Kvalitetsredovisning Verksamhetsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Verksamhetsåret

2 Grundfakta om förskolan och verksamhetens förutsättningar finns i Österåkers Kommun och är belägen i de centrala delarna av. Förskolan har funnits sedan 1991 i för verksamheten anpassade lokaler. Klippan drivs som ett föräldrakooperativ och har ett samarbete med Svenska kyrkan. På förskolan finns 38 barn fördelade på 3 avdelningar: Under verksamhetsåret har Duvan haft 11 barn mellan 1-3 år, Regnbågen har haft 15 barn mellan 3-4 år och Kvisten har haft 12st 5-åringar. På förskolan arbetar 5 förskollärare, 3 barnskötare samt 1 förskolechef som också är Specialpedagog. Åldersindelningen har sett ut enligt följande: Antal barn Födda Duvan Regnbågen Kvisten Antal barn per årsarbetare: 5,4 Tillsammans med Läroplanen för förskolan (Lpfö98), kommunens riktlinjer och andra styrdokument så styrs Klippans verksamhet av våra honnörsord: Medmänsklighet Nyfikenhet Självkänsla Vårt kristna kulturarv Föräldrasamverkan Viktiga händelser under året för verksamhetens utveckling Vi har mer än väl lyckats uppnå kommunens mål att öka andelen förskollärare. Ett utav målen i förskolenämndens verksamhetsplan 2009 är att öka andelen förskollärare i förskolan från 40 % till 50 % 2009, 55 % 2010 för att nå 66 % så snart detta är möjligt. Av den fast anställda personalen är nu 62 % förskollärare. Vi har fortsatt att strukturerat upp verksamheten i form av en årsplan och arbetar utifrån det pedagogiska året som ligger till grund för verksamheten. (Se längre fram.) Föräldrarna har gjort det möjligt till en planeringsdag i början av terminen och en utvärderingsdag i slutet av terminen. Detta har underlättat och möjliggjort till bra struktur, utvärderingar och reflektioner. Barngrupperna Vi prioriterar små barngrupper och vi försöker hela tiden hitta nya vägar för att skapa små grupper. Även vår lilla småbarnsgrupp på 11 barn försöker vi dela upp vid olika aktiviteter. Vi har kunnat behålla barnantalet på 38 barn fördelade på tre avdelningar, vilket vi känner oss nöjda med. Vi har haft ett deltidsbarn under verksamhetsåret vilket gjort att vi har haft ett barn extra. Inför hösten är vår ambition att ha 10 barn på vår småbarnsavdelning Duvan, 16 barn (varav ett på deltid) på vår mellanavdelning Regnbågen och 12 barn på Kvisten (vår 5 års avdelning). 2

3 Rutiner och underlag i det sytematiska kvalitetsarbetet Verksamhetsplan Den tidigare verksamhetsplanen behövde omarbetas för att bli mer funktionell i vardagen. Verksamhetsplanen ska inte vara en pappersprodukt utan ett arbetsverktyg under hela verksamhetsåret. Vi fortsätter att arbeta utifrån vår Årsplan för att organisera arbetet under ett år. Det är angeläget att skapa en gemensam syn för alla som jobbar på förskolan. Det blir ett sätt att åskådliggöra organisationen och påvisa vad den förväntar sig av var och en av medarbetarna. Detta blir en utgångspunkt för hur varje arbetslag och den enskilde pedagogen kommer att uppfatta sitt uppdrag. För att sortera vad som är vad i verksamheten har vi delat in den i 3 delar: En för pedagogiskt upplägg; Vad görs i arbetet med barnen? En för olika möten; Vad görs för att förskolan som organisation ska fungera? En för utvecklingsarbete; Vad görs för att utveckla arbetet? Som ett komplement till detta har vi formulerat mål för vår grundverksamhet. Med grundverksamhet menar vi den verksamhet vi alltid bedriver. Fokus för grundverksamheten är vår kultur (värdegrund och förhållningssätt), rutiner, lek och lärande miljö. Dessa reviderar vi vid behov. Vår verksamhetsplan blir således en kort beskrivning av prioriterade mål och vem som är ansvarig. Till grund för detta är ovanstående ett viktigt komplement samt kvalitetsredovisningen som också ligger till grund för vår verksamhetsplan. Uppföljning av åtgärder för utveckling från föregående års egna Kvalitetsredovisning Föräldrasamverkan Vi anser fortfarande att vi har en bra föräldrasamverkan med engagerade föräldrar men vi ville utveckla samarbetet ytterligare genom att bjuda in föräldrarna i större utsträckning till en dialog. Vi märker att föräldrarna känner sig välkomna in på avdelningen och också gärna dela med sig av det som de har att erbjuda. Följande åtgärder beskrevs i förra årets Kvalitetsredovisning: Vårens föräldramöten sker i en dialog med föräldrarna där vi tar upp aktuella diskussionspunkter. Vi är tydliga i vårt bemötande gentemot föräldrar. Vi vill tydliggöra våra honnörsord. Så här har det gått: Vårens föräldramöte har skett i dialog med föräldrar där vi har försökt att få föräldrarna delaktiga i en dialog kring våra Honnörsord. Denna gång lyfte vi ut Självkänsla och medmänsklighet Syftet var att: - Öka samarbetet med föräldrarna. - Medvetandegöra Honnörsorden - Som förälder kunna påverka innebörd och utveckling av varje honnörsord i den dagliga verksamheten - Synliggöra hur det ser ut idag Frågeställningar vi samtalade kring var: - Vad menar vi med medmänsklighet/självkänsla för våra barn? - Hur kan man arbeta med medmänsklighet/ självkänsla här på Klippan? - Hur kan man arbeta med medmänsklighet/ självkänsla hemma? 3

4 Nya åtgärder för förbättring Vi är nöjda med hur vi har jobbat med detta och har fått en positiv respons från föräldrar. Vi fortsätter som vi gjort. IUP Den individuella utvecklingsplanen behövde revideras, vilket vi nu har gjort. Vi har fortsatt att arbetat utifrån våra nya underlag och nya mallar där vi har betonat barnets styrkor och förmågor. Vi har stor hjälp av vår årsplan när IUP samtalen ska ligga och när de ska förberedas som gör att vi får en bra överblick. Vi har haft uppföljningssamtal på vårterminen för att stämma av eller eventuellt sätta nya mål. När så behövts har vi använt oss av ESU: s mall för Åtgärdsprogram. Följande åtgärder beskrevs i förra årets Kvalitetsredovisning Vi vill i större utsträckning stärka barns inflytande genom att låta de individuella barnens mål styra verksamhetens planering. Detta är något vi behöver jobba vidare med. Vi har själva utvärderat samtalen men vi kommer att göra detta kontinuerligt och mer ingående. Vi vill också utvärdera samtalen tillsammans med föräldrarna. Vi vill utveckla en röd tråd mellan barnens lärande, pedagogisk dokumentation på avdelningarna, portfolioarbete och IUP samtalen. Så här har det gått: Vi märker att vi är mer medvetna om de mål vi sätter till viss del styr verksamheten, men inte i den utsträckning vi önskar. Vi kan också se en ojämn kvalitet på de samtal vi har. Trots gemensamma mallar och samtal kring vad samtalen ska innehålla har vi inte lyckats utveckla samtalen i den utsträckning vi önskat. Vi ser skiftande kommentarer i de utvärderingar vi gjort från föräldrar. De flesta är nöjda med samtalen och tycker att de är givande, medan några faktiskt inte anser att samtalen är givande. Vi tolkar det som att personalen har olika kompetenser när det gäller att förhålla sig ett samtal. En diskussion har startats ifall de pedagoger som inte har tillräcklig kompetens att ha samtal bör ha det. Vår ambition är naturligtvis att även dessa pedagoger får utveckla sig. Nya frågor som ställs är hur kan vi ta tillvara på varandras kunskaper, kanske kan vi observera varandra? Nya åtgärder för förbättring Se över mallarna, samtalsunderlagen. Avsätta tid på ett personalmöte där vi pratar om vilken barnsyn vi har och vad som är viktigt i ett utvecklingssamtal. En slutsats är att vi behöver jobba vidare med detta genom att satsa på utbildningar, både vad det gäller pedagogisk dokumentation och IUP samtal. Vi måste ha en röd tråd mellan barnens lärande, pedagogisk dokumentation och IUP samtalen! Friluftsfrämjandet Vår ambition var att få ett mer fungerande samarbete med Friluftsfrämjandet eftersom vi tycket att det fungerade dåligt rent administrativt. Vi har fortsatt Mulleverksamheten med våra 5 åringar. Då vi tycker att Friluftsfrämjandet har en bra verksamhet och att vi har utbildad personal så har vi valt att utöka samarbetet med Friluftsfrämjandet. Vi får också så bra och positiv respons från både barn och föräldrar om vår Mulleverksamhet. Rent administrativt kommer det nu att fungera bättre med ett smidigare system. Vi vill därför utöka vårt samarbete och bedriva både knytte och Mulle på alla våra avdelningar. Vi kommer att utbilda fler ledare, köpa in mulledräkten och vidareutbilda de ledare vi har. 4

5 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och kommunala mål Normer och värden Genusperspektiv Mål Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar, liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98, s 4). Så här har vi arbetat med målet Vi arbetar hela tiden aktivt med vårt förhållningssätt gentemot genus och jämställdhet, vilket är viktigt för barnens förståelse av genus. På Klippan behandlas alla barn som om de är individer och inte beroende av kön. Vi ser till att stötta varje barn utifrån deras individuella behov, snarare än könstillhörighet. Vi är väldigt medvetna om att vårt eget förhållningssätt till barnen ska vara likvärdigt oberoende av om vi pratar till en pojke eller en flicka. Vi berömmer pojkarna extra mycket då de är snälla och hjälper en kompis. Flickorna beröms extra då de vågar, kan och visar på sin styrka. Vi försöker att påminna varandra om att inte benämna barnen utifrån tufft eller sött eller annat som kan vara kopplat till könstänkande. Vi är också medvetna om att vi ibland gör misstag i vårt arbete med barnen, men att vi då kan och vågar uppmärksamma varandra genom att genuspipa varandra för att medvetandegöra oss själva. Med genuspip menar vi att vi säger pip när någon kollega eller man själv uttrycker sig fel. Vi anser att vårt förhållningssätt och våra värderingar ständigt omprövas. Miljön är något vi reflekterar över ofta och försöker utarbeta så att den ska passa alla barn. Detta ämne, anser vi, går mycket in i barns inflytande och hur vi lyssnar och vad vi tillåter, därför får vi in detta på ett bra sätt i temaarbetet. Vi har arbetat väldigt mycket med hur vi är mot varandra. En bra kompis, hur man pratar med varandra och kroppsspråk och mimik. Vad ger vi för signaler till varandra och barnen när vi pratar. Vi har också ett pågående tänk kring vår värdegrund i personalgruppen och tänker väldigt mycket kring likabehandlingsplanen. Utifrån föräldramötet tog vi till oss iden om en bra-burk där vi samlar goda handlingar som barnen gjort. Efter en tid läses lapparna upp och då blir man påmind om bra saker som gjorts och sporras att göra fler bra saker. Även hur vi agerar och tänker i vårt förhållningssätt mot varandra i personalen påverkar hur barnen är mot varandra. Så här har vi utvärderat målet I kommunens kundundersökning och vår egen enkätundersökning där ämnet tas upp. Pedagogerna har observerat barnen och lyssnat in vad de tycker. Personalen observerar varandra. Personalen har diskuterat sina förhållningssätt och genus på våra möten och utvärderat dessa på utvärderingsdagarna Utvärderingen visar Kommunens kundundersökning visar att föräldrarna i hög grad 3,6 av 4 möjliga instämmer helt med att personalen arbetar aktivt i jämställdhetsarbetet mellan flickor och pojkar. Detta är en ökning med 8 %. Intressant dock att se att 16 % inte vet om vi gör det. Personalen arbetar aktivt för jämställdhet mellan pojkar och flickor. 5

6 Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Vi tolkar det som att när vi behandlar barnen och varandra lika bidrar det till hur barnen behandlar varandra, oavsett om de är flickor eller pojkar. Vi kan se att våra barn gör just detta. Vi är nöjda med resultatet, men vi är medvetna om att vi kan förbättra oss inom det här området och vi är öppna för nya idéer och nytänk. Vi vill bli bättre på att dokumentera för att på så sätt tydliggöra vårt genusmedvetande. För att komma långt i genusarbetet så behöver vi även få med föräldrarna, eftersom barnen får många värderingar hemifrån om hur pojkar och flickor ska vara. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplaner måste upprättas utifrån en aktuell kartläggning för alla verksamheter. (Kommunens kvalitetsredovisning 2009) Vårt mål är att: Upprätta en likabehandlingsplan: Att alla skall känna till vår likabehandlingsplan. Att alla såväl barn, föräldrar samt personal skall få reflektera och vara med och utvärdera den så att den kan förfinas. Att den ska vara/bli ett verktyg för oss som arbetar som gör oss än bättre i vårt jämställdhetsarbete. Så här har vi arbetat med målet Vi har upprättat en likabehandlingsplan utifrån en aktuell kartläggning av vår verksamhet. På vårt föräldramöte delgav vi föräldrarna likabehandlingsplanen och det gavs tillfälle att diskutera den, dock inte på djupet. Ett utav våra honnörsord är medmänsklighet och detta blev naturligt att lyfta. Vi har även samtalat kring den på våra personalmöten och inte minst på samlingar med barnen. På detta sätt kan denna plan bli ett levande dokument på samma sätt som verksamhetsplanen. Barnen får sätta ord på det lilla och föräldrarna får stå för familjens verklighet. Vi som arbetar får vara sensorer för klimatet på förskolan, i barngruppen, i mötet mellan vuxna och barn och inte minst mellan vuxna och vuxna. Vi måste så aktivt som möjligt hjälpa barnen och oss själva med att leva upp till det vi kommit överens om. Nya föräldrar informeras vid inskolningen, barnen utifrån sin ålder när de börjar hos oss. De får växa in i verksamheten om de är små, är de däremot äldre så informerar vi om vilka överenskommelser som finns hos oss. Likabehandlingsplanen behöver revideras varje år. Så här utvärderar vi målet Vi har fått god respons från föräldrar och vi själva känner att vi har fått på pränt hur vi jobbar med jämställdhetsarbetet och medmänsklighet utifrån en nulägesanalys. Detta har utvärderats på våra personalmöten. Utvärderingen visar Vår egen enkätundersökning visar att föräldrarna i stor utsträckning känner till vår likabehandlingsplan och just detta var vårt främsta mål. Att de också ska vara väl insatta i den blir nästa steg. Vi kan också se att våra barn behandlar varandra bra och vi antar att vårt förhållningssätt gentemot barnen och varandra speglar av sig i just detta. Vi kom också på att vi inte alltid har visat den för de nya familjer som börjar här. Klippans enkät Fråga 22 Jag känner till Klippans likabehandlingsplan Antal: 1:or 2:or 3:or 4:or (Instämmer inte alls) (Instämmer helt) ,8 3,8 av 4 anser att de känner till Klippans likabehandlingsplan. 6

7 Vi kan också se att 3,9 av 4 möjliga instämmer att vi aktivt motverkar att någon behandlas illa. Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi till stor del uppfyllt målen väl. Vi är positiva till att så många känner till vår likabehandlingsplan. Vi i personalen anser att vi kan bli bättre på att använda oss av den som ett verktyg, att oftare återkoppla till den, men ser också stor skillnad från den tidigare likabehandlingsplanen som kändes som ett dokument som bara skulle finnas och inte så många kände till. Att använda oss av likabehandlingsplanen som ett verktyg där vi är väl medvetna vad som står och ständigt reflekterar kring det. Att föräldrarna är mer medvetna om dess innehåll genom att reflektera med oss. Att vi hittar rutiner så att de nya familjerna tar del av den vid t.ex. inskolning. Utveckling och lärande Språk Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, (Lpfö 98 s, 9.) Vi vill att barnen får möjlighet att utveckla sin kulturella identitet såväl som sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål i enighet med läroplanens intentioner. Vi vill väcka barnens lust och nyfikenhet. Så här har vi arbetat med målen Vi tycker att språk och lärande går hand i hand. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling (Lpfö 98, s 6). Vi tycker att det är viktigt att barnen ska få prata till punkt och få säga vad de tycker, men det är minst lika viktigt att bli lyssnad på. Språket och kommunikation är en bidragande hjälp i leken. Utan kommunikation blir det svårt att ta till sig kunskaper och reflektera över dessa. Vi anser att vi har bra förutsättningar att möta flerspråkiga barn och anser att det inte alltid är det bästa att plocka ut barnet ur gruppen för att på så sätt träna sitt modersmål. Det viktiga är att arbeta medvetet med språket i verksamheten. Som stöd för språkutvecklingen använder vi oss av bildkommunikation och tecken, TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Detta hjälper både oss och barnen till en gemensam förståelse. Nästan all personal har nu deltagit i TAKK utbildning. Vi använder oss av tecken som stöd i det talade språket främst på vår småbarnsavdelning där det största behovet finns. Där har vi har också sett på Kika på Ika med Tecken tanten, barnen tycker att det är så roligt och deltar nu på ett aktivt sett, mer än tidigare. Det har också gått lättare att introducera denna kommunikation med de nya barn som har tillkommit under denna termin. Vi har också uppmärksammat att barnen är bra på tecken. Materialet Babblarna är något som vi aktivt arbetar med och som har blivit våra barns favoriter. Vi har läst böckerna och tecknat och sedan åter kopplat med bilder vad som händer i böckerna. 7

8 Med de större barnen har vi i temat fått in bitar med språk och koncentration där barnen omedvetet får öva upp sig på att tala i grupp, lyssna, öva på sin munmotorik (ballonger), tänka och formulera frågor och tankar, problemlösning men framför allt har vårt mål varit att skapa nyfikenhet och intresse kring vad som händer. Vad finns i luften? Vi har inte fokuserat på rätta svar och resultat utan mer på processen och vägen framåt. Alla barn har olika tankar, idéer och funderingar kring hur någonting sker och inget är fel. Vi uppmuntrar och lyssnar, frågar och berättar. Vi har varit lyhörda för barnens intressen, om barnen varit mer intresserade av hur något fungerar har vi forskat vidare i det. Vi har experimenterat och undersökt många olika saker i temat. Två ur personalen har under verksamhetsåret deltagit i de nätverks som startades upp efter Trasutbildningen all personal deltog i. De känner att de har hittat inspiration hur man kan på ett enkelt sätt använda sig av observationsmaterialet TRAS, tidig registrering av språkutveckling. Det har lett till att vi diskuterat kring frågeställningarna och fått igång ett tänk. Vi känner att det är viktigt att hela tiden bära med sig de frågeställningar som finns kring språkutvecklingen hela tiden när det gäller alla barn. För att underlätta att fylla i schemat har vi gjort ett avchecknings schema med frågor som vi har framme. Vi vill att barnen ska känna tillit till sin egen förmåga. Detta når vi genom att vi uppmuntrar barnen i att själv kunna eller själv försöka; att själv ta fram, att själv städa bort, att själv klä på sig, att hjälpa till. Vidare sporrar vi till utveckling genom nya utmaningar och uppmaningar som: Jo du kan! Försök! Därutöver visar vi metoder för hur man kan göra på ett funktionellt sätt. Banens lärande bör präglas av lustfylldhet. Detta når vi genom att lära i meningsfulla sammanhang, snarare än att ha lektioner. Vi använder en mängd olika sätt att förmedla kunskap, (t.ex. bilder, sånger, drama) istället för att bara prata. Vid olika slags samlingar presenterar vi en mängd olika fakta så som djurnamn, fågelnamn, blomnamn, stödtecken, sånger mm. Vi vill på olika sätt väcka barnens nyfikenhet om något och tror att de barn som är intresserade och mogna tar till sig. De barn som inte är intresserade är med och tar till sig på sitt sätt. När man är med i en gemenskap under trevliga former är det oftast något som ändå fastnar eller lockar till lärande. Vi har använt rim, ramsor och sånger vilket vi vet är språkstimulerande. Vi ger barnen modeller för hur man kan prata på ett trevligt sätt, t.ex. kan jag be att få, ja tack/ nej tack, kan du skicka mig osv. Vi pratar med barnen, lyssnar på dem och ber dem förklara mer när vi inte förstår. Vi benämner allt vi gör vid t.ex. påklädning, blöjbyten etc. Så här har vi utvärderat målet Pedagogernas observationer och dokumentation av barnen i deras portfolio, kommunens kundundersökning samt vår egen enkätundersökning. Utvärderingen visar Vi kan själva se att tecken som stöd har gett goda resultat för de flesta barnen, främst för våra små som inte har orden samt våra flerspråkiga barn. Kundundersökningen och vår egen enkät visar att föräldrarna anser att verksamheten i hög grad utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Genomsnittet är 3,7 av 4 möjliga jämfört med kommunens genomsnitt 3,3. Verksamheten utmanar mitt barn i hans/hennes utveckling och lärande. Vår analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi bedömer att vi uppfyller målet och har hittat bra former för att arbeta på ett språkmedvetet sätt. Vi kan se att våra barn växer när de får möjligheten att uttrycka sig på många olika sätt. Vi kan också se hur de gärna delar med sig av sina nyvunna kunskaper i t.ex. tecken. Våra flerspråkiga barn har goda förutsättningar till att bli lyssnade på och få möjlighet att uttrycka sig. Vi känner att vi kan bli bättre på att lyfta olika kulturer för att på så sätt få en bredare kulturell förståelse. 8

9 Vi har planerat in i vår Årsplan när vi ska ha extra fokus på TRAS, men att ha med det som ett medvetet tänk måste vi bli bättre på. Personalen har planerat in TRAS möten på sina olika planeringar, men vi känner att det har varit svårt att få ruljans på denna kartläggning. Personalens utvärdering visar att vi behöver fler fasta tillfällen att samtala kring TRAS, ex. avdelningsmöten, planering m.m. Vi har fortsatt vårt arbete med Tras men måste bli bättre hitta bra rutiner för uppföljning. En ur personalen är anmälda till ESU:s uppföljning hur vi kan fortsätta vårt arbete med TRAS. Vi önskar även att de nyanställda som inte tagit del av TRAS utbildningen ska erbjudas detta av kommunen. En till till av personalen kommer under hösten i samarbete med ESU (Enheten för stöd och utveckling) att utbildas i TAKK. Vi ska bli bättre på att lyfta olika kulturer för att på så sätt få en bredare kulturell förståelse. Barn i behov av särskilt stöd Mål Att se varje barn utifrån deras förmågor och därmed ge dem de stöd som de har rätt till. Så här har vi arbetat med målet På Klippan har vi under året haft flera barn som haft behov av särskilda rättigheter i den dagliga verksamheten. Dessa har vi arbetat aktivt med genom att kartlägga barnen i verksamheten. Vi har genom handledning (både av mig som förskolechef men också från ESU i vissa fall) kunnat se vad barnet behöver extra stöd i. Vi har fokuserat kring barnets styrkor och förmågor och därmed kunnat ändra sammanhanget kring barnet för att på bästa sätt kunna skapa de bästa förutsättningar för en positiv utveckling. I mångt och mycket handlar det om vårat förhållningssätt, vilka glasögon vi väljer att se med. Vi har haft ett bra och nära samarbete med föräldrarna där vi också tillsammans utformat barnens individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram där så behövts. För de barn som behövt har vi strukturerat upp dagen med hjälp av aktivitetsbilder för vad som ska ske under dagen. Om vi är tydliga och konkreta på vad som ska ske är barnen förberedda vilket i sig inger trygghet. Tack vare vår höga personaltäthet och de små grupperna har vi inte behövt ansöka om resurs i samma utsträckning som man kanske annars gjort. Så här har vi utvärderat målet Genom samtal och handledning samt observationer av barnen och på våra utvärderingsdagar. Utvärderingen visar Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs. Vidare anser föräldrarna att deras barn i hög grad får det stöd och hjälp som behövs. Genomsnittet är 3,8 av 4 möjliga jämfört med kommunens genomsnitt 3,5. Vi kan se stora framgångar i vårt väl medvetna arbetssätt när det gäller barn med särskilda rättigheter. Vår analys och bedömning av måluppfyllelsen Mycket god med tanke på de framsteg vi ser hos barnen och de positiva utlåtandena från dessa föräldrar. Vi ser att vi genom pedagogisk handledning kan hitta gemensamma strategier som gynnar barnets utveckling. Vi kan se att våra barn gör stora framsteg när vi lyfter deras styrkor och förmågor. Åtgärder för utökad måluppfyllelse Eftersom vi ser att pedagogisk handlednig ger positiva effekter så kommer vi under nästa läsår schemalägga pedagogisk handledning (av förskolechef) var fjärde fredag och där emellan som vi gjort hittills när det behövs. 9

10 Hälsofrämjande arbete Mål Det hälsofrämjande arbetet bör vara förebyggande genom god hälsa och en hälsofrämjande livsstil. Barnen ska stimuleras till en aktiv utevistelse. Vi ska ha fler inplanerade rörelsepass på alla avdelningar. Tydligöra för föräldrar när barnen haft fysisk aktivitet. Prata med barnen om hur kosten påverkar oss. Så här har vi arbetat med målet: Som en del i hälsoarbetet är vi ute i friska luften varje dag och leker oavsett väder. Vidare rör sig barnen på gården, både i sin spontana lek och i aktiviteter och lekar som vi introducerar, så som Kom alla mina kycklingar, Följa John, hinderbana, längdhopp och tidtagning av springning. Vi har två härliga stora rum som inbjuder till stor rörelseglädje. Vi har där även använt rockringar och tjockmadrassen. Våra ribbstolar har använts inne för att stimulera till rörelse. Vi vill uppmuntra barnen till rörelseglädje. Alla grupper har ett organiserat rörelsepass en dag i veckan anpassat efter deras ålder. Vi använder oss till stor del av Friskis & Svettis Miniröris. Vår 5 års avdelning har hyrt gymnastiksalen i skolan bredvid oss där de en gång i veckan haft gymnastikpass. Detta har varit en mycket uppskattad aktivitet. På vintern passar vi på att ha vinteraktiviteter och försöker satsa på skridskoåkning. Vi vill att barnen ska få uppleva skogen och naturen. Varje avdelning går till skogen en gång i veckan där de utmanas motoriskt. Vi samarbetar med Friluftsfrämjandet och har således utbildade Mulle och Knytteledare. Vår 5 årsavdelning har Mulleverksamhet en gång i veckan. De andra avdelningarna har skogsutflykt en dag i veckan. Vi har sedan många år tillbaka tittat över våra matvanor. Vi får näringsriktigmat som tillagas i intilliggandes skolas kök. Till lunchen serveras oftast 3 sorters sallader. Barnen är väldigt frågande inför de olika grönsaker som vi får till lunch. Barnen vill veta vad de olika beståndsdelarna är för något. Att prata om mat och grönt anser vi vara hälsa. Till mellanmål serverar vi fil och flingor eller mjölk och smörgås, där variera brödsorterna, påläggen och grönsakerna. I övrigt så har vi inga firanden med saft och tårtor. Våra föräldrar har varit med och enats om att en liten glasspinne vid födelsedagsfirande är okej. Med tanke på våra små barngrupper så blir det inte vid så många tillfällen per år. Slutligen har vi tydliggjort för föräldrar vilka många fysiska utmaningar det är under en dag på förskolan. Så här har vi utvärderat målet Genom kommunens kundundersökning och vår egen enkät samt gemensamma utvärderingsdagar och personalmöten. Utvärderingen visar Kundundersökningen visar att vi förbättrat oss avsevärt sedan förra årets resultat. 70 % anser nu att vi i stor utsträckning har fysisk aktivitet varje dag, jämfört med föregående år då endast 54 % ansåg det. Vi ligger även här högre än kommunens snitt på 57 %. På förskolan har barnen fysisk aktivitet varje dag. Vi ligger fortfarande under kommunens genomsnitt som är 3,3 att jämföras med vårt som är 3,0 av 4 möjliga. Intressant dock att se att fler nu instämmer till viss del och att andelen som ej vet har sjunkit markant. Personalen upplever dock att måltiderna är en lugn pedagogisk måltid där möjligheter att prova på de olika maträtterna och salladssorterna erbjuds. Barnen inspirerar varandra till att smaka på allt. 10

11 På mitt barns förskola finns ett aktivt arbete runt kosten. Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Vi tolkar det som att vi blivit tydligare i vad som är fysisk aktivitet och när vi haft det, att det inte bara handlar om de inplanerade passen. Personalen anser att målet är uppfyllt men kan bli bättre och vill arbeta mer med detta. Vi upplever att barnen erbjuds riklig möjlighet till motoriska utmaningar såväl inne som ute i form av gymnastik och skogs utflykter, vilket vi vill fortsätta med kommande verksamhetsår. Att vi är ute i friska luften nästan varje dag och leker oavsett väder, är också hälsosamt. Vad det gäller arbetet med kosten så har vi uppfyllt målet till viss del men kan bli bättre att prata med barnen om varför det är så viktigt med kosten och vilken mat man mår bra av och vad socker gör med kroppen. Måltiderna har präglats av lugn och ro och tillfällen till att få smaka på olika sorters mat. Vi tolkar också det lägre resultatet kring kosten som att vi inte varit tillräckligt tydliga med att informera vilken kostpolicy vi har. Ta fram ett dokument kring vilken kostpolicy vi har. Prata med barnen om hur kosten påverkar oss. Barns inflytande Mål: Vi vill synliggöra barnens vardagsinflytande och återkoppla så att de förstår att deras åsikter har betydelse. Vi vill också att barnen i möjligaste mån är delaktiga i utvärderingen av förskolans verksamhet. Vi vill att barnen ska vara med och fatta de beslut som gäller dem, och som de är mogna att ta. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar (Lpfö 98. s 1). Så här har vi arbetat med målet Vi försöker att i mesta möjliga mån skapa en miljö som är demokratisk och tolerant. Vi känner att barnen har haft stor inflytande över deras val och vardag. Vi har i så stor utsträckning som möjligt lyssnat på barnens vilja men även utifrån deras behov beslutat hur vi ska utforma verksamheten. Vi har tillsammans med barnen pratat om vad de tycker varit roligt/tråkigt och anpassat oss efter deras önskemål (exempelvis vid gymnastik, samlingar, i skogen men även vid enklare vardagssituationer med val av sittplats och tid för toalettbesök). Vi har tagit oss tid att lyssna på varje barn t.ex. vid samling. Här har vi lyckats knyta an till demokratins grunder och synliggjort för barnen att allas åsikter är lika viktiga, men att vi inte kan tillgodose allas önskningar på en gång. Vi samtalar med barnen och löser situationen så att alla får känna att deras åsikter har betydelse. I skapandet har barnen varit väldigt fria och fått bestämma mycket själva. Med våra 4 & 5 åringar har vi jobbat mycket i grupper under terminen och de har fått välja själva med vad de vill göra och med vem de vill göra men vi har också valt grupper utifrån deras behov. Barnen kan välja och vet oftast vad de vill göra. På en utav avdelningarna har vi dagens fråga på samlingen. Det började med att barnen fick föreslå hur man skulle svara när man blev uppropad. Vi började med namn på familjemedlemmar, färgen på våra kläder, hus, bilar, favoritdjur m.m. Först var frågan ett sätt för att få barnen att vara med och bestämma (välja mellan olika alternativ) och sen att hitta på (vara delaktig). Några gånger har barnen fått välja vart vi ska gå; skogen eller lekplatsen, och några gånger om de ska vara ute eller inne. 11

12 På vår småbarnsavdelning är inte barnen med lika aktivt och säger vad de tycker. Vi tar dock hänsyn till barnen och vad de tycker är roligt när vi planerar. På rörelsepassen t.ex. har vi kunnat se hur det tindrar i barnens ögon, vilket vi då gärna gjort mer av. Så här har vi utvärderat målet Kommunens kundundersökning samt vår egen enkät. Barnintervjuerna och observationer har också legat till grund för nedanstående. Personalen har också utvärderat på personalmöten och planeringsdagar. Utvärderingen visar Kundundersökningen och vår enkät visar på att föräldrarna i hög grad anser att vi uppnått målet. Vi bibehåller i stort sett samma resultat. Genomsnittet är 3,7 av 4 möjliga jämfört med kommunens snitt 3,4. Mitt barns tankar och idéer tas tillvara. Analys och bedömning av måluppfyllelse Barnen har stort inflytande över dagen och de kanske inte inser hur mycket de är med och påverkar den dagliga verksamheten Vi försöker att inför barnen understryka då deras önskemål har tillgodosetts. Vi anser att vi till stor del uppfyllt målet men är osäkra på om barnen själva förstår i vilken utsträckning de är med och påverkar. Vi kan dock se att utifrån att i olika situationer ha erbjudit barnen valmöjlighet och demokratisk omröstning är vi inte helt säkra på att barn i 3-4-års ålder alla gånger är mogna för att fatta egna beslut och förstå konsekvenserna av dem och därefter vara nöjd med beslutet. Vi har visat på demokratisk röstning men utifrån barnens egocentriska tänkande är inte resultatet OK, trots majoritetsbeslut, för jag ville ju I många situationer vill man ha eller göra som kompisen. Valfrihet kan också ge otrygghet och velighet. Vi har funderat vidare på: Vad vill jag egentligen? Vad kan barnen få vara med och ha inflytande över? Att påtala för barnen att de är med och påverkar sin dag och den dagliga verksamheten. Fortsätta att låta barnen ha inflytande över sin dag när vi ser att de är mogna för det. Det är viktigt att alla barn blir lyssnade till och respektera deras åsikter. Det vi tar med oss till nästa år är att alla barn inte behöver göra samma saker. Exempelvis i temat luft kan de få skapa något som finns i luften istället för en luftballong. Förskola och hem Mål Vi fortsätter att ha en daglig kontakt och öppen dialog med föräldrar och informera om verksamheten och barnet. Vi fortsätter att delge föräldrarna våra mål men också hur vi följer upp våra mål. Så här har vi arbetat med målet För att man som förälder ska känna sig nöjd är det viktigt med delaktighet. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan (Lpfö98 s.15). Ett av Klippans honnörsord är föräldrasamverkan. Eftersom vi är ett föräldrakooperativ så lägger vi stor vikt vid föräldrasamverkan. Vi diskuterar ofta även hur och vad föräldrarna kan bidra med på olika sätt i verksamheten. Vi bjuder in föräldrar att bidra med sina kunskaper ifall vi t.ex. håller på med något tema som de 12

13 har kunskap kring. Vi fick hjälp med sång och ackompanjemang av ett par föräldrar vid vårt midsommarfirande, vilket var mycket uppskattat! Vi bjuder även in föräldrar till att delta i verksamheten, genom att följa med på aktiviteter och utflykter, t.ex. vår utflykt till Skansen och museibesök där föräldrar följt med. Ibland, vid t.ex. personalens sjukfrånvaro kommer föräldrarna in och arbetar i form av jour. Detta är ett bra till fälle att lära känna föräldrarna. Föräldrarna är med och påverkar verksamheten till viss del genom att den utvecklingsplan som skrivs tillsammans med föräldrarna för varje barn också påverkar verksamheten och hur vi jobbar. Föräldrarna kan också påverka genom den årliga enkäten. Styrelsen som består av föräldrarna tar alla stora beslut som gäller verksamheten. Samarbetet med föräldrar känner vi har fungerat bra. Vi har haft en öppen dialog med föräldrar och försökt visa intresse för föräldrars åsikter och synpunkter. Vi har framfört att vi vill ha synpunkter om de känner att något känns konstigt eller fel. Det finns alltid tid för samtal om detta skulle behövas. Vi har fortsatt samarbetat för att arbeta fram en gemensam tanke kring honnörsorden på föräldramöten. Vi har utarbetat ett brev till nya föräldrar med lite information om hur det kan se ut på småbarnsavdelningen och vilka som är här. Inskolningen underlättas en del med detta brev eftersom både barn och föräldrar känner igen sig. Vi fortsätter med den föräldraaktivinskolning vi införde förra året, där föräldrarna är med i verksamheten tre hela dagar. Vi är mycket positiva till hur bra denna metod fungerar. Det ger trygga föräldrar som lär känna all personal och verksamheten. Vi som personal har ändrat vårt eget sätt att se på föräldrar. Det blir lättare att umgås och man känner varandra på ett naturligt vardagligt sätt. Dessutom är det en enorm tillgång att ha dem i verksamheten. Vi jobbar med en nära föräldrakontakt eftersom barnen är små och i många fall är inte språket helt utvecklat än. Ibland är det mycket som händer vid hämtning, därför har vi en dagbok där vi berättar om dagen, ibland med både text och bild. Tidigare skrev vi veckobrev men eftersom vi har nu har dagboken så skriver vi ett månadsbrev till föräldrarna istället. Information från förskolechef skickas ut när så behövs. Aktiviteter med föräldrarna under verksamhetsåret har varit: föräldramöten, föräldrasamtal, föräldrafika, Luciafirande, städ, jour och sommaravslutning i Österåkers kyrka med samarbete från församlingen. Så här har vi utvärderat målet Genom kommunens kundundersökning samt vår egen enkät. Vi har fått feedback från föräldramötet och efter. Vi har delat ut en enkät till föräldrarna om inskolningen. Utvärderingen visar Jag har fått information om målen som styr verksamheten. 89 % av föräldrarna anser att de helt fått information av de mål som styr verksamheten. Kommungenomsnittet är 62 %. 92 % av föräldrarna är helt nöjd med verksamheten i förskolan. Kommungenomsnittet är 62 %. 97 % av föräldrarna uppger att de helt kan rekommendera Klippan, att jämföras med kommungenomsnittet som är 71 %. Vidare anser 92 % av föräldrarna helt att deras barn känner sig trygga i förskolan. Kommungenomsnittet är 76 %. Ovanstående visar på en stor andel nöjda föräldrar. 13

14 Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi har uppfyllt vårt mål mer än väl. Vår bedömning är således att vi fortsätter att ha ett nära samarbete med föräldrarna där vi låter deras åsikter ha betydelse. Vi har haft få konkreta förslag från föräldrar som velat dela med sig av sina kunskaper. Vi tolkar det som att många anser att samarbetet ligger på en lagom nivå. En aspekt är också att vi kanske måste bli tydligare på att berätta om vad vi fördjupar oss i för tillfället eller vad gruppen är intresserad av och tydliggöra varför vi gör det. Vi kan dock se en spridning av resultatet på de olika avdelningarna där vissa inte upplever att de vågar ifrågasätta verksamheten. Vi fortsätter att delge föräldrar våra mål men också hur vi följer upp våra mål. Vi tar med oss att vara öppnare då föräldrar kommer med synpunkter och inte lägga oss i försvarsställning direkt. Vi ska tänka mer på att lyssna än att prata. Vi måste bli bättre på att förklara syftet med vad vi gör. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Mål Att förbättra samarbetet med att få en bra och smidig övergång mellan förskola skola för alla berörda. Att tillsammans med de andra förskolorna och skolorna hitta en gemensam mall för att klargöra vilket ansvar som ligger på vem. Så här har vi arbetat med målet Vi tycker överlämningen är viktig. Detta år har vi lagt över ansvaret till föräldrarna att se till att skolan hör av sig till oss för att boka en tid, detta har fungerat jättebra. De skolor vi besökt, och fått vara med inne, har vi upplevt positivt, och det har gett inspiration i verksamheten och väckt lite diskussioner kring exempelvis material. Vi uppfattar det som att intresset för att vi får komma till skolan och besöka har varit större från skolpersonalens sida, vilket känns jättekul. Så här har vi utvärderat målet Vi har på vår utvärderingsdag lyft frågan. Utvärderingen visar Vi tycker att det tagit mycket tid från verksamheten och barngruppen för att åka på skolbesök med alla barn, då det blivit många skolor att besöka (6 skolor). Vi känner att vi hellre än åker på skolbesök med alla, kanske fokuserar mer på de barn som behöver en överlämning för deras egen skull. Vi kan se en brist i dessa skolbesök då en personal åker bort med ett-två barn och den andre blir kvar själv på avdelningen med resterande barngrupp i att verksamheten stannar av. Därför skulle det vara bra att se över hur detta skulle kunna lösas i framtiden. Vår analys och bedömning av måluppfyllelse Att vi inte förbättrat samarbetet i den omfattning vi borde. Vi önskar att alla privata/enskilda förskolor kunde hitta en gemensam mall att följa tillsammans med kommunens skolor och de övriga friskolorna. För att underlätta vilket ansvar som ligger på vem och att alla först och främst har barnen i fokus. Övergången ska bli så bra och smidig som möjligt! Vi önskar även att få ta del av vilken nivå sexårsverksamheten ligger på. Vad är viktigt för barnen att ha med sig när de kliver över i skolans miljö? Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Klippan har en hög personaltäthet och nu även med hög andel förskollärare, 62 % (långt över snittet) jämfört med tidigare, 31 %. Våra barnskötare har en lång erfarenhet inom barnomsorgen. Sammantaget präglas Klippans verksamhet av en god pedagogisk verksamhet där kvaliteten är mycket hög i alla läroplanens utvecklingsområden. I kommunens kundundersökning ligger vi över snittet i kommunen på alla frågor utom två; den ena är frågan om huruvida vi arbetar aktivt med kosten, där vi ligger under snittet. Den andra är huruvida barnen har fysisk aktivitet varje dag, där vi ligger på exakt samma snitt som kommunen. 84 % anser dock att vi har fysisk aktivitet varje dag. 14

15 På Klippan är vi stolta över de förutsättningar vi ger de barn som har särskilda rättigheter. Samarbetet med föräldrarna och deras positiva utlåtande är också ett bevis på detta. Sammanfattning och prioritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse inför kommande verksamhetsår Genus Vi vill bli bättre på att dokumentera för att på så sätt tydliggöra vårt genusmedvetande. För att komma långt i genusarbetet så behöver vi även få med föräldrarna, eftersom barnen får många värderingar hemifrån om hur pojkar och flickor ska vara. Språk Vi har fortsatt vårt arbete med Tras men måste bli bättre hitta bra rutiner för uppföljning. Vi vill att TRAS arbetet ska bli ett tänk som vi ständigt bär med oss. Ytterligare en ur personalen är anmälda till ESU:s uppföljning hur vi kan fortsätta vårt arbete med TRAS. Vi fortsätter önska att även att de nyanställda som inte tagit del av TRAS utbildningen ska erbjudas detta av kommunen. En till av personalen kommer under hösten i samarbete med ESU (Enheten för stöd och utveckling) att utbildas i TAKK., tecken som alternativ kompletterande kommunikation. Vi ska bli bättre på att lyfta olika kulturer för att på så sätt få en bredare kulturell förståelse. Barn i behov av särskilt stöd Eftersom vi ser att pedagogisk handlednig ger positiva effekter så kommer vi under nästa läsår schemalägga pedagogisk handledning var fjärde fredag och där emellan som vi gjort hittills när det behövs. Hälsofrämjande arbete Ta fram ett dokument kring vilken kostpolicy vi har. Prata med barnen om hur kosten påverkar oss. Barns inflytande Att påtala för barnen att de är med och påverkar sin dag och den dagliga verksamheten. Vi vill i större utsträckning stärka barns inflytande genom att låta de individuella barnens mål styra verksamhetens planering. Detta är fortfarande något vi behöver jobba vidare med Fortsätta låta barnen ha inflytande över sin dag när vi ser att de är mogna för det och att visa på att deras åsikter är betydelsefulla Förskola och hem Vi fortsätter att delge föräldrar våra mål men också hur vi följer upp våra mål. Vi tar med oss att vara öppnare då föräldrar kommer med synpunkter och inte lägga oss i försvarsställning direkt. Vi ska tänka mer på att lyssna än att prata. Vi måste bli bättre på att förklara syftet med vad vi gör. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Nya åtgärder för förbättring Vi önskar att alla privata/enskilda förskolor kunde hitta en gemensam mall att följa tillsammans med kommunens skolor och de övriga friskolorna. För att underlätta vilket ansvar som ligger på vem och att alla först och främst har barnen i fokus. Övergången ska bli så bra och smidig som möjligt! Vi önskar även att få ta del av 15

16 vilken nivå sexårsverksamheten ligger på. Vad är viktigt för barnen att ha med sig när de kliver över i skolans miljö? Utvecklingssamtal och IUP Nya åtgärder för förbättring Se över mallarna, samtalsunderlagen. Avsätta tid på ett personalmöte där vi pratar om vilken barnsyn vi har och vad som är viktigt i ett utvecklingssamtal. En slutsats är att vi behöver jobba vidare med detta genom att satsa på utbildningar, både vad det gäller pedagogisk dokumentation och IUP samtal. Vi måste ha en röd tråd mellan barnens lärande, pedagogisk dokumentation och IUP samtalen! Friluftsfrämjandet Nya åtgärder för förbättring Vi vill utöka vårt samarbete och bedriva både knytte och Mulle på alla våra avdelningar. Vi kommer att utbilda fler ledare, köpa in mulledräkten och vidareutbilda de ledare vi har. Sammanfattning av övriga åtgärder Förra året tillsatte vi en projektgrupp för att utveckla gården genom att inspirera till ännu mer rörelseglädje utomhus samt att flytta ut vissa delar av verksamheten som t.ex. att ha stafflin ute där man kan måla. Detta projekt stannade upp då det också skulle kosta en del. Vi har under det senaste året(precis som alla andra förskolor) haft en fryst barnpeng från kommunen, vilket gjort att detta inte gick att prioritera. Detta är något vi hoppas at t kunna genomföra nästa år. I och med att förskolan från och med 1 juli 2011 lyder under skollagen och vi därmed får en reviderad läroplan så kommer vi att redan nu se över hur vi kan implementera denna. Vi kommer att delta i kommunens projekt och satsning på utbildningar inom läroplanens målområden. Arbetet med kvalitetsredovisningen Så här har vi tagit fram kvalitetsredovisningen Under året har vi kontinuerligt arbetat med kvalitetsredovisningens måluppfyllelse och vår egen enkäts resultat. Vi har valt att jämföra resultatet med snittet i kommunen. Förskolans kvalitet och förbättringar har diskuterats vid våra personalmöten och projektmöten och vi har tillsammans analyserat vårt arbete och måluppfyllelsen på våra utvärderingsdagar. Därefter har en sammanställning av de olika avdelningarnas utvärderingar gjorts av undertecknad. Projketmöten består av avdelningsansvariga och förskolechef och finns nu inplanerade i vår nya årsplan. På dessa möten har vi fokus på de områden vi behöver utveckla för att sedan återkoppla till övrig personal. Föräldrarna har medverkat genom kundundersökningen, föräldramötena, de individuella utvecklingssamtalen samt genom vår egen enkät. Barnens medverkan har bestått av bland annat intervjuer, både enskilt och i grupp Pernilla Unevik Förskolechef 16