1 samverkan Med i fokus Formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga organisationer ett lärprojekt

2 UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen har idag 18 högskolor och universitet som medlemmar. Läs mer på 2

3 Inneha llsfo rteckning FÖRORD 4 OM LÄRPROJEKTET 5 BAKGRUND 5 GENOMFÖRANDE 6 FÖRSTUDIE 6 LÄRTRÄFFARNA 7 RESULTAT OCH LÄRDOMAR 9 SVAR PÅ FÖRSTUDIENS FRÅGOR 9 LÄRDOMAR 12 LÄRDOM 1: STRATEGISK SAMVERKAN BÖR SKE PÅ ALLA NIVÅER 12 LÄRDOM 2: GLAPPET MELLAN LEDNINGSNIVÅ OCH OPERATIV NIVÅ BEHÖVER MINSKAS 13 LÄRDOM 3: STRATEGISK SAMVERKAN MÅSTE SES SOM ETT SYSTEM 15 BILAGOR 17 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 DELRAPPORTER FRÅN LÄRPROJEKTETS TRÄFFAR FÖRSTUDIE DELTAGARE VID LÄRPROJEKTETS TRÄFFAR 3

4 Förord Lärprojektet om formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga organisationer är nu avslutat. Engagemanget och intresset har varit mycket stort från lärosäten i hela landet för att diskutera, dela med sig av erfarenheter och vrida och vända på varför, hur, när och om vad man kan och bör arbeta med formaliserad samverkan. Jag vill rikta ett stort tack till alla er som deltagit och medverkat i Lärprojektets träffar samt de lärosäten som generöst ställt upp och varit värdar för våra träffar. Särskilt tack till projektets ansvariga som även författat denna rapport: Cecilia Vestman, Mälardalens högskola, Maria Mårtensson, Stockholms universitet och ledamot av UniLinks styrelse samt Gerry Andersson, Högskolan i Halmstad och ledamot av UniLinks styrelse. Tack också till Regionförbundet Sörmland som delfinansierat förstudien inom ramen för regionförbundets samverkan med Mälardalens högskola. Eskilstuna i maj 2015 Karin Axelsson, Mälardalens högskola Ordförande i UniLink 4

5 Om Lärprojektet Bakgrund Styrelsen för UniLink beslutade våren 2014 att ta initiativ till en förstudie med syfte att översiktligt kartlägga i vilken utsträckning universitet och högskolor arbetar med formaliserad samverkan mellan lärosäten och övriga delar av offentlig sektor. Med förstudien som grund startades därefter ett Lärprojekt med universitet och högskolor som tog utgångspunkt i deltagarnas samlade erfarenheter för att utveckla mer kunskap och kompetens inom området. Alla universitet och högskolor har samma grunduppdrag utbildning och forskning. Högskolelagen slår dock fast att det i högskolornas uppgift även ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer samhället till nytta. Samverkan ska vidare enligt regeringens forskningsproposition (2012/13:30) utgöra en integrerad del av högskolor och universitets verksamhet. Att finna former för samverkan är därmed något som alla lärosäten har att hantera. Allt fler lärosäten arbetar idag med vad som kan kallas formaliserad samverkan. Med det avses att lärosäten tillsammans med andra aktörer formulerar gemensamma visioner och mål, skriver olika former av samverkansavtal, avsätter medel för utveckling av samverkan eller samordnar olika forsknings- och utvecklingsprojekt i en gemensam organisation. Med formaliserad samverkan avses i detta Lärprojekt sådan samverkan som har givits en bestämd form och som har viss varaktighet, som är lärosätesövergripande och som har dokumenterats i till exempel avtal eller överenskommelser eller i former för finansiering och styrning. Formaliserad samverkan kan vidare innefatta samordning och ansvarsfördelning internt på ett lärosäte i förhållande till externa parter. Ett samverkansprojekt som är formaliserat kan antingen ske med utgångspunkt i befintlig samverkan för att åstadkomma en bättre överblick, göra mer medvetna satsningar eller kraftsamla för att lösa ett gemensamt problem. Formaliserad samverkan kan vidare utgöra ett avstamp för att påbörja samverkan, en avsiktsförklaring. Traditionellt har det varit stort fokus på lärosätens samverkan med det privata näringslivet. Mindre uppmärksamhet har riktats mot den samverkan som bedrivs mellan lärosäten och offentlig sektor. Att denna samverkan har fått mindre uppmärksamhet internt inom lärosätena, i media och inom forskningen betyder inte att den är mindre viktig eller mindre omfattande. Mycket av den samverkan som bedrivs mellan lärosäten och offentliga aktörer är så väl inarbetad i verksamheten att vi knappt tänker på den som samverkan. Ett sådant exempel kan vara verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen. 5

6 Samverkansfrågorna är högaktuella och det pågår en rad olika initiativ och satsningar kring samverkansfrågor. I forskningspropositionen (2012/13:30) uttrycker regeringen det så här: Regeringen vill vidare poängtera vikten av att universitet och högskolor arbetar med strategier för samverkan. I detta sammanhang har bland andra Vinnova och Vetenskapsrådet fått särskilda regeringsuppdrag att stödja universitet och högskolor i deras arbete med att på olika sätt stärka och formalisera samverkansaktiviteter vid universitet och högskolor. Vinnova har bland annat fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning baserad på samverkan och att utreda metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i samverkan. En del av detta arbete har bedrivits i form av en utlysning där intresserade lärosäten ensamma eller tillsammans med andra har kunnat ansöka om projektmedel för Universitets och högskolors strategiska utveckling av samverkan. Beviljade projekt har bland annat handlat om att ta fram strategier för samverkan på lärosätesnivå, att kartlägga samverkansaktiviteter och att ta fram nyckeltal och indikatorer för att mäta samverkan. Flera av de lärosäten som deltagit i Lärprojektet har både ansökt och erhållit medel för ovan nämnda satsning. Det som kännetecknar dessa initiativ och satsningar är att samverkan lyfts till en högre nivå samverkan blir en tydlig ledningsfråga där begreppet strategisk samverkan sammanfattar denna strävan. Det är också mot denna bakgrund som UniLink beslutade att starta Lärprojektet, som förhoppningsvis kan bidra med mer kunskap om hur högskolor och universitet hanterar uppdraget att samverka med omgivande samhället i olika former. Genomförande Lärprojektet genomfördes i två steg, dels en inledande förstudie, dels ett antal lärträffar. Nedan redogör vi kortfattat för de två stegen. Förstudie Förstudien genomfördes av docent Leif Jonsson, Linköpings universitet under perioden mars-april 2014 (se bilaga 2). Inom ramen för förstudien intervjuades företrädare från 16 lärosäten. Förstudien resulterade bland annat i förslag på tematiska områden som skulle kunna utgöra grund för ett Lärprojekt. Inom temaområdet formalisering av samverkan identifierades fyra frågeställningar: 6

7 1. VARFÖR formalisera samverkan? Vad ska uppnås med formalisering (mål)? När är det lämpligt med formalisering och när är det inte lämpligt? 2. VAD skall formaliseras? Innehåll i samverkan och/eller former för samverkan? Hur mycket skall formaliseras? 3. HUR ska samverkan formaliseras? Hur uppnå effektiv samverkan? Hur institutionalisera samverkan? 4. NÄR ska samverkan formaliseras? Tidigt för att få till stånd styrning eller en bit in i samverkansarbetet för att stimulera till frihet och prövande? Förstudien presenterades på UniLinks arenaträff vid Högskolan i Halmstad i maj Då undersöktes även intresset hos deltagarna för att delta i ett Lärprojekt om formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga organisationer utifrån dessa frågeställningar. Vid arenaträffen genomfördes gruppdiskussioner om vilka konsekvenser det kan finnas av att arbeta i riktning mot en mer strukturerad/formaliserad samverkan. Grupperna presenterade sina reflektioner i de klassiska SWOT-perspektiven Styrkor, svagheter, möjligheter och hot. En sammanfattning av diskussionen presenteras nedan. Styrkor Ett avtal ger kraft och legitimitet samt skapar en gemensam målbild och förväntningar på resultat. Individberoendet minskar och långsiktigheten ökar, resurseffektiviteten och överblicken ökar och förutsättningar för uppföljning och mätbarhet ökar. Möjligheter Formalisering (strukturering) av samverkan har potentialer. För studenter kan det ge ökade chanser till arbetslivskontakter och nätverk (som är långsiktigt hållbara). Det kan ge lärosätet ökade möjligheter att initiera och leda projekt, skapa incitament för nyttiggörande och leverera resultat. Svagheter Formalisering kräver tid och därmed kan det ta tid att komma igång med projektet. Särskilt om det initieras uppifrån av ledningen och inte är förankrat i verksamheten. Detta i sin tur kan riskera att minska forskarfriheten och minska individuell kreativitet. Hot Under rubriken hot uttalades en rädsla för att formalisering binder upp resurser, minskar flexibiliteten, ger tröghet i processer, stryper kreativiteten, ökar centraliseringen, ökar risken för att förväntningar inte infrias och minskar möjligheterna till uppföljning. Tabell 1. SWOT-analys Lärträffarna Lärprojektet har efter förstudien genomförts i form av tre träffar (Stockholms universitet september 2014, Mittuniversitetet, Östersund november 2014 och Södertörns högskola mars 2015) samt ett avslutande seminarium vid konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS) vid Linnéuniversitetet i Kalmar i maj Deltagande i Lärprojektet har i första hand erbjudits UniLinks medlemslärosäten. Emellertid har träffarna varit öppna även för de lärosäten som inte är medlemmar. Sammanlagt har ett fyrtiotal personer från tjugo svenska lärosäten deltagit vid Lärprojektens träffar (se bilaga 3). Målgruppen har varit 7

8 personer som arbetar med formaliserad samverkan som har haft möjlighet att bidra med egna erfarenheter och kunskap. Lärprojektet har med andra ord baserats på deltagarnas aktiva medverkan och byggt vidare på deras kunskaper och erfarenheter. Programmen för träffarna har alla innehållit ett inledande välkomstanförande kring värdlärosätenas samverkansarbete, en kort presentation av dagens frågeställning, någon form av föreläsning utifrån träffens tema/frågeställning samt workshops och gruppdiskussioner. Bland annat har de Vinnova-finansierade projekten Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan, KLOSS och Collaboration Arenas, CARENA medverkat med olika inspel. Arrangörerna har också vid varje träff summerat lärdomar från föregående träff. Material från träffarna (presentationer, anteckningar från gruppdiskussioner) har skickats ut till deltagarna. Varje träff har också dokumenterats i form av en artikel (se bilaga 1). Materialet finns publicerat på Att utbyta erfarenheter och lära av varandra kring frågor som rör formalisering av samverkan har varit en mycket stimulerande del i Lärprojektet. Personer vid lärosäten med uppdrag att arbeta med samverkan har av naturliga skäl mycket aktuell kunskap och stor samlad erfarenhet kring lärosätenas samverkansarbete. Ambitionen med erfarenhetsutbytet har trots detta inte varit att hitta den absoluta kunskapen eller det bästa arbetssättet eller det mest fulländade samverkansavtalet. Istället har Lärprojektets deltagare vridit och vänt på frågeställningarna från förstudien och försökt att fördjupa olika perspektiv utifrån de övergripande frågorna var, hur, när och om vad kan och bör ett lärosäte arbeta med formaliserad samverkan med offentlig sektor. Lärprojektets avgränsning mot offentlig sektor har, som nämnts ovan, varit avsiktlig och given från början. Däremot är sannolikt mycket av den kunskap som utvecklats överförbar eller tillämpbar också avseende samverkan mellan lärosäten och det privata näringslivet. Givet de olika förutsättningar som lärosätena har beträffande samverkan med offentliga organisationer, är förhoppningen att Lärprojektets samlade erfarenheter kan ge inspiration och bidra till utvecklingen av denna samverkan. 8

9 Resultat och lärdomar Lärprojektets utgångspunkt togs i begreppet formaliserad samverkan. Det visade sig dock tidigt i Lärprojektet att begreppet formaliserad samverkan enbart utgjorde ett av flera begrepp som används mer eller mindre synonymt vid de deltagande lärosätena för att beskriva detta fenomen. Vid sidan av begreppet formaliserad samverkan används till exempel även strukturerad samverkan och strategisk samverkan. Vi kan även konstatera att detta med att på olika sätt formalisera samverkan, att arbeta strategiskt med samverkan eller att arbeta strukturerat med samverkan, på intet sätt är en ny företeelse även om fenomenet de senaste åren har fått ökad uppmärksamhet. Det finns en lång tradition av formaliserad samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning till exempel inom ramen för professionsutbildningar inom vård och omsorg samt inom lärarutbildningen. Går man ännu längre tillbaka kan uppkomsten av flera av våra universitet och högskolor, åtminstone delvis, sägas ha sin grund i idéer om samverkan med det omgivande samhället. Vi kan således konstatera att intresset för samverkan och att på olika sätt formalisera och strukturera den inte utgör en ny företeelse. Vi kommer i det följande att redovisa de resultat och lärdomar som Lärprojektet genererat. Vi börjar med att kortfattat besvara de frågor som varit temat för respektive lärträff för att sedan diskutera de lärdomar som Lärprojektet mer generellt har resulterat i. Svar på förstudiens frågor Här redovisas det som framkom i diskussionerna med utgångspunkt i förstudiens frågor vid Lärprojektets träffar. Vid den första träffen i Stockholm diskuterades två frågor: varför man som lärosäte överhuvudtaget ska arbeta med att formalisera samverkan och kring vad som ska, kan och bör formaliseras. Förslag på svar på den första frågan, varför?, var många och sträcker sig över ett brett spektrum (se tabell 2 nedan). Om man ska försöka sig på att sammanfatta några av de teman som återkom under diskussionerna utkristalliseras följande. Ett viktigt skäl till att formalisera samverkan genom t.ex. ett avtal med förankring på ledningsnivå är att samverkan då ges status och legitimitet. Genom att inte bara låta samverkansaktiviteter ske ad hoc utan också försöka formalisera arbetet antas detta bidra till ökad professionalism att samverkansaktiviteter och -initiativ hanteras seriöst. Ett annat argument till varför samverkan kan behöva formaliseras handlar snarare om ett upplevt krav, eller en förväntan på lärosätet. Det kan till exempel handla om att som lärosäte kunna uppvisa exempel på att formaliserad samverkan existerar och att detta utgör en viktig och ibland till och med en 9

10 förutsättning, ett krav, för att erhålla forskningsmedel. Genom att formalisera samverkansaktiviteter tydliggörs att det finns en ömsesidig nytta det vill säga att det just handlar om att samverka att göra något tillsammans. Processen, att arbeta med formalisering av samverkan, beskrevs av några deltagare på seminariet som att den har ett värde i sig. Processen kan hjälpa lärosätet och de samverkande aktörerna att konkretisera mål och resultat som samverkan kan tänkas resultera i. VARFÖR FORMALISERA SAMVERKAN? Långsiktighet och kontinuitet Förtroende Legitimitet Status Stärkt roll Professionalism För att konceptualisera och skapa processer, rutiner för samverkan Kortare startsträcka Identifiera dubbelarbete Ej personrelaterad Tydligt/synligt internt och externt Visar ömsesidiga åtaganden Skapa ömsesidig nytta spin off Få med andra perspektiv och intressen Krisberedskap Krav från forskningsfinansiärer Mobilisera stöd/resurser Hjälp att konkretisera mål För nyttiggörande Mer sannolikt med kvalitet och ökat resultat Relevans i utbildning och forskning. Tabell 2. Varför formalisera samverkan? Den andra frågan som diskuterades vid första träffen handlade om vad som ska formaliseras (se tabell 3 nedan). Det beskrevs bland annat att ett svar på frågan vad kan vara att man genom att formalisera samverkan skapar ett instrument för att befästa befintliga relationer, det vill säga befästa redan existerande samverkan. Detta kan till exempel ske genom att delprocesser formaliseras. Genom att formalisera samverkan tydliggör man vad som är viktigt och man styr på så vis samverkan i en viss riktning. Ett återkommande tema som diskuterades vid lärträffen handlade om att det är viktigt att formalisera kontakter mellan å ena sidan forskning och utbildning och det omgivande samhället å den andra. Slutligen utgör en viktig del att formalisera samverkan som på olika sätt inkluderar studenter. 10

11 VAD SKA FORMALISERAS? Formalisera delprocesser inom ramavtal Skala upp redan befintlig samverkan Kontakter mellan forskning/utbildning och näringsliv/samhälle Samverkan kring studenter Innovationsarbete Mötesplatser, styrning och finansiering Relationer Tabell 3. Vad ska formaliseras? Några exempel som lyftes fram av deltagarna i Lärprojektet när det gäller vad som ska formaliseras är former för ex-jobb, mentorprogram och samverkan kring socialtjänst/socionomutbildning samt skola/lärarutbildning. Formalisering kan också handla om att bygga en samverkansarena strategiskt och operativt utifrån frågorna: vilka ska ingå?, vilka nivåer samverkar? och vad ska göras inom ramen för samverkansarenan?. Vid den andra träffen, på Mittuniversitetet i Östersund, utgick vi från att det kan finnas fördelar (men självfallet även nackdelar) med att formalisera samverkan och diskussionen koncentrerades kring hur samverkan kan genomföras (se tabell 4 nedan). Inför träffen hade deltagarna uppmanats att skicka in exempel på formaliserad samverkan. Det blev tydligt, och kanske föga förvånande, att många lärosäten arbetar med formaliserad samverkan genom att skriva ganska övergripande och generella avtal mellan lärosätet och det omgivande samhället. Formaliserad samverkan kan dock även bygga på befintliga samarbeten och handla om att formulera olika rutiner. Ett annat exempel är att det skrivs avtal direkt mellan den operativa nivån, det vill säga de som de facto utför samverkan, och olika samverkansaktörer. HUR KAN SAMVERKAN FORMALISERAS? Avtal på övergripande nivå - ofta sanktionerad av ledningen Inriktningsavtal eller intentionsavtal som ska skapa förutsättningar för samarbete eller följas av handlingsplaner Avtal på operativ nivå Mötesplatser mellan forskare och praktiker Rutiner för uppsatsarbeten och examensarbeten Intern samordning och ansvarsfördelning i förhållande till externa parter Bygga strategisk samverkan utifrån befintliga samarbeten Dialog mellan ledning och operativa nivån Tabell 4. Hur kan samverkan formaliseras? 11

12 Vid den tredje träffen, där Södertörns högskola, stod för värdskapet diskuterades frågan om när samverkan bör formaliseras (se tabell 5 nedan). Deltagarna lyfte bland annat fram att en formalisering av samverkan bör ske först när relationen mellan lärosätet och de samverkande aktörerna har existerat ett tag och när förtroende mellan parterna har skapats. Samtidigt lyfte man fram vikten av att vara lyhörd att formalisering av samverkan bör ske när ett tillfälle öppnas. Det kan till exempel handla om att det uppstår ett ömsesidigt behov eller att det kan formuleras ett gemensamt nyttoperspektiv. Några deltagare menade också att det finns en skillnad mellan samverkan med andra offentliga aktörer och samverkan med det privata näringslivet. Samverkan mellan offentliga aktörer kan ske i senare skeden, det är således inte lika bråttom att få till en formalisering. NÄR BÖR SAMVERKAN FORMALISERAS? Ett ömsesidigt behov finns Behov finns att prioritera mellan flera pågående aktiviteter Ett nyttoperspektiv finns Sker i ett senare skede än vid samarbete med näringslivet Involverar fler aktörer och kräver relationsskapande och förtroende För att skapa mötesplatser, styrning, finansiering Tabell 5. När bör samverkan formaliseras? Som exempel från Lärprojektets deltagare på tillfällen då möjligheter till samverkan uppstår är vid ny politisk mandatperiod såsom byte av politiker och/eller nya politiska ambitioner, vid uppdragsmässiga eller geografiska regionförändringar, vid strukturrationaliseringar på en ort, vid byten av nyckelpersoner i organisationer eller vid organisationsförändringar hos samverkansparter. Lärdomar Resultaten från Lärprojektet är många. Förutom svaren på förstudiens frågor, som redovisades ovan, har varje deltagare tagit med sig kunskaper och insikter som kan appliceras i det dagliga arbetet med samverkansfrågor på sitt lärosäte. Utöver dessa resultat vill vi avslutningsvis lyfta blicken lite och reflektera kring resultaten utifrån ett vidare perspektiv i form av tre lärdomar. Lärdom 1: Strategisk samverkan bör ske på alla nivåer I Lärprojektet har vi identifierat att det delvis råder en begreppsförvirring där flera begrepp används för att beskriva samma fenomen. Ibland använd begreppet formaliserad samverkan, ibland används strukturerad samverkan och ibland används strategisk 12

13 samverkan. Ju längre Lärprojektet bedrivits desto mer vanligt förekommande verkar det ha blivit att prata om strategisk samverkan. Begreppen formaliserad, strukturerad och strategisk används ofta som synonymer och åtföljs sällan av en tydlig definition. En särskild reflektion kan göras i samband med användningen av begreppet strategisk samverkan. Vad gäller detta begrepp verkar det i stort sett uteslutande relateras till den högsta ledningsnivån och ofta till rektor och/eller pro/vice rektor för universitetet eller högskolan. Denna stundom slarviga användning är viktigt att reflektera över. Ska verkligen strategiskt samverkansarbete enbart utgå från den högsta ledningsnivån? Ett sätt att aningen fördjupa oss i detta med strategisk samverkan är att mycket kortfattat relatera till strategifältet. En ganska vanlig definition av begreppet strategi är att den utgörs av en uppsättning koncept, processer och verktyg som formar vad en verksamhet är, vad den gör och varför den gör det. I det mer traditionella sättet att definiera strategi och strategiarbete brukar man ibland utgå från det engelska begreppet deliberate strategy, det vill säga att strategiarbete utgår från idén att den är såväl avsiktlig som en planerad aktivitet. Här utgår man från att det är några (läs: ledningen) som tänker och planerar strategiarbetet medan andra utför. Det finns vidare en idé om att arbetet med strategi sker rationellt och sekventiellt där man först sätter mål, sedan skapas en plan för implementering och slutligen görs en uppföljning. Denna traditionella syn på strategiskt arbete har dock under senare år i allt större utsträckning kommit att diskuteras och kritiseras och nya begrepp har vuxit fram för att beskriva hur strategiskt arbete går till. Idag används ibland begrepp som emergent strategy där fokus snarare handlar om att intressera sig för hur strategier växer fram och vad som görs. I dessa skolor fokuseras strategiarbetet på det som uppkommer inte bara på ledningsnivån utan i hela verksamheten och strategiska beslut kan således komma inifrån organisationen vilket ibland benämns gräsrotsstrategier. Man särskiljer inte heller tänkandet från görandet utan dessa två aktiviteter antas pågå parallellt. Övergången från ett fokus på planerade och avsiktliga strategier till en mer processinriktad syn på strategiskt arbete innebär att en organisation, i detta fall en högskola eller ett universitet, måste förändra sitt synsätt och kanske sin styrning. Bland annat innebär det att det inte enbart är ledningsnivån som tänker och planerar medan den operativa utför. Strategi är således inte bara ledningens angelägenhet, utan strategiska beslut och handlingar är något som förekommer på alla nivåer. Dessa observationer ligger väl i linje med det som Lärprojektet tydligt visat strategiskt samverkansarbete förekommer på alla nivåer inom en högskola eller ett universitet, och således inte bara på ledningsnivån. Lärdom 2: Glappet mellan ledningsnivå och operativ nivå behöver minskas Under diskussionerna vid Lärprojektets träffar har det framkommit att ledningsnivån alltför ofta saknar kunskap om vad den operativa nivån gör avseende samverkansfrågor och vise 13

14 versa. I det följande ger vi två exempel. Dessa fall återfinns självfallet inte på alla lärosäten, men det har visat sig att likartade exempel finns på flera lärosäten. Det har å ena sidan visat sig finnas projekt som bedrivs på operativ nivå men som inte har någon uppmärksamhet på ledningsnivå. Ibland handlar det om omfattande samverkansprojekt som inkluderar ett stort antal deltagande organisationer och många forskare. I flera fall har dessa strategiska samverkansprojekt direkt koppling till lärosätets övergripande strategier och mål, men saknar den uppmärksamhet och det stöd som ett projekt i dylik omfattning borde ha. Å andra sidan har det visat sig finnas projekt och aktiviteter som initieras och drivs av den högsta ledningen men utan att den operativa verksamheten känner till detta. I några fall handlar det om samverkansavtal som är undertecknade av högsta ledningen vid lärosätet och de samverkande organisationerna, men inte har någon budget, några ansvariga personer, några idéer för hur arbetet ska implementeras och faktiskt i stort sett inget innehåll alls. Vi har således identifierat att glapp mellan ledningsnivån och olika operativa nivåer. De ambitioner om strategisk samverkan som allt oftare tar form i avtal eller avsiktsförklaringar saknar då förankring vilket kan leda till att implementeringen av avtalen försvåras. Istället agerar den operativa nivån utifrån egna initiativ, utan koppling till de övergripande strategierna. Figur 1. Glappet mellan ledningsnivå och operativ nivå. 14

15 Lärdom 3: Strategisk samverkan måste ses som ett system För utveckling av formaliserad samverkan kan en närmare dialog mellan ledningsnivå och operativ nivå göra nytta. Dels kan det finnas projekt och aktiviteter på operativ nivå som med fördel kan lyftas och göras mer strategiska, eller kopplas till ambitionen att arbeta mer strategiskt. Dels är det nödvändigt att involvera den operativa nivån, för att förverkliga ambitionerna om samverkan som finns på ledningsnivån ( skapa verkstad ). En annan viktig fråga är att det tillförs resurser till samverkansprojekt på alla nivåer. Ett samlat grepp kring ledningsnivå och operativ nivå kan göras genom att till exempel skapa arenor eller plattformar för samverkan med mötesplatser och rutiner för beslut och uppföljning. Kanske finns det andra personer/funktioner som kan bidra till att samspelet mellan ledningsnivå och operativ nivå förbättras och blir tydligare. Några lärosäten har samverkansråd eller samverkansberedningar med representanter från olika delar av organisationen som mötesplats och stöd till ledningen. Av diskussionerna ovan kan vi konstatera att strategisk samverkan bör ske på alla nivåer och att det finns ett glapp mellan ledningsnivå och operativ nivå. Detta leder till slutsatsen att det finns en risk att samverkan inte blir ett medel för att utveckla lärosätet utan ett mål i sig. För att undvika detta presenterar vi avslutningsvis en första konceptuell modell där samverkan betraktas som ett system som är beroende av att alla delar samspelar. Det kan handla om avtal, intern samordning, mötesplatser och metoder för samverkan. Men det kan också vara andra delar i systemet. Figur 2. Strategisk samverkan som system. 15

16 Att arbeta med formaliserad samverkan handlar således om att få hela systemet att hänga ihop. Lärprojektet har inte givit svar på exakt vilka delar som ska ingå i systemet, eller på vilka delar som är mer eller mindre viktiga. Ytterligare arbete behövs således för att tydliggöra idén om strategisk samverkan som system. Det är vår förhoppning att Lärprojektet genom denna rapport har givit intressanta medskick för ett sådant arbete. 16

17 Bilagor 17

18

19 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och utbildning. Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer

20 Upptakt för lärprojekt om formaliserad samverkan Bör samverkan formaliseras och i så fall, varför? Och vad är det som ska formaliseras? Det var några av frågorna som lyftes när ett trettiotal personer från 15 svenska lärosäten samlades till upptakten för lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer. Alla högskolor har som grunduppdrag att bedriva forskning och utbildning. Enligt högskolelagen ingår också i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Att hitta former för samverkan är därför en central uppgift för varje lärosäte. Men formaliserad samverkan kan se ut och benämnas på många olika sätt. Vissa sluter strategiska avtal eller formulerar avsiktsförklaringar, medan andra inrättar återkommande mötesplatser mellan lärosätet och dess samverkanspartners. Att systematisera samverkan kring studenter genom ex-jobbsförmedling, mentorskapsprogram och praktikplatser är också en typ av formalisering. Det är ganska mycket lika, fast vi löser det olika, som en deltagare uttryckte det. Lärprojektet är ett initiativ från UniLink och har som syfte att skapa nätverk för erfarenhetsutbyte och att öka kunskapen om formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga aktörer, såsom kommuner, landsting och statliga myndigheter. Allt ifrån samverkansansvariga till projektledare och chefer hade samlats. Att lära av andras erfarenheter, båda lyckade och misslyckade, och att få nya idéer var de förväntningar som framför allt uttrycktes av deltagarna. Flera menade också att det är svårt att synliggöra samverkan och ville gärna diskutera kommunikationsfrågor, Värd var UniLink, och träffen utgjorde starten för ett lärprojekt om formaliserad samverkan. däribland Antonia Ribbing vid Södertörns högskola: Det finns massor med samverkan som inte syns. Hur gör vi för att lyfta fram den? undrade hon. Eva Klasson Wehler, avdelningschef vid Stockholms universitet inledde dagen genom att berätta om deras arbete med att utveckla strategiska partnerskap. Karin Axelsson, chef vid Mälardalens högskola, tog vid och hälsade välkommen från dagens värd, UniLink, där hon är styrelseordförande. Arrangörsgruppen, Gerry Andersson från Högskolan i Halmstad och Maria Mårtensson från Stockholms universitet, båda styrelseledamöter i UniLink, samt Cecilia Vestman från Mälardalens högskola, gav en bakgrund till lärprojektet och drog upp riktlinjerna för dagens arbete. I mitt arbete som processledare för Samhällskontraktet har jag saknat ett nätverk av personer i landet med liknande uppdrag att utbyta tankar

21 Samverkan har aldrig varit så hett! Margareta Norell Bergendahl, vicerektor på KTH Margareta Norell Bergendahl presenterar KLOSS-projektet Eva Klasson Wehler om utveckling av samverkan vid Stockholms universitet och idéer med, berättade Cecilia som förklaring till varför hon tog initiativ till projektet. Varför formalisera samverkan? Ett av lärprojektets syften är att undersöka vilka fördelar som finns med att formalisera samverkan mellan lärosäten och offentliga aktörer. Deltagarnas första uppgift blev nu att svara på frågan Varför?. I mindre grupper gavs möjlighet att vrida och vända på argumenten. Trovärdighet i relation till partners, långsiktighet, kontinuitet, förtroende, ömsesidiga åtaganden och professionalism var nyckelord i diskussionerna. Med professionalism avsågs exempelvis att komma bort från att samverkan blir för personberoende. En grupp menade också att strukturerna ger större legitimitet och status till samverkan. En av de diskuterade aspekterna är nyttan, en viktig drivkraft för all forskning, som med samverkan kan bli än större. Som Gerry Andersson uttryckte det: Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och fördjupa lärosätenas forskning och utbildning. Organisering och styrning av samverkan är en förutsättning, fortsatte Gerry, och lyfte fram Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola som förebild. Många av deltagarna var överens om att en formalisering gynnar långsiktiga relationer och stärker kvaliteten på forskning och utbildning. Samverkan är också något som externa finansiärer efterfrågar allt mer i utlysning av medel. Het samverkan och verkstad! Samverkan har aldrig varit så hett! konstaterade Margareta Norell Bergendahl, vicerektor på KTH, som inledning på eftermiddagen. Hon berättade om KTH:s arbete med strategiska partners och gav deltagarna inblick i KLOSS-projektet, som handlar om att ta fram verktyg för strategisk samverkan mellan lärosäten, näringsliv och samhälle. Margareta betonade att samverkan bör vara en ledningsfråga. Gruppsamtalen fortsatte, och nu var det dags för deltagarna att dela med sig av sina egna erfarenheter av formaliserad samverkan. Kring vilka verksamheter har lärosätena det idag, och var ser man behoven framöver? Fakta UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen har idag 17 högskolor och universitet som medlemmar.

22 Gemensamma reflektioner efter gruppsamtal En mängd projekt och verksamhetsområden med olika former av samverkan presenterades, från stora projekt med många aktörer, som Innovationskraft Stockholm, till mindre, utvecklingsbara samverkansområden med få aktörer, som samarbetet kring uppsatsarbeten med Försvarsmakten. Verkstad! var det spontana svaret på frågan om varför vissa samarbeten bör formaliseras. För att få igång verksamheten och nå resultat behöver projekten göras hanterbara och man behöver hitta metoderna för hur samverkan ska se ut. Fortsättning i Östersund Nästa träff för lärprojektet är förlagd till Mittuniversitetet, Östersund den 4 november, i samband med UniLinks arenaträff. Till dess har delta- garna i hemläxa att skicka in ett exempel på formaliserad samverkan från det egna lärosätet, för att kunna ta sig an frågan om hur formaliserad samverkan ser ut. Ytterligare en träff äger rum i vår, innan lärprojektet avslutas i samband med HSS-konferensen på Linnéuniversitetet i Kalmar i maj I den avslutande sammanfattningen kunde arrangörerna konstatera att syftet med dagen uppnåtts. Flera deltagare tyckte att det var positivt att prata i mindre grupper och få chansen att vända och vrida på frågorna tillsammans. Cecilia Vestman drog slutsatsen att vissa frågor hängt med länge och att lärprojektet förhoppningsvis blir ett sätt att med hjälp av god kommunikation och ökad kunskap komma ett steg längre. Arrangörerna: Maria Mårtensson, Stockholms universitet, Gerry Andersson, Högskolan i Halmstad och Cecilia Vestman, Mälardalens högskola

23 Grupperna delar med sig av sina diskussioner Erfarenhetsutbyte gavs stort utrymme under dagen. Mattias Dyrvik antecknar Varför formaliserad samverkan? Material och länkar Inbjudan UniLink KLOSS-projektet HSS 2015 Lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer Träffar 2014: 29/9 Stockholm 4/11 Östersund Träffar 2015: 16/3 Stockholm 28-29/5 Kalmar, HSS

24

25 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer

26 Formaliserad samverkan hur ser den ut? I början av hösten 2014 startade UniLink ett lärprojekt kring formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer. Den 4 november samlades lärprojektets deltagare för en andra träff med erfarenhetsutbyte och samtal på Mittuniversitetet i Östersund. Ämnet för dagen var hur formaliserad samverkan ser ut på olika lärosäten. Dagen inleddes av samtalsledarna Cecilia Vestman från Mälardalens högskola och Maria Mårtensson från Stockholms universitet. De gav en återblick från lärprojektets första träff, där temat var varför formaliseras samverkan?. Några svar som kom fram vid första träffen var att lärosätena genom formalisering vill visa på ömsesidighet med samverkanspartners, ge samverkan högre legitimitet och tydliggöra gemensamma målsättningar. Formaliseringen sågs även som ett tecken på att lärosätena vill professionalisera sitt samverkansarbete. Dagens inledande samtal rörde sig kring definitioner och vad man lägger in i de olika begreppen formaliserad, strukturerad respektive strategisk samverkan. Bland annat nämndes Vinnova och KLOSS-projektet som använder begreppet strategisk samverkan. Utgångspunkten där är ledningsengagemang på alla nivåer och samverkan kännetecknas av långsiktiga relationer med systematiska arbetssätt. Även i CARENA-projektet lyfts behovet av mer strukturerad samverkan i form av exempelvis samverkansarenor, om samverkan ska bli ett strategiskt verktyg som utvecklar lärosätet i riktning mot dess mål och strategier. Det är kanske därför den långa traditionen av samverkan med offentliga aktörer inom professionsutbildningarna kopplat till exempelvis praktikplatser sällan nämns i de här sammanhangen, funderade Cecilia Vestman. Den betraktas inte som strategisk. Exempel på formaliserad samverkan Diskussionen om hur formaliserad samverkan ser ut fortsatte sedan utifrån konkreta exempel från deltagarna. Exemplen visade att formaliserad samverkan kan se ut på många olika sätt. Den kan vara strategisk i form av avtal på ledningsnivå, eller operativ som återkommande mötesplatser mellan forskning och praktik eller rutiner för förmedling av ex-jobb och uppsatsarbeten. Formaliserad samverkan kan också handla om lärosätesintern samordning och ansvarsfördelning i Återblick från träffen i Stockholm, 29 september.

27 Avtal kan skapa en riktning för arbetet, men det ska inte vara för detaljerat. Karin Axelsson, Mälardalens högskola Antonia Ribbing, Södertörns högskola, lyfte vikten av att bygga strategisk samverkan på befintliga samarbeten, istället för att bygga nytt. Elisabeth Berg, Karlstads universitet, undrade hur man kan arbeta med upparbetade kontakter när ett lärosäte väljer att lägga ner en utbildning. Hur vårdar man kontakter som tagit år att bygga upp? Kan man informera och diskutera med sina samverkansparter innan beslut är tagna? Kan det ge ökad förståelse för ett svårt beslut? Karin Axelsson, Mälardalens högskola förhållande till externa parter. Formaliserad samverkan tar ofta utgångspunkt i redan befintliga samarbeten, och syftet kan vara att åstadkomma bättre överblick, möjliggöra mer medvetna satsningar eller att kraftsamla för att lösa ett problem. Samtidigt kan formalisering av samverkan i form av avtal eller avsiktsförklaring komma till stånd som avstamp för en ny samverkan. Samtliga deltagare uttryckte att man antingen redan har eller snart kommer att ha en mer formaliserad samverkan, i någon form. Jonas Andersson från Högskolan i Borås tyckte sig ha sett att det under senare år skrivits fler och mer formaliserade avsiktsförklaringar kring samverkan än tidigare. Strategisk Ulla Boström Hjorth från Lunds universitet berättade om deras samverkan med Försvarsmakten, där studenter till exempel kan söka examensarbete. Trots att studenterna får tillgång till spännande frågor och kontakter, väljer de bort möjligheten på grund av att upplägget inte presenteras tillräckligt intresseväckande, menade Ulla Boström Hjorth. Från Högskolan i Gävle berättade Anna Bäcklund och Anna Jansson Åkerson om formaliseringen av mångåriga kontakter mellan högskolan och Gävle kommun. Första steget är en skriftlig överenskommelse i fem punkter som sedan ska följas av en handlingsplan. Avtalet skapar riktning för samverkan, och det ska inte vara för detaljerat, kommenterade Karin Axelsson från Mälardalens högskola. Hon påpekade också att personal på högskolan med ansvar för samverkansfrågor bör vara inblandade från början, även om själva avtalet formellt skrivs mellan ledning och ledning. Möten utan struktur eller bestämd tidsintervall mellan t.ex. rektor och KS-ordförande eller kommundirektör Ej formaliserad Enstaka inhopp av extern föreläsare i en kurs Samhällskontraktet mellan Mälardalens högskola och offentliga aktörer Operativ Formaliserad Forskarna på slottet. Seminarieserie för möten forskare företag. Högskolan i Gävle tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg Fakta UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen har idag 17 högskolor och universitet som medlemmar.

28 Ett annat exempel från Gävle var Forskarna på Slottet, ett gemensamt initiativ från landshövdingen och högskolans rektor, som blivit en populär mötesplats mellan näringsliv och forskare. Deltagarna var eniga om att det rör sig om formaliserad samverkan i och med att parterna enats om en form för samarbetet, men frågan om samverkan var strategisk eller operativ lämnades obesvarad. Cecilia Vestman från Mälardalens högskola beskrev hur högskolan arbetar med att skapa formaliserade samverkansavtal enligt en särskild process i nio steg. I första steget träffas högsta ledningsnivån och därefter fördelas det operativa arbetet med att inventera lämpliga samverkansområden och former för samverkan, beroende på vilka delar av högskolan som berörs. I modellen ingår även arbete med PR och kommunikation samt uppföljning. En erfarenhet av arbetet med modellen är att varje enskilt avtal inte får bli för omfattande. Då riskerar parterna att få ägna för mycket tid åt möten och uppföljning. Maria Mårtensson, Stockholms universitet, berättade om Akademin för ekonomistyrning i staten, AES. Mötesplatsen har funnits i över tio år och är en fungerande samverkansplattform med dynamisk och levande miljö, trots att Maria beskriver den som ostrategisk samverkan. Vår styrka är sakfrågan, menade hon. Vi delar intresset för hur man styr en offentlig verksamhet och AES uppfattas som mycket givande för både deltagande myndigheter och forskare. Sista exemplet kom från Elisabet Berg och handlade om Karlstads universitets rutiner kring arbetet med samverkansavtal om grundutbildning. Avtal finns med både privata och offentliga aktörer och skrivs på chefsnivå, av programledare eller dekan. Ledningen är inte involverad i avtalsskrivningen, som anpassas efter varje program och följs upp årligen. Glapp mellan ledning och operativ nivå Dagen avrundades med en summering. Sammanfattningsvis vittnade många deltagare om ett Anna Bäcklund och Anna Jansson Åkerson, Gävle, berättar om Forskarna på slottet.

29 Deltagarna delar med sig av erfarenheter från det egna lärosätet glapp mellan ledningsnivå och operativ nivå. Ett exempel är när det tecknas övergripande avtal på ledningsnivå utan tankar om hur det ska implementeras i praktiken. Ett annat exempel är när ledningsnivån inte känner till vad som pågår på operativ nivå. Det skulle behövas en närmare dialog mellan ledningsnivå och operativ nivå, liksom en intern, samordnande organisation som överbryggar gränser mellan olika enheter och nivåer. En modell för intern organisation är att skapa arenor eller plattformar för samverkan. Funktioner som vicerektorer för samverkan kan också vara sätt att säkra upp att det finns personer som rör sig mellan olika delar av organisationen och kan bli bärare av information. En annan slutsats var att samverkan är personberoende, eftersom det framför allt handlar om att bygga upp relationer. Nästa träff i mars Lärprojektet träffas nästa gång den 16 mars 2015 i Stockholm. Då fortsätter samtalet, med fokus dels på kopplingen mellan strategisk och operativ nivå, dels på intern och extern kommunikation. Vid träffen kommer även representanter för KLOSS och CARENA att medverka, med reflektioner kopplade till lärprojektets slutsatser hittills. Grupperna delar med sig av sina diskussioner Jonas Andersson, Borås Ulla Boström Hjorth, Lund Material och länkar UniLink KLOSS-projektet Vinnova CARENA-projektet Forskarna på Slottet Samhällskontraktet Akademin för ekonomistyrning... Karlstads universitet Lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer Träffar 2014: 29/9 Stockholm 4/11 Östersund Träffar 2015: 16/3 Stockholm 28-29/5 Kalmar, HSS

30

31 .3 samverkan Med Arbetet med formaliserad samverkan är ett system, där de olika nivåerna samspelar. i fokus Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer Södertörns högskola

32 När ska samverkan formaliseras? UniLinks lärprojekt kring formaliserad samverkan mellan akademi och offentliga aktörer har haft sin tredje träff. Den här gången möttes deltagare från femton lärosäten på Södertörns högskola och dagens huvudfråga var när i tiden det är lämpligt att formalisera samverkan. Deltagarna hälsades välkomna till högskolan av professor Cheick Wagué som är rektorsråd för samverkansfrågor. Han berättade om den pågående satsningen för att göra Flemingsberg till ett levande campus där mångvetenskaplighet är honnörsordet. Här finns förutom Södertörns högskola även KI och KTH samt framöver även Röda korsets högskola och polisutbildning. Gerry Andersson, Högskolan i Halmstad Strategisk samverkan förekommer på alla nivåer i organisationen Nästa programpunkt var en inledning från Maria Mårtensson och Cecilia Vestman, som summerade lärdomarna från lärprojektets två första träffar. Det handlade bland annat om begreppen formaliserad samverkan respektive strategisk samverkan, samt om det upplevda glappet mellan operativ nivå och ledningsnivå. Maria hänvisade till strategiforskningens övergång från deliberative strategy till emergent strategy. Övergången innebär att det inte längre enbart är ledningsnivån som tänker och planerar medan den operativa utför, utan att strategiska beslut och handlingar förekommer på alla nivåer i organisationen. Sammantaget underströk Cecilia och Maria betydelsen av att se arbetet med formaliserad samverkan som ett system, där de olika nivåerna samspelar. Diskussion om dagens huvudsakliga frågeställning Lärprojektet har ett antal frågeställningar som utgångspunkt och denna gång var det dags för frågan om när samverkan bör formaliseras. Deltagarna tog sig an frågan i form av gruppdiskussioner efter en inledning från Gerry Andersson, där han bland annat hänvisade till det pågående VINNOVA-finansierade projektet CARENA (Collaboration Arenas). Gerry använde metaforen ett fönster som öppnar sig som viktig faktor för när det är läge att formalisera samverkan. Sådana fönster, eller nya förutsättningar, kan vara en ny regionbildning, större strukturrationaliseringar eller att det kommer in nya nyckelpersoner hos samverkansaktörer. Generellt sett kan man säga att det finns två alternativ, sa Gerry. Antingen börjar samverkan i det operativa för att sedan undan för undan bli mer formaliserad. Eller så börjar samverkan med en formalisering för att ge tydliga ramar för den fortsatta utvecklingen på operativ nivå.

33 Formalisera när ömsesidiga behov framträder Från gruppdiskussionerna kring när-frågan framkom bland annat att formalisering bör ske när parterna kan identifiera och uttrycka de ömsesidiga behoven av samverkan. Ett annat svar var att formalisering bör ske för att prioritera mellan flera pågående aktiviteter, så att resurserna används på bästa sätt. En grupp menade att formalisering kommer in i ett senare skede med offentliga partners, jämfört med samverkan med näringslivet. Gruppens argument var att samverkan med näringslivet oftare beskrivs mer i detalj, medan samverkan med offentliga partners tar längre tid att utveckla, involverar fler aktörer och bygger mer på relationsskapande och förtroende. En annan grupp tog upp nyttoperspektivet och funderade på vad som händer om och när vi formaliserar. Stabiliserar eller begränsar det rent av samverkan? Vad är samverkansskicklighet? Dagen fortsatte efter lunch med ett pass kring samverkansskicklighet. Cecilia Bjursell, Peter Dobers och Anna-Carin Ramsten berättade om sitt delprojekt Meritportfölj för samverkan inom det VINNOVA-finansierade projektet KLOSS. De har bland annat gjort en dokumentstudie där de tittat på i vilken utsträckning samverkan finns med i exempelvis CV-mallar eller andra formulär för rekrytering eller befordran av akademisk personal. Vid sidan av vetenskaplig respektive pedagogisk skicklighet uttrycks övrig skicklighet där administration och samverkan är tänkbara parametrar. Ett konkret exempel som togs upp var SLU:s samverkanslektorat som tillsattes för några år sedan. Samverkanslektorerna har visat sig vara attraktiva för rekrytering till andra lärosäten. Jämförelse Ur: Samverkansskicklighet (Studentlitteratur 2016) Av: Cecilia Bjursell, Peter Dobers, Anna-Carin Ramsten Vid sidan av vetenskaplig respektive pedagogisk skicklighet uttrycks övrig skicklighet där administration och samverkan är tänkbara parametrar. Från redovisning av KLOSS-projektet Meritportfölj för samverkan Anna-Carin Ramsten, Cecilia Bjursell och Peter Dobers redovisade ett delprojekt från KLOSS. Inom ramen för delprojektet har även ett trettiotal forskare i ledande befattning, såsom professorer eller centrumledare, intervjuats. Merparten av dessa beskrev samverkan framför allt som en intern fråga, snarare än som samverkan med externa parter. Det beskrevs dock finnas variationer beroende på om intervjupersonerna var från till exempel humsam-området eller från tekniksidan. Diskussionerna om samverkansskicklighet fortsatte sedan i grupper. Det var uppenbart att det finns olika syn på behovet av kunskap, färdigheter och förmågor beroende på om man är forskare eller om man utgör stödfunktion för samverkan på lärosätet.

34 Camilla Nicander, Örebro universitet och William Turner, Stockholms universitet Laget runt kring organisationsförändringar Som avslutning på dagen gjordes en kort lägesrapport kring hur samverkansstöd och externa relationer organiseras vid de olika lärosätena. Det vittnades om många planerade, pågående och just avslutade omorganisationer. Några lärosäten väljer att skapa stora enheter, medan andra drivs av en decentraliseringstanke, där samverkansfrågorna ska skötas i kärnverksamheten och inte av centrala stödfunktioner. En skiljelinje var också att vissa lärosäten organiserar samverkansfrågorna under kommunikations- avdelningen, medan andra gör mindre stödfunktioner kopplade till ledningskansli eller motsvarande. Flera deltagare beskrev hur VINNOVA:s satsningar inom samverkansområdet de senaste åren har påvekat lärosätena att se över sina organisationer. Lärprojektets avslutande träff är i form av ett seminarium på HSS-konferensen i Kalmar den 29 maj.

35 Elisabeth Berg, Karlstads universitet Jonas Andersson, Borås Petra Norling, Stockholms universitet Stabiliserar eller begränsar formaliseringen samverkan? Röst från dagens gruppdiskussioner Lärprojektet Formaliserad Formaliserad samverkan samverkan mellan akademi och offentliga aktörer mellan akademi och offentliga aktörer Fotograf: Anna Hartvig Layout: Annika Söderman, Ärligt talat Träffar 2014: 2014: 29/9 29/9 Stockholm Stockholm Träffar 4/11 Östersund Östersund 4/11 Träffar 2015: 2015: 16/3 16/3 Stockholm Stockholm Träffar 28-29/5 Kalmar, 29/5 Kalmar, HSSHSS Fakta UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen har idag 17 högskolor och universitet som medlemmar. Material och länkar UniLink KLOSS-projektet VINNOVA CARENA-projektet HSS-konferensen, Linnéuniversitetet Södertörns högskola

36

37 UniLinks arenaträff den 8-9 maj 2014 i Halmstad Formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentliga organisationer - En kategorisering och diskussion Leif Jonsson