Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet
|
|
- Karl-Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet VÄDERMODELL III- analys av olycksstatistik och halkbekämpning Projekt: SäkerEken 1
2 Förord Föreliggande arbete utgör en delrapport gällande utvecklande av en vädermodell för automatisk reglering av hastighet på landsvägar i förhållande till rådande väder och väglag. Studien ingår som en del i Projekt SäkerEken och beställare av arbetet är Hans Holmén, Vägverket Region Sydöst. Projektet är utfört vid Göteborgs universitet i regi av Klimator ett kunskapsföretag vid Göteborgs universitet av Torbjörn Gustavsson och Jörgen Bogren Göteborg 25 januari 2000 Torbjörn Gustavsson Jörgen Bogren 2
3 Innehållsförteckning Förord 2 Inledning 4 Metodik 6 Kriterier 6 Material 6 Halkbekämpningsprotokoll 6 Olycksstatistik 7 VViS 7 Resultat 9 Utförda halkbekämpningsåtgärder 9 Utvärdering 11 Olyckor 15 Dag och gryning 15 Natt 17 Utvärdering 18 Fortsatt analys 19 3
4 Inledning Föreliggande studie utgör en del i projektet SäkerEken Vädermodell vilket syftar till att utveckla en modell för automatisk reglering av hastighet på landsvägar i förhållande till rådande väder och väglag. Projektet använder väg E22 mellan Mörrum och Ronneby som testområde och på denna vägsträcka finns ett antal variabla meddelandeskyltar installerade för att ge information till trafikanterna. I tidigare rapporter inom projektet har en metodik presenterats för att möjliggöra en automatisk förändring av hastighet när skäl för detta föreligger. De kriterier som ingår i den utvecklade modell bygger på indata från VägVäderinformationsSystemet (VViS). Med hjälp av de mätvärden som erhålls från detta system har beslutsalgoritmer konstruerats med vars hjälp risk för halkbildning kan beräknas. Om en automatisk reglering av hastighet i förhållande till rådande väder och väglag skall fungera och få bilisters förtroende krävs en mycket hög tillförlitlighet. Det är därför av största vikt att de situationer som kräver en åtgärd verkligen täcks in av systemet och beslut om rätt åtgärd görs. Det är därför viktigt att belysa och utvärdera grunderna för en vädermodell baserat på olika typer av grundmaterial. Syftet med föreliggande studie är att utreda behovet av ytterligare kriterier i vädermodellen för att kunna fånga de situationer som kräver att en reglering av hastigheten sker. De kriterier som för närvarande ingår i modellen bygger på en klimatologisk klassificering av situationer vilka har sin grund i den vägklimatforskning som bedrivits vid Naturgeografiska Institutionen, Göteborgs universitet. Det material som används i denna studie utgörs av olycksstatistik och utförda halkbekämpningsåtgärder. Dessa typer av data ger information om att händelser har inträffat längs det aktuella vägavsnittet vilka kan utgöra viktiga kompletteringar till vädermodellen. Om vintervägsolyckor har inträffat kan information om rådande väderlek ge möjlighet till bedömning av vilket väglag som rådde vid tidpunkten och om 4
5 vädermodellen skulle bedömt detta som en situation då sänkning av hastighet skulle varit nödvändig, baserat på de kriterier som ingår i den föreliggande versionen av modellen. På liknande sätt kan utförda vintervägsåtgärder som saltning och plogning ge information om att personal på plats har bedömt det som nödvändigt att utföra en åtgärd gör VViS och vädermodellen samma bedömning är en frågeställning som kan ge underlag för komplettering. 5
6 Metodik Kriterier De kriterier som har använts för jämförelse av VViS-registreringar och utförda halkbekämpningsåtgärder och rapporterade olyckor är 1. Yttemperaturen i intervallet +1-1 C, dvs risk för påfrysningshalka. 2. Yttemperaturen lägre än 0 C och daggpunktstemperaturen minst 0,5 C högre än yttemperaturen, dvs risk för rimfrosthalka föreligger. 3. Snöfall (nederbördstyp 04, 05 och 06 enligt klassificering från optic eye) 4. Vindhastighet över 6 m/s, dvs risk för snödrev. Dessa kriterier är en förenklad form av de som ingår i vädermodellen men syftet med studien är inte att verifiera dessa kriterier specifikt utan istället utreda vilken samstämmighet som föreligger mellan VViS, utförda åtgärder och olyckor som inträffat längs det aktuella avsnittet av E22. Denna jämförelse syftar främst till att belysa huruvida ytterligare situationer bör ingå i modellen och vad som kan vinnas på att nyttja data från ett nät av stationer istället för mätplatser som finns längs den vägsträcka som skall täckas av vädermodellen. Material Det datamaterial som använts i föreliggande studie utgörs av halkbekämpningsprotokoll och rapporterade olyckor för den del av E22 som utgör den aktuella teststräckan. Halkbekämpningsprotokoll Material från vägstationen i Pukavik har använts för att studera utförda vintervägsåtgärder. De variabler som nyttjats är datum, start och sluttid för utförda åtgärder för att kunna 6
7 relatera mot den information som erhålls från VViS. Vidare har orsak till åtgärd, material och saltmängd noterats för att mer i detalj kunna jämföra hur olika VViS stationer följer de beslut som fattats av personal som ansvarar för det studerade vägavsnittet. Saltprotokoll har använts för perioden oktober 1998 till och med april Olycksstatistik Det material som använts för analys av trafikolyckor utgörs av statistik baseras på polisrapporterade olyckor. Detta innebär att eventuella bedömningar är den enskilde polismannens. De rapporterade olyckorna har sedan sammanställts, ibland justerats, och klassificerats av vägverkets personal. Olycksstatistiken omfattar perioden till och med Det material som valts ut för vidare studie är olyckor som inträffat på väg E22 i Blekinge län under höst/vinter/vår-perioden oktober till och med april. Under den studerade tidsperioden inträffade totalt 94 olyckor och i Blekinge län inträffade under hela perioden (vinter och sommar) totalt 1555 olyckor. VViS I samband med optimeringen av VViS-stationslägena i Blekinge flyttades flera av stationerna på väg E22. Detta medför att olika stationer har nyttjats för analysen av halkbekämpning och olycksstatistiken. De stationer som är i drift för närvarande på eller i anslutning till teststräckan är: Station 1019 (Karlshamn) är placerad öster om Karlshamn. Stationen är en öppen lågpunkt (neutral läge med viss kallutsinslag och stor vindexponering). I anslutning till stationen finns en extra yttemperaturgivare placerad i ett under eftermiddagen beskuggat vägavsnitt. 7
8 Station 1023 (Mörrum) är placerad vid den västra infarten till Mörrum. Detta stationsläge karaktäriseras av öppen ängsmark där ansamling av kalluft kan ske under klara vindsvaga nätter. Vindexponeringen är hög för stationsläget. Station 1005 (Galtsjön) är placerad i en väl markerad bergsskärning vilket ger en beskuggningseffekt speciellt markerad mitt på dagen. Stationen har ingen vind givare. Stationer som fanns längs sträckan före optimering av VViS i Blekinge var: Station 1004 (Rosenholm) var placerad vid den västra infarten till Karlskrona. Stationen utmärktes av havsnära miljö och placerad i öppen terräng med inflytande från närbelägna kalluftsproducerande områden. Station1008 (Strömma) är en stationsplacering som utmärks av ett högt uppbankat vägparti. Stationsläget är vidare öppet och därmed vindexponerat. 8
9 Resultat Utförda halkbekämpningsåtgärder Samtliga utförda åtgärder för perioden oktober 1998 till och med mars 1999 har studerats för att kartlägga samstämmighet beträffande VViS-klassificering av väder och utförda halkbekämpningsåtgärder. De olika typer av åtgärder som förekommer är förebyggande saltning, saltning vid halka, snöröjning och efterarbete. Vid sammanställningen har samtliga utförda åtgärder listats och försetts med ett ID (nummer, datum, tidpunkt). Med utgångspunkt från dessa tillfällen har VViS-data använts för att klassificera om någon halkrisk föreligger baserat på dessa data. Arbetshypotesen är att de utförda halkbekämpningsåtgärderna är utförda vid tillfällen då detta krävs för att upprätthålla ett högt friktionsvärde på vägen. Genom att jämföra de olika typerna av data kan en uppfattning erhållas om samstämmighet och behovet av att komplettera en vädermodell med ytterligare kriterier än de som normalt ingår i VViS. Sammanlagt förekommer under den studerade tidsperioden 151 situationer då åtgärder är utförda. Dessa situationer har olika lång varaktighet beroende på den arbetsinsats som krävts. Som utgångspunkt för att särskilja olika situationer har ett tidsintervall motsvarande 2 timmar använts, dvs den minsta tid som måste förflutet mellan två utförda åtgärder är två timmar för att det skall klassificeras som en ny situation. I tabell 1 har de 151 situationerna klassificerats med utgångspunkt från de 4 halkkriterierna som tidigare beskrivits i rapporten. 9
10 Tabell 1. Antalet utförda halkbekämpningsåtgärder som matchar något halkkriterie. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt / / / 26 Som framgår av tabell 1 förekommer tydliga variationer mellan de olika stationerna dels med avseende på samstämmighet mellan utförda åtgärder och att något kriterie är uppfyllt men också beträffande det antalet situationer då inget kriterie matchar de utförda åtgärderna. I kolumnen inget kriterie uppfyllt anges två värden där det första anger det antal situationer då ingen samstämmighet finns och det andra värdet antalet situationer då ingen samstämmighet finns plus antalet situationer med enbart hög vindhastighet (enbart kriterie 4). Anledningen till att dessa värden har lagts samman är att kriterie 4 ensamt är en svag indikation på att behov föreligger för åtgärd. För att möjliggöra en jämförelse mellan de olika stationerna har den procentulla fördelningen beräknats, tabell 2. Viktigt att noter är att flera krierier kan vara uppfyllda under en och samma situation. 10
11 Tabell 2. Procentuell fördelning av de utförda halkbekämpningsåtgärderna med avseende på VViS-klassificering. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt Utvärdering En utvärdering av materialet som redovisas i tabell 1 och 2 ger information om de olika VViS-stationernas samstämmighet med utförda vintervägsåtgärder. Vidare kan materialet användas för att analysera genomslaget av olika stationsplaceringar, dvs. om något stationsläge ger en tidigare eller säkrare information om att åtgärd kan vara nödvändig att genomföra. De halkbekämpningsåtgärder som är utförda vid tillfällen då inte någon VViSstation ger indikation om att behov finns är också mycket intressanta att studera eftersom dessa kan ge indikation om att systemet inte klarar att fånga alla typer av situationer. Beträffande tidpunkt för när de olika VVIS-stationerna ger indikation att en halkrisk föreligger och den tidpunkt när åtgärden inleds så visar genomgången att vanligast är att VViS ger indikation cirka 2 timmar innan åtgärd utförs. Detta resultat kan tolkas på flera olika sätt t ex att kriterierna i VViS är för strängt satta, dvs att halka inte uppkommer för än en viss tid förlöpt från det att halkbildningsförloppet har inletts eller att åtgår en viss tid innan en åtgärd kan inledas. Det är av största vikt att utreda detta vidare vilket kan göras till exempel genom att utföra friktionsmätningar längs den studerade vägsträckan eller komplettera VViS-stationerna med givare som kan ge information om väglaget. 11
12 För att i mer detalj studera varför det förekommer situationer när halkbekämpningsåtgärder är utförda men att inte VViS ger indikation på att det är nödvändigt har ett antal situationer valts ut. Dessa situationer kan vara av olika karaktär. Sammanställningen nedan visar fyra exempel som har förekommit under testsäsongen där VViS ej gett halkindikation enligt nuvarande kriterier. Situation 1 Förebyggande saltning inleds under eftermiddag/kväll kl 16. Yttemperaturen ligger generellt på nivåer under 4 C för föregående natt och dag. Under eftermiddagen är trenden fallande enligt normalt dygnsförlopp. Daggpunktstemperaturen och lufttemperaturen är flera grader lägre än yttemperaturen. Temperaturmässigt råder ingen risk för frosthalka enligt VViS. Senare under natten antyder dock en allmän temperaturuppgång att en varmfront drar förbi. Situation 2 Allmäntemperaturen ligger för yta och luft i intervallet C medan daggpunktstemperaturen är flera grader lägre. Under eftermiddagen är yttemperaturen respektive lufttemperaturen svagt fallande. Daggpunktstemperaturen är stigande under hela dygnet. Förebyggande saltning startar kl Enligt VViS är daggpunktstemperaturen lägre än yttemperaturen. Yttemperaturen sjunker ej under +1 C och trenden är oregelbunden och svagt stigande. Situation 3 Klart dygn med yttempertur lägre än 10 C under natten. Luft och daggpunktstemperatur är lägre än yttemperaturen dvs ingen rimfrostrisk enligt VViS. Förebyggande saltåtgärd genomförs i anslutning till soluppgång då temperaturerna stiger men fortfarande är daggpunktstemperaturen lägre än yttemperaturen. Situation 4 Temperaturen under natten är i intervallet C där lufttemperaturen och daggpunktstemperaturen ligger över yttemperaturen. Trenden är oregelbunden eller svagt fallande då saltning genomförs vid 3-tiden. 12
13 I figur 1 redovisas ett exempel på hur en av ovanstående situationer kan se ut. Temperaturförloppet är för den 26 januari 1999 vid station Enligt saltprotokollen inleddes aktiviteter i form av förebyggande saltning klockan 19:30. Som framgår av figur 1 faller inte yttemperaturen under +3 C under hela dygnet. Baserat på data från denna VViSstation skulle alltså inte någon saltning varit nödvändig. Figur 2 visar temperaturförloppet för station 1019 för samma tidsperiod som i figur 1. Denna station är placerad i en mer öppen, exponerad miljö vilket ger att dygnsförloppet för speciellt yttemperaturen blir mer accentuerat. Temperaturen faller under eftermiddagen men planar ut på en nivå av cirka 2 C. Det är troligt att saltåtgärden utfördes till följd av detta temperaturfall och att prognostiserade värden kan ha gett indikation på att det fanns risk för en nollgraderspassage. Den här typen av situationer visar att det behövs en mer genomgripande analys av när aktivitet genomförs och vilka beslutsgrunder som styr. I avsnittet - Fortsatt analys - beskrivs en metod baserad på att beslutsfattare om halkbekämpning protokollför sina beslutsgrunder. 13
14 station 1005, 26 januari Temperatur :08 01:07 02:04 yta daggpunkt luft 03:04 04:12 05:04 06:05 07:05 08:04 09:05 10:05 11:04 Figur 1. Temperaturförlopp för station 1005 den 26 januari :08 Tid 13:04 14:08 15:05 16:10 17:10 18:05 19:04 20:04 21:04 22:04 23:04 Olyckor 6 station 1019, 26 januari 5 4 Temperatur :11 01:05 02:05 yta daggpunkt luft 03:05 04:05 05:04 06:05 07:05 08:05 09:05 10:05 11:04 12:05 13:04 14:08 15:05 16:07 17:07 18:05 19:07 20:04 21:04 22:04 23:07 Figur 2. Temperaturförlopp som i figur 1 men för station Tid 14
15 Olyckor Det material gällande olyckor som använts i denna studie saknar exakt tidsangivelse för när olyckan har inträffat. För att kunna jämföra inträffade olyckor med väderstatistik är det dock av stor betydelse att få åtminstone en grov indikation på när olyckan skedde. En indelning i två grupper har därför använts i denna studie en innefattande morgon och dag och en annan grupp som innefattar tidsangivelser som skymning, kväll och natt. Den tidsperiod som analyserats omfattar januari 1994 till och med december Enbart data från vinterhalvåret har använts och baserat på dessa data inträffade totalt 61 olyckor i den första gruppen (dag och morgon) och 33 i gruppen natt och kväll. Dag och gryning För de olyckor som inträffade under dagen gäller att ungefär hälften (31 stycken av totalt 61) skedde vid tillfällen då något av de 4 halkkriterierna var uppfyllda för station 1004 eller För station 1008/1019 är denna siffra något lägre inget kriterie vid 42 tillfällen av totalt 61 olyckor. Vanligast är att olyckorna inträffade vid situationer då temperaturen var i intervallet +1-1 C, dvs kriterie 1. Detta följs av kriterie 3 som innebär att snönederbörd är registrerad vid stationen. Andelen olyckor som inträffar dagtid och när drev eller rimfrosthalka föreligger är mindre vanliga. För att tillfullo kunna utvärdera material av den typ som presenteras i tabell 3 krävs att olyckornas antal också sätts i proportion till hur ofta de olika halktyperna förekommer. Syftet med föreliggande studie är dock inte att i detalj studera sambandet mellan olyckor och vinterväglag utan snarare att analysera de kriterier som kan vara värdefulla att inkludera i en vädermodell. 15
16 Tabell 3. Antal olyckor som inträffar då de olika halkkriteriera är uppfyllda. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt / / 1 42 Den procentuella fördelningen (tabell 4) visar att kriterie 1 råder vid % av olyckorna. Detta innebär att det mycket väsentligt att ha en detaljerad kunskap om temperaturfördelningen längs en vägsträcka och kontroll på att VViS-systemet är installerat på ett sådant sätt att hög kvalitet erhålls på uppmätta parametrar. Genom att kombinera sträckvisa temperaturmodeller till mätdata från utplacerade stationer kan en betydligt mer detaljerad och nyanserad bild erhållas gällande temperaturfördelningen längs en vägsträcka. Förekomst av vinterolyckor vid de stationer som ingår i studien varierar och är i mycket stor utsträckning beroende av den lokalklimatologiska miljö som omger stationen. I tidigare studier genomförda inom vägklimatgruppen vid Göteborgs universitet har det påvisats att speciellt rimfrosthalka är en halktyp som i mycket hög grad styrs av de lokala förutsättningarna. Vid station 1005 är kriterierna för rimfrosthalka vid 15 % av de olyckor som inträffar på vägsträckan. Detta skall jämföras med station 1004 som enbart uppvisar 3 % överensstämmelse gällande denna halktyp och olyckor. 16
17 Tabell 4. Procentuell fördelning av vintervägolyckor baserat på halkkriterier. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt / / 2 69 Natt Antalet olyckor som inträffar på natten är lägre (37 stycken) jämfört med de som inträffar under dagen (61 stycken) för den studerade tidsperioden. För nattolyckorna är överensstämmelsen lägre mot de uppsatta halkkriterierna än vad som gäller för dagsolyckorna. Återigen måste detta relateras till de olika vädertypernas fördelning mellan natt och dag liksom antalet fordon fördelat på de två tidsintervallen för att en fullständig tolkning av detta material. Man kan dock dra slutsatsen att generellt sett är olyckor som inträffar på natten överrepresenterade. Bidragande till detta är troligen en högre frekvens av viltoyckor under kvällar och nätter. Sämre sikt är också en trolig bidragande faktor till det högre olycksantalet under detta tidsintervall. Tabell 5. Antal registrerade olyckor vid de olika kriterierna. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt / /
18 Tabell 6. Den procentuella fördelningen av olyckor i de olika kriterieklasserna. Påfrysning Kriterie 1 Rimfrost Kriterie 2 Snö Kriterie 3 Drev Kriterie 4 Inget kriterie uppfyllt / / 0 9 Utvärdering Vid en utvärdering av antalet olyckor och förekomst vid olika typer av halkkriterier visar studien att det inträffar något fler olyckor vid tillfällen då inte något halkkriterie är uppfyllt. Denna tendens förstärks under natten. Resultatet kan också ge stöd åt att det är av intresse att djupare analysera VViS registreringar som matchas mot detaljerade åtgärdsprotokoll vilket beskrivs nedan. Orsakerna till olyckorna kan variera avsevärt och går ej ur nuvarande material att direkt knyta till halka eller ej. En möjlighet som skulle kunna ge ett fylligare underlagsmaterial med mer information om väglag och väderförutsättningar vid olyckor är om bärgningsrapporter kan användas. Viktigt vid en utökad studie är att tidsangivelse och plats för olyckorna finns registrerat 18
19 Fortsatt analys För att möjliggöra en utveckling av befintlig information från VViS samt att implementera nya idéer och kriterier måste den konventionella klimatanalysen kompletteras med återkoppling från avnämare i verksamheten. En metod som är angelägen att gå vidare med är att analysera registreringar från VViS tillsammans med noggranna registreringar om halkbekämpningsåtgärder som genomförts. Syftet är att ur användares erfarenhet skapa en feed back som kan användas till utformnig av kriterier. Resultatet förväntas ge en bild av de halksituationer som ej täcks in på ett tillräckligt noggrant sätt i VViS. En utgångspunkt för en fortsatt studie är de arbetsområden i Blekinge som fattar beslut om åtgärd på teststräckan för projekt SäkerEken. Under testperioderna skall respektive utförare noggrant bokföra vilka halkbekämpningsåtgärder som genomförts och beslutsunderlaget för dessa. Testperioden bör omfatta tidsperioder som representerar olika typer av halkförekomster i fråga om rumslig och tidsmässig fördelning. Protokollet som är framtaget för att tjäna som registreringsunderlag för de genomförda åtgärderna tar fasta på följande parametrar: Tidpunkt för beslut om åtgärd, -datum, -klockslag Tidpunkt för utförande av åtgärd, -datum, - klockslag Typ av väder Typ av halksituation, vägytans beskaffenhet Åtgärd Underlag för beslut om att åtgärd behövs (Hur vet ni att åtgärd behövs. Ange källa till beslut, om VViS ange även numm er. Valet av parametrar som skall bokföras vid varje insatstillfälle grundar sig på att informationen retroaktivt skall kunna jämföras med de VViS-stationer som finns 19
20 representerade i testområdet. Den sista punkten Underlag för beslut är härvid av mycket stor betydelse då det här ges möjlighet att analysera gränssnittet mot VViS. För att standardisera svaren och göra jämförelsen mellan de olika områdena så objektiv som möjligt är en exempelsamling med olika alternativ för beskrivning av väder, halka och åtgärd framtagen. De alternativ som användaren har i fråga om vädersituationer vid åtgärdstillfällen: 1. Klart och lugnt 2. Front (med ökad molnighet) 3. Dimma och dis (vid kall vägbana) 4. Regn på kall vägbana 5. Underkylt regn 6. Uppklarnande väder 7. Snöfall 8. Hård vind och nyfallen snö 9. Hård vind och gammal snö 10. Annat beskriv Exempel på de olika typer av halksituationer som kan anges vid åtgärdstillfällen: 1. Frost vid mulet väder 2. Frost vid klart väder 3. Frost vid väderomslag 4. Is vid regn mot en kall vägbana 5. Is vid underkylt regn 6. Is vid påfrysning av blöt vägbana 7. Halka genom packad snö 8. Snömodd 9. Snöfall 10. Snödrev 11. Annat beskriv 20
21 Åtgärder som kan förekomma vid halkbekämpning i försöksområdena 1. Saltning befuktat 2. Saltning lösning 3. Sandning 4. Plogning 5. Kombi Valet av vädersituationer, halksituationer och åtgärd är baserat på de förhållanden som är vanligt förekommande i denna del av Sverige under vinterhalvåret. Vid analys av underlagsmaterialet kommer VViS - data och protokoll från avnämarna att samköras med synoptisk väderinformation för området under testperioden. Det är också angeläget att registreringar från tillståndsbilen kan analyseras för samma tidsperiod som protokollstudien genomförs. Sammantaget utgör denna bakgrundsdata en viktig länk i arbetet med att definiera och detektera de situationer då det är motiverat att skylta för reduceringar i hastighet och framkomlighet. För att ytterligare fördjupa analysen om sambandet mellan olyckor och väglag/väderförhållanden bör en mer detaljerad olycksstatistik användas. Viktiga kriterier för olycksstatistiken är att den ger upplysning om tidpunkt och läge för var olyckan inträffar. En möjlighet kan vara att använda rapporter från bärgning av olycksfordon. 21
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
Läs merVägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING
81 VINTERVÄGHÅLLNING Allmänt Vägverkets ersättningsmodell för att reglera kostnader för vinterväghållning mellan beställare och utförare är uppbyggd av två delmodeller. En delmodell som beskriver vädret
Läs merErsättningsmodell för vinterväghållning
VTI notat 30 2002 VTI notat 30-2002 Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS Författare FoU-enhet Projektnummer 80537 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Staffan Möller
Läs merBeräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00
VTI notat 38 2003 VTI notat 38-2003 Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00 Detaljerad beskrivning med kommentarer Författare FoU-enhet Staffan Möller Drift och underhåll Projektnummer 80558 Projektnamn
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs merVäder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Läs merErsättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi
VTI notat 39 2003 VTI notat 39-2003 Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi Författare FoU-enhet Staffan Möller Drift och underhåll Projektnummer 80558
Läs merBeräkningsmodell i VädErs, version 2.03
VTI notat 57 2001 VTI notat 57-2001 Beräkningsmodell i VädErs, version 2.03 Detaljerad beskrivning med kommentarer Författare FoU-enhet Projektnummer 80502 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Staffan
Läs merBig data inom vinterväghållning
Road Status Information (RSI) Big data inom vinterväghållning Dan Eriksson VO Underhåll Mobil fordonsdata i vinterväghållning Dan Eriksson Analytiker Trafikverket Traditionellt användande av VViS Erfarenheter
Läs merALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING
ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 1 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING 2 VV Publ 2002:148 ATB VINTER 2003 ATB VINTER 2003 VV Publ 2002:148 3 Innehållsförteckning 1 Definitioner
Läs merSMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merKvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen
Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen Rev 2014-02-06 Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna
Läs merVinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ
Läs merErsättningsmodulen - standard Komponentbeskrivning. Version 8.6 2009-10-19
Ersättningsmodulen - standard Komponentbeskrivning Version 8.6 2009-10-19 Tommy Peterson Sida 2/14 Innehållsförteckning 1 Funktion i stort...3 2 Konfiguration kund...3 2.1 Kategorispecifikt...3 2.2 Generellt...4
Läs merVintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11
Vintermodellen Anna Arvidsson NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11 Varför startades utvecklingen av Vintermodellen? Det har sen 1970-talet funnits samhällsekonomiska kalkyler för att beräkna kostnaderna
Läs merDrift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016
Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016 Nollvisionen Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken Ansvar på systemutformaren Photo: Hejdlösa
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merEffekter av trafikmeddelanden via VMS - några resultat från 1998
Effekter av trafikmeddelanden via - några resultat från 1998 2-1-31 Allogg AB Telefon: Telefax: e-mail: all@allogg.se Box 43 159-156 159-113 hemsida: www.allogg.se 647 21 MARIEFRED Sammanfattning I detta
Läs merVilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Läs merRAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING
RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för
Läs merFörbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys
KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs meri Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.
VT1 notat Nr 1-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Vädrets inverkan på antalet bussresenärer på linje 201 i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie. Författare: Peter Wretling Programområde: Vägunderhåll/drift-effekter
Läs merSMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat
SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in
Läs merLisa kortmanual. Version 8.12 2013-05-08. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.
Lisa kortmanual Version 8.12 2013-05-08 Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.se Systematisk uppföljning av arbetsmiljön Lisa är en förkortning
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merVinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen
Läs merBedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.
Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande
Läs merVäg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby
Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län Projektnummer: 101598 PM Trafikanalys 2013-03-15 Titel: Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby,
Läs merTrendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merAnvändning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm
VTI PM Version 1.2 2012-09-14 www.vti.se Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm Etapp 2 Jenny Eriksson Förord Denna PM är författad av Jenny Eriksson och granskad av Åsa Forsman, båda tillhörande
Läs merLina Nordin Göteborgs Universitet
Lina Nordin Göteborgs Universitet Bakgrund Vad är energi inom ett driftområde System för energikontroll Bränsleförbrukning av snö och halkbekämpningsfordon Potentialer för energieffektivisering Vem är
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs mermiljöassistans Bullerutredning Högsbo 5:17 Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll
miljöassistans Xtera Fastighetsfövaltning AB Göteborg Bullerutredning Beräknad ljudutbredning i närområdet Innehåll 1. Uppdraget 2. Omgivningen 3. Geografisk avgränsning 4. Allmänt om buller 5. Beräkningsmodellen
Läs merPolicy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare
Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare 2006 - Teknik- och fastighetsförvaltning Förord Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade enligt 198/06 att remittera motion om snöröjning
Läs merOLYCKSUTREDNING - 2. Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström
OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2014-02-20 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20140157 Trafikolycka på Ugglebodavägen, söder om Gränum - Olofström Upplysningar om trafikolyckan Larmtid: Torsdag 2014-02-13,
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merPM Trafikflöden i Östersund och Odenskog
PM Trafikflöden i Östersund och 2010-02-08 Upprättad av: Oskar Lundblad Haggren RAPPORT 2010-02-08 Kund Jenny Jernström Östersunds kommun, Samhällsbyggnad, Plan och Bygg, 831 82 Östersund Konsult WSP Samhällsbyggnad
Läs merSIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar
SIK-kompetens Vad gäller? För att säkerställa kunskap och kompetens i arbetsmiljö och säkerhet hos den personal som ska arbeta i entreprenader eller underentreprenader åt Trafikverket har Trafikverket
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merBILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)
1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merTrafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016
VTI notat 26-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016
Läs merRÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér
Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten
Läs merEARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B271 2001 LOKALKLIMATOLOGISK STUDIE AV TEMPERATURMÖNSTER OCH HALKFREKVENS I STOCKHOLMSOMRÅDET
EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B271 2001 LOKALKLIMATOLOGISK STUDIE AV TEMPERATURMÖNSTER OCH HALKFREKVENS I STOCKHOLMSOMRÅDET Cecilia Green Department of Physical Geography GÖTEBORG 2001 GÖTEBORGS
Läs merArkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13
Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merSvar på skrivelser angående antalet fallolyckor under vinterhalvåret Susanne Pettersson, Stadsmiljö Skickat till mottagare: 6/7/2018
UPPDRAG: Svar på skrivelser angående antalet fallolyckor under vinterhalvåret Mottagare: Susanne Pettersson, Stadsmiljö Skickat till mottagare: 6/7/2018 Denna fil senast uppdaterad: 2018-06-07, Ellen Taavo,
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merPUBLIKATION 2009:77. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö
PUBLIKATION 2009:77 Hastigheter motorcykeltrafik 2007 från Luleå till Malmö Register 1 Mätplatser s.3 2 Genomförda mätningar s.3 3 Bearbetning s.4 4 Analyser av mätningarna s.4 5 Resultat s.6 Bilagor 6
Läs merMät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg
2014-09-01 Mät- och ersättningsregler ME för Basunderhåll Väg 1 av 19 Syfte Mät- och ersättningsregler för Basunderhåll Väg (ME) ska användas vid upphandling och avtal som gäller Basunderhåll Väg. Allmänna
Läs merOlyckor på olika väglag och med olika däck
Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö
Läs merCFD Vindstudie RegionCity
CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med
Läs merHanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merOlycksutredning. Trafikolyckor med älg. Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum)
Olycksutredning Trafikolyckor med älg Räddningstjänsten Storgöteborg (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum) 2009-2013 Författare Datum www.rsgbg.se Olycksutredning Trafikolyckor med
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merKondensbildning på fönster med flera rutor
Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet
Läs merRiskanalys avseende hantering och transport av farligt gods. Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m.
1 (10) Riskanalys avseende hantering och transport av farligt gods Underlag till förslag till detaljplan för Hornsbergs bussdepå m.m. Kristineberg, Stockholm BILAGA C RISKBERÄKNINGAR 2 (10) C.1 BERÄKNING
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merLåg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro
Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt 32446-1 Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro 2012-02-07 1 Bakgrund Naturvårdsverket rekommenderar 40 dba vid 8 m/s på 10 m höjd...och
Läs merSammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009
Sammanfattning GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen Januari 2009 Inledning Närservice är en del av Regionservice inom Västra Götalandsregionen. Närservice levererar tjänster inom städ och
Läs merDokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.
LFV Dokumenttyp Diarienummer Sida PM D-LFV 2009-027902 1(13) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Marie Hankanen Boue/Lilje 2009-05-29 01.00 Boverket Magnus Lindqvist STOCKHOLM-ARLANDA, GÖTEBORG-LANDVETTER,
Läs merPer Näsman Anna Björklund 2007-06-20
Statistisk undersökning av matematikbakgrund, matematik D eller matematik E, från gymnasiet och studieresultat, avklarad poängsumma, vid KTH för studerande antagna till KTH höstterminerna 21, 22, 23 respektive
Läs merKompletterande händelserapport. Trafikolyckor. Essingeleden/Gröndal Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare
Kompletterande händelserapport Trafikolyckor Essingeleden/Gröndal 2017-06-10 2017-07-23 2017-08-05 Vi skapar trygghet! Anders From Olycksutredare Dnr:360-965/2017 Dnr:360-965/2017 Innehållsförteckning
Läs merOlycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka till Göteborg
Olycksundersökning Kartläggning av trafikolyckor på E6 mellan Onsala - Fjärås Kungsbacka 2010-01-01 till 2010-09-20 Göteborg 2010-10-18 Postadress Besöksadress Telefon, vx Org.nr: 222000-0752 Box 5204
Läs merVTI rapport 529 Utgivningsår 2006. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller
Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Väglagsmodellen Staffan Möller Utgivare: Publikation: Utgivningsår: 2006 Projektnummer: 80470 581 95 Linköping Projektnamn: Väglagsmodellen,
Läs merMånadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018.
Månadsrapport Buss: Nobina Sammanfattning av alla avtalsområden Februari 218 SL Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 218. Följande källor används som underlag för rapporten: - Entreprenörens
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merOlycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar
Olycksundersökning av trafikolycka på riksväg 26 mellan Gislaved och Smålandsstenar Utredare: Robert Bang räddningstjänsten Gislaved/Gnosjö. 0371 82712 1. Inledning Allmänna utgångpunkter När en räddningsinsats
Läs merKvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar
Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merAnledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merMedborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger 2017-01-17 SFN 2016/0922 0480-450446 Servicenämnden Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna
Läs merVinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs mer# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
Läs merHUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?
Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft
Läs merPartikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2
Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern 2006 Uppdragsrapport 2006:2 Förord I denna rapport presenteras en mätning av partiklar (PM 10 ) på Guldhedsgatan i Göteborg under
Läs mer96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?
2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området
Läs merKvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara
Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna säkra och
Läs merRAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln
RAPPORT Temperaturflöden i järnvägstunnlar - Åsatunneln Statusrapport 2012 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs mer