Övergripande resultatbild förskola. Läsåret 16/17 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Karin Vestman Resultatenhetschef, förskolan

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Övergripande resultatbild förskola Läsåret 16/17 Karin Vestman Resultatenhetschef, förskolan Avesta kommun, Bildningsförvaltningen

2 Förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, till att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. Med hög kvalitet avses att den uppfyller nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer. Huvudmannen ska informera vårdnadshavare om regler och riktlinjer för barnomsorg och ansökningsförfarande, samt erbjuda barn i behov av förskola en plats. Förskolan är lagstyrd och den första skolformen som barnen möter, vilket innebär att skollagen och läroplanenens författningar ligger till grund för verksamhetens styrning. Huvudman och förskolechef har ett särskilt ansvar för att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på både enhets- och verksamhetsnivå som bidrar till en verksamhetsutveckling. Huvudmannen ansvarar för att det finns rutiner och ett system för att ta emot anmälningar och att insatser ges till verksamheter som identifierat särskilda utvecklingsbehov. Kommunen utövar tillsynsansvar på fristående förskolor och pedagogisk omsorg som kommunen godkänt som verksamhetsutövare. Organisation I Avesta har vi organiserat förskolan i sex områden: Avesta centrala 1, Avesta centrala 2, Avesta centrala 3, Skogsbo förskoleområde, Krylbo/Karlbo förskoleområde och Norra förskoleområdet. Det finns 19 stycken Pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) och 120 platser på Pedagogisk omsorg, omsorg på obekväm tid (nattis) Graf över barnantalet, ses på sidan 10. 2

3 Information om barnomsorg och köhantering Information ges till vårdnadshavarna om regler för att få plats i förskola och pedagogisk omsorg. Bildningsförvaltningen erbjuder förskoleplats i enligt författningarna. Information om utbud, regler och taxa finns tillgänglig på Avesta kommuns hemsida/barn och utbildning. Det finns även möjlighet att få information på anvisade telefon-och besökstider på Bildningsförvaltningen. Under läsåret har i huvudsak alla barn fått en plats inom fyra månader från ansökningstillfället. Det har dock varit kö under hela året och många har fått vänta på en plats. Satsningen på mindre barngrupper har delvis påverkat läget med platstillgången men också behovet av småbarnsavdelningar som indirekt minskat utbudet av våra platser. Kön följs upp kontinuerligt. (8 kap. 3-7 och 14 samt 25 kap. 29 kap. 19 skollagen) Barngrupper Det finns en helhetssyn för vad barnomsorg och allmän förskola innebär och en medvetenhet om att verksamheten ska erbjuda barnen stimulans och möjligheter till en god kunskapsutveckling. Verksamhetens miljö kännetecknas av omsorg, trygghet och trivsel, vilket bland annat kan utläsas i den årliga Kvalitetsenkäten som genomförs i alla verksamheter. Huvudmannen följer kontinuerligt upp barngruppernas storlek varje månad och rapporterar läget för kö och platstillgång. Bilningsstyrelsens intentioner har under läsåret varit att minska på barngruppernas storlek. En ansökan för riktat statsbidrag Mindre barngrupper lämnades in för området 16/17. Ansökan på kr beviljades och har varit vägledande för placeringar. Riktlinjerna för platser och grundbemanningen i Avesta är följande: Barn åldern 1-2 år - 14 platser på 3,5 personal. Barn i ålder 3-5 år - 20 platser på 3,0 personal. Förskolechefen ansvarar för att kommunicera och rapportera om barngruppens behov till huvudman, som i sin tur ansvarar för att säkerställa att området har/ges förutsättningar. En dialog med barnomsorgskansliet förs kontinuerligt mellan förskolechef och handläggare angående barnkö och placering. (2 kap. 35, 8 kap. 8 skollagen) Utveckling och lärande Verksamheten i förskolan utformas så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Miljön anpassas till barngruppernas nuläge och förändras också vid identifierade behov av utveckling. Det finns en medvetenhet om miljöns betydelse hos både personal och ledning som ansvarar för att medverka till att barnen ges goda möjligheter till trivsel och utveckling. I huvudsak påvisas goda resultat för områden som Matematik, NTA och Språk, vilket kan ses i resp. Kvalitetsredovisning. Samtidigt visar det sig att Språk är ett område som vi behöver utveckla ytterligare. Aktuella satsningar som genomförts har påvisat goda effketer, men det behöver intensifieras och spridas till fler verksamhetsutövare och framförallt till nya avdelningar. Styrdokumenten är kända i verksamheten, dels genom en noggrann introduktion med ny personal, dels genom en planerad verksamhet med planeringstid på individ- och gruppniv samt riktade schemapositioner och kvalitativa utbildningsdagar. Fortbildningen är planerad och verksamheterna kännetecknas av att det finns ett tydligt pedagogiskt ledarskap. Förskolecheferna ansvarar för att verksamheten har pedagogisk kompetens i personalgruppen och att det finns ett omsorgstänk och ett gemensamt fokus på uppdraget. Dialog förs vid återkommande tillfällen där områden som barnens trivsel, inflytande och möjlighet till utveckling och likvärdighet. Förskollärare som har fått en tillsvidareanställning har legitimation. Outbildad personal har visstidsanställningar och uppmuntras till att påbörja studier inom området. 3

4 Förskolans verksamhetsområde utbildar samtliga pedagoger i förskolan i vägledande samspel, vilket skapar förutsättningar för betydelsen av värdegrund och bemötande. Pedagogerna ger positiv feedback till barnen i syfte att stärka självkänslan och mod för att vilja och våga prova på. Pedagogerna bidrar till att skapa förutsättningar för lärande genom att planera och färdigställa miljöer och aktiviteter som stimulerar barnens lust, nyfikenhet och kunskapsutveckling. Miljön är tillåtande och barnens frågor tillvaratas och fördjupas i hög utsträckning. Pedagogerna ansvarar för planering, undervisning och gemensamt fokus. Genom lek och planerade aktiviteter med medvetna och närvarande pedagoger skapas undervisningssituationer utifrån målstyrda processer. Det som sker i vardagen i form av lek och frågor från barnen, fångas upp och används till ett lärande och utveckling. Det barnen visar ett intresse för, ansvarar pedagogerna för att uppmuntra och stimulera genom att ställa undersökande frågor och bistå med faktamaterial. Läroplanen har konkretiserats i form av pedagogiska målplaner, vilka är kopplade till olika områden i läroplanen som Normer och värden, barns inflytande, förskola och hem. Utveckling och lärande: Språk, naturvetenskap och teknik, matematik och flerspråkighet och interkulturalitet och motorik. Verksamheten planeras, följs upp och utvärderas utifrån målplanerna varje år. Dessa bildar underlag för förskolans årliga Kvalitetsredovisning, vilket är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som all personal har ansvar för att medverka till att genomföra. Förskolechef och förskollärare arbetar med den yttre strukturen, genom att schemalägga aktiviteter så att förskollärare och arbetslaget kan planera sina aktiviteter och målstyrda processer utifrån läroplanen. Förskolan arbetar med den inre strukturen genom att undervisningssituationer är planerade i verksamheten, men också att medvetenhetgöra betydelsen av att lärandesituationer ska tas tillvara i alla sammanhang och vardagssituationer. Det är viktigt att all personal fångar ögonblickspedagogiken och ser kopplingen till läroplanen, samt betydelsen av att se och tolka barnens signaler. Det finns riktlinjer och förutsättningar för personalen att planera verksamheten, i form av enskild och arbetslagsplanering. Ett kollegialt lärande sker på Arbetsplatsträffar, genom studiegrupper och på förskolans utbildningsdagar. Det ligger kontinuerliga uppföljningstillfällen och utvärderingstillfällen där verksamheten synas och ställs mot målen. Effekterna av insatser och undervisning diskuteras och utvecklas utifrån ny kunskap och beprövad erfarenhet. (8 kap. 2 skollagen, Lpfö 98 2 Mål och riktlinjer 2.2 Utveckling och lärande) Värdegrundsarbete I förskolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. Pedagogerna arbetar medvetet med förhållningssätt och bemötande omkring Normer och värden, med stöd av Vägledande Samspel och Lågaffektivt bemötande. Planering, uppföljning och utvärdering av detta arbete sker på arbetslagsmöten, gemensam planeringstid, arbetsplatsträffar och på förskolans utbildningsdagar. Diskussioner på förskolorna förs löpande om medvetenheten om att fördela talutrymmet till både pojkar och flickor i olika situationer. Pedagoger arbetar med att dela in barngruppen i mindre grupper med färre barn för att säkerställa att alla ges lika möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Förskolans material och miljöer planeras utifrån ett genus- och mångfaldhetsperspektiv. Det finns litteratur med syfte att väcka barns tankar på området på alla förskolor. Det finns även kurslitteratur för pedagogerna som syftar till att öka kunskap och motivation för att bedriva ett aktivt värdegrundsarbete i verksamheten. 4

5 Förskolan använder ett riktat pedagogiskt material, för att främja arbetet med normer och värden, som Friends material Alfonsväskan, Minirede och Regnbågsfamiljerna. På någon förskola tillämpas dramaövningar, för att bidra till att fler barn ges möjlighet att erövra kunskap, acceptans och förståelse för olika levnadsvillkor osv. Förskolorna i Avesta har konkretiserat arbetet med hur värdegrundsmålen ska uppnås genom de lokalt framtagna pedagogiska målplaner som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolorna har en målplan som heter Normer och värden och som grundar sig på förskolans styrdokument. Varje förskoleenhet har även en Likabehandlingsplan som ger ett grundläggande stöd för det här området. Planen innehåller information på området, samt resultat från tidigare orosområden och identifierade utvecklingsområden att arbeta med. Fortbildningsinslag för att stärka värdegrundsarbetet sker med återkommande frekvens (8 kap. 2 skollagen) Modersmål Det finns en målplan för spark, samt en för flerspråkighet och interkulturalitet som kvalitetssäkrar att pedagogerna arbetar aktivt med svenska språket och barnets modersmål. Målplanerna bygger på läroplanens mål för språk och utvärderas varje år. I målplanerna finns det förslag på innehåll och genomförande samt kriterier att tillämpa vid mål- och resultatuppföljning. Kriterierna är ett stöd för att synliggöra mål och förväntningar. Undervisning i modersmål sker, dels genom att det finns pedagogisk personal som talar andra språk än svenska på flera av våra förskolor, dels genom en medveten planering av inslag i verksamheten. Pedagogerna har i uppdrag att arbeta med modersmålsstöd genom aktiviteter som stärker barnens språkutveckling, som tillgång till barnböcker, läsning, film osv. Förskolorna arbetar mycket med digitala verktyg för att barnens ska få språkliga impulser på sitt modersmål, speciellt där det inte finns personal som talar det aktuella språket. Exempel på en sådan aktivitet är sagor via lärplatta, musik och sånger på modersmålet och via Youtube eller cd-skivor. En viktig del i det här arbetet är pedagogernas förhållningssätt som präglas av en nyfikenhet, öppenhet och vilja att lära mer om de olika språk som finns i barngruppen. Det finns ett kommunalt nätverk, där pedagoger från alla våra förskolor deltar och där de får fortbildning och kollegialt erfarenhetsutbyte i flerspråkighet och interkulturalitet. Nätverket träffas en till två ggr per termin och leds av två förskolechefer. Undervisning i det svenska språket sker genom högläsning för barnen regelbundet. Bildstöd tillämpas i verksamheten och det finns ett medvetet förhållningssätt, som bygger på att samtala med barnen, samt sätta ord på vardagen och det som händer. Pedagogernas medvetenhet för att språket är viktigt, är en grundläggande framgångsfaktor för att flerspråkiga barn får den utveckling av sitt språk som behövs. Förskolan har utökat sin bemanningen med ett antal Språkstöd under läsåret 16/17, främst i områden som har ett större behov av språkstödjande insatser. Satsningen har påverkat och utvecklat området Hem och förskola i en positiv riktning. Satsningen har även stöttat barn och vårdnadshavare rent språklig och interkulturellt i mötet med förskolan och det svenska språket. I Avesta har vi tagit emot många nyanlända de senaste två åren, vilket innebär att det finns en hög andel barn med annat modersmål än svenska. På Norra förskoleområdet finns det en språkförskola - Kompassen, där det i huvudsak går barn som har asyl och har allmän förskola. Förskolorna samarbetar med biblioteket och får stöd på det här området, dvs med boktips och bokpåsar på flera språk och riktade informationstillfällen (8 kap. 10 skollagen) 5

6 Ledningsfunktion och ansvarsområde Förskolecheferna leder den pedagogiska verksamheten som omfattar ett antal enheter och avdelningar. Alla förskolechefer har en avslutad pedagogisk utbildning och examen. Utöver det har en förskolechef genomgått rektorsutbildning, två stycken förskolechefsutbildningen och två stycken genomför förskolechefsutbildningen under läsåret 17/18. Intentionen är att alla förskolechefer ska ha genomgått en förskolechefsutbildning inom två år. Under läsåret 16/17 utökades förskolans ledningsorganisation med en tjänst, det vill saga i form av ett ledningsstöd som i huvudsak ansvar för administrativa arbetsuppgifter. (2 kap. 9-10, 2 kap. 11 skollagen) Bemanning Verksamheten utökades med sju avdelningar under läsåret, vilket påverkade svårigheten med att rekrytera pedagogisk personal I den omfattning som verksamheten efterfrågade. Förskolans bemanning följs återkommande upp och rapporteras även till Bildningsstyrelsen. Läsåret 16/17 39,4% Fsk 50,3%Bsk 10,3% Outbildade Läsåret 17/18 33,0% 57,0% 10,0% Outbildade Inför varje rekrytering inhämtas examensbevis och legitimation av fsk. Under läsåret 16/17 satsade resultatenheten förskola, på att utöka och förstärka den specialpedagogiska funktionen på alla förskoleområden. Satsningen har vid utvärdering visat sig vara effektiv på både indvid, grupp och enhetsnivå. Satsningen fortsätter under läsåret 17/18. Önskvärdt läge utifrån tidigare riktlinjer är 2 fsk/1 bsk p. avd. Barn 3-5 år. Ej uppnått idag. (2 kap och skollagen) Kompetensutveckling Huvudmannen säkerställer att personalen i förskolan ges möjligheter till kompetensutveckling. Vid medarbetarsamtalen och arbetet inför Kvalitetsredovisningen inventeras och presenteras området. Förskolecheferna identifierar även fortbildningsbehov utifrån sina verksamhetsbesök, samtal/ medarbetarsamtal med personal, årliga Kvalitetsenkäter, samt incidentrapportering och kränkningsärenden. Inventering och behov diskuteras med förskolans ledning och beslutas om på både enhets- och verksamhetsnivå. Alla förskoleområden upprättar en Verksamhetsplan inför det kommande läsåret med aktuella fortbildningsområden, vilket bygger på resultaten i den årliga Kvalitetsredovisningen. Kompetensutveckling som genomförts under det senaste året var: Uppdragsutbildning mot Högskolan Dalarna. 15 hp för barnskötare i didaktik och ledarskap och 7,5 hp för förskollärare i specialpedagogik. Uppdragsutbildningen upprättades dels utifrån identifierade behov av kompetenshöjning, dels utifrån en svår situation gällande rekrytering av förskollärare. Andra satsningar som genomförts under läsåret är: Lågaffektivt bemötande i form av både fortbildning och handledningsstöd, Vägledande samspel steg1. Läs- och skrivutvecklare för förskolans verksamhetsområde, Nta-temautbildning, Alternativ kommunikation i cirkelform, Hjärt- och lungräddning, Specialpedagogiska myndigheten (Spsm) i form av temautbildning och specifika utbildningsinsatser på enhetsnivå. Kollegialt lärande i Vägledande samspel. Vfuhandledarutbildning 7,5 hp och förskolechefsutbildning på 7,5 hp. 6

7 Förskolecheferna i ledning av resultatenhetschef för dialog på området och samordnar fortbildningsinsatser i den utsträckning det är möjligt. Huvudmannen är även medfinansiär till fortbildningsområden som berör alla förskoleområden. Förskolans ledningsgrupp diskuterar och planerar fortbildning på sina konferenser. Under vt 2018 planeras det för att ligga en Lärstämma för förskolans personal, vilke i huvudsak kommer att handla om Språkutvecklande arbetssätt. Ett område som identifierats på både enhets- och huvudmannanivå behöver utvecklas ytterligare, för att stödja barnens förmågor och kunskapsutveckling. (2 kap. 34 skollagen) Kränkningar Det finns skriftliga rutiner upprättade, och en ranvisad mall för området som rör Anmälningsplikten, kränkningsärenden och incidentrapportering. Information finns att ta del av på hemsidan, för Barn- och utbildning Avesta kommun. Under läsåret har det inkommit ett antal ärenden till huvudman, vilka hanterats enligt plan. Uppfattningen är att det kan ha förekommit fler fall i verksamheten än vad som är rapporterade. Området är under utveckling och arbetet med att säkerställa att rutiner tillämpas kommer att intensifieras under läsåret 17/18. Det handlar om små barn där medvetna handlingar är under utveckling, vilket är en utmaning på området, dvs att hantera ärenden på rätt nivå. Inget ärende inom förskolan har gått vidare som en anmälan till Skolinspektionen. (6 kap. 10 skollagen) Tillsyn Bildningsstyrelsen genomför kontinuerlig tillsyn och har under läsåret 16/17, utövat tillsyn vid Grytnäs friförskola och Krylbo/Karlbo förskoleområde. Vid tillsynsbesöket tillämpas ett framtaget tillsynsunderlag med riktade frågor som är kopplade till aktuella styrdokument för området. Under vårterminen 2017 har Skolinspektionen genomfört en enkätundersökning inför kommunens regelbundna granskning. (Personal och vårdnadshavare). Resultaten på enkäterna och genomförda granskningar finns att ta del av som helhet på: Avestas resultat står sig väl i jämförelse med riket och en likvärdig kommun. Avesta har högre värden på 13 av 16 frågeområden för personalen och påvisar liknande resultat för vårdnadshavares svar. En Kvalitetsgranskning på förskolan Blåkullen har genomförts på området Utveckling, lärande och omsorg. Resultatet påvisade en god kvalitet i verksamheten, men att förskolan skulle säkerställa processen för att upptäcka och dokumentera barns behov av särskilt stöd och aktuella insatser. Anmärkningen är åtgärdad och har också återkopplats med godkänt från Skolinspektionen. Pedagogisk omsorg, dvs omsorg på obekväm tid och nattomsorg har varit under granskning, vilket genomfördes utan anmärkning. (2 kap. 7 och 26 kap. 4 skollagen) Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. 7

8 Inom Bildningsförvaltningen området förskola, arbetar vi med ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att alla verksamheter skriver en Kvalitetsredovisning som bygger på pedagogiska målplaner med bedömningskriterier (av verksamhet). Uppföljning av området Normer och värden, Likabehandlingsplan och Kvalitetsenkät. Det finns en tydlig styrkedja och möjligheter att följa upp resultaten på både övergripande och enhetsnivå. Huvudmannen följer upp resultaten och för en dialog med resp. förskolechef gällande områdets identifierade utvecklingsområden och styrkor för ev. insatser. Personalen är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom målplansarbetet. Styrdokumentens intentioner är kända och det finns en förståelse för att varje del och handling får betydelse för barnen. Förskolecheferna upprättar årliga verksamhetsplaner byggt på resultat från Kvalitetsredovisning och Kvalitetsenkäter. Syftet med Verksamhetsplanen är att påvisa utvecklingsområden och stödja personalen för ett gemensamt fokus för verksamhetens kvalitetsutveckling. Gemensamma utvecklingsområden diskuteras i förskolechefsgruppen och planeras gemensamt för att skapa samordningsvinster. Under läsåret har det satsats på gemensamma fortbildningsinsatser som uppdragsutbildning på Högskolan Dalarna för barnskötare 15 hp samt specialpedagogik för förskollärare 7,5 hp. Insatsen byggde på ett identifierat behov av komptensutveckling men också för att det varit svårt att rekrytera förskollärare som vi önskat. Utbildning i Vägledande samspel och Lågaffektivt bemötande har också genomförts inom hela förskolans verksamheter, för att säkra upp ett kvalitativt förhållningssätt hos personalen. Alla satsningar syftar till att nå en verksamhetsutveckling, som gör skillnad för barnens möjligheter till en god kunskapsutveckling, likvärdighet och stimulans. Med enade krafter ansökte vi om att få starta en övningsförskola, vilket innbär ett nära samarbete med högskolan Dalarna och mottagande av en större andel studenter. Ansökan beviljades och Avesta kommun påbörjar satsningen ht 2017 i Skogsbo förskoleområde. Systematiskt kvalitetsarbete Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. Verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och åtgärdas utifrån en känd styrkedja. Förskolans verksamhetsområde tilllämpar ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer. Där det ges möjlighet att följa upp och återkoppla resultat för olika områden, på både enhets- och verksamhetsnivå. Styrkan för arbetet är dialog och kollegialt lärande, engagemang och processtöd och struktur. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och erövrats över tid och med stöd av kända strukturer och system samt kompetenshöjande insatser och tålamod. (4 kap. 3 och 5, 6 skollagen) Klagomål Huvudmannen ska säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas, dvs om det genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Bildningsförvaltningen har rutiner för området, vilka kan ses på hemsidan. Rutinerna gås även igenom med vårdnadshavare vid inskolningssamtalet som genomförs när ett barn börjar i verksamheten. Inom förskolans resultatenhet har det framkommit få klagomål. Det har varit mer av karaktären synpunkter som har lösts genom dialog och mindre insatser. I huvudsak har synpunkter som framkommit hanterats av förskoelchef och personal. (4 kap. 7 skollagen) 8

9 Resursfördelning Kommunen fördelar resurser till utbildningen inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov för att säkerställa en likvärdig utbildning. Fasta kostnader såsom hyror och städkostnader fördelas kostnadsneutralt. Ledarresurs samt ledarstöd fördelas efter barnantal och medarbetarantal. Enheterna får betalt per barn och ålder, dvs efter principen ett barn en plats, oavsett barnens tider/behov. Extra medel fördelas från huvudman till förskolor som ansökt om extra medel och uttryckt ett särskilt resursbehov på individ- och gruppnivå för barngruppen. Insatser i form av språkstöd och specialpedagogisk kompetens har också tilldelats områden som har påtalat ett behov av det, inte minst utifrån ett socioekonomisk perspektiv. Förskolans ekonomi följs upp varje månad av förskolechef, ekonom och resultatenhetschef för förskolan. Stöd ges i huvudsak för särskilda åtgärder där området inte föväntas kunna bära de egna kostnaderna för aktuella resursbehov. Pedagogisk omsorg betalas också efter principen antal barn och ålder på barnen. (2 kap. 8a skollagen) Förskolans identifierade utvecklingsområden inför läsåret 17/18 - Språkstödjande insatser, kommunikation och aktiviteter som främjar ett interkulturellt arbete, vilket påverkar barnens möjlighet till en likvärdig förskola - Kvalitetssäkra inre- och yttre miljöer som främjar en god arbetsmiljö och lärmiljöer - Säkra upp bemanning och rekryteringsprocesser - Digitalisering - Rutiner och system för administration och kommunikation - Målet är att minska sjuktalet och tillsättning av timvikarier Avslutande diskussion Generellt kan det konstateras att det råder en god kvalitet i verksamheterna, men att det krävs ytterligare insatser för att nå en likvärdig förskola överallt. Antalet barn till barnomsorgen fortsätter att öka. I huvudsak handlar det om att det är yngre barn i barnkön, vilket påverkar platstillgången och till högre kostnader för barnomsorgen som helhet. Förskolan tillämpar mindre barngrupper och tätare bemanning för barn i åldern 1-2 år. Resultatenheten kommer fortsätta bevaka och planera för barnomsorgens platstillgång, bemanning och ekonomi utifrån ambitionen att klara våra riktlinjer för barngruppernas storlek. Förskolans satsningar på fortbildning och gemensamt fokus på riktade områden som Vägledande samspel har gett effekter för hela verksamhetsområdet och ytterligare sastning kommer att ske. Förskolans nya läroplan är under revidering, vilket kräver framförhållning och implementering. Under läsåret 17/18 kommer det att pågå ett remiss och förslagsarbete som förskolan följer och har i focus. Arbetsmiljön för barn och personal är avgörande på många sätt och focus finns på både enhetsoch verksamhetsnivå, för att verka till att utveckla miljöer och organisation för att säkerställa en god kvalitet i verksamheten. // 9

10 Bilaga, barnantal 10